Titta

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Om UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Skiljer sig urfolksjournalistik från det västerländska berättandet och i så fall hur? Måste man vara same för att kunna skildra det samiska? Och hur påverkas människor och samhälle av det som syns och hörs i våra medier? Under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 samlades representanter från media som alla har skildrat samer i tv, radio eller press för att besvara frågan om det alls är möjligt att berätta rätt om samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Till första programmet

UR Samtiden - Berätta rätt om samer : Kommersiellt berättande om samernaDela
  1. Jag vill inte att någon
    ska styra över mitt berättande.

  2. Alla vill vi berätta vår historia.

  3. Berättelsen är fri.
    Det är viktigt för demokratins skull.

  4. Vi har pratat att det är viktigt
    att vi samer berättar vår historia.

  5. För att få perspektiv har vi bjudit
    in Göran Hedemalm, vd på Massa media.

  6. Göran har producerat "Renskötarna"
    och Maj Doris-filmen som gick i går.

  7. Han har varit kanalchef
    på Sveriges Radio Norrbotten.

  8. Innan jag släpper dig fri
    ska jag säga-

  9. -att "Renskötarna" har landat fint
    och varit ett samiskt berättande-

  10. -som många även utanför det samiska
    har uppskattat.

  11. –Utifrån det vill jag säga varsågod.
    –Tack.

  12. Medier skapar bilder i vårt huvud.

  13. Det är medierna som sprider kunskap
    och ger oss vår bild av oss själva-

  14. -eller av vår omvärld.

  15. De har en central uppgift vad gäller
    att skapa hur vårt samhälle ser ut-

  16. -oavsett om det är ett samiskt
    samhälle eller ett världssamfund.

  17. Innehållet i medierna
    skapar den samhällsbild vi alla har.

  18. Och vi som jobbar med medier, då?
    Hur fungerar vi?

  19. Jag beskriver ju det jag producerar-

  20. -oavsett om jag gör radio,
    tv, film eller tidning-

  21. -från min ryggsäck, mina erfarenheter
    och den bild jag har skapat i livet.

  22. Utifrån den världsuppfattning
    jag har just nu, där jag verkar.

  23. Om jag finns i Norrbotten
    så har jag en verklighetsuppfattning.

  24. Lever jag i Stockholm
    har jag en helt annan.

  25. Då kommer jag att ha en helt annan
    uppfattning om hur världen ser ut.

  26. Det ska vi bära med oss.

  27. Vad är medier? Vilka producerar dem?

  28. Medier var enkelt för några år sen.
    Det var radio, tv och tidningar.

  29. I dag är det så otroligt mycket mer.
    Medier finns överallt.

  30. Alla konsumerar medier hela tiden.

  31. När vi står här tittar några av er
    förmodligen på era telefoner.

  32. Ni konsumerar det här hela tiden.

  33. Traditionella medier har inte
    samma betydelse i dag som tidigare.

  34. Men traditionella medier skapar
    en stor del av den journalistik-

  35. -som berättas även på sociala medier.

  36. Där finns grunden i allt vi gör.

  37. Länge hade journalister ensamrätt
    på historierna. Så är det inte i dag.

  38. Alla har rätt att berätta historier
    när det är lätt att producera medier.

  39. Det är lätt att göra radio,
    rörlig bild eller att skriva-

  40. -och berätta sin historia eller en
    historia som man kanske vill berätta-

  41. -för att uppnå ett visst syfte.

  42. Därför pratar vi mer i dag
    om trovärdigheten i medier.

  43. Vem är trovärdig att berätta-

  44. -och hur ska jag våga lita på
    att berättelsen faktiskt är sann?

  45. Vad är det i historien som är sant?
    Det är det moderna medier kämpar för.

  46. Vem ska vara mest trovärdig?
    Då tar folk mig på allvar.

  47. Då kan jag sprida en uppfattning
    om hur vårt samhälle ser ut.

  48. Vi pratar mycket om hur våra barn
    ska bli mer källkritiska-

  49. -och ta till sig
    de medier de konsumerar.

  50. På vilket sätt ska de kunna se
    att det här är riktiga nyheter?

  51. Det är vi vuxna som har problem.
    Barn ser vad som är sant eller inte.

  52. Och de har lärt sig det här. Men vi
    vuxna måste ta det här på allvar.

  53. Då kommer vi till rubriken
    på temat: Att berätta rätt om samer.

  54. Finns det förutsättningar att berätta
    rätt, och vem är det som kan det?

  55. Är det samerna själva som kan berätta
    sin historia på rätt sätt?

  56. Eller är det en svensk journalist
    som bor i ett samiskt område?

  57. Eller är det en amerikansk journalist
    eller kan alla berätta historien?

  58. Man kan komplicera det, naturligtvis-

  59. -men jag vill inte att någon
    ska styra över mitt berättande.

  60. Alla som jobbar i de här branscherna
    vill berätta sin historia.

  61. Berättelsen är fri.
    Det är viktigt för demokratins skull.

  62. Jag driver produktionsbolaget
    som det berättades om - Massa media.

  63. Vi gör radio och tv.

  64. Vi producerar film
    och gör en del andra saker.

  65. Det ovanliga är att vi specialiserat
    oss på urfolksjournalistik.

  66. Eller invandrarjournalistik.

  67. Vi jobbar på sex olika språk:

  68. Svenska, finska, samiska
    meänkieli, romska och arabiska.

  69. Vi blandar kulturerna på redaktionen-

  70. -och tror att det här genererar nya
    berättelser och kunskaper hos alla.

  71. Vi ligger bakom "Renskötarna",
    som är en stor succé ute i världen.

  72. Den sprids snabbt.

  73. Vi har gjort "Bastubaletten".
    Vi har filmen om Maj Doris Rimpi.

  74. Det är en historia
    som kommer att åka ut i världen.

  75. Varför har vi valt
    att satsa på så många språk?

  76. Jag och min kollega, som driver
    bolaget, lever och bor i Norrbotten-

  77. -ett av de mest mångkulturella
    samhällen som finns i Sverige.

  78. Här blandas minoritetsbefolkningen
    med ursprungsbefolkningen-

  79. -och med folk som har flyttat hit.

  80. Det är naturligt för oss att vandra
    mellan olika kulturer hela tiden.

  81. Därför tycker vi att det är viktigt
    att jobba med alla kulturer.

  82. Jag har haft anledning att fundera på
    hur vi berättar olika historier.

  83. Hur ska vi få dem så korrekta
    som möjligt för så många som möjligt?

  84. Det är inte alltid lätt, men det går.

  85. Vi kan inte tillfredsställa alla,
    och det kanske vi inte ska heller.

  86. Jag har funderat på vad som hände
    när en amerikansk journalist-

  87. -med sin ryggsäck,
    uppfattning och uppfostran-

  88. -kom till Sverige för att berätta
    om svensk invandringspolitik.

  89. Vi reagerade på att han beskrev
    Sverige som ett mycket märkligt land-

  90. -och svensk invandringspolitik
    som en katastrof.

  91. Han gjorde det med sin ryggsäck.
    Vi tyckte att det var uppåt väggarna.

  92. Svenska medier och regeringen ägnade
    tid åt att ställa allt till rätta.

  93. Men var berättelsen sann eller falsk?

  94. Den var nyttig, för den väckte många
    tankar hos mig och många i medierna.

  95. Vad var det som gjorde
    att han berättade den historien?

  96. Den fick stor spridning
    när USA:s president tog upp den.

  97. Han såg nyheten och spred den vidare.

  98. När vi producerar tv eller film-

  99. -får jag ibland frågan
    om hur ett svenskt produktionsbolag-

  100. -kan göra det på ett korrekt sätt.

  101. "Har ni verkligen kunskap att berätta
    historier om samer eller romer"-

  102. -"eller om andra folkgrupper
    på rätt sätt?"

  103. Det är en fråga med många bottnar-

  104. -och den är otroligt komplicerad
    att både diskutera och svara på.

  105. Är det nån som har större rätt att
    berätta om mig eller min historia-

  106. -om samerna eller samernas historia-

  107. -eller har alla rätt att berätta
    på det sätt man tycker är intressant?

  108. Sätt in det i ett annat sammanhang.

  109. Har vi alla rätt att berätta de
    historier som vi tycker är viktiga?

  110. Frågan är då: Vem har fastställt att
    vi är ett svenskt produktionsbolag?

  111. Beror det på vem som äger bolaget
    eller på de medarbetare vi har?

  112. Eller vad beror det på?

  113. Man har sagt "bevisa att du är same"-

  114. -för att få delta på några
    av de stora filmfestivalerna.

  115. Jag vet inte om jag ska skicka in dna
    eller en släkthistoria.

  116. Det är ganska förnedrande.

  117. Det är en svår diskussion som tillhör
    en annan epok, som jag vill begrava.

  118. Jag tycker, som du som jobbade
    på Samernas utbildningscenter sa:

  119. "Samer ska berätta sin egen historia,
    men alla har rätt att berätta den."

  120. Jag hoppas, för yttrandefriheten,
    att vi även framöver har den rätten.

  121. Däremot måste jag hitta journalister
    eller filmskapare-

  122. -eller researchers,
    som har den rätta kunskapen-

  123. -oavsett om det handlar
    om "Renskötarna" eller Maj Doris-

  124. -den tornedalsfinska befolkningen
    eller granskande nyheter.

  125. Jag måste ha folk som kan det, och då
    måste jag rekrytera rätt människor.

  126. "Renskötarna" vore svår att göra-

  127. -utan att ha människor
    som kommer från renskötande familjer.

  128. Kanske inte bara svårt utan omöjligt,
    av många olika anledningar.

  129. Då hittar vi de personerna, anställer
    dem och så gör vi tillsammans jobbet.

  130. Jag tror inte på ett samhälle där nån
    lägger munkavle på oss som berättar.

  131. Jag tror att alla samhällen
    mår bra av ett fritt berättande.

  132. Alla ska få berätta sina historier.

  133. Public service-företagen i Sverige
    och Norden har en viktig roll-

  134. -i berättandet av samiska historier
    och minoritetsspråkshistorier.

  135. Det är de som bildar basen.
    Det är där det finns ett starkt krav-

  136. -på att man ska berätta.

  137. De kommersiella medierna
    kan aldrig utveckla den fullt ut-

  138. -då det inte finns ekonomisk bäring.

  139. Vi produktionsbolag, då?
    Gör vi pengar på de här historierna?

  140. Nu vet väl alla i den här branschen
    att journalistik inte är så lönsamt.

  141. Men vi skapar en mångfald genom att
    hitta nya och annorlunda berättelser.

  142. Vi måste göra det för att ha mat
    på bordet i morgon också.

  143. Det är så mångfald skapas.
    Mångfald är bättre än enfald.

  144. Ett kommersiellt berättande,
    stänger eller öppnar det nya dörrar-

  145. -för samer och samiskt berättande?

  146. Vi som jobbar med det här öppnar
    dörrar när vi letar nya berättelser.

  147. Vi lever på de här berättelserna.

  148. Min verklighetsuppfattning
    beror på hur jag är uppvuxen.

  149. Jag kommer från Kiruna. Jag har levt
    en del av min barndom i Karesuando.

  150. Jag har umgåtts i en kontext med
    ursprungs- och minoritetsbefolkning.

  151. Andra som producerar berättelser
    är uppvuxna på andra sätt-

  152. -och här har vi en bra grund för att
    se på hur vi berättar på olika sätt.

  153. Jag var i riksdagen och pratade
    om journalister i Sverige-

  154. -och vilka bakgrunder de har.

  155. En majoritet av dessa journalister
    lever och verkar i de stora städerna.

  156. De berättar utifrån sin verklighet-

  157. -medan vi sju miljoner utanför
    Stockholm, Göteborg och Malmö-

  158. -berättar andra typer av historier.

  159. Därför är det viktigt att vi
    har en spridning över hela landet.

  160. Sammanfattningsvis, då? Jag har
    jobbat med medier i hela mitt liv.

  161. Jag vet att det är svårt att berätta
    en bra historia på rätt sätt-

  162. -men med rätt research
    och rätt människor går det att göra.

  163. Jag vill att vi även fortsättningsvis
    har rätt att berätta-

  164. -alla de historier vi vill berätta.

  165. Vi ska i stället prata om
    vilken räckvidd våra berättelser har.

  166. Tack för mig.

  167. Du har ju jobbat både som kanalchef
    och nu på Massa media.

  168. Hur skiljer sig förutsättningarna åt
    i arbetet och vad du kan producera?

  169. När jag jobbade på de stora
    public service-företagen...

  170. ...hade jag en given budget.
    Det gör livet ganska enkelt.

  171. Nu börjar jag alltid med tom plånbok.
    Jag måste ju sälja mina produkter-

  172. -för att vi ska kunna överleva
    och betala lön till dem som jobbar.

  173. –Det är den största skillnaden.
    -Och resultatet? Skiljer det sig?

  174. Vi blir noggrannare hela tiden.

  175. Vi måste se till att det blir rätt
    i varje givet ögonblick.

  176. Vi måste se till
    att berättelsen ses av ganska många-

  177. -för annars kommer beställarna inte
    att köpa av oss igen.

  178. Känner du att det blir nån förändring
    i hur samer "visas upp"-

  179. -i dag mot för hur det var tidigare?
    Vill man se andra saker?

  180. Jag tycker att det går från mer pajas
    till nånting mer seriöst-

  181. -även i kommersiell media.

  182. Jag har varit med så länge att jag
    vågar säga att så är det definitivt.

  183. Det finns en större kunskap hos många
    om det samiska samhället-

  184. -och om både de renskötande samernas
    och fiske- och skogssamernas villkor.

  185. Jag är övertygad om att kunskapen gör
    att man kan börja på en högre nivå-

  186. -när man berättar historierna.

  187. Vi ser också att det finns
    ett internationellt intresse-

  188. -och det gör att våra stora, svenska
    medier, som har pengar att betala-

  189. -ser en vidareförsäljning, och därför
    måste vi berätta på ett seriöst sätt.

  190. Vi tackar tills vidare
    och får återkomma i panelsamtalet.

  191. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommersiellt berättande om samerna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Film, Filmhistoria, Masskommunikation, Massmedia, Samer, Samer i filmen, Samer i massmedia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Mediebilden av samerna

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Det samiska berättandets kärna

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Urfolksjournalistik

Hur bevakas samhälls- och kulturfrågor ur ett samiskt perspektiv? Anna Sunna är journalist på Sveriges Radio Norrbotten. Hon berättar om hur hon arbetar och om sina erfarenheter från Standing Rock i USA, där urfolk från hela världen samlades i protest mot ett oljeledningsbygge. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Jojken är en kunskapskälla

Jojken är mer än ett uttryck; här finns kunskap som inte går att hitta någon annanstans. Så beskriver Krister Stoor, doktor i samisk kultur, jojkens viktiga roll i det samiska berättandet. Stoor är också känd som Doktor jojk efter sin avhandling ¿Juoiganmuitalusat ¿ jojkberättelser¿ vid Umeå universitet 2007. Han är den förste som doktorerat i ämnet. Moderator Victoria Harnesk inleder. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Samiskt berättande och modern journalistik

Liv Inger Somby började sin bana som journalist redan vid 14 års ålder, och urfolksjournalistiken ligger henne varmt om hjärtat. Hon intervjuade 27 samiska kvinnor i åldrarna 67-100 år mot löfte att inte publicera deras berättelser förrän långt senare. Berättelserna hade legat i ett bankfack i 20 år när sekretessen lättades upp 2017. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - PI-symposium: Pinker och Rosling

Därför är vi okunniga om världen

Anna Rosling Rönnlund, programmerare och programutvecklare föreläser om hur kan vi få en mer faktaorienterad syn på vår omvärld. Med metoden "factfulness" visar hon hur vi kan bryta våra tankefel och lära oss att hysa åsikter grundade i fakta. Anna Rosling Rönnlund är även medgrundare av Gapminder. Det är en stiftelse som bland annat jobbar för att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.