Titta

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Om UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Skiljer sig urfolksjournalistik från det västerländska berättandet och i så fall hur? Måste man vara same för att kunna skildra det samiska? Och hur påverkas människor och samhälle av det som syns och hörs i våra medier? Under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 samlades representanter från media som alla har skildrat samer i tv, radio eller press för att besvara frågan om det alls är möjligt att berätta rätt om samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Till första programmet

UR Samtiden - Berätta rätt om samer : Mediebilden av samernaDela
  1. Bilden av samer blir
    att vi är de som håller emot.

  2. Och det blir en väldigt negativ bild.

  3. Ja, vi har hållit på en hel dag-

  4. -och pratat om "Berätta rätt om samer
    - är det alls möjligt?".

  5. För att summera dagen
    har vi bett Ol-Ante Sikku-

  6. -som är journalist,
    en del av humorgänget Bauta-

  7. -statsvetare, men framför allt ung
    och representant för Sáminuorra-

  8. -det samiska ungdomsförbundet. Känner
    du igen dig i det vi pratat om?

  9. Intressant att bli presenterad
    som ung och representant för unga.

  10. Det är ofta så det är.

  11. Inget ont om det, men...

  12. Det blir ofta så, i och med
    att man är en ung representant-

  13. -och politiskt engagerad.
    Då blir man en representant-

  14. -för hela det unga samiska samhället,
    eller ibland också hela...

  15. ...det samiska samhället i stort.

  16. Och det i sig...

  17. ...kan vara problematiskt,
    i och med att vi i Sáminuorra-

  18. -gör anspråk på att vara
    representanter för alla unga samer.

  19. Samtidigt blir vi också en genväg
    för andra som vill ha en röst.

  20. Och...
    Det som händer är att det blir...

  21. ...ofta så
    att vi är de enda som hörs.

  22. Vi kanske för fram en bild,
    och sen är man nöjd med det.

  23. Så det är ett dilemma som vi har.

  24. Vi som är unga samer
    och med i den politiska svängen.

  25. Sen frågan,
    känner vi igen oss i mediebilden?

  26. Ja... Det som är intressant är att vi
    har en mediebild att diskutera i dag.

  27. Det tycker jag att vi har...

  28. Tidigare har vi inte haft det.
    När det har varit samer i media-

  29. -oavsett om det har varit i tv,
    i dokumentärer eller nåt annat-

  30. -har frågan alltid varit om
    det är bra för det samiska samhället-

  31. -eller dåligt
    för det samiska samhället.

  32. Nu tycker jag att det snarare är så
    att vi bygger en kumulativ bild-

  33. -av det samiska samhället.

  34. Att man kanske inte är lika hård
    på sånt som till exempel...

  35. Om man i intervjuer inte får med hela
    bilden gör det kanske inte så mycket.

  36. Dokumentärer
    kanske inte tar upp alla aspekter.

  37. Det kanske inte gör lika mycket.
    I dag kanske det är så att...

  38. ...man bygger bilden av samer på hög
    och...

  39. Man accepterar både från det
    samiska samhället och det svenska-

  40. -att allting inte alltid
    behöver vara helt korrekt-

  41. -ur alla synvinklar,
    och inte alltid helt med.

  42. Sen är det så att i och med att samer
    har fått en större medieexponering...

  43. Det är åtminstone
    min egen syn på saken-

  44. -att samer syns mer på olika sätt.
    Och...

  45. Det gör att vi också...

  46. Det är ett större intresse för
    att ha med oss i olika sammanhang.

  47. Det märker jag som representant
    för Sáminuorra att man är...

  48. Det är folk som drar i en.

  49. Där tror jag
    vi har ett stort arbete att göra.

  50. Att bli mer medvetna
    om vilka berättelser vi skickar ut.

  51. Precis som Liv-Inger Somby sa
    så är det...

  52. Så måste vi vara medvetna
    om vilka berättelser vi får ut-

  53. -vilka som berättar dem,
    och att vi ställer krav-

  54. -och är mer vaksamma på
    vem det är som berättar.

  55. Vilken kompetens de har,
    vem det är som producerar.

  56. Helt enkelt att vi tar kontroll
    över våra egna berättelser.

  57. Som Göran sa så är berättelsen fri,
    och så måste det vara.

  58. Jag håller helt med där att...

  59. ...den som berättar
    inte nödvändigtvis behöver vara same.

  60. Men det handlar om olika kompetenser.
    Och det handlar om en medvetenhet.

  61. Man ska vara väl medveten
    om att det inte räcker-

  62. -att vara same
    för att berätta en historia-

  63. -på ett bra sätt,
    och ett sätt som fungerar.

  64. Utan det är en komponent.
    Det är en väldigt viktig komponent-

  65. -men det finns både bra
    och dålig samisk journalistik.

  66. Verkligen.

  67. Därför är jag imponerad av Kenneth...

  68. ...och den grävande journalistik
    som han gjort i Divtasvuodna. Och...

  69. Det måste vara
    väldigt svårt att göra det-

  70. -i ett samhälle som det samiska,
    i och med att det är litet.

  71. Folk känner varandra.
    Där har vi ganska lång väg att gå-

  72. -vad gäller samisk journalistik.
    Speciellt på svensk sida.

  73. Vi kanske inte vågar
    ta i alla frågor, och...

  74. Min upplevelse
    är att vissa kommer undan-

  75. -med mycket mer än de borde
    i det offentliga samiska samhället-

  76. -för att det är så litet
    och så kompakt.

  77. Trådarna mellan människor
    är så pass många och starka.

  78. Det är min upplevelse.

  79. Men jag tror verkligen
    att vi är på väg framåt.

  80. Och det var väldigt trevligt
    att höra alla er här i dag.

  81. Tack. Bra.

  82. I vår panel har vi Kenneth Haetta,
    journalist från norska sidan-

  83. -som drog fram Tysfjordsaken
    i ljuset.

  84. Anna Sunna, som har jobbat många år
    på Sameradion och SVT Sápmi-

  85. -och bevakat urfolksfrågor.

  86. Göran Hedemalm, vd
    för produktionsbolaget Massa Media-

  87. -som gjorde "Renskötarna"
    och filmen om Maj Doris.

  88. Och Gunilla Larsson, del av
    redaktionen för UR:s "Samernas tid".

  89. Arkeolog och forskare. Och så
    Ola-Ante Sikku som vi presenterat.

  90. Seminariet heter "Berätta rätt
    om samer - är det alls möjligt?".

  91. Så en ja eller nej-fråga.

  92. Kenneth, är det alls möjligt
    att berätta rätt om samer?

  93. -Måste jag svara ja eller nej?
    -Ja, helst.

  94. Helst.

  95. -Ja.
    -Anna.

  96. Ja.

  97. Ja, det är klart att det är möjligt.

  98. Det är mottagaren
    som bestämmer vad som är det rätta.

  99. Med olika ryggsäckar
    har vi olika sanningar.

  100. Ja, Gunilla också.

  101. Jag tror det är möjligt,
    men vi får hjälpa till och se till-

  102. -att det blir rätt berättelse
    som berättas.

  103. Att vi inte bara låter nån annan
    berätta historien.

  104. Då får vi större möjlighet
    att få rätt berättelse.

  105. -Ja.
    -Ja? Bra.

  106. Jag ska ställa en fråga
    till Anna först.

  107. Är samisk journalistik
    dömd till att vara...

  108. ...en copycat
    på nordisk journalistik? Eller...

  109. Kan vi hitta en egen form och
    göra på ett annat sätt? Bör vi det?

  110. Samisk journalistik är
    ju journalistik som vilken som helst.

  111. Det vi gör
    är att vi bevakar och berättar-

  112. -om ett område
    som inte så ofta hörs i media-

  113. -och som är oberättat.

  114. Och det kommer kanske
    en del andra parametrar in i det.

  115. En längre startsträcka. Du behöver
    mer tid för att sätta dig in i saker.

  116. Och... Ja.

  117. Men formen
    som liknar all annan journalistik...

  118. -...är oproblematisk?
    -Om formen är oproblematisk?

  119. Tycker du att det funkar fint?

  120. Jag jobbar på radio och SVT Sápmi.
    Vi har en mall att hålla oss till.

  121. Så är det. Journalistik
    görs i dag på många olika sätt.

  122. Det finns också en...
    Det går ju att vara väldigt kreativ.

  123. Det finns berättarformer
    inom det samiska-

  124. -som skulle vara intressanta
    att prova på.

  125. Det mer långa berättandet till
    exempel. Att låta en historia ta tid.

  126. Men vi har... Som på Sveriges radio-

  127. -gör vi en viss sorts program.

  128. Självklart finns det utrymme
    för kreativitet där också.

  129. Kenneth, vi brukar prata om begrepp
    som objektivitet och opartiskhet.

  130. Det är saker vi håller högt.

  131. Kan du se att de begreppen
    får en annan betydelse och innebörd-

  132. -i en samisk kontext?

  133. Går det i så fall att använda dem
    inom public service med dess regler?

  134. Jag tycker att begrepp
    som objektivitet och opartiskhet-

  135. -är problematiska
    när det gäller journalistik.

  136. De får omges med citationstecken.

  137. Det är... Jag tror att...

  138. Inom journalistiken
    finns det två inriktningar.

  139. Den ena är informationsförmedlingen.
    Den andra är kommentarjournalistiken.

  140. Informationsförmedlingen är mer
    objektiv. Den andra är mer subjektiv.

  141. T.ex. redaktionella kommentarer,
    musikkritik och så vidare.

  142. Men all journalistik utgår i grund
    och botten från journalistens identitet.

  143. Det innebär att samisk journalistik
    utgår från den samiska identiteten.

  144. Därför är det väldigt viktigt
    att vi har en samisk journalistik-

  145. -och att vi inte överlåter åt andra-

  146. -att berätta om samisk kultur,
    samhällsliv och politik till exempel.

  147. Jag har en fråga
    som är öppen för den som vill svara.

  148. Det finns en statsvetare som är
    prisad. Han är norsk och heter Dahl.

  149. Han har tittat på
    majoritets- och minoritetssamhälle.

  150. Han säger att majoriteten måste
    ta ett ansvar för minoritetsgrupper.

  151. Speciellt att samer skiljer sig
    eftersom man är... Man är ett urfolk-

  152. -men ur ett minoritetsperspektiv
    är man i permanent minoritet.

  153. Vi kan aldrig få inflytande-

  154. -till exempel genom ett riksdagsval.
    Vi kommer förbli i minoritet.

  155. Tar journalistiken det ansvaret?

  156. Att berätta minoritetsberättelser?

  157. Vill nån svara?

  158. I Norge tror jag i alla fall att det
    är så att de tongivande medierna-

  159. -som kan slippa undan-

  160. -gör det.

  161. Många samiska mediemänniskor-

  162. -har reagerat på
    att t.ex. samisk politik-

  163. -inte bevakas av tongivande medier.

  164. Vissa bevakar sånt här i viss grad,
    och NRK är förpliktigade att göra det.

  165. I flera andra kanaler
    nämns det inte över huvud taget.

  166. Så jag tror att det är så
    att majoritetsmedierna-

  167. -inte bryr sig om
    samerna som minoritet-

  168. -i så hög grad som man skulle önska.

  169. Det är intressant
    att Norge har en kung-

  170. -som säger att nationen Norge
    är uppbyggt av två folks territorier-

  171. -men att det ändå inte kommer
    till uttryck i exempelvis medierna.

  172. Ol-Ante, du som nu får representera
    den samiska människan.

  173. Hur påverkar det dig?
    Mediabevakningen av samer.

  174. Ja... Hur den bevakar mig?

  175. Hur den påverkar dina frågor
    eller din identitet?

  176. Din möjlighet att existera-

  177. -som människa i Sverige
    på dina villkor.

  178. Har mediabevakningen nån betydelse?

  179. Ja, det har den väl.

  180. Kanske framför allt
    genom att den är...

  181. ...kunskapsförmedlande till stor del.

  182. Jag bor i Uppsala just nu
    och pluggar där. Och...

  183. Det blir ett annat samtal-

  184. -när kunskapen hos samtalspartnern
    är högre.

  185. Det innebär att man kan diskutera
    till exempel politiska frågor-

  186. -på en högre nivå.

  187. I och med att medierna
    bevakar samiska frågor.

  188. Det blir också en mer mångsidig bild-

  189. -av samer, ju mer samer bevakas.

  190. Oavsett vilka frågor det är.

  191. Jag skulle säga
    att det har en ganska stor inverkan-

  192. -på mitt vardagliga liv.

  193. Hur andra ur majoritetssamhället-

  194. -ser på samer,
    och vad de vet om samer. Och...

  195. Ganska ofta så utgår det-

  196. -från det senaste intrycket man har.

  197. Är du nöjd med de speglingar
    som görs-

  198. -av frågor som du känner berör dig?

  199. Det är man ju inte alltid.

  200. Man hade önskat mer...

  201. ...av mediebilden av samer.

  202. Men som sagt
    tror jag att man måste se på det-

  203. -som ett långsiktigt arbete.

  204. Både från det samiska samhället
    och från majoritetssamhället.

  205. Att bygga en bild som
    är så mångfacetterad som möjligt.

  206. Då tror jag
    att det behövs ganska fria tyglar.

  207. Är resurserna det största hindret
    för att kunna berätta rätt om samer?

  208. Eller vilket är det största hindret?
    - Om vi börjar med dig, Gunilla?

  209. Det är ett av hindren.

  210. Men sen när det gäller
    den tidigare historien-

  211. -är bristen på kunskaper från
    källmaterialet ett jätteproblem.

  212. Vi har sett
    att hela det samiska kulturarvet...

  213. I och med att det inte är känt,
    så riskerar det att sprängas bort-

  214. -i exploateringar som i Gállok.

  215. Inte minst skogsbruket
    förstör enormt mycket.

  216. Markberedningar
    förstör inte bara lavmarkerna-

  217. -utan även fornlämningarna
    och källmaterialet till vår historia.

  218. När det gäller äldre tider
    är det ett jättestort problem.

  219. Vi måste rädda våra kulturarv
    för att...

  220. ...kunna berätta, och få reda
    på själva också, vår historia.

  221. När det gäller
    senare tiders material-

  222. -tror jag att det är viktigt...

  223. ...att vi mer dokumenterar
    de äldres berättelser.

  224. Sen tror jag det är viktigt att
    det är samer som intervjuar personer-

  225. -om hur det var när de var barn.
    Man ställer nog andra frågor då.

  226. Och har en annan förkunskap.

  227. -Anna?
    -Det var en intressant fråga.

  228. Är det resurserna som styr? Jag tror
    inte det först och främst är det.

  229. Det handlar om det som Gunilla
    var inne på, att det är kunskapen.

  230. Och om man ser till vilken nyhets-
    redaktion som helst: Allt finns där.

  231. Men eftersom det finns
    så låg kunskap om samer-

  232. -vet man inte
    att det är det man kan göra.

  233. Jamen,
    vissa nyheter som man kan bevaka.

  234. Jag tror att vi behöver
    fler samiska journalister-

  235. -ute på svenska redaktioner,
    så att säga.

  236. Som har den kunskapen.

  237. Fast... Det är klart att det finns
    intresserade och folk som kan-

  238. -men inte i den mån
    som det skulle behövas.

  239. Det kan man relatera
    till den geografiska journalistiken-

  240. -som Göran Hedemalm är inne på.
    Att vi måste finnas över hela landet-

  241. -inte bara i Stockholm,
    där många produktionsbolag är.

  242. Kenneth, du nickar. Vi brukar vara
    avundsjuka på resurserna i Norge.

  243. Det känns som att ni badar i pengar.
    Men hur ser det ut?

  244. Jag vet inte om redaktionerna i Norge-

  245. -satsar så väldigt mycket på
    undersökande journalistik.

  246. Det här går igen
    i hela mediebranschen.

  247. Det går mindre pengar
    till kvalitetsjournalistiken-

  248. -och mer pengar till koncernerna
    som driver medieföretagen.

  249. Det är ju så det vanligtvis ser ut.

  250. Samtidigt gör ju institutioner
    som NRK Sápmi-

  251. -ett rikstäckande jobb-

  252. -eftersom de finns på NRK
    och internet.

  253. Via dessa kanaler
    når de ut till en nationell publik.

  254. Och så har vi kanske, på sista tiden-

  255. -fått en lite bättre bevakning
    av det samiska hemma i Norge.

  256. Men vi har ännu en lång väg att gå.

  257. Jo... Jag tänker på avsaknaden-

  258. -av det som berättas och speglas.

  259. Alltså, att samiska frågor
    ofta blir så väldigt samiska.

  260. Nu har till exempel Massa Media
    byggt in...

  261. Genom att lyfta samiska personer-

  262. -har de fått in en bredd
    med fler livsöden.

  263. Kärlek och såna saker.

  264. Du blev ändå ganska mycket påhoppad,
    Göran.

  265. Du sa tidigare
    att det kändes förnedrande-

  266. -att du inte har fått komma in
    med din film var som helst.

  267. Att du i princip har behövt visa dna.

  268. Nja, jag har producerat filmen.
    De som har gjort jobbet-

  269. -är Jon Blåhed och filmaren
    Jimmy Sundin. Det är deras film.

  270. Men...

  271. Jag tror precis som Anna säger,
    att journalistik eller regissörer-

  272. -som gör dokumentärer eller teater...

  273. Historierna är... Man berättar
    historier på ungefär samma sätt.

  274. För historien ska ändå nå en publik.

  275. Den här publiken
    tittar på det den är intresserad av.

  276. I kommersiella medier är
    man illa tvungen att skapa publiken-

  277. -väldigt snabbt
    för att få lönsamhet i det.

  278. Därför tror jag journalistiken och
    berättelserna inte ser jätteolika ut-

  279. -vart man än vänder sig.
    Men det finns ett enormt behov-

  280. -av en ny typ av berättande
    och en ny kreativitet.

  281. Vi har valt en väg för att berätta de
    historier som finns i vårt närområde.

  282. Där är det som Anna säger också...

  283. Vi bor och verkar i ett område
    där det finns många samer.

  284. Vi är uppvuxna med samer,
    finländare och andra nationaliteter-

  285. -runt oss. Och det är där
    vi hittar de här berättelserna.

  286. Sen berättar vi på vårt sätt genom
    de människor vi gör reportage om.

  287. Sen att bli,
    oavsett vad det gäller...

  288. Att bli avkrävd att man ska tillhöra
    en folkgrupp för att få vara med-

  289. -det tycker jag inte är modernt.
    Det andas en annan tid.

  290. Jag tycker inte att nån
    ska behöva bli utsatt för det.

  291. Oavsett om jag är svensk eller same
    eller tornedaling eller nåt.

  292. Jag måste få berätta min historia
    på samma villkor som alla andra.

  293. Det är inget bra sätt
    att driva ett samhälle-

  294. -om man ska göra så.

  295. Det visade sig att du,
    liksom många i Norrland-

  296. -är en mix av olika folkslag.
    Du har även en samisk bakgrund.

  297. Jag tillhör ett släkte som hette
    Marakatt, som tog namnet Marainen.

  298. Det är ett antal generationer bort.
    Men...

  299. De som är mina släktingar,
    många av dem heter Marainen.

  300. De vet ju om det här. Jag tänker inte
    ägna mig åt att bevisa min bakgrund.

  301. Det ska inte nån behöva göra.

  302. Jag är journalist, och vill berätta
    de historier vi vill berätta.

  303. Nu dyker det upp många frågor,
    men vi måste börja avrunda.

  304. Men jag vill fråga dig, Göran.

  305. Du säger att vi ska leva på det här,
    det handlar om vad folk vill se.

  306. Har du kompromissat utifrån
    det perspektivet? "Nej, det här..."

  307. Allt när man gör...
    När man berättar en berättelse-

  308. -på film, tv eller i radio
    så måste man alltid kompromissa.

  309. Speciellt när vi är många som är
    med i produktionen, som på filmsidan.

  310. Man måste hela tiden kompromissa.
    Beställaren tycker också en massa.

  311. Det är klart att alla produkter
    med rörlig bild är en kompromiss.

  312. Här är det jätteviktigt att
    vi som tror oss ha bättre kunskaper-

  313. -än beställaren från en annan del
    av Sverige... Att vi står på oss.

  314. Det kan vi göra.
    Vi får igenom tankar och synpunkter.

  315. Det är därför
    serier som "Renskötarna"-

  316. -som för övrigt hade premiär
    på sin andra säsong nu på SVT...

  317. Den historien
    hade sett annorlunda ut-

  318. -om inte det varit ett produktions-
    bolag som verkar i området.

  319. Vi kunde med kunskap, erfarenhet
    och kontakter-

  320. -vidimera att det här var korrekt.

  321. Anna och Kenneth, som har jobbat
    mycket inom public service.

  322. Det har du också gjort.

  323. Har ni fått kompromissa utifrån
    de regler som gäller där med ert...

  324. Ja, med er samiska identitet.

  325. "Nu måste jag prata med
    den här personen som inte alls"...

  326. Har det varit ett problem att verka
    inom public service-företaget?

  327. Utifrån den man är.

  328. Jag kan tänka mig
    att det för många samer inte är...

  329. När det gäller journalistiken
    så är den där biten en utmaning.

  330. Man kan bli tvungen att ställa
    obehagliga frågor till sina vänner.

  331. Sen får man kanske inte den där
    bröllopsinbjudan man hade hoppats på.

  332. Och så är det...

  333. Vi har kanske ännu inte
    de mekanismer på plats-

  334. -som gör att folk får förståelse för
    att vi utför ett samhällsuppdrag.

  335. Det är ganska krävande
    att arbeta med samisk journalistik.

  336. Särskilt när det inte handlar om
    positiva ämnen.

  337. Jag håller med Kenneth.
    Du kammar inte jämt folk medhårs-

  338. -utan du är där och ställer
    obehagliga, otrevliga frågor ibland.

  339. Det är för att du vill att det ska
    gå framåt. Jag ska granska makten-

  340. -och det som händer i vårt samhälle.

  341. Men att verka inom public service
    och få kompromissa på den delen-

  342. -det ser inte jag
    att jag har fått göra.

  343. Mer än att det krävs... Det
    är inte alltid de samiska sakerna...

  344. Att vi får gehör
    för det som vi vill berätta.

  345. Men så är det med alla som vill
    få in sin idé till att göra nåt.

  346. Det krävs att motivera. Är det
    svårare att få in samiska saker?

  347. Kanske. Svårt kan det vara,
    det kan jag uppleva.

  348. Det finns frågor som betraktas
    som svenska eller nationella.

  349. Till exempel en sån enkel sak
    som hållbar energi.

  350. Man pratar om vindkraft. Man kopplar
    inte riktigt till samiska frågor.

  351. Många blir förvånade till och med-

  352. -över att vindkraft kan
    vara en störning för rennäringen.

  353. Har du nån plan för
    hur man ska lyfta in samiska frågor-

  354. -i större samhällsfrågor?

  355. -Nej.
    -Saknar du de samiska perspektiven...

  356. ...i större frågor?

  357. Ja, det gör jag så klart ofta.

  358. Speciellt när man diskuterar
    till exempel grön energi.

  359. Då är det ju en sak
    som ofta faller bort...

  360. ...i de inledande diskussionerna.
    Det är som du säger att...

  361. ...det samiska perspektivet
    kommer in när det blir en störning.

  362. Det innebär
    att då blir bilden av samer som...

  363. Bilden av samer blir att
    vi är de som håller emot helt enkelt.

  364. Det blir en väldigt negativ bild.

  365. Det hade varit bättre
    ur ett samiskt perspektiv-

  366. -om de frågorna kom in redan
    när man diskuterar visioner och...

  367. ...klimatavtal och så vidare.
    Där urfolksfrågorna försvinner.

  368. -Där de ofta ligger i framkant.
    -Ja, precis.

  369. De perspektiven
    finns i det samiska samhället och...

  370. ...i urfolkssamhället i stort.

  371. Men mediebilden blir mycket större-

  372. -när det handlar om konflikter.
    Den har inte kommit igång där.

  373. Göran?

  374. Det här är inte bara ett samiskt
    perspektiv, det är ett perspektiv...

  375. Det är storstadsperspektiv
    kontra landsbygdsperspektiv.

  376. Den samiska näringen är viktig
    för den region där vi verkar.

  377. Vi som bor uppe i norra Sverige.
    Det är ju en jätteviktig näring!

  378. Det finns många andra
    viktiga näringar som vi lever av.

  379. Man tar inte hänsyn till nån av dem,
    för man saknar de perspektiven.

  380. Återigen det här,
    vilken ryggsäck tittar jag med?

  381. Vad har jag för erfarenhet? Jag
    borde, om jag sitter nån annanstans-

  382. -titta på hur de här människorna
    lever. Vilka näringar är viktiga?

  383. Det gör man inte.
    Man har inte den ryggsäcken.

  384. Här blir ju det samiska
    eller svenska perspektivet-

  385. -det blir samma sak.

  386. Jag tror alla vi som lever här tycker
    den samiska näringen är jätteviktig.

  387. -Gunilla?
    -Det skulle behövas en kurs...

  388. ...om samisk kultur, historia
    och näringsliv-

  389. -på journalisthögskolan. För alla.
    Så att de blir medvetna-

  390. -om det samiska perspektivet-

  391. -och hur det kommer in
    i det generella i samhället.

  392. Krister Stoor sa
    att genom att berätta sin historia-

  393. -så stärker man sin ställning.

  394. Vad kan det samiska samhället
    och organisationer göra-

  395. -för att vara mer närvarande i media?
    Gör man redan vad man kan?

  396. Gör Sáminuorra vad de kan för att
    bli synliga och berätta sin historia?

  397. Ja, det tror jag.

  398. Det har skett ett paradigmskifte
    får man väl ändå säga-

  399. -ur samiskt
    organisatoriskt perspektiv-

  400. -i och med det nya medielandskapet.

  401. Vi får ut vår politik
    på ett annat sätt i dag än tidigare.

  402. För sju, åtta år sen
    skrev vi debattartiklar-

  403. -och skickade ut
    till lokaltidningarna i Sápmi.

  404. Vi fick ganska begränsad
    uppmärksamhet på det.

  405. I och med att vi var beroende
    av andra aktörer för att nå ut.

  406. Nu är det ett helt annat landskap-

  407. -i och med digitaliseringen. Vi får
    ut vårt budskap på ett annat sätt.

  408. Och jag tror verkligen att...

  409. ...alla samiska organisationer
    gör så gott de kan.

  410. Men... Ja, det finns fortfarande
    väldigt mycket att göra.

  411. -Anna?
    -Jag jobbar nu på P4 Norrbotten.

  412. Jag tror att samer
    och samiska organisationer-

  413. -kan vara mer öppna
    och höra av sig mer.

  414. Det ser jag som en stor skillnad
    mot de som vi intervjuar i P4.

  415. Att man väldigt gärna är med.
    Folk hör av sig också.

  416. Det är en stor skillnad
    jämfört med sameradion.

  417. -Göran?
    -Nej, men...

  418. Det är viktigt att det finns
    journalister med samiska rötter.

  419. Jag tror... Om vi säger så här:
    De flesta tv-kanaler-

  420. -som bär mycket av budskapen...

  421. De flesta tv-kanaler vi tittar på
    i våra nordiska länder-

  422. -köper all produktion
    från produktionsbolag.

  423. Det är bara public service
    som gör sin egen produktion.

  424. Gör delar av sin...
    Det man sänder själva.

  425. Om vi tittar på norra Sverige,
    eller norr om Stockholm-

  426. -finns det i dag
    otroligt få produktionsbolag.

  427. Det finns en och en halv,
    eller två möjligtvis, som jobbar här.

  428. Man önskar att det fanns
    fler kreativa, duktiga berättare.

  429. Fler duktiga journalister
    som vill ge sig in på området.

  430. Då tror jag vi skapar en annan bild
    av samhället vi vill leva i.

  431. -Söker du konkurrens?
    -Absolut.

  432. Vi har ju, sen lång tid tillbaka,
    en mycket stark berättartradition.

  433. Varför inte använda våra traditionella
    färdigheter för att berätta om våra liv?

  434. Det tycker jag var bra slutord,
    med tanke på seminariets tema.

  435. När man ställer en fråga
    som journalist-

  436. -får man i bästa fall vettigt svar.
    Det händer ju.

  437. Men ofta när man kommer hem, har man
    tio nya frågor utifrån det svaret.

  438. -Lite så känns det här i dag också.
    -Vi får ta med oss, till framtiden.

  439. Vi får fortsätta att prata
    om det här, på nya seminarier.

  440. Fram tills dess
    får vi tacka vår panel.

  441. Vi får tacka publiken.

  442. Och våra finansiärer,
    som gjort det här möjligt.

  443. -Jag får tacka dig, Åsa.
    -Tack själv.

  444. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

  445. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mediebilden av samerna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Samer, Samer i filmen, Samer i massmedia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Mediebilden av samerna

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Det samiska berättandets kärna

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Urfolksjournalistik

Hur bevakas samhälls- och kulturfrågor ur ett samiskt perspektiv? Anna Sunna är journalist på Sveriges Radio Norrbotten. Hon berättar om hur hon arbetar och om sina erfarenheter från Standing Rock i USA, där urfolk från hela världen samlades i protest mot ett oljeledningsbygge. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Jojken är en kunskapskälla

Jojken är mer än ett uttryck; här finns kunskap som inte går att hitta någon annanstans. Så beskriver Krister Stoor, doktor i samisk kultur, jojkens viktiga roll i det samiska berättandet. Stoor är också känd som Doktor jojk efter sin avhandling ¿Juoiganmuitalusat ¿ jojkberättelser¿ vid Umeå universitet 2007. Han är den förste som doktorerat i ämnet. Moderator Victoria Harnesk inleder. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Samiskt berättande och modern journalistik

Liv Inger Somby började sin bana som journalist redan vid 14 års ålder, och urfolksjournalistiken ligger henne varmt om hjärtat. Hon intervjuade 27 samiska kvinnor i åldrarna 67-100 år mot löfte att inte publicera deras berättelser förrän långt senare. Berättelserna hade legat i ett bankfack i 20 år när sekretessen lättades upp 2017. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.