Titta

Perspektiv på världen

Perspektiv på världen

Om Perspektiv på världen

Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Vilka krafter styr våra val av politiker? Varför gör vi inte mer för att rädda miljön? Serien tar dig med till olika platser runtom i världen för att se på frågor om demokrati, jämställdhet och miljö ur nya perspektiv. Programmen är indelade i åtta olika teman utifrån kursplanen i samhällskunskap. De kan användas var för sig eller tillsammans, för att väcka intresse och skapa förståelse.

Till första programmet

Perspektiv på världen : Ekonomi - pengar, makten och demokratinMaterialDela
  1. Några av våra europeiska kollegor...

  2. Poängen med en demokrati är att
    folket ska bestämma över politiken.

  3. Men det är inte alltid
    bara folket som bestämmer.

  4. Det finns även andra
    - rika och storföretag...

  5. ...som får alltmer inflytande.
    Det är ett problem för demokratin.

  6. -62 avrättningar.
    -Vi får inte misslyckas.

  7. -Landet ville ha blod.
    -Jag har en Magnum .32.

  8. -Kvinnor har hjärnor.
    -Jag besvarar våld med våld.

  9. Poängen med demokrati är
    att folket ska ha makten.

  10. Men opinionsbildning och lobbyism
    är också en del av demokratin.

  11. Lobbyister jobbar dagligen
    med att påverka beslutsfattare-

  12. -på uppdrag av organisationer,
    intressegrupper eller företag.

  13. Lobbyism är ett påverkansarbete
    där man vill påverka-

  14. -olika politiska beslutsfattare
    och politiska beslutsprocesser.

  15. Allt ifrån företag och näringsliv-

  16. -till intresseorganisationer
    och individer-

  17. -utövar det har påverkansarbetet.

  18. Många har blivit besvikna...

  19. Det kan vara allt ifrån en lunch
    eller ett möte med en politiker-

  20. -där man framför information
    om en viss fråga.

  21. Det kan vara att man skriver
    rapporter till riksdagsledamöter.

  22. Det kan också vara ekonomiskt bidrag
    till olika beslutsfattare-

  23. -för att påverka i en viss fråga.

  24. Det är svårt att få en överblick
    i den har frågan.

  25. Hur många beslut har påverkats
    och av vilka?

  26. Rösta "ja" för bifall...

  27. I Sverige har vi försökt begränsa
    lobbyisters inflytande-

  28. -genom att införa den lag
    som tvingar politiska partier-

  29. -att redovisa bidrag och donationer
    från företag och privatpersoner.

  30. Men i EU:s huvudort Bryssel jobbar
    omkring 30 000 lobbyister dagligen-

  31. -med att påverka tjänstemän enligt
    deras uppdragsgivares önskemål.

  32. Och i USA är lobbying och
    opinionsbildning en miljardindustri.

  33. Pengars inflytande i amerikansk
    politik exploderade efter 2010-

  34. -när det kom ett beslut
    i högsta domstol som sa-

  35. -att företag och privatpersoner
    får spendera obegränsade summor-

  36. -på att försöka
    få en viss kandidat vald.

  37. Morgan Finnsiö har granskat-

  38. -hur pengar påverkar
    den demokratiska processen i USA.

  39. Jag kollade på
    vilka som backade Trump finansiellt.

  40. Det säger en hel del om en politiker,
    vem som stödjer dem.

  41. Ju mer pengar de har fått
    från olika håll-

  42. -desto mer kan man ana
    att det finns nån form av relation-

  43. -där det finns förväntningar
    från finansiärerna på politikerna.

  44. Jag heter Ted Cruz...

  45. Valkampanjer har blivit billigare
    tack vare nätet och sociala medier-

  46. -men 2016 års amerikanska val
    var ett av de dyraste någonsin.

  47. Ökningen berodde på de stora summor
    som företag och privatpersoner-

  48. -la på att stötta kandidaterna.

  49. Bland finansiärerna av Trumps
    valkampanj står tre personer ut.

  50. IT-miljardären Peter Thiel-

  51. -kasinoägaren Sheldon Adelson
    och affärsmannen Robert Mercer-

  52. -donerade tillsammans
    hundratals miljoner dollar.

  53. Robert Mercer
    är den som är mest spännande.

  54. Han brukar beskrivas som gåtfull,
    hemlighetsfull och tillbakadragen.

  55. Man vet fortfarande
    väldigt lite om honom-

  56. -eftersom han aldrig ger intervjuer.

  57. Förutom att donera stora summor
    till Trumps kampanj-

  58. -har Mercer också investerat pengar
    i nyhetssajten Breitbart-

  59. -som tydligt tog ställning
    för Trump under valrörelsen.

  60. Det är den största politiska sajten
    på Facebook och på Twitter.

  61. Den har ett enormt inflytande,
    delvis tack vare att Robert Mercer-

  62. -sponsrade den med över tio miljoner
    dollar, när de var mindre.

  63. Med hjälp av Mercers pengar
    blev Breitbart en mediajätte-

  64. -och de backade Trump tydligt.

  65. Så stödde Robert Mercer Trump
    redan före valet.

  66. Mercer lånade även ut Cambridge
    Analytica till Trumps valkampanj.

  67. Cambridge Analytica är ett företag
    som specialiserar sig på-

  68. -att påverka människor psykologiskt
    och beteendemässigt.

  69. De kombinerar
    gamla krigspropagandatekniker-

  70. -med ett modernt system av att skanna
    av människors Facebook-profiler.

  71. De kollar lajks och intressen-

  72. -och sätter ihop en psykologisk
    profil över individuella användare.

  73. De skräddarsyr sen politisk reklam
    baserad på din psykologiska profil.

  74. De skickar reklamen till dig
    på olika sätt-

  75. -för att ändra ditt beteende
    till exempel i ett val.

  76. Det visade sig senare att firman
    hade använt otillåtna metoder-

  77. -för att skapa sina kampanjer
    för Donald Trump.

  78. I helgen kom nyheten att
    konsultföretaget Cambridge Analytica-

  79. -samlat in data
    från 50 miljoner Facebook-användare.

  80. Jag tror inte att man ska överdriva
    nån enskild faktor-

  81. -i resultatet av ett stort val
    i ett stort land.

  82. Men i val med väldigt små marginaler
    så kan man absolut tänka-

  83. -att en aggressiv kampanj
    som använder högteknologiska medel-

  84. -kan påverka tillräckligt många
    för att det ska göra skillnad.

  85. Mercer gav pengar till Trumps
    kampanj. Vad fick han för pengarna?

  86. Robert Mercer fick valuta för
    pengarna för sitt stöd för Trump-

  87. -i och med att flera
    av hans närmaste medarbetare-

  88. -blev chefer för Trumps kampanj-

  89. -och sen fick ledande roller
    i Vita huset.

  90. Mercer fick väldigt mycket konkret
    inflytande direkt efter valet.

  91. Att det finns lobbyister har ju
    naturligtvis väldigt stor betydelse-

  92. -för vad vi har för typ av politik
    och vad vi fattar för beslut.

  93. Fördelarna är ju att politiker
    får information från olika källor-

  94. -och får ta del av olika argument
    och konsekvenser av politiska beslut.

  95. Men de politiska beslut
    som har fattats-

  96. -har naturligtvis påverkats
    av olika intressen.

  97. Demokrati betyder alltså
    att folket har makten.

  98. Men vilken makt
    har pengar i en demokrati?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ekonomi - pengar, makten och demokratin

Avsnitt 3 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I en demokrati är det folket som bestämmer. Men valkampanjer kostar pengar - vilka intressen ligger bakom? Hur jobbar lobbyister och donatorer? Vi tittar på ett av världens mest uppmärksammade val, det amerikanska valet 2016. Vilken betydelse hade pengar där, och hur påverkas den demokratiska processen av pengar?

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Demokrati, Intressegrupper, Intresseorganisationer, Lobbying, Makt (samhällsvetenskap), Politik, Presidentval, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Valkampanjer
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Perspektiv på världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Miljö - hotet mot miljön

Avsnitt 1 av 22

De flesta forskare är eniga om att människan ligger bakom den senaste tidens klimatförändringar. Men meningarna om hur vi ska göra för att rädda miljön går isär. Vissa länder sätter jobben före, medan andra vill gå i bräschen för att vi ska nå miljömålen, till exempel genom att stifta nya lagar mot utsläppen. I inslaget möter vi såväl svenska klimatförhandlare som den unge amerikanske miljödebattören Xiuhtezcatl Martinez.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Miljö - kampen för miljön

Avsnitt 2 av 22

Det finns flera sätt att kämpa för miljön. Vi träffar två unga personer som valt att engagera sig på olika sätt - den ena inomparlamentariskt genom Sveriges ungdomsorganisationer, den andra utomparlamentariskt genom Greenpeace.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Ekonomi - pengar, makten och demokratin

Avsnitt 3 av 22

I en demokrati är det folket som bestämmer. Men valkampanjer kostar pengar - vilka intressen ligger bakom? Hur jobbar lobbyister och donatorer? Vi tittar på ett av världens mest uppmärksammade val, det amerikanska valet 2016. Vilken betydelse hade pengar där, och hur påverkas den demokratiska processen av pengar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - när de mänskliga rättigheterna kränks

Avsnitt 4 av 22

Mänskliga rättigheter finns reglerade bland annat genom Genèvekonventionen. Ändå får människor runtom i världen sina rättigheter kränkta. Vi träffar Omar, som fängslades och torterades i samband med kriget i Syrien. Varför kränks de mänskliga rättigheterna på så många platser runtom i världen?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - dödsstraff

Avsnitt 5 av 22

Som ett sätt att få medborgarna i ett samhälle att följa de lagar vi gemensamt kommit överens om är bestraffning ett medel. Men vad är egentligen syftet med straff? Vi träffar två dödsdömda fångar och en tidigare bödel som reflekterar över dödsstraffet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - hbtq-rättigheter

Avsnitt 6 av 22

1944 avskaffades lagen som förbjöd homosexualitet i Sverige. Istället finns det idag lagar som förbjuder diskriminering av homosexuella personer. Men i ett globalt perspektiv ser det annorlunda ut - i 71 länder är det fortfarande olagligt att vara homosexuell, och i ännu fler länder är homosexualitet inte kulturellt accepterat. Vi träffar Yohanes som lever som homosexuell i Ghana, ett land där homosexualitet är förbjudet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - hbtq-hatbrott

Avsnitt 7 av 22

Både Sverige och USA ligger i framkant vad gäller hbtq-personers rättigheter. Sverige var bland de första länderna att tillåta samkönade äktenskap. Ändå är risken att utsättas för hatbrott något som hbtq-personer tvingas leva med dagligen i båda dessa länder. Gwen är talesperson för Pink Pistols, en internationell självförsvarsgrupp som hanterar problemet genom att beväpna sig. Vad beror det på att hbtq-personer fortfarande inte kan känna sig trygga, ens i länder som anses vara föregångare var gäller hbtq-rättigheter?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Konflikter - krigets offer

Avsnitt 8 av 22

De som drabbas hårdast i krig är civila - män, kvinnor och barn. Vi träffar Omar som drabbades när kriget kom till Syrien. Han fängslades och torterades, innan han slutligen lyckades fly. Vi får också träffa FN-medlaren Ulf Henricsson som menar att krig ibland kan vara berättigat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Konflikter - terrorism

Avsnitt 9 av 22

Efter 11 september-attackerna 2001 har terrorism fått stort fokus i vårt samhälle. Vi besöker den terrorstämplade organisationen Army of God i Virginia, USA, för att försöka förstå hur en terrorist rättfärdigar sina handlingar. Terrorforskaren Misse Wester berättar om terrorism ur ett historiskt perspektiv, och om hur vi reagerar på terrorbrott. Hur kan vi bekämpa terrorism?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Statsskick - viral påverkan

Avsnitt 10 av 22

Spridningen av politiska åsikter via mem har letat sig in hela vägen till gamerforum och chatrum. Ryan Broderick på nyhetssajten Buzzfeed är expert på hur idéer föds och sprids på olika internetplattformar. Vi träffar en förgrundsgestalt för alternativhögern som förklarar hur de använder sig av mem för att nå ut med sitt budskap till en större, och oftast ung publik. De flesta unga idag känner igen fenomenet med mem, men har de uppmärksammat att de ofta kommer med ett politiskt budskap?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - högerextremism

Avsnitt 11 av 22

Rätten att få uttrycka sin åsikt är en av demokratins grundpelare. Men ibland blir övertygelser så kompromisslösa och extrema att det inte finns utrymme för dialog. Vi träffar Patrik Hermansson som infiltrerade den amerikanska alternativhögern. Vi får också träffa alternativhögerns förgrundsgestalt Richard Spencer som berättar om sina tankar kring jämlikhet och demokrati. När blir extremism en fara för demokratin, och hur vi ska förhålla oss till de som utnyttjar demokratiska rättigheter för att sprida antidemokratiska budskap?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - Sverige, ett extremland

Avsnitt 12 av 22

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt, i det avseendet att vi lever i ett sekulariserat samhälle, och att vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i många andra länder. Vi får träffa Stevie som är född i Sverige, men inte kände sig hemma förrän han flyttade till sina föräldrars hemland Ghana. Om hur värderingar får en del att känna sig trygga, och andra utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - hijras, Indiens tredje kön

Avsnitt 13 av 22

När debatten om ordet hen var aktuell i Sverige, fanns det vissa som såg det som en självklarhet med ett könsneutralt personligt pronomen, medan andra blev provocerade. Vilken status har transpersoner i Sverige idag? I Indien är det tredje könet - hijras - en del av samhället, och finns omnämnt redan i den hinduiska sanskritlitteraturen. Det syftar främst på en person som är född som pojke, men lever som transsexuell. Hijra blev ett juridiskt tredje kön i Indien 2014.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - kvotering

Avsnitt 14 av 22

Inte ens i ett föregångsland som Sverige är vi helt jämställda. Diskussionerna om hur vi ska komma till rätta med problemet är ständigt aktuella. Kvotering är en metod, men den har lika stort stöd som den har motstånd. I Ghanas huvudstad Accra har stadens transportmyndighet dragit igång en utbildning för kvinnliga busschaufförer. Resultatet är fler kvinnor i arbete och mer balans i det mansdominerade yrket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Sverige och världen - EU

Avsnitt 15 av 22

Den Europeiska unionen är världens största samarbete mellan länder. Inom EU ryms en halv miljard människor med olika kulturer, seder, politik och språk som ska samsas med varandra. Unionen kommer ursprungligen ur en fredstanke, men vad händer när länder börjar lämna samarbetet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen - teckenspråkstolkat

Livet som macho

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Jamal JC , dag 1

Rätten till utbildning är en av demokratins grundstenar, men får alla verkligen vad de behöver för att klara skolan? Vilka orättvisor finns och vad görs åt dem? Ison, Tiffany och Jamal berättar om sina egna erfarenheter från skoltiden och resonerar kring hur skolan skulle kunna bli totalt rättvis.

Fråga oss