Titta

Perspektiv på världen

Perspektiv på världen

Om Perspektiv på världen

Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Vilka krafter styr våra val av politiker? Varför gör vi inte mer för att rädda miljön? Serien tar dig med till olika platser runtom i världen för att se på frågor om demokrati, jämställdhet och miljö ur nya perspektiv. Programmen är indelade i åtta olika teman utifrån kursplanen i samhällskunskap. De kan användas var för sig eller tillsammans, för att väcka intresse och skapa förståelse.

Till första programmet

Perspektiv på världen : Resurser - biståndMaterialDela
  1. När världen föreställer sig Afrika-

  2. -ser de fattiga utmärglade afrikaner
    med flugor i ansiktet.

  3. Men kontinenten är mycket mer än så.

  4. De har rätt till vatten och sanitet.
    Vem har ansvaret att tillgodose det?

  5. Det blir på en annan nivå
    än att bara skicka grejer.

  6. -62 avrättningar.
    -Vi får inte misslyckas.

  7. -Landet ville ha blod.
    -Jag har en Magnum .32.

  8. -Kvinnor har hjärnor.
    -Vi svarar med våld.

  9. Humanitära internationella
    hjälpinsatser har en lång historia.

  10. Förr i tiden stod missionärerna för
    mycket av den humanitära hjälpen.

  11. Mottagarländerna betraktades länge
    som mindre upplysta-

  12. -och mycket av biståndet
    skedde på givarländernas villkor.

  13. På 70-talet insåg man att bistånd
    måste ske på mottagarnas villkor-

  14. -och i samarbete
    med mottagarländerna.

  15. Det handlar inte om att vi
    ska bestämma vad människor ska göra.

  16. Man kan ändå facilitera att de kan få
    den utveckling de eftersträvar.

  17. Helfrid Schulte-Herbrüggen
    är specialist på dricksvatten.

  18. Hon jobbar med utvecklingsprojekt-

  19. -i länder där det bl.a. saknas
    sånt som rent vatten och sanitet.

  20. Vetskapen om att det finns-

  21. -människor som inte har tillgång
    till rent dricksvatten-

  22. -och en vilja att göra nåt åt det-

  23. -gjorde att jag ville forska
    om de metoderna.

  24. Helfrid ska till Kenya för att träffa
    forskare, organisationer och ortsbor-

  25. -och prata om hur de kan förbättra
    livsvillkoren i slumområdena.

  26. Nu är vi på väg.

  27. Under 2000-talet har den ekonomiska
    tillväxten i Afrika ökat.

  28. Men fortfarande lider kontinenten
    av sviterna efter kolonisation.

  29. Det demokratiska underskottet är
    stort och i flera länder är det krig.

  30. I nordöstra Afrika har man haft
    stora problem med extrem torka-

  31. -och fattigdomen är utbredd.

  32. I Kenya saknar en stor del av
    landsbygdsbefolkningen egen mark-

  33. -och 62 % av invånarna i huvudstaden
    Nairobi lever i slumområden.

  34. Jag hoppas att det leder
    till relevant forskning.

  35. Ibland blir det mycket forskning
    på intressanta frågor-

  36. -men de kanske inte rör områden
    där det behövs mest.

  37. De här mötena
    tror jag är jätteviktiga.

  38. Kokui Selormey Hanson är
    tv-journalist i Ghana-

  39. -ett land
    som har lyckats vända sin ekonomi-

  40. -och inte längre behöver bistånd.

  41. Hon är kritisk till hur vissa
    biståndsorganisationer arbetar.

  42. Det är fantastiskt när andra länder
    kommer till vår del av världen-

  43. -för att hjälpa till där det behövs.
    Fattigdomen är utbredd.

  44. Många sjukdomar
    är fortfarande ett problem-

  45. -på grund av sanitet
    och dålig hälsoupplysning.

  46. Många organisationer kommer hit
    och jobbar med samma problem.

  47. De säger att det är illa ställt
    och att fattigdomen är hög.

  48. Men det har hänt mycket de senaste
    årtiondena och de fortsätter komma.

  49. De får pengar
    för att kunna bedriva sin verksamhet.

  50. De måste betala sin personal
    som ska ha en vettig lön.

  51. Man måste betala för deras boende.

  52. En sån verksamhet har höga kostnader.

  53. Många icke-statliga
    biståndsorganisationer-

  54. -har fått kritik för att verksamheten
    har blivit en industri-

  55. -där pengarna går till administration
    och löner till anställda.

  56. De kommer hit i fina, vita bilar
    med sina livsmedelskort.

  57. De säljer maten
    eller ger den till sina klanfränder.

  58. Hur kan du veta att svenska pengar
    inte hamnar i fel fickor-

  59. -och bidrar till destabilisering?

  60. Jag har påtalat den risken med
    biståndet och det humanitära stödet.

  61. I de konfliktmiljöerna är det stor
    risk att inte alla pengar når fram.

  62. Biståndsmyndigheten SIDA
    som fördelar det svenska biståndet-

  63. -har kritiserats för kortsiktiga
    insatser som ger snabbare resultat.

  64. Enligt Helfrid är utbytet och
    de långsiktiga lösningarna avgörande.

  65. -Är det för elektricitet?
    -Nej, för vatten.

  66. Ja, alla har ett rör.

  67. Vi tittar på vatten och sanitet.
    Det är det som saknas.

  68. Tömmer man toaletten när det behövs?

  69. Man får se upp
    för "de flygande toaletterna"-

  70. -när nån har bajsat i en plastpåse
    och kastar den.

  71. -Vad kostar ett toalettbesök?
    -Fem shilling.

  72. Det är jobbigt
    men ändå uppmuntrande-

  73. -att prata med människor
    som lever i de här områdena.

  74. Man kanske försöker spara vatten-

  75. -eller utnyttja
    den näring som finns i fekalier.

  76. Det är lite resurstänkande.
    Man får lära av varandra.

  77. Hjälp från utlandet är inte dåligt.
    Jag anser att det gör stor nytta.

  78. Jag berömmer alla hjälpinsatser.

  79. De ser nog att det finns ett problem
    som de vill hjälpa oss lösa.

  80. Men det är nog dags för oss-

  81. -att leda om biståndet
    och insatserna-

  82. -för att lösa problemet
    på ett mer effektivt sätt-

  83. -och sen agera för-

  84. -att vi ska slippa vara beroende
    av bistånd.

  85. Helfrids projekt
    har etablerat kontakt-

  86. -med flera forskare,
    organisationer och lokalinvånare.

  87. De vill fortsätta jobba
    med vatten- och avloppsfrågor-

  88. -och förbättra livsvillkoren för
    människorna i Nairobis slumområden.

  89. Tidigare kanske vi dämpade
    vårt dåliga samvete-

  90. -med att skicka ner datorer
    eller sånt vi inte behövde.

  91. Där tror jag att man tänker om nu.

  92. Man pratar mycket om egen makt-

  93. -och att kunna ta beslut
    och forma sitt liv på bästa vis.

  94. Gör det nån skillnad? Ja, i viss mån.

  95. Men är det bara ännu en gåva?

  96. Löser det problemet med fattigdom
    på lång sikt?

  97. Den frågan får era tittare besvara.

  98. Vem ska bestämma hur bistånd används?
    Den som ger eller den som får?

  99. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Resurser - bistånd

Avsnitt 18 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Västvärlden har en lång tradition av biståndsarbeten i låginkomstländer. Men fortfarande får många hjälpinsatser kritik för att till exempel vara alltför kortsiktiga eller för att gynna biståndsorganisationerna själva. Vi träffar en svensk forskare som satsar på långsiktiga hjälpinsatser, och en före detta president från ett land som har tagit emot bistånd.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Biståndspolitik, Ekonomisk hjälp, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Internationellt utvecklingssamarbete, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Perspektiv på världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Miljö - hotet mot miljön

Avsnitt 1 av 22

De flesta forskare är eniga om att människan ligger bakom den senaste tidens klimatförändringar. Men meningarna om hur vi ska göra för att rädda miljön går isär. Vissa länder sätter jobben före, medan andra vill gå i bräschen för att vi ska nå miljömålen, till exempel genom att stifta nya lagar mot utsläppen. I inslaget möter vi såväl svenska klimatförhandlare som den unge amerikanske miljödebattören Xiuhtezcatl Martinez.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Miljö - kampen för miljön

Avsnitt 2 av 22

Det finns flera sätt att kämpa för miljön. Vi träffar två unga personer som valt att engagera sig på olika sätt - den ena inomparlamentariskt genom Sveriges ungdomsorganisationer, den andra utomparlamentariskt genom Greenpeace.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Ekonomi - pengar, makten och demokratin

Avsnitt 3 av 22

I en demokrati är det folket som bestämmer. Men valkampanjer kostar pengar - vilka intressen ligger bakom? Hur jobbar lobbyister och donatorer? Vi tittar på ett av världens mest uppmärksammade val, det amerikanska valet 2016. Vilken betydelse hade pengar där, och hur påverkas den demokratiska processen av pengar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - när de mänskliga rättigheterna kränks

Avsnitt 4 av 22

Mänskliga rättigheter finns reglerade bland annat genom Genèvekonventionen. Ändå får människor runtom i världen sina rättigheter kränkta. Vi träffar Omar, som fängslades och torterades i samband med kriget i Syrien. Varför kränks de mänskliga rättigheterna på så många platser runtom i världen?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - dödsstraff

Avsnitt 5 av 22

Som ett sätt att få medborgarna i ett samhälle att följa de lagar vi gemensamt kommit överens om är bestraffning ett medel. Men vad är egentligen syftet med straff? Vi träffar två dödsdömda fångar och en tidigare bödel som reflekterar över dödsstraffet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - hbtq-rättigheter

Avsnitt 6 av 22

1944 avskaffades lagen som förbjöd homosexualitet i Sverige. Istället finns det idag lagar som förbjuder diskriminering av homosexuella personer. Men i ett globalt perspektiv ser det annorlunda ut - i 71 länder är det fortfarande olagligt att vara homosexuell, och i ännu fler länder är homosexualitet inte kulturellt accepterat. Vi träffar Yohanes som lever som homosexuell i Ghana, ett land där homosexualitet är förbjudet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Mänskliga rättigheter - hbtq-hatbrott

Avsnitt 7 av 22

Både Sverige och USA ligger i framkant vad gäller hbtq-personers rättigheter. Sverige var bland de första länderna att tillåta samkönade äktenskap. Ändå är risken att utsättas för hatbrott något som hbtq-personer tvingas leva med dagligen i båda dessa länder. Gwen är talesperson för Pink Pistols, en internationell självförsvarsgrupp som hanterar problemet genom att beväpna sig. Vad beror det på att hbtq-personer fortfarande inte kan känna sig trygga, ens i länder som anses vara föregångare var gäller hbtq-rättigheter?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Konflikter - krigets offer

Avsnitt 8 av 22

De som drabbas hårdast i krig är civila - män, kvinnor och barn. Vi träffar Omar som drabbades när kriget kom till Syrien. Han fängslades och torterades, innan han slutligen lyckades fly. Vi får också träffa FN-medlaren Ulf Henricsson som menar att krig ibland kan vara berättigat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Konflikter - terrorism

Avsnitt 9 av 22

Efter 11 september-attackerna 2001 har terrorism fått stort fokus i vårt samhälle. Vi besöker den terrorstämplade organisationen Army of God i Virginia, USA, för att försöka förstå hur en terrorist rättfärdigar sina handlingar. Terrorforskaren Misse Wester berättar om terrorism ur ett historiskt perspektiv, och om hur vi reagerar på terrorbrott. Hur kan vi bekämpa terrorism?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Statsskick - viral påverkan

Avsnitt 10 av 22

Spridningen av politiska åsikter via mem har letat sig in hela vägen till gamerforum och chatrum. Ryan Broderick på nyhetssajten Buzzfeed är expert på hur idéer föds och sprids på olika internetplattformar. Vi träffar en förgrundsgestalt för alternativhögern som förklarar hur de använder sig av mem för att nå ut med sitt budskap till en större, och oftast ung publik. De flesta unga idag känner igen fenomenet med mem, men har de uppmärksammat att de ofta kommer med ett politiskt budskap?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - högerextremism

Avsnitt 11 av 22

Rätten att få uttrycka sin åsikt är en av demokratins grundpelare. Men ibland blir övertygelser så kompromisslösa och extrema att det inte finns utrymme för dialog. Vi träffar Patrik Hermansson som infiltrerade den amerikanska alternativhögern. Vi får också träffa alternativhögerns förgrundsgestalt Richard Spencer som berättar om sina tankar kring jämlikhet och demokrati. När blir extremism en fara för demokratin, och hur vi ska förhålla oss till de som utnyttjar demokratiska rättigheter för att sprida antidemokratiska budskap?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - Sverige, ett extremland

Avsnitt 12 av 22

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt, i det avseendet att vi lever i ett sekulariserat samhälle, och att vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i många andra länder. Vi får träffa Stevie som är född i Sverige, men inte kände sig hemma förrän han flyttade till sina föräldrars hemland Ghana. Om hur värderingar får en del att känna sig trygga, och andra utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - hijras, Indiens tredje kön

Avsnitt 13 av 22

När debatten om ordet hen var aktuell i Sverige, fanns det vissa som såg det som en självklarhet med ett könsneutralt personligt pronomen, medan andra blev provocerade. Vilken status har transpersoner i Sverige idag? I Indien är det tredje könet - hijras - en del av samhället, och finns omnämnt redan i den hinduiska sanskritlitteraturen. Det syftar främst på en person som är född som pojke, men lever som transsexuell. Hijra blev ett juridiskt tredje kön i Indien 2014.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Samhälle - kvotering

Avsnitt 14 av 22

Inte ens i ett föregångsland som Sverige är vi helt jämställda. Diskussionerna om hur vi ska komma till rätta med problemet är ständigt aktuella. Kvotering är en metod, men den har lika stort stöd som den har motstånd. I Ghanas huvudstad Accra har stadens transportmyndighet dragit igång en utbildning för kvinnliga busschaufförer. Resultatet är fler kvinnor i arbete och mer balans i det mansdominerade yrket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Sverige och världen - EU

Avsnitt 15 av 22

Den Europeiska unionen är världens största samarbete mellan länder. Inom EU ryms en halv miljard människor med olika kulturer, seder, politik och språk som ska samsas med varandra. Unionen kommer ursprungligen ur en fredstanke, men vad händer när länder börjar lämna samarbetet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The age balance

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Färre unga kommer att behöva försörja fler äldre än tidigare. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop. Hon och hennes arbetsgrupp beskriver flera möjliga framtidsscenarier utifrån analyser av enorma mängder information. Med hjälp av scenarierna kan de se vad som händer om man ändrar olika funktioner i samhället. Trots stora utmaningar är Johanna Wallenius hoppfull inför framtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Scenspråk

Lili & Susie berättar hur de fick 80-talets publik att dansa med till sin hemgjorda "Oh mama"-koreografi. Anna Charlotta Gunnarson funderar över scenuttrycket shoegazing och pedagogen John Steinberg gör en analys av klassrummet som scen.

Fråga oss