Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : VälfärdenMaterialDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO,
    men politiken kändes otillgänglig.

  2. I en demokrati kan man göra skillnad.
    Det ska man vara tacksam för.

  3. Därför blir jag irriterad-

  4. -när äldre kompisar som Leila,
    som får rösta, inte har nån koll.

  5. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  6. Det är först nu jag börjar fatta
    att man kan göra skillnad.

  7. Jag ska lära mig hur Sverige styrs.

  8. Noah ska skicka ut mig
    på olika utmaningar.

  9. Hej! Stefan.

  10. Vad har ett fallskärmshopp
    med välfärden att göra?

  11. Det får ni veta
    när Leila lär sig mer-

  12. -om skatter
    och den offentliga sektorn.

  13. I Sverige har vi
    en stor offentlig sektor.

  14. Alla betalar skatt
    som går till vår välfärd.

  15. Välfärd är, enkelt uttryckt,
    vård, skola och omsorg.

  16. Partierna
    är överens om att ta in skatt-

  17. -men är oeniga om hur stor den ska
    vara och hur pengarna ska fördelas.

  18. Man kan likna
    hur partierna tänker kring det här-

  19. -med en luftballong
    och ett fallskärmshopp.

  20. Okej, ballonger.

  21. De symboliserar välfärd, nämligen att
    alla ska ha rätt till det viktigaste-

  22. -som skola, pension, sjukvård...
    Den är som ett skyddsnät.

  23. Alla ska få plats i den här korgen
    under en luftballong.

  24. Kom.

  25. En luftballongsfärd
    illustrerar vänsterpartiernas vision:

  26. Alla ska med i korgen
    på en trygg och säker färd.

  27. Partierna till höger
    invänder att det är trångt-

  28. -och att personerna
    inte har kontroll över sin egen resa.

  29. Coolt!

  30. Ja, i vårt land månar både
    vänster- och högerpartier om välfärd.

  31. Välfärden
    ska trygga grundläggande behov-

  32. -och se till
    att vi inte kraschlandar.

  33. Vi bidrar till välfärden
    genom att betala skatt-

  34. -eller när vi handlar: moms.

  35. Men hur mycket skatt vi ska betala-

  36. -råder det delade meningar om
    mellan partierna.

  37. Ett fallskärmshopp kan jämföras
    med högerpartiernas skattepolitik.

  38. Det är ett större ansvar
    på individen.

  39. Du får packa din fallskärm själv.
    Du själv har större frihet.

  40. Du väljer var du landar:

  41. Du väljer vilken skola
    eller läkare du vill ha.

  42. Vänsterpartierna frågar vad som
    händer när fallskärmen inte funkar.

  43. Vad gör samhället då?

  44. -Hallå?
    -Hej. Hur går det?

  45. Jag vet inte om jag fixar det här.
    Jag har aldrig gjort det här förut.

  46. Oroa dig inte. Jag har snackat
    med Peter. Han sköter allt.

  47. -God dag! Peter.
    -Leila.

  48. -Du har gjort det här många gånger.
    -Vi ska upp till fyra kilometer.

  49. Sen glider vi fram till dörren.
    Du stoppar in tummarna där-

  50. -böjer in benen under flygplanet
    och svankar-

  51. -och när jag tycker att det känns bra
    tippar jag fram dig.

  52. -Om fallskärmen inte löses ut, då?
    -Då har vi en till.

  53. Vi har två.
    Jag har dragit den andra tolv gånger.

  54. På dina 2 800 hopp. Stabilt, ändå!

  55. Hallå?
    Jag kan inte prata nu, jag ska hoppa.

  56. -Vad kul! Är du redo?
    -Har jag nåt val?

  57. Det är det fina med demokrati:
    man har ett val. Lycka till!

  58. För att förklara skillnaderna mellan
    ekonomisk vänster- och högerpolitik-

  59. -behöver vi reda ut två begrepp.

  60. Man pratar om offentlig sektor
    och socialförsäkringar.

  61. Offentlig sektor är gemensamt namn
    för stat, kommuner och landsting.

  62. Den kan liknas vid ett stort företag.

  63. Här ingår funktioner
    som vård, vägar och försvar.

  64. Socialförsäkringar kan vara bidrag,
    som a-kassa eller bostadsbidrag.

  65. De gör att alla har råd med sjukvård-

  66. -eller att man som förälder
    kan vara hemma med barnen.

  67. Partier mer till vänster
    tror på en stark offentlig sektor.

  68. De menar att deras politik
    leder till ett mer jämlikt samhälle.

  69. Högerpartier
    tror på öppen konkurrens-

  70. -och man värnar
    om medborgarnas valfrihet.

  71. Deras system
    motiverar oss att arbeta-

  72. -vilket i sin tur
    ger en starkare ekonomi.

  73. Men vilken väg som är bäst är nåt
    som partierna ständigt diskuterar.

  74. -Grattis till första hoppet!
    -Tack!

  75. -Hej!
    -Hej! Hur gick det? Lever du?

  76. Jag överlevde! Det var...

  77. Det är mycket adrenalin,
    men det var otroligt.

  78. Jag är så glad att jag gjorde det.

  79. Du ska också få se
    hur det går till i praktiken-

  80. -med skattearbete och välfärd
    i en kommun.

  81. Leila ska besöka Östhammars kommun,
    som ligger i Roslagen.

  82. Här styr en koalition med partier
    från både vänster och höger.

  83. -Hej! Leila.
    -Maggan.

  84. -Trevligt!
    -Ja.

  85. Hur många personer bor här?

  86. Det bor 22 000 i kommunen,
    varav 4 500 i Östhammar stad.

  87. Socialdemokraterna
    har inte egen majoritet.

  88. Nej, vi har 20 av 49 mandat.

  89. Vi jobbar med Centerpartiet
    och med stöd av Vänstern.

  90. Ju fler som kan jobba tillsammans,
    desto långsiktigare beslut blir det.

  91. Det funkar jättebra. Vi är inne
    på andra mandatperioden nu.

  92. Vi har en ingång in i regeringen
    när vi är från två block.

  93. -Vad ligger arbetslösheten på?
    -Under två procent.

  94. Våra ungdomar
    får fort arbete efter gymnasiet.

  95. De är i jobb. Vi vet vilka
    som inte är i jobb. De är 45 stycken.

  96. Skillnaderna mellan blocken
    syns tydligare i riksdagspolitiken.

  97. I kommunerna
    måste det vardagliga fungera-

  98. -och då är det inte ovanligt
    att samarbeta över blockgränserna.

  99. I Östhammar har Socialdemokraterna
    och Centern majoritet-

  100. -och styr kommunen fram till
    valet 2018. De ska enas om budgeten.

  101. Deras politik är en blandning av vår
    liknelse luftballong och fallskärm.

  102. Kommunen får in pengar från
    dem som använder kommunens service-

  103. -till exempel barnomsorg, vatten
    och sopor, men också från skatter.

  104. Östhammars kommun har ungefär
    en miljard kronor att disponera.

  105. För att förstå hur skatterna fördelas
    har Leila tagit med en budgettavla.

  106. Det finns likheter mellan hur en
    familj och en kommun lägger budget.

  107. Vi har lyckats bra med budgetarbetet.

  108. Det beror mycket på
    att vi är överens.

  109. Vi har ett bra samspel och samtal.

  110. Men det beror också på
    att vi har skickliga medarbetare.

  111. Här har vi en uppbyggnad av
    de olika poster ni kan använda er av.

  112. Barn och utbildning...
    Är det skolor?

  113. Det är allt
    från den dag som ett barn är fött:

  114. Först dagis, sen förskola,
    sen grundskola i tio år-

  115. -och sen gymnasium
    i tre eller fyra år.

  116. -Vad är budgeten för det för ett år?
    -536 miljoner kronor.

  117. Allt det här används till tydliga
    saker som skolmat, skollokaler-

  118. -men 85 procent går till löner
    till alla medarbetare-

  119. -som finns i verksamheterna.

  120. Vad handlar socialnämnden om?

  121. Den handlar om äldre och äldreomsorg.

  122. I Östhammars kommun är 25 procent
    av medborgarna 65 år och äldre.

  123. Därför är det extra viktigt
    att tänka på socialnämndens behov.

  124. Hur ser budgeten ut
    för det viktiga uppdraget?

  125. -Den är 447 miljoner.
    -Oj!

  126. De två nämnderna tar 90 procent
    av kommunernas hela budgetar.

  127. Så det här är två jätteviktiga
    ansvarsområden för kommunerna.

  128. Nu börjar min bunt smalna av.

  129. I kultur och fritid ingår
    sånt som simhallar och bibliotek.

  130. Hur mycket
    har ni budgeterat för det?

  131. Vi har 39 miljoner kronor.

  132. -Bygg och miljö?
    -Sex miljoner.

  133. -Vad är budgeten för kommunstyrelsen?
    -170 miljoner kronor.

  134. Vi har ansvar för räddningstjänsten.
    Det ingår i vårt ansvar.

  135. Sen har vi också ansvar för
    att vatten och avlopp fungerar bra.

  136. -Vad är överskottet?
    -Ungefär 25 miljoner kronor.

  137. Precis som en familj har en buffert
    om det händer nåt...

  138. Om bilen pajar måste man
    ha pengar för att laga bilen.

  139. Det är samma sak för oss.

  140. Om det här skulle vara en familj,
    vad för sorts familj är er kommun då?

  141. Vi är en familj
    med relativt många barn.

  142. -Ja, verkligen!
    -Just det.

  143. Det är mycket pengar in
    och mycket pengar ut.

  144. Sparmöjligheterna i vår kommun
    är inte så stora.

  145. Kommunerna är till för att vi
    ska få välfärd, inte för att spara.

  146. Det är olika partier som sitter
    i kommunstyrelsen och fullmäktige.

  147. Hur är det med olika ideologier?

  148. Är det svårt att lägga en budget
    när man har olika prioriteringar?

  149. Nej, för politiken fungerar ju så
    att de som har majoritet...

  150. Vi är fler än hälften av dem
    som finns i kommunfullmäktige.

  151. Det är vi som bestämmer,
    så om våra två partier är överens-

  152. -kan vi få igenom den budgeten
    i ett beslut i kommunfullmäktige.

  153. Men vi lyssnar ju också mycket
    på dem som har andra åsikter.

  154. Vi är i huvudsak överens om de stora
    dragen när det gäller budgeten.

  155. Så är det inte i alla kommuner,
    så det är värdefullt.

  156. Tack för att du har visat er budget.
    Jag har lärt mig jättemycket.

  157. Man kan ju se likheter
    med en vanlig budget.

  158. Jag har inte såna här summor,
    men jag förstår tänket.

  159. Tack själv.

  160. I Östhammar kan politikerna
    arbeta bra över blockgränserna.

  161. De lyckas kombinera
    luftballongen och fallskärmen.

  162. Det är viktigt med förtroende för
    staten, så att man vill betala skatt.

  163. I Sverige fungerar det här
    ganska bra.

  164. Hur skulle ett samhälle se ut
    där man inte betalar skatt?

  165. Nu är jag stolt över att bo
    i ett land med så stark välfärd.

  166. Partierna är oense om
    hur hög skatten ska vara-

  167. -men de är överens om att den
    svenska välfärden ska finnas kvar.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Välfärdspolitik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till snackar stress

Föräldrar

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och bli älskad för den man är. Vi träffar Tove som inte har haft det så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd hemma. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 5: jämställdhet

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 5: jämställdhet. I Sverige talar vi bland annat om mäns våld mot kvinnor, att kvinnor har lägre pension än män och att det finns färre kvinnliga chefer och kvinnor i maktposition. Men vi talar även om hälsoskillnader mellan kvinnor och män samt om kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor. Vad kan vi göra med våra förutsättningar i Sverige för att skapa en bättre värld?