Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : Monarki eller republikMaterialDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO.
    Men politiken kändes ganska trist.

  2. Bor man i en demokrati, kan man
    göra skillnad. Var tacksam för det.

  3. Jag blir irriterad när äldre kompisar
    som får rösta inte har nån koll.

  4. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  5. Först nu fattar jag att man kan
    göra skillnad med kunskap.

  6. Jag ska lära mig hur Sverige styrs
    på ett annorlunda sätt.

  7. Noah kommer att skicka mig
    på olika utmaningar.

  8. Stefan.

  9. I det här avsnittet träffar Leila
    Christopher O'Reagan.

  10. Vad bestämmer att Sverige är
    en monarki? Vad har kungen för roll?

  11. -Det vet jag faktiskt inte.
    -Till exempel vara med på Facebook.

  12. Länder kan vara republiker
    eller monarkier.

  13. I en republik väljer man
    vem som ska vara statschef.

  14. I en monarki
    ärver statschefen sin makt.

  15. Men hur mycket makt monarken har
    kan variera.

  16. Sverige är en monarki, även om
    kungafamiljens makt inte är stor.

  17. Tja, Leila! Du ska få lära dig
    hur Sverige blev en demokrati.

  18. Och monarkins
    och riksdagens historia i Sverige.

  19. Du ska besöka Storkyrkan
    i Gamla stan.

  20. -Hallå!
    -Hej!

  21. -Leila!
    -Christopher! Trevligt!

  22. Om jag förstod rätt var du intres-
    serad av att veta mer om monarkin.

  23. Vad vore bättre
    än att göra det i Storkyrkan-

  24. -som är Stockholm stads äldsta kyrka?
    Ska vi leta oss lite längre fram här?

  25. Det här med monarkin och kyrkan,
    har det alltid varit hopkopplat?

  26. Ja. Här i Sverige.

  27. När kristendomen ville etablera sig
    här i början av 1000-talet-

  28. -tar man hjälp av kungamakten.

  29. "Får vi bygga kyrkor och breda ut
    den nya religionen på din mark?"

  30. Kungen säger: "Ja."

  31. "Mot att kyrkan ger mig
    gudomlig status."

  32. Alltså, att man ger en gudomlig
    auktoritet till kungamakten.

  33. Det höll i sig i många hundra år.

  34. Framför allt kan man se det
    här i Storkyrkan-

  35. -i kröningarna som man hade här
    ända fram till 1800-talet.

  36. Det var ingen tillfällighet att en
    kung eller drottning kröns i kyrkan-

  37. -och får kronan på huvudet av kyrkans
    högste potentat och ämbetsman:

  38. Ärkebiskopen.

  39. I Storkyrkan kröntes t.ex. Gustav III
    den 29 maj 1772.

  40. Sverige har varit ett kungarike
    - en monarki - sen medeltiden.

  41. Från början valdes kungen
    av ett råd och lagmän ute i landet.

  42. På den här tiden var kungen enväldig
    och bestämde nästan allt.

  43. Men när Gustav Vasa valdes till kung
    på 1500-talet, införde han en ny lag.

  44. Att hans arvingar, den förstfödda
    prinsen, skulle ärva titeln som kung.

  45. Det skapade mer stabilitet-

  46. -men det betydde också att Vasaätten
    fick stor makt en lång tid framöver.

  47. Drottning Kristina är den enda kvinna
    som styrt Sverige som verklig monark.

  48. Men hon valde att abdikera år 1654.
    I stället fick hennes kusin bli kung.

  49. Ända fram till 1800-talet var det
    Vasas arvingar som satt på tronen.

  50. Men till slut dog ätten ut.

  51. År 1810 hölls ett möte i Örebro-

  52. -där Jean Baptiste Bernadotte
    valdes till ny svensk tronföljare-

  53. -och fick det mer svenskklingande
    namnet Karl XIV Johan.

  54. Vår kung är släkt med honom.

  55. Med tiden har alltmer makt flyttats
    över från kungen till folket.

  56. Att Sverige i dag är en monarki
    styrs av våra grundlagar.

  57. I Sverige har vi fyra grundlagar
    som styr vårt statsskick.

  58. Den första är regeringsformen.

  59. Regeringsformen beskriver
    hur landet ska styras-

  60. -medborgarnas demokratiska
    rättigheter och hur makten fördelas.

  61. Dagens regeringsform säger
    att makten utgår från folket.

  62. Den andra grundlagen
    är successionsordningen.

  63. Successionsordningen
    reglerar tronföljden i Sverige-

  64. -och slår fast
    att Sverige är en monarki.

  65. 1979 ändrades successionsordningen.

  66. Fram till dess
    kunde bara män ärva tronen.

  67. Men efter en ändring är det regentens
    äldsta barn som får ta över.

  68. Så kronprinsessan Victoria tar över
    efter sin pappa kung Karl XVI Gustav.

  69. Våra grundlagar bestämmer att Sverige
    är en demokrati och en monarki.

  70. Grundlagarna ändras med två
    riksdagsbeslut med ett val mellan.

  71. De är svårändrade för att de skyddar
    vår demokrati och vårt styrelseskick.

  72. Hur ser monarkin ut i dagsläget?
    Vad har de egentligen för makt?

  73. Vi kan kika på det på en annan plats.

  74. Oj, vad fint!

  75. -Det är nästan som en kyrka.
    -Ja, verkligen.

  76. Innan man byggde ett riksdagshus-

  77. -samlades riksdagsmännen här.

  78. De fyra stånden.
    Adeln, präster, borgare och bönder.

  79. De samlades under riksdagarna här,
    med kungen i silvertronen där framme.

  80. Här höll man överläggningar
    och omröstningar.

  81. På sätt och vis styrde man Sverige
    härifrån.

  82. Ända sen medeltiden har det funnits
    regler för hur Sverige ska styras.

  83. Kungen hade mest makt, men samlade
    ibland folk för att få beslutsstöd.

  84. Först vid Gustav Vasas två riksmöten
    i Västerås 1527 och 1544-

  85. -kan man tala om en riksdag
    med fyra stånd.

  86. Adel, präster, borgare och bönder.
    Det kallas ståndsriksdag.

  87. I den satt män, som representerade
    en bråkdel av befolkningen.

  88. Men det var fortfarande kungen som
    bestämde och kontrollerade riksdagen.

  89. Det kommer att ta mer än 300 år
    innan ståndsriksdagen avskaffas.

  90. 1866 får vi en tvåkammarriksdag.

  91. Det innebär ett system
    med två olika kammare i riksdagen-

  92. -som har olika förutsättningar.

  93. Bara män med en viss inkomst hade
    rätt att rösta och sitta i riksdagen.

  94. Det ska dröja till 1919 då riksdagen
    beslutar om allmän rösträtt.

  95. I valet 1921 röstar både män och
    kvinnor för första gången i Sverige.

  96. På 1970-talet byts tvåkammarsystemet
    ut mot enkammarsystemet vi har i dag.

  97. Några år senare antas
    en ny regeringsform-

  98. -som innebär att kungen förlorar
    nästan all sin politiska makt.

  99. Hur fungerar relationen mellan kungen
    och riksdagen och regeringen i dag?

  100. Han är ju vår statschef,
    så han är informerad av regeringen.

  101. De har täta konseljer
    där de samarbetar.

  102. Men det som fortfarande är synligt-

  103. -av den gamla länken
    mellan kungen och riksdagen-

  104. -är riksmötets öppnande varje år.

  105. Det är en tradition
    från när riksdagsmännen samlades här.

  106. Man hade
    riksdagens högtidliga öppnande.

  107. Kungen satte sig i tronen.
    Drabanterna kom intågande.

  108. Riksdagsmännen samlades här.
    Sen 1974 har man vänt på det.

  109. Riksdagsmännen kommer inte till
    kungen. Kungen kommer till riksdagen.

  110. Förutom att öppna upp riksmöten,
    vad gör en kung en vanlig arbetsdag?

  111. Det vet jag faktiskt inte.

  112. Men jag vet en som känner till det:
    Margareta. Ska vi prata med henne?

  113. -Absolut.
    -Det gör vi.

  114. Hej! Vad trevligt att träffa dig!
    Margareta heter jag.

  115. Hej, Margareta! Trevligt att se dig!

  116. Vi säger att det är onsdag klockan
    tre. Kungen ska till sitt kontor.

  117. -Är det här på slottet då?
    -Ja. Det här är ett levande slott.

  118. Det är ett museum.
    Alla kan komma in hit och titta.

  119. En del av slottet är våra kontor.

  120. Här sitter kungen.
    Det är en massa möten.

  121. Det är säkerligen flera besök.

  122. Kungen ska fördjupa sig i vissa
    frågor. De får inte vara politiska.

  123. Men de ska tangera det
    där han kan sätta ljus på-

  124. -eller uppmärksamma viktiga frågor
    för Sverige och för svenska folket.

  125. Kungen har sin slogan "För Sverige i
    tiden". Vad innebär det i praktiken?

  126. Kungens valspråk är
    "För Sverige i tiden".

  127. Det betyder att kungen ska hålla sig
    à jour med aktuella frågor.

  128. Och att vara med i sin tid och
    följa med i utvecklingen i landet.

  129. T.ex. vara med på Facebook
    och Instagram.

  130. Det är bara att gå in.
    Vi rapporterar dagligen därigenom.

  131. Är det Sverige i tiden?
    Sociala medier? Jag håller med.

  132. Det var nånting som sa "klick".

  133. I dag är alla skattebetalare med
    och betalar för monarkin.

  134. Kungafamiljen har i dag mest
    en symbolisk funktion.

  135. Deras uppgift är
    att representera Sverige.

  136. Jag har knäckebröd och Kalles kaviar
    med mig när jag är ute och reser.

  137. Det har funnits och finns åsikter
    kring monarkins vara eller icke vara.

  138. Det är löjligt med den här kungen
    och att fira det på det här sättet.

  139. Det här blev tydligt till exempel
    när Victoria skulle gifta sig 2010.

  140. Redan strax efter sex i morse
    kom Astrid och Maria-

  141. -för att vänta vid Norrbro.

  142. Här får vi se dem på nära håll.
    Det är i verkligheten vi vill se dem.

  143. Samtidigt, strax intill,
    samlas den republikanska föreningen.

  144. Nu får vi möjlighet
    att informera om det orimliga-

  145. -att vi i Sverige på 2000-talet
    har en relik av ett annat samhälle-

  146. -där jämställdhet och människors
    lika värde inte var så viktigt.

  147. I dag tycker en majoritet av svenska
    folket att vi ska ha monarki-

  148. -medan en minoritet vill se
    ett skifte mot en republik.

  149. Sverige är ganska sekulärt.

  150. Ändå har monarkin
    fortfarande en stor plats.

  151. Jag har undrat över det där. Kanske
    är det så att i en föränderlig tid-

  152. -det är mycket som sker, förnyelse,
    moderniseringar, tempot ökar-

  153. -så tror jag att många kanske
    upplever att i det här stabila-

  154. -rigida, lite stelbenta
    finns det nån form av trygghet.

  155. En balans och en stabilitet.
    Det kastas inte fram och tillbaka-

  156. -som man kanske upplever
    i många andra sammanhang i dag.

  157. Det går att ha både
    både demokrati och monarki.

  158. Om vi låtsas
    att vi ska bilda en ny nation-

  159. -är frågan
    hur vi ska utse vår statschef.

  160. Ska folket få rösta om statschefen?
    Det vill säga, ska vi ha en republik?

  161. Eller ska statschefen vara en monark
    och ärva sin position och titel?

  162. Jag trodde att kungens jobb var
    att gå på bal och klippa band.

  163. Hur skulle det representera Sverige?
    Jag har lite bättre koll nu.

  164. Framför allt förstår jag mer hur man
    kan ha både demokrati och monarki-

  165. -och hur de samarbetar.

  166. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Grundlagar, Monarki, Politik, Republik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Statsskick, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Skillnaden mellan könsidentitet och sexuell läggning?

Vierge Hård är projektledare på RFSL Ungdom och svarar på frågan: "Vad är skillnaden på könsidentitet och sexuell läggning?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Romane gindora

Kutchi ma populär rachami/zubuno?

"Jag önskar mig en dyr märkesjacka, mina föräldrar vill inte köpa den för att den är så dyr." Panelen pratar om hur viktigt det är att köpa de trendiga, populära kläderna, och vad konsekvenserna blir när du inte kan köpa dem.