Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : YttrandefrihetMaterialDela
  1. Jag hade ändå helt okej betyg i SO-

  2. -men politiken kändes ganska trist
    och otillgänglig.

  3. Bor man i en demokrati
    kan man göra skillnad.

  4. Det ska man vara tacksam för.

  5. Det är därför jag blir irriterad
    när äldre kompisar, som Leila-

  6. -som faktiskt får rösta,
    inte har nån koll.

  7. Jag fattar ju vad Noah menar.
    Jag har en massa frågor, egentligen.

  8. Det är först nu jag fattar att man
    kan göra skillnad om man har kunskap.

  9. Jag ska försöka lära mig hur Sverige
    styrs, fast på ett annorlunda sätt.

  10. Därför kommer Noah att skicka ut mig
    på olika utmaningar.

  11. Stefan.

  12. -Kan du hjälpa mig göra en video?
    -Ja, ja.

  13. I det här avsnittet testar Leila
    gränserna för en av våra grundlagar-

  14. -med hjälp av profilen
    Thomas Sekelius.

  15. -Är du redo? Jag ska bossa runt dig.
    -Den här scenen hade rykt, 100 %.

  16. Grundlagarna kan betraktas
    som spelregler för ett samhälle.

  17. I Sverige har vi fyra grundlagar:

  18. Regeringsformen,
    successionsordningen-

  19. -yttrandefrihetsgrundlagen
    och tryckfrihetsförordningen.

  20. Tryckfrihetsförordningen är dessutom
    världens äldsta grundlag-

  21. -för tryck- och yttrandefrihet.

  22. Yttrandefrihet är grundläggande
    i en demokrati-

  23. -det vill säga att fritt
    få kunna uttrycka sina åsikter.

  24. Hej! Du har en ny uppgift. Du ska
    testa gränserna för yttrandefriheten.

  25. Tillsammans med Thomas Sekelius
    kommer du att spela in en musikvideo.

  26. Den ska vara ganska rolig
    men också politisk.

  27. Hej. Thomas - trevligt.

  28. -Välkommen in.
    -Tack så jättemycket!

  29. Här bor jag.

  30. Hej! I min första video tänkte jag
    att jag skulle berätta om mig själv.

  31. Thomas Sekelius är en videobloggare.
    Han gör bland annat videor om smink.

  32. År 2017 släppte han
    singeln "Awakening".

  33. Den handlar om
    när han kom ut som homosexuell.

  34. Thomas
    har flera hundra tusen följare.

  35. Puss och kram, I love you!

  36. Jag håller på och fördjupar
    mig i yttrandefrihet.

  37. Vad får man säga och posta
    på sociala medier?

  38. Hur tänker du kring det?

  39. Det är väldigt bra att vi får säga
    nästan vad vi vill i vårt land.

  40. Vi får tycka nästan vad vi vill,
    så länge det inte kränker nån.

  41. Till exempel att jag får vara
    mig själv till hundra procent.

  42. Jag får skriva saker om till exempel
    HBTQ-rättigheter på min Instagram-

  43. -utan att det blir världens grej.
    Att det inte blir rättsliga saker-

  44. -för att man skriver något
    som man tycker.

  45. Att Thomas och andra i Sverige
    kan publicera sina åsikter på nätet-

  46. -har med våra fyra grundlagar
    att göra.

  47. Grundlagarna har en särställning. Det
    är de som styr hur landet ska styras.

  48. Sverige var först i världen med
    en lag som skyddade tryckfriheten.

  49. Den första versionen
    kom till redan år 1766.

  50. Tryckfrihet innebär att alla
    får ge ut böcker och tidningar.

  51. Ingen har rätt att censurera
    det du har skrivit.

  52. Yttrandefrihetsgrundlagen kom till
    1991. Det är den yngsta grundlagen.

  53. Den kompletterar
    tryckfrihetsförordningen-

  54. -och slår fast rätten att uttrycka
    sig fritt i radio, TV och på webben.

  55. Precis som i tryckfrihetsförordningen
    får det du säger inte censureras.

  56. Men yttrandefrihetsgrundlagen
    talar också om vad du inte får göra.

  57. Till exempel förtala eller kränka
    en annan person.

  58. Om vi inte hade haft yttrandefrihet,
    hur hade det påverkat dig?

  59. Jag hade varit väldigt rädd.

  60. Då hade jag vetat att mycket
    av det jag tycker och tänker-

  61. -hade varit olagligt.

  62. För jag får inte tänka såna saker
    om det inte finns yttrandefrihet.

  63. Det hade varit dag och natt,
    egentligen, om det inte fanns.

  64. Jag har fått i uppdrag
    att göra en politisk satirvideo.

  65. "Happiness! Let's go!"

  66. Vad tänker du?

  67. Monarki, typ?

  68. Monarki.

  69. -HBTQ!
    -HBTQ...

  70. -Flaggan!
    -Ja.

  71. Det är mycket snack kring flaggor.

  72. Nationalsången!

  73. Nationalsången... Den är bra!

  74. -Nu har vi ganska många bra.
    -Det här kan vi göra nåt av!

  75. "Let's cook something up!"

  76. Rätten att uttrycka sin åsikt
    i en demokrati-

  77. -handlar också om att protestera.

  78. Det kan man göra genom demonstration
    eller genom civil olydnad.

  79. Det handlar om att protestera
    mot ordningen men på en fredlig väg.

  80. Det här kan man göra i en demokrati
    utan att riskera repressalier-

  81. -som böter, fängelse
    eller kanske dödsstraff!

  82. I Sverige får man fritt uttrycka
    sin åsikt. Det skyddas i lagen.

  83. Rätten att få göra sin åsikt hörd
    är grundläggande i en demokrati.

  84. Protestera kan man göra
    på olika sätt.

  85. Protester kan gälla
    både små och större frågor.

  86. De kan vara
    mer eller mindre våldsamma.

  87. I Sverige fanns det på 1970-talet
    några träd i Stockholm-

  88. -som engagerade många personer,
    nämligen almarna i Kungsträdgården.

  89. Tusentals nyfikna har samlats.
    Vad som ska hända vet man inte.

  90. För dem som protesterade
    var almarna en principfråga-

  91. -som gällde medborgarnas rätt
    att vara med och bestämma lokalt.

  92. Då kommer männen med motorsågar för
    att verkställa myndigheternas beslut:

  93. Att fälla almarna för att kunna bygga
    en biljetthall för tunnelbanan.

  94. Demonstranter
    försökte stoppa arbetet.

  95. Andra satte sig demonstrativt
    framför hästarna.

  96. Polisen kunde inte garantera
    trädfällarnas säkerhet.

  97. Almarna räddades.

  98. Almstriden fick stor uppmärksamhet
    i nationella medier.

  99. I vissa länder kan priset
    för att man protesterar bli högt.

  100. En känd protest
    ägde rum i Indien på 1930-talet-

  101. -där en mans agerande
    förändrade ett helt land.

  102. Mahatma Gandhi, den 63-årige ledaren
    för 300 miljoner människor-

  103. -är i dag beredd att ge sitt liv
    för politisk självstyre i Indien.

  104. År 1932 inledde människorättskämpen
    och politikern Mahatma Gandhi-

  105. -en hungerstrejk i fängelset-

  106. -där han satt för att ha retat upp
    den brittiska kolonialmakten.

  107. Han ville
    att Indien skulle bli självständigt-

  108. -och inte längre vara
    en koloni till Storbritannien.

  109. Jag ser mig som en soldat
    - en fredens soldat.

  110. Britterna hoppades att han i fängelse
    skulle isoleras från sina anhängare-

  111. -och förlora sin makt.

  112. Men resultatet blev precis tvärtemot
    vad britterna hade hoppats.

  113. Hans sex dagar långa hungerstrejk
    satte i gång protester i hela landet.

  114. Gandhi fick britterna att acceptera
    att de fattiga också skulle få rösta.

  115. Det blev startskottet till
    att Indien 1947 blev självständigt.

  116. Gandhis hungerstrejk är
    ett känt exempel på civil olydnad:

  117. Att utan våld trotsa myndigheter
    och få till en viktig förändring.

  118. I början av 1900-talet
    hade afroamerikaner och vita-

  119. -olika rättigheter i USA.

  120. Afroamerikaner fick inte sitta
    på samma platser som vita på bussen.

  121. Men år 1955 fick en kvinna nog.

  122. Genom att sitta ner stod Rosa Parks
    upp för de svartas rättigheter.

  123. När hon vägrade lämna sin sittplats
    på bussen till en vit man 1955-

  124. -så blev det starten på en årslång
    bussbojkott i Montgomery i Alabama.

  125. Rosa Parks symboliserade
    kampen mot orättvisorna i USA.

  126. Jag förväntas vara en första klassens
    medborgare. Jag har kämpat hårt.

  127. Nu kände många afroamerikaner att nåt
    måste göras för att få en förändring.

  128. De blev människorättsaktivister.

  129. En av personerna som kom att
    leda kampen var Martin Luther King.

  130. Han hade Mahatma Gandhi som
    förebild.

  131. Med samma taktik, utan våld, kämpade
    han för de svartas rättigheter.

  132. Jag har en dröm-

  133. -att mina fyra små barn-

  134. -en dag ska leva i ett land
    där de inte döms efter sin hudfärg-

  135. -utan efter sin karaktär.
    Jag har en dröm i dag!

  136. Men Martin Luther King fick betala
    ett högt pris för sina protester.

  137. 1968 blev han mördad,
    men hans kamp levde vidare.

  138. Nu klappar vi.
    Thomas och Leila, tagning två.

  139. Gud, vad dimmigt!

  140. Yeah!

  141. Är du redo? Jag ska bossa runt dig.

  142. Du gamla, du fria,
    som en slampig lucia

  143. kommer jag att ta över,
    my queen and my lover

  144. Sverige nu har en ny regent, i dag
    har det hänt, er lycka har vänt

  145. Skapa kaos i monarkin,
    let's bring on anarkin!

  146. Du gamla, du fria,
    my queen and my lover

  147. Vi går i gröna lundar
    och sminkar kungens hundar

  148. Allting ska vara fabs,
    även dina abs

  149. Gult och blått känns rätt så trist,
    cerise-neon är bättre, visst?

  150. Höger, vänster, blått, rött, grönt,
    ingenting känns riktigt lönt

  151. Känns det segt med politiken?
    Bara dansa till musiken!

  152. Vad tycker du?

  153. Jag hade inte förväntat mig det där!

  154. -Det blev ändå ganska bra.
    -Det var ju grymt! En fet high five!

  155. Jag är väldigt stolt. Ni fick den
    precis så politisk som jag ville.

  156. Man kan tänka på att en video-

  157. -där ni skämtar om offentliga
    personer och driver med flaggan...

  158. Ni får göra allt som ni gör i videon-

  159. -men i andra länder tas inte det här
    som nåt roligt, som vi gör.

  160. Du kan bli hårt straffad för det.

  161. I det här klippet
    skämtar ju ni om flaggan-

  162. -sprejar på den och springer runt
    med den, vilket jag skrattade åt.

  163. Men till exempel i Spanien hade du
    fått betala fet-böter för det.

  164. Sån kanske man inte tänker på.

  165. Cerise-neon är bättre, visst?

  166. Höger, vänster, blått, rött, grönt,
    ingenting känns riktigt lönt

  167. Känns det segt med politiken?
    Bara dansa till musiken!

  168. Även fast det är okej här
    var det jobbigt att förstöra flaggan.

  169. Vi gick emot nån oskriven regel.

  170. I andra länder är det inte oskrivet,
    utan det är faktiskt skrivet.

  171. I det här klippet
    skämtar ni om kungen.

  172. Kungen är som en symbol i Sverige-

  173. -men i Thailand kan man hamna
    i fängelse för att skämta om kungen.

  174. Vi går i gröna lundar
    och sminkar...hundar

  175. Det är nåt man inte tänker på.

  176. Sjukt att hamna i fängelse
    över en video.

  177. Man kan tänka på att i många länder
    är kvinnor strikt begränsade.

  178. I Saudiarabien
    finns det otroligt många saker-

  179. -som en kvinna inte kan göra
    utan en mans tillåtelse.

  180. Den här videon skulle du aldrig
    få vara med i, i Saudiarabien.

  181. Då ryker alla scener jag är med i?

  182. Sverige nu har en ny regent,
    i dag har det hänt, er lycka har vänt

  183. Skapa kaos i monarkin,
    let's bring on anarkin!

  184. Sist men inte minst har vi Nordkorea-

  185. -där vanliga medborgare
    inte ens har tillgång till internet.

  186. Där kan vi glömma att den här videon
    ens skulle få existera.

  187. Du gamla, du fria, som en...lucia

  188. Det känns riktigt trist.

  189. Det är lätt att ta yttrandefriheten
    för given. Den finns liksom bara där.

  190. Men utan yttrandefrihet
    är det heller ingen riktig demokrati.

  191. Yttrandefrihet ger
    både rättigheter och skyldigheter.

  192. Rätten att uttrycka sin åsikt-

  193. -får inte innebära att man kränker,
    förtalar eller diskriminerar nån.

  194. I dag kan vem som helst uttrycka
    sina åsikter via sociala medier.

  195. Men vilket ansvar följer
    med rätten att uttrycka sina åsikter?

  196. Jag har fått en tankeställare.
    Jag tog yttrandefriheten för givet.

  197. Det är inte självklart att
    man får säga och skriva vad man vill-

  198. -i vissa delar av världen.
    Man ska vara tacksam att vi har det.

  199. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Grundlagar, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bland höghus och paraboler

Om familjen

Ungdomarna pratar om livet hemma och om sina familjer. När man är tonåring vill man känna sig fri från sina föräldrar och klara sig själv. Så hur vill de att föräldrarna ska vara och vad tycker de är pinsamt?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Romane gindora

Shkola vai botji?

"Mina föräldrar tycker inte det är viktigt att fortsätta studera." Panelen diskuterar hur det ser ut idag med utbildning och skola.