Titta

Fatta Sveriges demokrati

Fatta Sveriges demokrati

Om Fatta Sveriges demokrati

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati : FyraprocentsspärrenMaterialDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO.
    Men politiken kändes ganska trist.

  2. Bor man i en demokrati, kan man
    göra skillnad. Var tacksam för det.

  3. Jag blir irriterad när äldre kompisar
    som får rösta inte har nån koll.

  4. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  5. Först nu börjar jag fatta att man
    kan göra skillnad med kunskap.

  6. Jag ska lära mig hur Sverige styrs
    på ett annorlunda sätt.

  7. Noah kommer att skicka mig
    på olika utmaningar.

  8. Stefan.

  9. Vad har friidrott
    med svensk politik att göra?

  10. I det här avsnittet får Leila träning
    av Sveriges bästa stavhoppare-

  11. -för att lära sig om vilka som får
    bestämma i Sverige och kvalgränser.

  12. Hur får man en demokrati att fungera
    så att folkets röst blir hörd?

  13. Vilka ska få sitta med i parlamentet?
    Hur bestäms det?

  14. I Sverige har vi en fyraprocentspärr.

  15. För att komma in i riksdagen
    som parti-

  16. -måste cirka 250 000 av väljarna
    rösta på det här partiet.

  17. Det skulle kunna liknas vid en kval-
    gräns i idrott. T.ex. inom friidrott.

  18. Leila ska försöka förstå vilka
    partier som får sitta i riksdagen-

  19. -och hur fyraprocentspärren fungerar.

  20. -Har du hållit på med idrott?
    -Lite friidrott i mellanstadiet.

  21. Friidrott är en bra jämförelse när
    man ska förklara fyraprocentspärren.

  22. Inom friidrotten finns
    den så kallade kvalgränsen.

  23. Den avgör vilka som tar sig till
    final och mästerskap.

  24. Till exempel höjdhopp. Den senaste
    kvalgränsen låg på 1,75 m, tror jag.

  25. Tänk att det motsvarar
    fyraprocentspärren.

  26. Du behöver hoppa över 1,75 m
    för att komma med i final.

  27. Om den här gränsen inte fanns
    skulle det bli fullproppat-

  28. -och finalen skulle hålla på
    i flera dagar.

  29. Okej. Om vi inte hade haft en gräns,
    hade vi haft småpartier i riksdagen.

  30. Exakt. Då hade alla småpartier
    dragit åt olika håll.

  31. 2014 fick över 1 000 partier
    minst en röst i riksdagsvalet.

  32. Om alla de skulle sitta med,
    vore det svårt att bestämma.

  33. Hur ska man göra för att så många
    som möjligt ska få sin röst hörd-

  34. -och få vara med och bestämma?

  35. Det mest demokratiska är att
    alla får rösta. En folkomröstning.

  36. I folkomröstningar
    röstar man direkt om en fråga.

  37. Till skillnad från allmänna val
    vart fjärde år-

  38. -då man röstar på ett parti
    som ska representera ens åsikt.

  39. Vi har folkomröstat några få gånger
    i Sverige.

  40. Den första nationella svenska
    folkomröstningen hölls 1922.

  41. "Önskar ni ett rusdrycksförbud?"
    uppmanades man ta ställning till.

  42. "Nej", svarade svenska folket.
    I stället fortsatte man med motboken.

  43. Ett sätt att reglera hur mycket
    alkohol varje medborgare fick köpa.

  44. Resultatet i en nationell
    folkomröstning är bara rådgivande-

  45. -och ingenting
    som riksdagen måste följa.

  46. I modern tid har svenska folket
    fått säga sitt i kärnkraftsfrågan...

  47. 1980 är det klart.
    Kärnkraften ska avvecklas.

  48. ...och ja eller nej
    till medlemskap i EU och EMU.

  49. Att alla ska få folkomrösta kräver
    att medborgarna är väl pålästa.

  50. I de flesta länder
    röstar man fram representanter-

  51. -som företräder dem
    i parlament eller riksdagar.

  52. Vilka som får ta plats och hur det
    går till skiljer sig mellan länderna.

  53. I USA och Storbritannien har man valt
    majoritetsval i enmansvalkretsar.

  54. Landet är uppdelat i
    geografiska valkretsar.

  55. Förenklat får en person från varje
    valkrets sitta i parlamentet.

  56. Det gör
    att få partier ofta blir stora.

  57. I USA: republikaner och demokrater.
    I Storbritannien: labour och tory.

  58. Systemet ger stabilitet, men gör det
    svårare för små partier att vara med.

  59. Många andra länder - som Sverige -
    har ett proportionellt valsystem.

  60. Också här är landet uppdelat
    i valkretsar.

  61. Valkretsarna är olika stora
    och har flera platser i riksdagen.

  62. Platserna i varje valkrets fördelas
    mellan partierna med flest röster.

  63. Det gör att fler partier
    kan ta plats i riksdagen.

  64. Det finns regler för
    vilka partier som får bestämma.

  65. Sverige har en kvalgräns
    på 4 % av rösterna-

  66. -för att ett parti ska få sitta
    i riksdagen.

  67. Lite som en kvalgräns i friidrott.

  68. -Stavhopp. Har du testat det?
    -Nej, det har jag aldrig.

  69. Inte? Då blir det här jävligt kul.

  70. Men ta det lugnt. Du får
    den bästa hjälp du kan tänka dig.

  71. Angelica Bengtsson är
    Sveriges bästa kvinnliga stavhoppare.

  72. Som junior finns VM-guld
    och världsrekord på meritlistan.

  73. Som senior har hon hunnit med
    ett EM-guld och en fjärdeplats i VM.

  74. Hennes personliga rekord
    är än så länge 4,70 m.

  75. -Hej! Noah.
    -Leila!

  76. Då hämtar vi stavarna.

  77. -Vad är kvalgränsen nu i SM?
    -3,60 m. Förra året, i alla fall.

  78. -Kan inte du visa hur man gör?
    -Ja.

  79. Angelica ska klara
    kvalgränsen för stavhopp-

  80. -som i vår liknelse motsvarar
    fyraprocentspärren till riksdagen.

  81. -Det där var grymt!
    -Så snyggt!

  82. För Angelica var kvalgränsen lätt.
    Men hur ska det gå för Leila?

  83. I dag har vi en riksdag
    med åtta partier representerade.

  84. Så har det inte alltid sett ut.

  85. På 70-talet kom partierna överens om
    att införa fyraprocentspärren.

  86. Innan dess hade vi ett valsystem
    som gynnade större partier.

  87. Nu gynnade valsystemet även
    mindre partier.

  88. För att inte hur små partier som
    helst ska komma in behövdes en spärr.

  89. De flesta parlament har en spärr.
    Men dess procentsats varierar.

  90. I Danmark är den på 2 %.
    I Turkiet är den på 10 %.

  91. Många partier i riksdagen i dag
    har sina rötter i ideologierna-

  92. -konservatism, liberalism
    och socialism.

  93. Flera partier bildades
    under 1800-talet.

  94. Då fick bara män med viss inkomst
    rösta och sitta med i riksdagen.

  95. De med mest makt var de konservativa,
    som ville bevara traditioner-

  96. -och liberalerna, som främjade
    fri handel och näringsfrihet.

  97. Den strid vi föra är icke en strid
    mot människor, utan mot idéer.

  98. Men samhället förändrades snabbt.

  99. En arbetarklass växer fram, som vill
    få rösta och vara med och bestämma.

  100. Här gror idéerna till
    socialdemokraterna, som bildas 1889.

  101. I modern tid har partier gjort försök
    att ta sig över fyraprocentspärren.

  102. En gång som en jagad duva

  103. Bilden av kristdemokraterna
    var länge-

  104. -ett gäng frikyrkliga, äldre
    människor som var så fromma.

  105. Kristdemokraterna är
    ett relativt nytt parti.

  106. De bildades några år
    innan fyraprocentsregeln infördes.

  107. Just kristdemokraterna har haft ett
    speciellt förhållande till spärren.

  108. Vi hade 6 % som var tveksamma.
    Om en fjärdedel av dem ställer upp-

  109. -kommer vi upp till de fyra procent
    som behövs.

  110. Innan de kommit in,
    drev de frågan om fyraprocentspärren.

  111. När de kommit in, blev den frågan
    inte längre lika viktig.

  112. I valet 2006 ställde ett parti
    som heter piratpartiet upp.

  113. Deras hjärtefråga var att släppa
    filmer och musik fritt på nätet.

  114. Det är så dyrt med film.

  115. Piratpartiet samlade ihop
    drygt 34 000 röster.

  116. Det motsvarade endast 0,63 %
    av Sveriges befolkning.

  117. En bra bit ifrån de fyra procent som
    krävs för att komma in i riksdagen.

  118. Kultur ska inte kosta.
    Det ska vara gratis.

  119. Riktigt nära var det 2014
    för ett annat parti.

  120. Feministiskt initiativ
    fick 3,1 % av de svenska rösterna-

  121. -och var bara en knapp procent från
    att ta klivet in i riksdagen.

  122. Då kan vi för en liten stund erkänna
    att vi är lite besvikna.

  123. Att ta sig in i riksdagen
    för ett nytt parti är inte lätt.

  124. Det krävs ungefär 250 000 röster
    för att komma upp i 4 %.

  125. Feministiskt initiativ
    hamnade precis under kvalgränsen.

  126. Piratpartiet kom långt under
    när de försökte.

  127. Att klara kvalgränsen i stavhopp
    för Leila är nog omöjligt.

  128. Men frågan är om Leila kan klara
    ribbans lägsta höjd på 1,5 m.

  129. Alltså mellan FI och piratpartiet.

  130. Ja! Kortare steg.

  131. -Kom igen nu!
    -Kom igen, spring!

  132. Nära!

  133. Det var svårt. Det är svårt
    att komma in i riksdagen också.

  134. Otroligt svårt,
    men det är smart och bra.

  135. Våra politiker har erfarenhet.

  136. Man kan inte hålla på en timme
    och sen komma in i riksdagen.

  137. -Grymt jobbat!
    -Tack, Angelica!

  138. Bra jobbat!

  139. Det finns för- och nackdelar
    med spärrar.

  140. En fördel är
    att mindre partier kan ta sig in.

  141. Men en nackdel är att om för många
    små partier kommer in-

  142. -blir regeringsbildningen svår.

  143. Hur ska man organisera styret för att
    det ska bli mest demokratiskt?

  144. Jag har sån träningsvärk! I muskler
    som jag inte visste att jag hade.

  145. Kanske lite som partiledare känner
    efter en tuff valrörelse.

  146. Jag är stolt, och med lite träning
    - en mandatperiod på fyra år-

  147. -kanske jag skulle kunna matcha FI.
    Fast tre meter är riktigt högt...

  148. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Demokrati, Politik, Riksdagsval, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Gymnasieångest

När ska du bestämma dig?

Vi träffar Nordens största beautybloggare Linda Hallberg och Fazli Krasniqi som båda arbetar som makeup-artister, men som tagit helt olika vägar dit. I Solskenskolan går Clara till kuratorn för att prata om sin oro över att betygen inte ska räcka till för att komma in på det program hon vill. Skoltrötte blivande gymnasisten Mattias Galashowski frågar om det är mer plugg på gymnasiet än i grundskolan? Coacherna rapparen Beri Gerwise och Fares Hamed från Changers Hub svarar och ger råd.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hunteerinkia meänkielelä

Rahat ei riitä

Alla dina kompisar ska dra på en resa tillsammans, men du har inte råd att hänga med. Vad gör man när man är den enda fattiga i kompisgänget? Panelen diskuterar hur man kan råda bot på sin dåliga studentekonomi.