Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Föreläsningar om specialpedagogik för autismspektrum och vilka förutsättningar i skolan som påverkar elevernas psykiska hälsa. Du hör också hur du kan arbeta med social och känslomässig kompetens hos barn och unga samt om skolans styrning påverkar elevernas hälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018 : Frisk- och riskfaktorer i skolmiljöDela
  1. Elever med höga förväntningar
    som vill satsa på sin utbildning-

  2. -i årskurs 7, när de började,
    löpte mindre risk-

  3. -för både inåtvända och
    utåtagerande problem, ett år senare.

  4. Hej.

  5. Jättekul att vara här, se så många.

  6. Jag har några varningar-

  7. -eller "disclaimer"
    som man säger på engelska-

  8. -att göra innan jag
    startar min presentation.

  9. Den första är att professorerna -
    jag vet inte om Anna är här...

  10. Professorer är inte hälften
    så smarta som hon-

  11. -är min upplevelse,
    inklusive mig själv.

  12. Det andra är att jag... Min bakgrund
    är läkare och epidemiolog.

  13. Jag har ingen bakgrund i pedagogik-

  14. -eller i beteendevetenskap.

  15. Mina studier
    och det jag kommer att säga-

  16. -bärs av vår - som epidemiologer
    och läkare - av vår hybris-

  17. -eller övertygelse att vi
    reducerar komplexiteten lite grann.

  18. Men det kan vara ett första steg att
    bättre förstå sig på komplexiteten.

  19. Och det tredje är att jag,
    trots titeln-

  20. -kommer att fokusera
    väldigt mycket mer på frisk-

  21. -än på riskfaktorer.

  22. Då så, vi kan börja...
    Det här är Kupolstudien.

  23. Det är en ofantligt stor studie,
    som har startat 2012.

  24. Den har involverat jättemånga-

  25. -och kostat en del,
    både i pengar och tid.

  26. Men nu har den
    börjat skörda sina frukter.

  27. Varför gjorde vi det där?

  28. Varför startade vi studien
    jag kommer att berätta om?

  29. Det fanns två parallella trender.
    Det finns fortfarande till viss del-

  30. -i vårt svenska samhälle.

  31. En som berör skolan-

  32. -och en som berör psykisk hälsa.

  33. Båda hade...

  34. ...kanske nånting med varandra
    att göra.

  35. Det var så vi tänkte när vi startade.
    Kan de ha nåt med varandra att göra?

  36. Det behöver inte vara ett kausalt
    samband, ett orsakssamband-

  37. -men nånting är det i vårt samhälle-

  38. -som gör att eleverna
    presterar allt mindre i skolan-

  39. -samtidigt som det går
    sämre och sämre i livet.

  40. För att illustrera det jag säger
    är kanske några fakta viktiga.

  41. Det här är resultatet från en enkät-

  42. -som görs vart fjärde år
    bland skolbarn.

  43. Den senaste omgången-

  44. -visade att 57 % av flickorna
    och 31 % av pojkarna-

  45. -ofta hade psykiska
    eller somatiska besvär.

  46. Det var en ökning från 2009.

  47. För första gången syntes även
    en ökning bland 13-åringar.

  48. Illamående kryper lite tidigare
    ner i åldern, dessutom.

  49. I Stockholms län...

  50. Jag kommer att visa en bild.
    Efterfrågan av stöd hos BUP-

  51. -hos ungdomar mellan 13 och 17 år-

  52. -har i princip så gott som
    fördubblats sen tidiga 2000-talet.

  53. Här är...bilderna.

  54. Den här kurvan är 13-17-åringar.

  55. Ni ser hur över tid-

  56. -behovet av stöd, vilket inte
    behöver innebära diagnoser-

  57. -ständigt har ökat
    både bland pojkar och flickor.

  58. Flickor är naturligtvis
    överrepresenterade-

  59. -som vanligt är i alla åldrar-

  60. -vad det gäller psykiska besvär
    och psykisk ohälsa.

  61. Samma trend syns också
    bland unga vuxna, 18-24 år.

  62. Det är också
    den enda åldersgruppen i Sverige-

  63. -där självmord inte har minskat.
    Det har varken ökat eller minskat.

  64. Allt det här säger kanske nånting.

  65. Vi står inför en gigantisk utmaning,
    som vårdpersonal-

  66. -och som samhälle i stort.

  67. De senaste mätningarna visar faktiskt
    en liten utplaning av det här.

  68. Det är intressant
    att PISA också har vänt. Tänk på det!

  69. De två trenderna fortsätter alltså
    att ha nånting med varandra att göra.

  70. Det var just det
    som väckte vår nyfikenhet-

  71. -att undersöka skolmiljön-

  72. -i samband med psykisk hälsa
    och ohälsa bland ungdomar.

  73. Vissa saker vet vi redan.

  74. Vi vet att låga betyg,
    skolkning, mobbning-

  75. -har ett starkt samband
    med psykisk ohälsa.

  76. Vad det beror på, främst sambandet
    med låga betyg spekuleras det i än.

  77. Har personer som inte mår bra
    låga betyg-

  78. -och det präglar deras bana
    senare i livet?

  79. Eller är det så
    att misslyckande i sig-

  80. -är en riskfaktor för psykisk ohälsa
    senare i livet?

  81. Det är fortfarande inte så klarlagt.

  82. Men det som saknades
    när vi startade studien var-

  83. -att titta lite närmare...

  84. ...på sambandet mellan skolmiljö
    och psykisk hälsa i sig.

  85. Oavsett betyg
    eller andra skolbaserade...

  86. ...företeelser eller processer.

  87. Vi tänkte då...
    att skolmiljön faktiskt är viktig.

  88. Det handlar om
    en omfattande tidsexponering...

  89. Professor Sam Odom-

  90. -har för det amerikanska samhället
    beräknat vad den här tiden betyder.

  91. Jag beräknade det
    för det svenska samhället...

  92. ...vad det gäller grundskoletid,
    För en genomsnittlig elev-

  93. -skulle det motsvara
    3,5 års heltidsarbete.

  94. Det är alltså ganska mycket tid.

  95. Och skolan är en, kan man säga...

  96. ...en sammanfattning...

  97. ...eller samvariation av faktorer-

  98. -som kan påverka den psykiska hälsan,
    som fysisk miljö.

  99. Anna har pratat om intryck.
    Det problemet är inte Anna ensam om.

  100. Det är väldigt många barn i skolan
    som till exempel besväras av buller.

  101. Speciellt i matsalen.

  102. Det är social miljö, relationer med
    klasskamrater, lärare, ledningen.

  103. Organisationer och normer,
    hur mycket man kan vara delaktig.

  104. Vad består, som man brukar säga,
    skolans etos av?

  105. Men framförallt är det...

  106. Ja, förlåt.

  107. Det är den pedagogiska miljön
    vi vill undersöka.

  108. Vad är det som främjar lärande,
    skolresultat, beteendereglering-

  109. -och samtidigt
    kan gynna psykisk hälsa?

  110. Finns det sådana skolor?

  111. Så resonerade vi.

  112. Miljön inverkar naturligtvis på
    skolresultat, som inverkar på hälsan.

  113. Men det finns ett direkt samband
    med psykisk hälsa-

  114. -som går via subtila
    och ostuderade inflytelser.

  115. Och den här miljön kan naturligtvis
    ha en inverkan på stress.

  116. Går det att mäta stress-

  117. -genom att mäta vad som händer
    i kroppen när man stressas?

  118. Vi ville också undersöka andra typer
    av mellanliggande faktorer-

  119. -mellan skolmiljö och psykisk hälsa.

  120. Till exempel, hur stor betydelse har
    hälsosamt beteende för psykisk hälsa?

  121. Och vi ville naturligtvis
    ta hand om yttre miljöer.

  122. Framförallt, som vi brukar säga
    i epidemiologiska termer-

  123. -"confounders", störande faktorer.
    Vi är mest intresserade av dem.

  124. Så resonerade vi,
    och det originella instrumentet-

  125. -som vi har använt oss av
    för att mäta skolmiljö-

  126. -heter PESOK och är en skala,
    eller närmare bestämt, två skalor.

  127. Den ena för lärare,
    den andra för elever.

  128. Vi har i våra skolor undersökt
    de här skalorna varje år-

  129. -genom att fråga
    all undervisande skolpersonal-

  130. -och elever i nian, varje år-

  131. -om deras påståenden,
    besvarade påståenden-

  132. -som har med dessa dimensioner
    att göra. Till exempel för elever:

  133. Förväntningar inför skolan,
    uppfattning av lärarnormer-

  134. -hur mycket stöd de upplever
    från lärare, hur mycket lärare-

  135. -lägger tid och tonvikt
    på bra undervisning.

  136. Plus andra klassiska, demokrati-
    index, kan man säga, på skolan.

  137. Och en annan viktig dimension:

  138. Hur mycket ledningen i skolan
    syns i vardagen.

  139. Det verkar vara väldigt intressant,
    eftersom-

  140. -när vi har studerat de här skalornas
    psykometriska egenskaper...

  141. Dessa faktorer, sub-skalor med kryss-

  142. -har en mycket stark korrelation-

  143. -med genomsnittligt betyg
    i nian, i skolan.

  144. Inte konstigt, kanske.

  145. Men har de nån betydelse
    för psykisk hälsa? Vi får se.

  146. Stort urval av skolor.

  147. Stort urval av 13-åringar
    som har följts upp under tre år.

  148. I år har vi sista datainsamlingen
    för sista kullen.

  149. Vi har redan pratat om PESOK.

  150. Däremot...
    däremot mäter vi utfall-

  151. -psykisk hälsa och ohälsa, med två
    skalor, som ni kanske känner till.

  152. De mäter framförallt...
    De är inte diagnostiska skalor-

  153. -så vi ställer ingen diagnos
    på barnen.

  154. Vi studerar profil av problem-

  155. -uppdelat i inåtvända
    och utåtagerande problem.

  156. Med SDQ och symptom
    av depression bland barn-

  157. -med hjälp av den andra skalan
    som är lite känsligare.

  158. Men det här är screening-instrument,
    inte diagnostiska instrument.

  159. Jag kommer inte
    att prata om diagnoser-

  160. -utan om eventuella problem
    eller profil av symptom.

  161. Vi har undersökt, på skola-, elev-
    och familjenivå, en rad faktorer.

  162. Alltifrån upplevelse av skolan till
    rökning, alkohol... "You name it."

  163. De var jätteduktiga, de här barnen,
    de har svarat troget under lång tid.

  164. Hur som helst, 101 skolor i början.

  165. Det är en femtedel av dem
    som kontaktades för samarbete.

  166. Det som framförallt utmärker de
    här skolorna är att andelen elever-

  167. -med utländsk bakgrund tyvärr
    är lägre än det genomsnitt-

  168. -man kunde förvänta sig i områden
    där de deltagande skolorna fanns.

  169. Andelen elever
    som hade minst en förälder-

  170. -med universitetsutbildning
    är väldigt hög.

  171. Vi har haft en selektion av de barn
    och familjer som har deltagit.

  172. Och den är lite snedvriden
    mot höga...akademiska miljöer.

  173. Men det är naturligtvis inte
    bara akademiker som har deltagit.

  174. Och nu till några axplock
    av resultat på skolnivå.

  175. Så när våra skolor kom in...

  176. ...låg de redan ganska högt-

  177. -i KUPOL-mätningens,
    på Pesok-mätningens skalor.

  178. Om maxpoäng
    för en Pesok-lärare var 264-

  179. -då låg våra skolor mellan
    ungefär 200 och 264. Jag minns inte.

  180. Men de låg ganska högt, både
    för elever och lärare i mätningen.

  181. Dessutom är det många skolor,
    av dem som deltog i studien-

  182. -som faktiskt har bytt lite grann...

  183. ...mot det bästa
    i deras skolors klimatmätning.

  184. Om man bryter upp den här skalan
    i tre lika stora grupper...

  185. ...vad det gäller poängen-

  186. -så har de lägsta grupperna
    förbättrats väsentligt under tiden.

  187. Bara under ett år.

  188. Gruppen mittemellan har också
    förbättrat sig till en högre nivå.

  189. Och många, som redan låg högt,
    har faktiskt stannat där de var.

  190. Vi har även tagit studien lite
    som en feedback till skolorna-

  191. -om var de befinner sig
    angående skolklimatet.

  192. Många har varit väldigt glada
    att år efter år-

  193. -få sina resultat mätta i Pesok.

  194. Det här är lite karakteristik över
    våra barn och föräldrar, som sagt.

  195. De flesta lever med två föräldrar,
    minst en arbetar i princip 100 %-

  196. -universitetsutbildning
    och tjejer och pojkar.

  197. Det är alltså lite ned...lite...

  198. ...liksom snävt urval
    med höga, stabila familjer.

  199. Trots det här
    är den generella hälsan bra-

  200. -i jämförelse med
    den totala populationen.

  201. Och andelen av de barn
    som anger problem-

  202. -i en eller två av dessa skalor-

  203. -ligger lite lägre
    än den genomsnittliga befolkningen.

  204. Man räknar att i den åldern
    har 12-13 % av barnen problem.

  205. Men här ligger det på...

  206. ...6-7 procent, ungefär.

  207. Och mindre såna här,
    liksom påtagliga problem.

  208. Pojkar och flickor. Här hittar vi
    den sedvanliga skillnaden.

  209. Framförallt vad det gäller
    just depressionssymptomen.

  210. Trots att den andel
    som inte mår så bra-

  211. -faktiskt är lite lägre
    än i den genomsnittliga befolkningen-

  212. -så finns könsskillnaderna där.
    De är precis-

  213. -som i den generella befolkningen.
    Återigen inga diagnoser.

  214. Det är bara problem som de här
    skalorna möjligtvis kan indikera.

  215. Nu är det så att vi börjar publicera
    våldsamt nu från vår sida.

  216. Men alla resultat
    har inte publicerats-

  217. -så jag får be om ursäkt om
    jag låter lite försiktig och diffus.

  218. Men vi har en regel i akademia.

  219. Man ska inte publicera
    för mycket resultat-

  220. -som saknar stämpeln från det veten-
    skapliga samhället via "peer review".

  221. Så bara för...för att börja med...

  222. Det här är faktiskt
    en publicerad uppgift.

  223. Elever som har höga förväntningar
    och vill satsa på sin utbildning-

  224. -i årskurs 7, när de började,
    löpte mindre risk-

  225. -för både inåtvända och
    utåtagerande problem ett år senare.

  226. Det är alltså inte
    höga förväntningar som är...

  227. Det finns inga tecken på
    att de är farliga för barn.

  228. Däremot när föräldrar och elever
    hade lägre förväntningar-

  229. -om framtiden, ökade sannolikheten
    för att barnen ett år senare-

  230. -visade tecken på psykisk ohälsa.

  231. Särskilt utåtagerande problem.

  232. Man kan spekulera om
    vad det här innebär och betyder.

  233. Till exempel...

  234. Det kan hända att barn som visar,
    redan vid ingången till högstadiet-

  235. -ett ganska problematiskt beteende
    för föräldrarnas räkning-

  236. -sänker förälderns förväntningar mer
    än att de har en inverkan på barnet.

  237. Men båda förklaringarna
    kan vara rimliga.

  238. Det här är faktiskt...

  239. ...accepterat och publicerat, en av
    mina doktoranders första studier.

  240. Här är när barnen har höga förvänt-
    ningar på sig själva och höga mål.

  241. "Jag ska gå på universitet.
    Skolan och utbildning är viktigt."

  242. De har mindre sannolikhet
    för depressiva symptom-

  243. -problematiska problem
    med olika typer av symptom-

  244. -framförallt utåtagerande symptom.

  245. Här är den famösa,
    eller infamösa "odds ratio"-

  246. -som min kollega nämnde tidigare.

  247. Den här representerade
    ingen skillnad, ettan.

  248. Det här representerar
    påtagligt mindre sannolikhet-

  249. -i jämförelse med de som har
    låga förväntningar på att ha en...

  250. ...profil, som indikerar problem.

  251. Vidare har vi tittat lite på
    två företeelser i skolan-

  252. -som är väldigt förknippade
    med psykisk ohälsa.

  253. Det är frånvaro...

  254. ...och sannolikhet
    att vara utsatt för mobbning.

  255. Vi har sett att ett positivt klimat
    i skolan förknippas, inte konstigt-

  256. -med mindre sannolikhet för mobbning.
    Till 25 % mindre-

  257. -i den högsta kvartilen av
    Pesak-poäng, jämfört med den lägsta.

  258. Ännu mer intressant är att detta
    är ännu mer synligt bland barnen-

  259. -som inte har samma gynnade sociala
    gruppering som genomsnittet.

  260. Det är ett ännu starkare samband.

  261. Och högre Pesak-

  262. -förknippas med mindre
    genomsnittlig frånvaro.

  263. Vi går lite snabbare.

  264. Sen har vi undersökt skolans klimat,
    mätt av lärare och elever-

  265. -relaterat till olika symptom
    på psykisk hälsa och ohälsa.

  266. Vi har konstaterat, och vi håller
    fortfarande på att undersöka varför-

  267. -en bra skola, som skattas av lärare-

  268. -inte har ett gynnande samband
    med psykisk hälsa.

  269. Däremot kan en bra skola,
    skattad av elever, ha det.

  270. Det är intressant, för elever och
    lärare kanske mäter olika saker.

  271. Vad som är ett positiv klimat
    och en bra skola är lite olika saker.

  272. Vi återkommer till det. Intressant.

  273. Sen har vi också analyserat om...

  274. ...det kan finnas tecken
    i vår arvsmassa-

  275. -som tillkommer i relation
    att miljön är stressig.

  276. Vi har sett att det faktiskt
    finns lite belägg för det.

  277. Det är en artikel vi har skickat in
    och hoppas få publicera snart.

  278. Det är mycket möjligt
    att vår miljö interagerar i-

  279. -att kommunicera med vår arvsmassa
    och omreglerar vår stressrespons.

  280. Ett nytt, intressant fynd. Man har
    sett det i andra livsomständigheter-

  281. -som när man till exempel
    mister en förälder.

  282. Men det är första gången
    det här undersöks i skolmiljön.

  283. Ja, det här är frånvaro.

  284. En preliminär analys.

  285. Hög, bra klimat här...

  286. Antal timmar frånvaro är mindre...

  287. ...hälften så mycket
    som i lägsta tertil.

  288. Det vill säga,
    låga poäng för bra klimat.

  289. Samma sak bland elever.

  290. Och elever med olovlig frånvaro.

  291. Högre i...

  292. ...låga poäng, klimat.

  293. Lägre i bra klimat.

  294. Så är det genomgående.
    Olovlig frånvaro är en prediktor-

  295. -för psykiska besvär senare i livet.

  296. Sammanfattningsvis...

  297. Jag stannar här. Skolans klimat
    är väldigt viktigt att undersöka-

  298. -som ett multidimensionellt begrepp,
    många dimensioner ska undersökas.

  299. Vi är bara halvvägs i att penetrera
    deras inverkan på psykisk hälsa.

  300. Men det kommer.
    Studierna kommer att skörda resultat-

  301. -långt efter min pensionering.

  302. Mobbning och frånvaro tydligt
    relaterade till positivt skolklimat.

  303. I invers, ett inverst samband,
    både bland lärare och elever.

  304. Däremot är riktiga symptom
    på psykisk ohälsa-

  305. -inte lika tydligt relaterade
    till dessa dimensioner.

  306. Vi får se varför i framtiden.

  307. Att ha eller uppleva
    höga akademiska förväntningar-

  308. -medför inte nån större risk
    för mental ohälsa-

  309. -som kanske någon kunde befara.

  310. Det här tar mig till min sista bild.

  311. Jag har en bild till
    som jag gärna diskuterar senare.

  312. Hur kan man integrera
    de här resultaten i skolans arbete?

  313. Men jag har två...favoriter...

  314. ...övertygelser. Den ena summeras
    i det här budskapet-

  315. -som Stephen Hawking,
    som nyss gick bort, uttryckte så här:

  316. "Kunskapens största fiende
    är inte okunskapen"-

  317. -"utan illusionen av kunskap."

  318. Vi gör våra barn en björntjänst-

  319. -verkar Stephen Hawking säga-

  320. -om vi inte ställer de här kraven-

  321. -som de faktiskt
    på nåt sätt efterlyser.

  322. Och den andra övertygelsen jag har,
    kanske lite nyanserad-

  323. -är samma som Anna sa förut.

  324. Är det så att specialpedagogik-

  325. -egentligen bara
    är en bra pedagogik för alla?

  326. Ja, jag slutar här.
    Nej, jag måste tacka!

  327. Jag måste tacka alla personer
    som under alla dessa år-

  328. -har arbetat stenhårt med
    att plocka in dessa data.

  329. Och framförallt de
    underbara deltagarna i vår studie-

  330. -som faktiskt får våra resultat
    via webbsidan och kan...

  331. Barnen mejlar mig ofta: "Hälsa ditt
    team att vi har gjort si och så."

  332. De är jättehärliga.

  333. Tack för att ni lyssnade.

  334. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frisk- och riskfaktorer i skolmiljö

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkar skolmiljön den psykiska ohälsan hos eleverna? Och vilka faktorer i skolan är det i så fall som påverkar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa? Det ska Kupolstudien undersöka, och Maria Rosaria Galanti som är professor i epidemiologi berättar vad som hittills kommit fram i den. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Elevvård, Psykisk hälsa, Skolan, Skolans socialpsykologi, Skolhygien, Skolpsykologi, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Lyckade arbetssätt för elever med autism

Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd kan ofta ha ett repetitivt beteende och svårigheter att utveckla social kommunikation. Samuel L. Odom är professor i specialpedagogik och berättar om hur du kan hjälpa dessa elever i skolan och vilka arbetssätt du kan använda. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Frisk- och riskfaktorer i skolmiljö

Hur påverkar skolmiljön den psykiska ohälsan hos eleverna? Och vilka faktorer i skolan är det i så fall som påverkar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa? Det ska Kupolstudien undersöka, och Maria Rosaria Galanti som är professor i epidemiologi berättar vad som hittills kommit fram i den. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Verktyg för känslomässiga kompetenser

Hur kan du jobba med social och känslomässig kompetens i förskolan och skolan? Och hur kan du förhindra och minska beteendeproblem? Vilka manualbaserade program kan du använda i undervisningen, och hur hjälper de barnen? Medverkande: Lilianne Eninger, docent i psykologi; Hanna Ginner Hau, psykolog; Mina Sedem, fil. dr i psykologi. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Samband mellan skola, elevers prestation och hälsa

Hänger skolans styrning och lärares arbetsvillkor ihop med elevers skolprestation, mobbning och psykiska besvär? Ett skolprojekt i Stockholms kommun har tittat på just det. Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, och Mia Granvik Saminathen, doktorand i folkhälsovetenskap, berättar om vad de kommit fram till. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

Vad är det som gör att allt fler elever mår sämre, och hur stor del har skolan i barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik och berättar om hur debatten om skolan påverkar elever och lärare och vad det är som kan ligga bakom psykisk ohälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.