Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Föreläsningar om specialpedagogik för autismspektrum och vilka förutsättningar i skolan som påverkar elevernas psykiska hälsa. Du hör också hur du kan arbeta med social och känslomässig kompetens hos barn och unga samt om skolans styrning påverkar elevernas hälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018 : Samband mellan skola, elevers prestation och hälsaDela
  1. De bidrar till
    de enskilda elevernas välbefinnande-

  2. -och signalerar till
    övriga elever i klassrummet-

  3. -att stöd finns tillgängligt
    om så skulle behövas.

  4. Det kan också så klart
    tänkas verka hälsofrämjande i sig.

  5. Jag tänkte börja presentationen med
    att kort och väldigt översiktligt-

  6. -berätta om den forskning som jag
    och mina kollegor på CHESS har gjort-

  7. -när det gäller skola och hälsa
    under de senaste tio åren.

  8. Jag presenterar ett av mina pågående
    projekt kring skola och hälsa-

  9. -som handlar om lärare och elever i
    högstadieskolor i Stockholms kommun.

  10. Avslutningsvis kommer Mia att
    presentera resultat från två studier-

  11. -som hon har gjort på detta material
    inom ramen för sin avhandling.

  12. Där tittar hon på skolans etos
    och betydelsen av skolans etos-

  13. -för elevers skolprestation
    och psykiska hälsa.

  14. Men... Nu ska vi se här.

  15. När vi i vår forskargrupp
    har funderat över-

  16. -vilka olika förhållanden som kan
    vara kopplade till elevers hälsa-

  17. -har vi utgått ifrån tanken att minst
    två olika områden är betydelsefulla-

  18. -men kanske kräver skilda teoretiska
    och metodologiska ansatser.

  19. Det ena är skolan som social arena
    och handlar om-

  20. -hur elevens relationer till andra
    individer på skolan ser ut.

  21. Både till andra elever och till vuxna
    på skolan.

  22. Det andra området
    handlar om skolan som en arbetsmiljö.

  23. Hur själva skolarbetet är upplagt
    och organiserat.

  24. När det då gäller skolan
    som en social arena-

  25. -har vi på CHESS,
    som har jobbat med de här frågorna-

  26. -framför allt intresserat oss för
    mobbning och dess hälsokonsekvenser.

  27. Både konsekvenserna
    för de direkt utsatta eleverna-

  28. -men också vilka konsekvenser som
    mobbningsförekomsten på skolan får-

  29. -för det allmänna skolklimatet-

  30. -och därmed också för välbefinnandet
    bland eleverna överlag.

  31. Vi har tittat
    en hel del på kamratstatus.

  32. Den sociala status som en elev
    tillmäts av sina klasskamrater-

  33. -och hur det påverkar
    den enskilda elevens hälsa.

  34. Kamratstatus och mobbning är nåt
    som starkt kopplade till varandra.

  35. Om man har en hög position
    i kamrathierarkin i klassen-

  36. -är risken mindre
    att drabbas av mobbning.

  37. Men ju längre ner man sjunker
    i kamratstatusen-

  38. -desto mer ökar risken för
    att bli utsatt för mobbning.

  39. Sen har vi också tittat en hel del på
    hur socialt stöd-

  40. -både från skolkamrater och lärare-

  41. -kan skydda, buffra eller motverka
    de negativa hälsokonsekvenserna av-

  42. -att man befinner sig i en stress-
    fylld situation eller skolsituation.

  43. När det gäller skolan
    som arbetsmiljö-

  44. -har vi bl.a. undersökt hur krav
    i relation till kontroll och stöd-

  45. -och hur elevens ansträngning i rela-
    tion till den upplevda belöningen-

  46. -kan knytas till elevernas hälsa.

  47. De här studierna utgår ju då ifrån
    så att säga-

  48. -teorier som har utvecklats
    med tanke på vuxna förvärvsarbetare.

  49. Men vi har anpassat och applicerat
    modellerna på skolungdomars arbete.

  50. Sist har vi tittat på betydelsen av
    praktiskt stöd från lärare-

  51. -i relation till skolan
    som arbetsmiljö.

  52. Att tillgången till lärarstöd har
    en positiv inverkan-

  53. -på elevers skolprestation
    och psykiska välbefinnande-

  54. -är ett fynd som ofta återkommer
    i våra studier som direkta effekter-

  55. -men också som kontextuella effekter
    och även buffrande effekter.

  56. Så lärare som har tid och möjlighet
    inom ramen för sitt arbete-

  57. -att ge individuellt stöd
    i skolarbetet-

  58. -eller har tid att uppmärksamma
    elever som behöver tillfälligt-

  59. -eller på ett mer permanent plan
    lite extra support i vardagen-

  60. -bidrar till
    de enskilda elevernas välbefinnande-

  61. -och signalerar till
    övriga elever i klassrummet-

  62. -att stöd finns tillgängligt
    om så skulle behövas.

  63. Det kan också så klart
    tänkas verka hälsofrämjande i sig.

  64. Det är det som är den kontextuella
    effekten av lärarstöd.

  65. I mitt senaste skolprojekt-

  66. -har vi undersökt huruvida lärares
    skattning av olika mått på skolan-

  67. -bl.a. mått på skolans ledning-

  68. -kollegialt samarbete
    och skolans etos-

  69. -hänger samman med elevers
    skolprestation och hälsa, t.ex.

  70. Inom det här projektet har vi också
    samlat in data om lärarstress.

  71. En hel rad indikatorer på
    lärarstress-

  72. -och information
    om lärares tidsanvändning-

  73. -eftersom det också kan tänkas
    ha bäring på-

  74. -hur eleverna uppfattar
    sin skolsituation.

  75. Inom ramen för det här projektet-

  76. -genomförde vår forskargrupp
    en enkätundersökning-

  77. -bland Stockholms alla
    högstadielärare i årskurs 7-9.

  78. Det gjorde vi våren 2014
    och en gång till våren 2016.

  79. Den här informationen har vi kopplat
    till befintlig elevinformation-

  80. -som samlas in vartannat år inom
    ramen för den s.k. stockholmsenkäten.

  81. Så det här materialet som vi har
    analyserat omfattar information om-

  82. -2 090 högstadielärare-

  83. -och nästan 10 300 niondeklasselever
    i Stockholms kommun.

  84. De här är fördelade över
    150 högstadieskolor 2014 och 2015.

  85. När jag säger 150 skolor-

  86. -har jag räknat skolor som deltog i
    båda årens undersökningar två gånger-

  87. -i mina analyser, eftersom det rör
    sig om två helt skilda elevkullar.

  88. Väldigt kortfattat kan man säga att
    syftet med den här lärarenkäten var-

  89. -att skaffa mått på skolors grad av
    överensstämmelse med-

  90. -principerna för s.k. framgångsrika
    skolor. "Effective schools".

  91. Jag är säker på att de flesta här är
    bekanta med den teoribildningen.

  92. Ytterligare ett syfte var att skaffa
    information om lärarstress-

  93. -som en reflektion
    av lärares arbetsvillkor-

  94. -som ju har försämrats påtagligt
    under det senaste decenniet-

  95. -när det gäller stress
    om man får tro olika rapporter.

  96. Förutom att ta hänsyn...

  97. Eller för att kunna ta hänsyn till
    skolors olika förutsättningar-

  98. -att nå goda resultat
    på de här båda områdena-

  99. -styrning och lärares arbetsvillkor-

  100. -var ett tredje syfte att försöka
    skaffa nåt mått på skolsegregation-

  101. -så att vi skulle kunna ta det med
    i beaktning i våra analyser.

  102. Vi är ytterst intresserade av att se-

  103. -om dessa skolkontextuella yttringar
    hänger samman med elevernas vardag.

  104. Så som de rapporterar kring det
    själva.

  105. Till exempel i termer av skol-
    prestation, utsatthet för mobbning-

  106. -och även psykiska besvär i form av
    inåtvänd och utåtvänd problematik.

  107. Framgångsrika skolor mättes
    med hjälp av frågebatterier-

  108. -kring tre dimensioner
    som vi ställde till lärarna.

  109. Ett batteri handlade om
    samarbete och samsyn mellan lärare.

  110. Vi ställde frågor om hur lärarna
    uppfattade skolans ledarskap.

  111. Och till slut ett frågebatteri
    kring klimat och kultur på skolan-

  112. -som huvudsakligen handlar om
    hur lärarna förhåller sig till...

  113. Interagerar med eleverna på skolan.

  114. Det brukar inom den här
    teoribildningen kallas för skoletos.

  115. Lärarstress mätte vi med många
    olika frågebatterier kring stress.

  116. Men bl.a. självskattad stress. Krav,
    kontroll och stöd i arbetsmiljön.

  117. Och tidsanvändning bland lärarna.

  118. Slutligen
    som ett mått på skolsegregation-

  119. -identifierade vi
    fyra olika skolkluster-

  120. -på basis av ett antal kriterier som
    rör elevsammansättningen på skolan.

  121. Närmare bestämt föräldrarnas
    genomsnittliga utbildning-

  122. -andel elever som är födda utomlands
    och andel nyanlända elever.

  123. Sen också ett mått på-

  124. -genomsnittlig studiemotivation
    bland eleverna på skolan.

  125. Här kan vi se
    hur elevsammansättningen ser ut-

  126. -i de här fyra skolklustren
    som vi tog fram.

  127. Skolkluster ett kännetecknas av
    de mest studiemotiverade-

  128. -och socialt gynnade eleverna-

  129. -om man tänker i termer av
    deras föräldrars utbildning.

  130. Andelen elever som är födda utomlands
    är mycket låg-

  131. -och även andel nyinvandrade elever,
    som är i det närmaste obefintlig.

  132. 0,5 % i det här skolklustret.

  133. Den här elevsammansättningen står i
    kontrast till den i skolkluster tre-

  134. -och skolkluster fyra,
    som kännetecknas av skolor-

  135. -med en hög andel elever som är födda
    utomlands och nyligen hitflyttade.

  136. Dock gäller det i högre grad i skol-
    kluster fyra än i skolkluster tre.

  137. I skolkluster fyra är det hela 80,1 %
    av eleverna som är födda utomlands.

  138. Båda de här klustren kännetecknas av
    elever med låg studiemotivation-

  139. -och föräldrar
    med genomsnittligt lägre utbildning-

  140. -än i skolkluster ett och två.

  141. Sammanlagt omfattar
    kluster tre och fyra-

  142. -11 respektive 15 % av eleverna
    i vårt datamaterial.

  143. Skolkluster ett omfattar 18 %.

  144. Skolkluster två,
    som vi kallar för genomsnittsskolor-

  145. -består av majoriteten av eleverna
    i vårt material: 56 %.

  146. Även statistiken för dem
    ligger mittemellan-

  147. -dem som vi hittar i skolkluster
    ett, tre och fyra.

  148. Det är alltid svårt
    att sätta namn på skolor.

  149. Men vi har landat i att kalla skol-
    kluster ett för högstatusskolor-

  150. -tvåan för genomsnittsskolor,
    trean har namnet resurssvaga skolor-

  151. -och fyran:
    utanförskapspräglade skolor.

  152. Vi tycker ändå att vi kan se de
    tendenserna i den här statistiken.

  153. Den här kartan visar
    hur skolklustren fördelar sig-

  154. -över de fjorton stadsdelarna
    i Stockholms kommun.

  155. Som ni kan se från kartan-

  156. -är högstatusskolorna,
    som representeras av rosa punkter-

  157. -huvudsakligen belägna i
    Stockholms innerstad.

  158. Medan de resurssvaga skolorna,
    röda och gröna prickar-

  159. -tenderar att ligga
    i kommunens utkanter.

  160. I våra analyser av materialet-

  161. -har de här tre skolkontextuella
    måtten som jag har pratat om-

  162. -visat sig vara kopplade till
    en rad olika elevutfall.

  163. T.ex. skoltrivsel
    och "teacher caring".

  164. Det kopplas till framtidstro
    bland eleverna.

  165. Mobbning både i form av nätmobbning
    och traditionell skolmobbning.

  166. Och även skolprestation.

  167. Men däremot predicerar de här måtten
    inte psykiska besvär bland eleverna-

  168. -i lika stor utsträckning
    som vi hade förväntat oss.

  169. Ett undantag här är dock de resultat
    som vi har hittat för just skoletos.

  170. Eller skolans klimat och kultur.

  171. Jag tänkte visa
    några preliminära resultat-

  172. -innan jag lämnar över ordet
    till Mia.

  173. Hur mättes skoletos? Det är en viktig
    fråga när man ska studera det.

  174. Det övergripande måttet grundar sig
    på sjutton olika påståenden-

  175. -som lärarna fått bedöma
    sina respektive skolor utifrån-

  176. -på en femgradig skala.

  177. De sjutton påståendena finns
    på den här bilden.

  178. Men utöver det har vi också
    med hjälp av faktoranalys-

  179. -identifierat fem olika delaspekter
    av det här måttet på skoletos.

  180. Det första delmåttet
    tar fasta på personalstabilitet-

  181. -som handlar om sjukfrånvaro
    bland lärare, omsättning av lärare-

  182. -och hur vanligt det är
    med vikarier på skolan.

  183. Det andra delmåttet att ta fasta på
    är läraranda.

  184. På engelska "teacher morale".
    Det ställer frågor kring-

  185. -huruvida man har hög arbetsmoral
    och stor arbetsentusiasm på skolan.

  186. Om lärarna känner sig stolta över
    skolan och trygga i sitt ledarskap.

  187. Den tredje delaspekten handlar om
    ordningsregler och värdegrund.

  188. Vi ställer frågor om värdegrund,
    om skolan arbetar aktivt i frågor-

  189. -gällande hot, våld och mobbning.

  190. Det gör alla skolor,
    man är ålagd att göra det.

  191. Men när vi frågar lärarna
    kan vi få en nyansering av-

  192. -på hur pass stort allvar
    man tar den här frågan.

  193. Vi frågar om huruvida lärarna är
    trygga med vad de får göra och inte-

  194. -om våldsamma situationer uppstår
    bland eleverna.

  195. Och om regler för ordning och
    uppförande är tydliga på skolan.

  196. Den fjärde delaspekten är elevfokus.

  197. Det är en ganska viktig aspekt av
    teoribildningen som jag pratade om-

  198. -som heter "effective schools".
    Man har stort fokus på den här delen.

  199. Där handlar det om
    att ge eleverna positiv återkoppling-

  200. -om man har höga förväntningar
    på elevernas prestationer-

  201. -och om man tycker
    att eleverna behandlas med respekt.

  202. Den femte och sista delaspekten
    kallar vi för lärandemiljö.

  203. Eller akademisk atmosfär. Lärare fick
    ta ställning till två påståenden.

  204. Huruvida skolan tillhandahåller
    en stimulerande arbetsmiljö-

  205. -och huruvida man tycker-

  206. -att elevernas studiemotivation utgör
    en stimulerande del av arbetet.

  207. Det här är det sätt
    på vilket som vi har mätt skoletos.

  208. Vi har bett lärarna att skatta
    den egna skolans grad av skoletos.

  209. Det ville vi sätta i relation till
    elevernas skattning av sin hälsa.

  210. Lärarnas skattning av etos och
    elevernas skattning av sin hälsa.

  211. De två hälsoutfall
    som jag och Mia har analyserat-

  212. -i relation till skoletos
    är dels inåtvända psykiska besvär-

  213. -som t.ex. att ofta känna sig ledsen
    och deppig utan att veta varför.

  214. Och dels aggressivt beteende som
    ett uttryck för utåtvänd problematik.

  215. T.ex.
    om eleven instämmer i påståendet:

  216. "Jag tål inte att bli provocerad,
    då kan jag slå till nån."

  217. Eller: "Om jag blir arg,
    drar jag mig inte för att skada nån."

  218. Enligt den klassificering
    som vi använde oss av-

  219. -bedömdes 14,7 % av eleverna
    ha inåtvänd problematik.

  220. Medan 18,6 % av eleverna
    klassificerades-

  221. -som att de hade utåtvänd problematik
    i form av aggressivt beteende.

  222. Det här måttet på skoletos
    ska jag också säga-

  223. -är ytterst tänkt att i nån mån
    spegla skolledningens förmåga-

  224. -att via lärarna på skolan
    förmedla och även forma-

  225. -de attityder, värderingar
    och beteenden som man tycker behövs-

  226. -för att man ska få till stånd
    en aktiv lärmiljö-

  227. -och även förhindra uppkomsten av
    oönskade beteenden bland eleverna.

  228. Det gör man genom att skapa gemensam
    mening och gemensamma mål för skolan.

  229. Det är det som vi hoppas
    att måttet på skoletos fångar.

  230. Hypotesen är att om en skola är
    lyckosam i det här arbetet-

  231. -kommer det också att avspegla sig i
    elevernas psykiska välbefinnande.

  232. Analyserna som jag ska visa...

  233. Det här är preliminära analyser
    som vi inte har publicerat än.

  234. Men de baserar sig på 8 800 nionde-
    klasselever i Stockholms kommun.

  235. Måtten på skoletos baserar sig på-

  236. -skattningar av totalt 2 090 elever-

  237. -fördelade över 150 skolor
    2014 och 2016.

  238. Det här är resultaten
    som jag har fått fram.

  239. Punkterna i figuren representerar
    logit-estimat från flernivåanalyser-

  240. -för de här fem olika delaspekterna
    av etos.

  241. Och sen också
    ett övergripande mått på etos.

  242. Vi kan se att varje delaspekt
    representeras av en färg-

  243. -där en har en mörkare nyans
    och en har en ljusare nyans.

  244. De representerar olika modeller.
    Den första modellen kontrollerar för-

  245. -ett antal mer standardmässiga
    variabler. Åtminstone i min analys.

  246. Alla håller inte med om att kön
    är en standardmässig variabel.

  247. Den första modellen justerar för kön,
    könsfördelningen-

  248. -antal lärare per elev
    och även undersökningsår.

  249. De mörkare punkterna
    representerar dem.

  250. De ljusare nyanserna
    representerar estimat-

  251. -där jag också har tagit
    elevens socioekonomiska bakgrund...

  252. Eller sociodemografiska bakgrund
    i beaktande för att försöka fånga...

  253. ...elevkompositionen på skolan.

  254. I modell två, representerat av de
    ljusa estimaten, kontrollerar vi för-

  255. -föräldrarnas utbildning,
    elevens migrationsbakgrund-

  256. -och om man bor med
    sina biologiska föräldrar-

  257. -eller i nån annan typ av
    familjekonstellation.

  258. Sen ska jag säga att de här pinnarna
    som sticker ut från estimaten-

  259. -representerar
    s.k. konfidensintervall.

  260. Om de här pinnarna
    överskrider 0 i analysen-

  261. -representerat av
    den streckade linjen, betyder det-

  262. -att estimatet inte är signifikant.
    De här två är inte signifikanta.

  263. För de överskrider linjen.

  264. Här kan vi se om vi tittar på
    de mörkare punkterna i modell ett-

  265. -att samtliga de här aspekterna
    av skolans etos-

  266. -utom den som rör personalstabilitet-

  267. -är signifikant kopplade till elevers
    psykiska hälsa i den första modellen.

  268. Ju högre lärarnas skattning med
    avseende på de här aspekterna är-

  269. -desto mindre är förekomsten av
    inåtvänd problematik på skolan.

  270. När vi sen justerar för elevernas
    sociodemografiska bakgrund-

  271. -kan vi också se att två av de här
    delaspekterna blir insignifikanta.

  272. Man kan tolka det som att de
    förklaras av elevsammansättningen.

  273. Måttet läraranda blir insignifikant
    och även elevfokus.

  274. Men som ni kan se kvarstår
    det övergripande måttet på etos-

  275. -som fortsatt signifikant kopplat
    till elevhälsan-

  276. -liksom även lärandemiljö och måttet
    för ordningsregler och värdegrund.

  277. Även med avseende på
    utåtvänd problematik-

  278. -i form av aggressivt beteende
    bland eleverna-

  279. -kan ni se tydliga samband med
    lärarnas skattning av skolans etos...

  280. ...för samtliga delaspekter.
    Även det övergripande måttet på etos.

  281. I båda modellerna är de signifikanta.

  282. Men med undantag för måttet på
    ordningsregler och värdegrund.

  283. Det kan te sig motsägelsefullt
    kan man tycka-

  284. -med tanke på de frågor
    som den här aspekten tar fasta på.

  285. Det behöver vi kolla närmare på.

  286. Vi har inte haft tid att gräva
    i frågan än. Men så ser det ut.

  287. Sammanfattningsvis finner vi
    en tydlig koppling-

  288. -mellan lärarskattning av etos
    och elevers självrapporterade hälsa-

  289. -i form av både inåtvänd
    och utåtvänd problematik.

  290. En tänkbar mekanism
    eller motor i det här sambandet-

  291. -som säkert många av er
    sitter och tänker på-

  292. -skulle kunna ha med skolprestation
    eller skolbetyg att göra.

  293. Det här området har Mia fokuserat på
    i sitt avhandlingsarbete.

  294. Så det är dags att lämna över ordet
    till dig nu, Mia.

  295. Vi ska se om det funkar. Jajamänsan.

  296. Vilken roll spelar skolkontext och
    skolsegregation för elevers betyg?

  297. Hur hänger betyg ihop med psykisk
    hälsa för elever i årskurs nio?

  298. Jag presenterar resultat från två
    kvantitativa studier i vårt projekt-

  299. -om sambandet mellan skolkontextuella
    faktorer, betyg och psykisk hälsa.

  300. Vi har tagit hänsyn till skolans
    sociodemografiska elevsammansättning-

  301. -med tanke på den påtagliga skol-
    segregationen i städer som Stockholm.

  302. I samband med det har det uppstått
    klyftor i betyg mellan olika skolor.

  303. Forskningen visar även på stora
    skillnader i skolans kvalitet.

  304. Vi har undersökt om lärarskattade
    mått om skolans ledarskap-

  305. -lärares samarbete och samsyn
    och skoletos-

  306. -skiljer sig åt
    mellan olika segregationskluster.

  307. Finns det samband mellan indikatorer
    på framgångsrika skolor och betyg?

  308. I vår andra studie vill vi se
    hur etos hänger ihop med betyg-

  309. -och även självrapporterade
    inåtvända och utagerande problem.

  310. Och om det finns skillnader mellan
    flickor och pojkar.

  311. I den första studien
    har vi använt flernivåanalyser-

  312. -eftersom vi har att göra med både
    skoldata och data på elevnivå.

  313. Studie två baseras på
    Structural Equation Modeling-

  314. -med teoretiska begrepp som inåtvända
    symtom som möts via indikatorer.

  315. Man undersöker sen relationerna
    mellan de här teoretiska begreppen.

  316. Den första studien handlar om
    framgångsrika skolor-

  317. -skolsegregation
    och sambanden med betyg.

  318. I den här figuren kan vi då se-

  319. -hur framgångsrika skolor
    hänger ihop med segregationsprofil.

  320. Om man tittar på högstatusskolor
    pekar de lärarskattade måtten-

  321. -på ledarskap, samarbete, samsyn
    och skoletos-

  322. -på relativt gott ledarskap,
    samarbete och samsyn-

  323. -och en positiv skoletos
    jämfört med de andra skolklustren.

  324. En signifikant skillnad mellan hög-
    statusskolor och andra skolkluster-

  325. -framför allt för skoletos.

  326. Det bekräftar bilden av
    signifikanta kvalitetsskillnader-

  327. -mellan olika typer av skolor
    i Stockholm.

  328. Hur hänger dessa indikatorer ihop
    med skolbetyg?

  329. Här representerar punkterna ökning i
    snittbetyg i kärnämnen för eleverna.

  330. Även vid justering för kön, familje-
    bakgrund och skolsegregationsprofil-

  331. -hänger högt ledarskap,
    samarbete och samsyn-

  332. -och skoletos ihop med högre betyg.

  333. Så kvaliteten på skolan man går på
    har konsekvenser för elevens betyg.

  334. Vi har undersökt
    sambanden mellan elevsammansättning-

  335. -det vill säga vilken skola man går
    på, och snittbetyg i kärnämnen.

  336. Vi har kommit fram till
    en direkt effekt-

  337. -mellan elevsammansättning och betyg.

  338. Våra analyser visade även på
    en indirekt effekt via skoletos.

  339. Elevsammansättning
    är kopplat till skoletos-

  340. -som är kopplat till snittbetyg.

  341. Sen ville vi ta reda på om det finns
    skillnader inom dessa kluster.

  342. Om en utanförskapspräglad skola,
    som vi kallar dem för-

  343. -med stark skoletos
    har bättre snittbetyg-

  344. -än en liknande skola med svagare
    skoletos skattad av lärarna.

  345. Punkterna representerar
    ökning i snittbetyg.

  346. I både högstatusskolor
    och de utanförskapspräglade skolorna-

  347. -finns det samband mellan ledarskap,
    samarbete och samsyn och skoletos-

  348. -och elevernas betyg.

  349. Dessa tre kontextuella egenskaper
    gör skillnad inom dessa kluster.

  350. För genomsnittsskolor hittade vi bara
    signifikanta samband för skoletos.

  351. För resurssvaga skolor
    fanns det inga signifikanta samband.

  352. Det tyder på att skolor med en mindre
    privilegierad elevsammansättning-

  353. -kan höja betyg genom att höja
    kvaliteten på skolan, bl.a. skoletos.

  354. För de resurssvaga skolorna
    såg jag ett märkligt resultat.

  355. Framför allt jämfört med
    de utanförskapspräglade skolorna.

  356. Vi har inget entydigt svar på
    varför det ser ut så.

  357. I studie två
    har vi tittat på skoletos-

  358. -i förhållande till skolprestation
    och psykisk ohälsa-

  359. -för att se hur betyg
    hänger ihop med psykisk ohälsa.

  360. Ungdomars psykiska hälsa har för-
    sämrats under 1900- och 2000-talet.

  361. Skolan spelar en viktig roll. Dels
    för att många upplever skolstress-

  362. -och i årskurs nio är det konkurrens
    om att komma in på bra gymnasier.

  363. Forskning visar på ett samband mellan
    dåliga betyg och psykisk ohälsa.

  364. Vad som är hönan och ägget
    är inte alltid helt tydligt.

  365. Men när det gäller skolfaktorer
    visar forskningen på samband-

  366. -mellan elevers skolprestation
    och deras psykiska välbefinnande.

  367. Kopplingar mellan skolkontextuella
    faktorer och psykisk hälsa finns.

  368. Vi har intresserat oss för sambandet
    mellan skoletos och psykisk hälsa.

  369. Både inåtvända och utagerande symtom.

  370. Och att titta på
    om det finns skillnader mellan-

  371. -hur etos påverkar
    flickor och pojkar.

  372. Dels har vi fokuserat på
    inåtvänd problematik.

  373. Inåtriktade, känslomässiga
    symtom på psykisk ohälsa.

  374. Vi har använt indikatorer
    som nedstämdhet, ångest-

  375. -och i vilken mån man tycker
    att det är härligt att leva.

  376. Dåliga betyg
    kan leda till dålig självkänsla-

  377. -vilket är kopplat till nedstämdhet.

  378. Skolstress är självklart också
    en faktor-

  379. -som kan kopplas till såna besvär.

  380. Flickor har högre tendens
    att rapportera såna besvär-

  381. -som känslomässiga symtom på
    psykisk ohälsa.

  382. Möjligtvis eftersom de är
    mer stressade än pojkar.

  383. Vi har även tittat på
    utagerande problematik-

  384. -eftersom detta är utåtriktade
    reaktioner på psykisk ohälsa-

  385. -som ofta inte får lika mycket
    uppmärksamhet som inåtvända besvär.

  386. Till skillnad mot inåtvända besvär
    på psykisk ohälsa är dessa symtom-

  387. -riktade mot andra i omgivningen.

  388. Som att man gör tvärt emot
    vad man blivit tillsagd-

  389. -att man är lättprovocerad eller
    rapporterar aggressivt beteende.

  390. Pojkar har en större tendens än
    flickor att rapportera såna symtom.

  391. Hur ser kopplingen mellan skoletos,
    betyg och psykisk ohälsa ut?

  392. Våra analyser visar på en positiv
    koppling mellan skoletos och betyg.

  393. Det vill säga: ju högre skoletos,
    desto bättre betyg.

  394. Vi kan visa på-

  395. -en direkt effekt mellan skoletos
    och utagerande besvär.

  396. Ju högre skoletos,
    desto mindre utagerande besvär.

  397. Vidare kunde vi visa på
    indirekta effekter-

  398. -mellan skoletos, inåtvända
    och utagerande besvär via betyg.

  399. Skoletos påverkar betyg, som i sin
    tur kopplas till inåtvända besvär-

  400. -och utagerande besvär.

  401. Finns det skillnader i hur flickor
    och pojkar påverkas av skoletos?

  402. För flickor finns en direkt effekt
    mellan etos och utagerande besvär-

  403. -och indirekta effekter
    mellan skoletos-

  404. -och inåtvända och utagerande besvär
    via betyg.

  405. För pojkar existerar dessa effekter
    bara för utagerande besvär-

  406. -medan vi inte hittade nån koppling
    mellan skoletos och inåtvända besvär.

  407. Ett positivt samband tycks finnas
    mellan ledarskap, samsyn samt etos-

  408. -och elevers skolprestationer.

  409. Skolans kvalitet har betydelse för
    elevernas betyg i årskurs nio.

  410. Vi har en tentativ kompensatorisk
    effekt som vi har hittat-

  411. -i och med att skolor med en mindre
    privilegierad sammansättning-

  412. -kan höja betyg genom att förbättra
    kvaliteten, som t.ex. skoletos.

  413. Skoletos medierar möjligtvis effekten
    av elevsammansättningen på betyg.

  414. Skolbetyg medierar skoletoseffekten
    på inåtvända och utagerande problem.

  415. Hur kan man stärka skolors etos? Det
    kan vara ett nytt forskningsprojekt.

  416. Men vi drar slutsatsen-

  417. -att skolors etos inte enbart avgörs
    av en skolas elevsammansättning.

  418. Även om en enskild skola inte kan
    påverka strukturella faktorer-

  419. -som leder till skolsegregation, kan
    skolor med kvalitetsförbättringar-

  420. -också höja betyg,
    oavsett elevsammansättning.

  421. Det kräver medvetet arbete gällande
    värderingar, normer och relationer-

  422. -och att lärarna ges förutsättningar
    att utföra sitt pedagogiska arbete-

  423. -men även att ge dem tid och energi
    att skapa positiv etos på skolan.

  424. Skolor kan göra skillnad för elevers
    betyg, välbefinnande och framtid.

  425. Tack.

  426. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samband mellan skola, elevers prestation och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hänger skolans styrning och lärares arbetsvillkor ihop med elevers skolprestation, mobbning och psykiska besvär? Ett skolprojekt i Stockholms kommun har tittat på just det. Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, och Mia Granvik Saminathen, doktorand i folkhälsovetenskap, berättar om vad de kommit fram till. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Lärarrollen, Pedagogik, Psykisk hälsa, Skolan, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Lyckade arbetssätt för elever med autism

Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd kan ofta ha ett repetitivt beteende och svårigheter att utveckla social kommunikation. Samuel L. Odom är professor i specialpedagogik och berättar om hur du kan hjälpa dessa elever i skolan och vilka arbetssätt du kan använda. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Frisk- och riskfaktorer i skolmiljö

Hur påverkar skolmiljön den psykiska ohälsan hos eleverna? Och vilka faktorer i skolan är det i så fall som påverkar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa? Det ska Kupolstudien undersöka, och Maria Rosaria Galanti som är professor i epidemiologi berättar vad som hittills kommit fram i den. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Verktyg för känslomässiga kompetenser

Hur kan du jobba med social och känslomässig kompetens i förskolan och skolan? Och hur kan du förhindra och minska beteendeproblem? Vilka manualbaserade program kan du använda i undervisningen, och hur hjälper de barnen? Medverkande: Lilianne Eninger, docent i psykologi; Hanna Ginner Hau, psykolog; Mina Sedem, fil. dr i psykologi. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Samband mellan skola, elevers prestation och hälsa

Hänger skolans styrning och lärares arbetsvillkor ihop med elevers skolprestation, mobbning och psykiska besvär? Ett skolprojekt i Stockholms kommun har tittat på just det. Bitte Modin, professor i medicinsk sociologi, och Mia Granvik Saminathen, doktorand i folkhälsovetenskap, berättar om vad de kommit fram till. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2018

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande

Vad är det som gör att allt fler elever mår sämre, och hur stor del har skolan i barn och ungdomars hälsa och välbefinnande? Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik och berättar om hur debatten om skolan påverkar elever och lärare och vad det är som kan ligga bakom psykisk ohälsa. Inspelat den 14 mars 2018 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande i dramapedagogik

Annelie Einarsson är forskare på Malmö högskola och arbetar med dramapedagogik. Hon menar att det finns många beröringspunkter mellan dramapedagogik och entreprenöriellt lärande. Båda är utmaningsbaserade och multimodala, vilket innebär att man berättar på många sätt samtidigt, och båda inbjuder till kreativa processer i grupp. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.