Titta

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Om UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Föreläsningar från den internationella konferensen Puls och rörelse för inlärning 2018. Talarna pratar om hur viktigt motorik och motion är för inlärning, och hur elevers inlärning förbättras när skolan satsar på mer motion och kombinerar lektioner med både motion och ett ämne. Du hör också om hur skol-IF kan främja lust till motion. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning : Rörelse och inlärningDela
  1. Vi såg att pojkarna inte
    passade in i den gamla skolan.

  2. De flesta av pojkarna gjorde inte
    bra ifrån sig och de var uttråkade.

  3. De hade inte roligt
    och de engagerade sig inte.

  4. Tack för att vi fick komma hit.

  5. Jag hade turen
    att träffa Peter för ett tag sen.

  6. Han såg till att jag fick en inbjudan
    att komma till Stockholm.

  7. Vi kommer att stå på scenen i en timme,
    men vi är här resten av dagen.

  8. Kontakta oss om ni vill ha mer
    information, för en halvtimme är kort.

  9. Jag har mycket jag vill säga i dag.

  10. Jag ska prata först,
    sen lämnar jag över till Peter.

  11. I dag representerar jag
    Danmarks utbildningsdepartement.

  12. Vi har lagstiftat om att ha 45 minuters
    fysisk aktivitet om dagen i skolan.

  13. Det ska jag prata om i dag.

  14. Sen ska Peter prata om
    den mer praktiska sidan av det.

  15. Hoppas att det blir bra.

  16. Vi ska prata om fysisk aktivitet,
    men i slutet av föreläsningen-

  17. -kommer vi att repetera att man inte
    bara ska prata, utan göra det.

  18. Det ska vi göra nu.
    Vi ska värma upp lite.

  19. Som idrottslärare vet jag
    att uppvärmning är viktigt.

  20. Då får vi rätt inställning,
    och vi undviker skador.

  21. Det här är ingen svår övning.
    Även folk med knäskador kan göra det.

  22. Ibland säger eleverna: "Jag kan inte
    vara med. Jag har ont i knät."

  23. Du har också hört det?
    - Det är inte svårt. Gör bara som jag.

  24. Lägg händerna... Vänta lite.

  25. Struktur... Jag visar först,
    sen ber jag er att ställa er upp.

  26. Det handlar om huvudet,
    axlarna, magen, knäna och tårna.

  27. Man ska inte peka på kroppsdelarna,
    utan röra vid dem.

  28. När vi gör det
    ska vi göra det samtidigt allesammans.

  29. Ställ er upp.
    Lägg händerna på huvudet. Säg så här...

  30. Huvud, axlar, mage, knän, tår.

  31. En gång till.
    Huvud, axlar, mage, knän, tår.

  32. Lite snabbare.
    Huvud, axlar, mage, knän, tår.

  33. Snabbare.
    Huvud, axlar, mage, knän, tår.

  34. Stopp! Håll ena handen på huvudet
    och den andra på tårna.

  35. Sen byter vi. Från huvudet och tårna-

  36. -till knät och axeln. Magen.

  37. Knä och axel, huvud och tår.

  38. Vissa tänker: "Det går inte!"
    Men det är bara att öva.

  39. Huvud och tår, knä och axel-

  40. -båda händerna på magen
    och så vidare.

  41. Fortsätt. Snart får ni in rytmen.

  42. Kanske... Skaka loss i armarna.
    Tack för att ni lekte.

  43. Jag ska berätta vem jag är
    och vem jag inte är.

  44. Jag är inte utbildningsministern. Ibland
    när man representerar departementet-

  45. -säger folk:
    "Säg åt dem att göra si och så."

  46. Jag kan försöka,
    men jag är bara en representant.

  47. Jag är lärare,
    och det är jag stolt över.

  48. När Danmark
    reformerade skolsystemet 2014-

  49. -bjöd de in och anställde
    vanliga människor.

  50. Lärare, pedagoger, skolledare
    och andra som arbetar i skolorna.

  51. Vi arbetade på departementet-

  52. -och var även ute på skolorna
    och implementerade reformen.

  53. De bjöd in personer som hade
    specialkunskap eller specialintressen.

  54. Jag är intresserad av
    fysisk aktivitet och idrottsämnen.

  55. De ville ha personer
    som gjorde nåt annorlunda-

  56. -och som ville hjälpa andra.

  57. Jag har varit lärare i tretton år
    på en skola i Köpenhamn.

  58. Jag är lärare i idrott.

  59. På min skola lär man ut
    danska, matte och alla andra ämnen.

  60. Jag använde rörelse i inlärningen.

  61. När reformen kom tänkte jag:
    "Det här har jag gjort länge."

  62. Många av er har säkert också gjort det,
    på olika sätt.

  63. Vissa lärare i Danmark var vana vid
    att ha med rörelse under skoldagen.

  64. Men för vissa blev det en chock.
    Men för mig var det vardag.

  65. Nu är jag konsult på departementet.

  66. Vi hjälper skolorna att göra reformen
    meningsfull och kvalitetssäker.

  67. Okej... Varför behövde Danmark
    den här reformen?

  68. Jag ska prata om
    tiden före och efter reformen.

  69. Jag ska också prata om
    de utmaningar som uppstod-

  70. -när vi införde
    mer fysisk aktivitet i skolan.

  71. Jag måste komma ihåg allt jag ska säga.

  72. Vi behövde förändring.
    Vårt skolsystem kostade mycket pengar.

  73. Men vi fick inte motsvarande resultat.
    Eleverna gjorde inte...

  74. Resultaten var medelmåttiga,
    så eleverna måste prestera bättre.

  75. Många lämnade skolan
    utan nödvändiga färdigheter.

  76. Allt fler gick i specialskolor.

  77. De elever som inte passade in
    i skolsystemet sattes nån annanstans.

  78. Vi ville att alla skulle passa in.

  79. Vi hade få högpresterande elever,
    så vi behövde förändra nåt.

  80. Vi tänkte att om vi införde
    fysisk aktivitet och rörelse...

  81. På det sättet kunde vi
    höja elevernas motivation.

  82. Det handlade inte
    bara om motoriska färdigheter.

  83. Det handlade också om
    att lära ut på olika sätt.

  84. Vi såg att pojkarna inte
    passade in i den gamla skolan.

  85. De flesta av pojkarna gjorde inte
    bra ifrån sig, och de var uttråkade.

  86. De hade inte roligt
    och de engagerade sig inte.

  87. Vi behövde förändra nåt.
    Sen såg vi när det gällde hälsa-

  88. -att eleverna i de danska skolorna
    var överviktiga.

  89. Men är det skolans problem?
    Ja, på sätt och vis.

  90. Barnen är ju i skolan,
    så varför skulle vi inte hjälpa dem?

  91. Vi kan lära dem
    att vara fysiskt aktiva på lång sikt.

  92. Vi såg också
    att en grupp barn var väldigt aktiva.

  93. De höll på med fotboll, handboll
    och gymnastik efter skolan.

  94. Det fanns många såna barn.
    Men en stor grupp gjorde ingenting.

  95. Det fanns inget mellanting.
    Vi ville hjälpa de här barnen.

  96. De här barnen rörde på sig,
    men det skadade dem inte.

  97. Fysisk aktivitet orsakade ingen skada.

  98. Alla i skolan ska hjälpa varandra.

  99. Det har att göra med
    hur vi ser på inlärning.

  100. För 200 år sen
    var det så här vi såg på inlärning:

  101. Sitt ner, lyssna och titta.
    Man använde hörseln och synen.

  102. Läraren stod vid svarta tavlan.

  103. Så är det fortfarande i Danmark
    på vissa håll. Är det så i Sverige?

  104. Det är så här vi lär oss saker.

  105. Ibland när jag föreläser
    ber jag folk att tänka tillbaka.

  106. Tänk om vi hade varit fysiskt aktiva
    hela tiden för 200 år sen.

  107. Sen hade nån sagt: "Snälla, sitt ner.
    Det är bara 45 minuter per dag."

  108. "Vi ska forska i det."
    Så ser det ut i dag.

  109. När reformen kom sa folk:

  110. "Ni måste vara galna.
    Ska man hoppa omkring i 45 minuter?"

  111. Ja, varför inte? Nu forskar vi i det
    för att visa att det faktiskt fungerar.

  112. Gjorde man det på den tiden?
    Det tror jag inte.

  113. Reformen har tre mål.

  114. De tre målen skrevs ner år 2014.

  115. Det här kommer från regeringen.
    De beslutade om en skolreform.

  116. Vi måste utmana alla elever.

  117. Och det kanske vi inte gör
    med det gamla systemet.

  118. Social bakgrund ska inte
    påverka elevernas resultat.

  119. Skolan måste vara för alla,
    inte bara för högpresterande.

  120. Tilliten till skolan måste förstärkas
    genom respekt för yrkeskunskap.

  121. Vi måste ha forskning i grunden.

  122. Om nåt inte fungerar måste vi
    förändra det och göra annorlunda.

  123. Det jag tror...
    Kan rörelse hjälpa till med det här?

  124. Ja, det tror jag.
    Reformen innehåller en massa saker.

  125. Jag ska dra några saker.

  126. Jag ska inte prata om hela reformen.
    Det skulle ta lång tid.

  127. Reformen innehåller
    en längre och mer varierad skoldag.

  128. Vi behöver mer variation
    och bättre inlärning.

  129. Vi lärare måste göra saker annorlunda.
    Barnen måste lära sig på ett annat sätt.

  130. Vi måste vidareutbilda lärarna, inte
    bara säga att vi ska göra annorlunda.

  131. De kan inte bara lösa det, utan vi
    måste bygga upp deras kompetens.

  132. Vi behöver tydliga mål,
    och vi måste förenkla reglerna.

  133. Det ska jag prata mer om lite senare.

  134. I reformen ingår det att fokusera mer
    på danska och matematik.

  135. Vi arbetar med "den öppna skolan".

  136. Vi åker ut till fabriker,
    organisationer eller företag.

  137. -och lär oss ute i verkligheten.
    Sånt fanns det inte tid för förut.

  138. Med längre skoldagar
    finns det möjlighet att göra det.

  139. Vi kan också
    bjuda in företag till skolan.

  140. Sen har vi även tid för
    stöd i inlärningen.

  141. Vi vill ge stöd i undervisningen av
    matte, danska och historia.

  142. Vi har extralektioner i det.

  143. Men det kan också handla om
    saker som att strukturera sin tid.

  144. Det kan också handla om välmående.

  145. Sen är rörelse
    en integrerad del av skoldagen.

  146. Vi har riktigt modiga politiska partier
    i Danmark.

  147. Det fanns inte
    så mycket forskning om det här-

  148. -men de införde en lag om fysisk
    aktivitet, och sen började man forska.

  149. Jacob till exempel blev väldigt...

  150. Han ville se
    om det faktiskt hade nån effekt.

  151. Man forskar mycket i det nu.

  152. När det gäller
    fysisk aktivitet och idrott-

  153. -består reformen av de här fyra delarna:

  154. De fyra saker jag ska prata om är
    en extra idrottslektion-

  155. -nya mål för idrotten,
    ett slutprov i idrott-

  156. -och 45 minuter fysisk aktivitet
    per dag.

  157. En extra idrottslektion är inte mycket.
    Det här är före och efter reformen.

  158. Det är en extra lektion. Minst så här
    många idrottslektioner ska man ha-

  159. -i skolan per vecka. Men skolorna
    kan lägga till fler lektioner.

  160. Vi har ett projekt
    i Svendborg i Danmark-

  161. -där de har sex timmar idrott i veckan.
    De får jättefina resultat.

  162. Men när man inför mer idrott,
    vad ska man då ta bort?

  163. Vad är viktigast - mer matematik,
    mer danska eller mer idrott?

  164. Nya gemensamma mål för idrotten...
    Innan vi började med det här-

  165. -fokuserade man mer på aktiviteter
    än på inlärning.

  166. Med färre och tydligare
    gemensamma mål-

  167. -fokuserar vi på kunskap
    och att kunna göra saker.

  168. Det handlar om
    hur man ser på fysisk aktivitet.

  169. I de gemensamma målen
    står det om hälsa-

  170. -identitet och kultur.

  171. Vi vill lära ut skillnaderna mellan
    en subkultur och organiserad sport.

  172. Eleverna ska inte bara vara aktiva,
    utan de ska även få nya perspektiv.

  173. Ja... Jag är inte van vid det här.

  174. Jag har en skärm här
    där jag ser alla bilder.

  175. Jag är bara lärare.

  176. Slutprovet i idrott är ett
    omdiskuterat ämne. Det är ju nåt nytt.

  177. Vad händer när man inför ett slutprov
    i ett ämne? Kan ni tänka er det?

  178. Vi lade mer fokus på det. Vi ville
    göra idrotten till ett viktigt ämne.

  179. Vi ville ge det mer värde.

  180. Vi såg att många skolledare...

  181. När de bestämde vilka lärare
    som skulle ha vilka klasser...

  182. "Du saknar två timmar.
    Kan du ta idrottslektionen för 7B?"

  183. Det handlade inte om kompetens,
    utan om att man fanns tillgänglig.

  184. Har ni också det problemet?
    Det som hände var...

  185. Vi hade inte lärare
    som var kvalificerade för ämnet.

  186. När vi införde slutprovet
    blev det plötsligt så att...

  187. Då visade betygen
    hur bra barnen hade gjort ifrån sig.

  188. Och barnen blev mer motiverade
    när det gällde idrott.

  189. Men det viktigaste med
    att vi införde ett slutprov var-

  190. -att barnen frågade vad de behövde
    lära sig, och inte vad de skulle göra.

  191. När mina elever kom in i gympasalen
    sa de...

  192. De brukade fråga
    vilken aktivitet vi skulle hålla på med.

  193. Men nu vill jag
    att de ska fråga vad de ska lära sig.

  194. Nu ska de lära sig nåt.
    Vi är inte där än, men vi är på väg.

  195. Slutprovet består av ett muntligt prov
    och ett fysiskt prov.

  196. De ska sätta ihop ett program
    och visa upp det.

  197. Sen pratar vi om det efteråt.

  198. Det handlar både om kunskap
    och fysiska färdigheter.

  199. Ni får gärna
    prata mer med mig om det här senare.

  200. 45 minuter fysisk aktivitet per dag...
    Så här står det i lagen:

  201. "Fysisk aktivitet måste ingå,
    i ungefär 45 minuter per dag"-

  202. -"under den längre
    och mer varierade skoldagen."

  203. Det viktigaste är att vi har en längre
    och mer varierad skoldag.

  204. Vi vill inte ha mer av samma sak.

  205. Vi vill ha en längre dag där det finns
    utrymme för variation i inlärningen-

  206. -och där vi kan använda olika metoder.
    Precis som Jacob sa.

  207. Man har fastställt att fysisk aktivitet
    kan ske under olika lektioner.

  208. Det behöver inte vara kopplat till
    ämnet, utan kan användas som en paus.

  209. Det kan även vara kopplat till ämnet.

  210. Det kan ske före eller
    efter lektionerna, eller under idrotten.

  211. Jag har undersökt aktivitetsnivån
    på mina idrottslektioner.

  212. Eleverna var inte aktiva
    under hela lektionen.

  213. Men de har 45 minuter per dag.

  214. Det är en ungefärlig siffra.

  215. Om vi är fysiskt aktiva i två dagar-

  216. -skulle jag kunna strunta i det
    resten av månaden.

  217. Men det handlar om variation.

  218. Vi vill använda fysisk aktivitet
    som motivation och variation.

  219. Jag ska bara kolla
    om jag har med mig allt.

  220. Vi har haft den här reformen i fyra år.

  221. Hur ser den fysiska aktiviteten ut
    i skolan?

  222. Hur kan man lägga upp skoldagen?
    Vilka utmaningar har vi stött på?

  223. Det här är den intressantaste delen.

  224. Ni har inte de här direktiven,
    men ni försöker ändå göra samma sak.

  225. Ni gör det för att ni är intresserade.
    Men det är svårt att genomföra-

  226. -om inte hela skolsystemet
    arbetar så här.

  227. Jag ska ge några exempel på
    hur vi har gjort i Danmark.

  228. Det här är några bilder
    som visar fysisk aktivitet.

  229. Men om jag frågar er
    vad fysisk aktivitet är-

  230. -har ni säkert flera olika definitioner.

  231. Jag använder "fysisk aktivitet",
    "rörelse", "sport", "idrott".

  232. Vi säger "bevaegelse"
    och ni säger "rörelse".

  233. Det finns många ord, men det hänger på
    vad jag lägger för betydelse i dem.

  234. Vad är sport eller idrott för mig?

  235. När jag kommer som konsult och vill få
    lärare att öka den fysiska aktiviteten-

  236. -kan de ha ett annat synsätt.

  237. Jag måste förstå
    hur de definierar de här orden.

  238. Vad innebär fysisk aktivitet
    på er skola? Hur fungerar det där?

  239. Får man springa eller kasta boll
    i korridorerna? Har ni regler för sånt?

  240. Har ni en skolkultur där man direkt
    sätter sig i klassrummet och lyssnar?

  241. Eller får man springa omkring
    inne i klassrummet?

  242. Det här är... Få se...

  243. I Danmark har vi en organisation
    som heter School sports.

  244. De kan ge goda råd om man precis
    har börjat införa fysisk aktivitet-

  245. -och om man har hållit på längre.

  246. De är duktiga på
    att inspirera oss och ge goda råd.

  247. Här ser ni olika miljöer.

  248. I korridorerna finns det linjer
    där man kan springa olika snabbt.

  249. Det finns saker i taket som man
    kan slå på och platser att hoppa på.

  250. Sånt inspirerar barnen
    till fysisk aktivitet.

  251. Hjärnan får en paus och skolan inbjuder
    barnen att bli mer fysiskt aktiva.

  252. I den här skolan är det okej
    att klättra på väggarna.

  253. Jag ska prata lite om
    hur vi delar upp saker och ting.

  254. Fysisk aktivitet på lektionerna,
    utan koppling till ämnet-

  255. -handlar om att låta hjärnan vila
    och om att leka.

  256. Det brukar handla om
    tre till fem minuter.

  257. Det här styrs upp
    av eleverna, lärarna eller skolan.

  258. Hjärnan måste få en paus
    i början av lektionen och en på slutet.

  259. Det kan göras på olika sätt.
    Det kan även integreras i inlärningen.

  260. Eleverna pratar om vad de vet om ämnet
    innan lektionen börjar.

  261. Man fokuserar på repetition,
    och man utvärderar inlärningen.

  262. I den fysiska aktiviteten
    under skoldagen ingår idrotten-

  263. -men även effekten den har på eleverna
    före och efter skoldagen.

  264. I Danmark träffas eleverna
    på olika ställen där de bor-

  265. -och sen går de till skolan tillsammans.
    Det är både äldre och yngre barn.

  266. En elev från sjuan följer ettorna,
    tvåorna och treorna till skolan.

  267. Det handlar om
    att det har en effekt på inlärningen.

  268. Om man cyklar till skolan
    lär man sig bättre-

  269. -än om man blir skjutsad dit.

  270. Sen har vi olika lekar
    under timmarna mellan lektionerna.

  271. Vi har regler för rörelse på skolan.
    Peter ska prata mer om pulsträning.

  272. Vad har vi stött på för utmaningar,
    och vad måste man tänka på?

  273. Vi måste fundera på
    varför vi gör det här.

  274. Det måste finnas en anledning.

  275. Om barnen ser det som meningslöst
    är det svårt att få med sig dem.

  276. Då gör de det bara.
    Då har det ingen effekt.

  277. Jag som lärare
    måste så klart också vara aktiv-

  278. -och tycka att det är meningsfullt.

  279. Jag lärde ut några ord från svarta
    tavlan, och sen fick eleverna ett prov.

  280. Nästa dag lekte vi med ord
    medan vi sprang i korridoren.

  281. Sen fick de ett prov.
    Jag ville se vad som hände.

  282. Jag vet inte om det var
    den fysiska aktiviteten som påverkade-

  283. -utan jag påverkade nog eleverna också,
    för jag hade kul.

  284. När jag stod vid svart tavlan
    såg alla eleverna uttråkade ut.

  285. Min motivation
    påverkade också eleverna, tror jag.

  286. Sen har vi ju olika åldersgrupper.

  287. Det är skillnad på lågstadiet
    och högstadiet.

  288. Det blir mer komplicerat
    när det gäller högstadieeleverna.

  289. De tänker mer på hur de ser ut
    och om de svettas eller inte.

  290. "Tittar han på mig?
    Hur ser mitt hår ut?"

  291. De vill inte heller misslyckas,
    så vi måste skapa en miljö-

  292. -som är så trygg att man kan misslyckas
    och svettas och ha rufsigt hår.

  293. Man kan inte bara införa rörelse,
    utan man måste tänka på miljön.

  294. Det handlar om lärarnas inställning,
    och om vad som motiverar eleverna.

  295. Och det är tyvärr inte samma sak.

  296. Och när gör vi det?
    Före, efter eller under inlärningen?

  297. Jacobs bild var väldigt bra.

  298. Om vi gör det före lär de sig lättare.

  299. Om vi gör det under tiden
    ökar inlärningen.

  300. Om vi gör det efter minns de bättre.
    Men berättar vi det för barnen?

  301. Säger vi:
    "Hjärnan måste få en paus för att..."

  302. När jag förklarar en övning
    för högstadieelever-

  303. -säger de: "Kan vi inte sitta ner?"
    Men om jag berättar varför är de med.

  304. Dagens barn
    vill gärna göra bra ifrån sig.

  305. Så ser samhället ut i dag.

  306. Om de inte får veta
    att de kommer att lära sig bättre...

  307. De måste förstå varför.

  308. Sen handlar det om skolans upplägg.
    Jag vet att som lärare-

  309. -är det svårt att göra skillnad,
    men säg till era skolledare-

  310. -att vi måste
    förändra upplägget i skolan.

  311. Föräldrarna som kommer in med
    sina barn till den första skoldagen-

  312. -har en tanke om hur skolan fungerar.
    Barnet har fått höra:

  313. "Du ska sitta tyst och räcka upp handen
    om du vill säga nåt."

  314. Det är det första vi säger:
    "Du ska sitta ner och lyssna."

  315. Stackars barn! När de träffar mig
    säger jag åt dem att hoppa och skrika.

  316. Då säger de: "Nej, så sa inte mamma."

  317. Vi måste förändra hur vi ser på skolan
    om vi vill genomföra det här.

  318. Vi måste även förändra schemat.

  319. Måste upplägget vara
    45 minuter lektion och sen rast?

  320. Om vi anser att fysisk aktivitet
    före inlärningen har effekt-

  321. -måste vi kanske
    ha med fysisk aktivitet på schemat.

  322. Det kanske får införas av eleverna.
    Jag arbetar med rörelseambassadörer.

  323. I min klass har vi två elever
    som torkar av borden efter lunchen-

  324. -två barn som sopar golven, och två barn
    som anordnar den fysiska aktiviteten.

  325. Varför inte? Ni sitter ner,
    men jag går omkring här uppe.

  326. Gör ni likadant? Jag känner inte samma
    behov av rörelse som mina elever.

  327. De måste också vara engagerade.

  328. Vi kan förändra skolmiljön, och vi
    kan ha en rörelsekonsult på varje skola.

  329. I Danmark har vi konsulter
    för läsning, matematik och språk-

  330. -och många skolor
    har även en för rörelse.

  331. Den personen fokuserar på det-

  332. -och har kunskap om området.

  333. Att definiera fysisk aktivitet
    har varit det svåraste.

  334. Vad är det vi pratar om?

  335. Problemet är
    att det kan innebära så många saker.

  336. Det påverkar hälsan, inlärningen,
    välmåendet, motivationen...

  337. Men man kan inte
    uppnå allt det samtidigt.

  338. Vissa skolor misslyckas,
    för de försöker göra allt det samtidigt.

  339. Sen tror de att det inte fungerar-

  340. -och då går de tillbaka till
    det de gjorde förut.

  341. Vi måste definiera fysisk aktivitet
    för vår skola och våra lärare.

  342. Vi måste också ha rätt inställning.
    Det handlar inte om att vara aktiv.

  343. Det handlar om att lära på olika sätt,
    om motivation och variation.

  344. Det tar tid att förstå skillnaden,
    så det måste få ta tid.

  345. Här ser ni skolbarn som har kul.

  346. Det finns forskning från...
    Det är svårt att översätta.

  347. Det... Det handlar om
    barn mellan tretton och sexton år.

  348. Man har forskat på
    hur villiga de är att lära sig saker...

  349. Hur kan vi se
    om de är ivriga att lära sig saker?

  350. Man såg
    att alla motiveras av olika saker.

  351. Vi lärare måste använda olika metoder
    för att nå alla barn.

  352. Vi har fått höra att vi måste prestera,
    men att vi även måste ha kul.

  353. Det är svårt att hitta en medelväg.
    När jag införde fysisk aktivitet-

  354. -kunde jag sammanföra de sakerna.
    Eleverna har kul, och de presterar.

  355. Men jag måste förklara så att eleverna
    förstår, så vi måste ändra inställning.

  356. Om vi är inställda på att sitta ner
    fungerar inte det här.

  357. En del elever ser det som
    slöseri med tid, men det är det inte.

  358. Det handlar om inställning,
    vanor, rutiner och förändring.

  359. Vi hade tur som fick reformen,
    som ledde till förändring.

  360. Men när det kommer en reform,
    som säger åt folk vad de ska göra...

  361. Då är folk skeptiska.
    "Nån säger åt mig vad jag ska göra."

  362. Jag anser att fysisk aktivitet i skolan
    kan åstadkomma mycket gott.

  363. Både för mig som lärare
    och för mina elever.

  364. -Min tid är ute, va?
    -Jag tror det.

  365. Det sista jag vill säga är...

  366. Det måste vara meningsfullt.
    Om det är det har jag förklarat det bra.

  367. För mig själv, för föräldrarna, för
    lärarna, för ledarna och för eleverna.

  368. Det måste hålla en viss kvalitet.
    Låt det inte bli nåt man "ska" göra-

  369. -utan nåt man behöver göra.

  370. Fysisk aktivitet kan åstadkomma mycket,
    och det är roligt.

  371. -Peter!
    -Ja.

  372. Tack. Tja...

  373. Hur arbetar vi med fysisk aktivitet
    i Danmark rent praktiskt?

  374. Jag ska prata om två koncept
    som vi arbetar med på Langhöjskolen.

  375. Vi har flera andra koncept på gång-

  376. -men jag hinner bara prata om två.

  377. Förlåt.
    Jag vill säga en sak som jag glömde.

  378. Man har lagstiftat om mängden rörelse,
    men vad man gör är upp till skolorna.

  379. Peter ska prata om hur de gör.
    - Förlåt, nu ska jag gå.

  380. Jag heter Peter Büchner Hede, och jag
    har skrivit "Paedagogisk idraet".

  381. Jag står nere på första våningen sen,
    om ni vill komma och prata.

  382. Jag skrev boken 2014,
    när reformen kom.

  383. Det var ett bra tillfälle
    att skriva en bok för våra pedagoger.

  384. I Danmark är lärare och pedagoger
    två olika saker.

  385. I Sverige är det samma sak,
    men inte i Danmark.

  386. Boken är skriven
    för pedagoger i Danmark.

  387. Jag har också skapat
    det så kallade pulsprogrammet-

  388. -som Jacob nämnde flera gånger.

  389. Langhöjskolen är en typisk
    kommunal skola. Vi har 700 elever-

  390. -och 90 lärare och pedagoger.

  391. Vår skola vilar på två stöttepelare:
    Fysisk aktivitet och vetenskap.

  392. Vi är en vetenskapsskola.
    Vi lär ut schack från förskolan.

  393. Vi deltar i olika schackevenemang.
    Det är stort i Danmark.

  394. Vi har speciella klasser
    som är inriktade på vetenskap.

  395. Sen har vi även fysisk aktivitet.

  396. Fysisk aktivitet är
    en strategi på skolan.

  397. Fysisk aktivitet är inte
    lösningen på alla problem i världen.

  398. Jag önskar att det vore så. Men
    det förbereder eleverna på inlärning.

  399. Innan jag går in på vad pulsprogrammet
    och pedagogisk idrott är-

  400. -vill jag ge er ett verktyg.

  401. Det skapades av
    en gammal kollega till mig-

  402. -som heter Kurt Curth.
    Han heter faktiskt så.

  403. När vi diskuterar fysisk aktivitet -
    vad är det då vi pratar om?

  404. Pratar vi om idrott i skolan eller
    fysisk aktivitet som främjar inlärning?

  405. Pratar vi om rörelseglädje och lek?
    Vad pratar vi om?

  406. Det här ger de yrkesverksamma ett
    verktyg som underlättar diskussionen.

  407. Pratar vi om samma sak?

  408. Så här ser skolan ut. Vi har
    ett vetenskapligt tillvägagångssätt.

  409. Vi har en modell som bara är för pojkar.

  410. När vi läser den danska statistiken-

  411. -ser vi att pojkarna halkar efter
    när det gäller utbildning-

  412. -och när det gäller yrkeslivet.
    De gör sämre ifrån sig än flickor.

  413. Vi är bra på att utbilda flickor.
    "Sätt er ner och lyssna."

  414. Skolsystemet passar inte pojkar
    och hur de beter sig.

  415. Det är här
    den fysiska aktiviteten kommer in.

  416. Jag hade ett möte med en professor,
    och han sa:

  417. "Om hundra år kommer inte
    det manliga könet att finnas kvar."

  418. "Vi behövs inte. Vi sorteras bort
    i det naturliga urvalet."

  419. Han skojade,
    men vi måste förändra skolsystemet-

  420. -om vi vill höja pojkarnas nivå.

  421. För tre år sen... Nej, det var 2016,
    på Karolinska Institutet-

  422. -lyssnade jag på Paul Zientarski
    och Dave Sladkey från Chicago.

  423. Jag åkte dit och hälsade på, tillsammans
    med några svenska kollegor.

  424. Jag blev intresserad av vad de hade
    gjort på Naperville Central High School.

  425. Det är en skola
    med 3 000 elever och 300 lärare.

  426. Det är en enorm skola.
    De har sex gympasalar.

  427. Efteråt pratade jag
    med min skoladministration...

  428. Jag är administratör på skolan.
    Jag berättade om deras arbete.

  429. De tog emot det väl,
    så vi började planera.

  430. Vi började utveckla pulsprogrammet.

  431. Jag hittade genast tre lärare-

  432. -som höll i pilotprojektet
    det första året.

  433. Vi bjöd in
    Arne Kastenbom från Helsingborg.

  434. Han har jobbat med sånt här sen 2014.
    Han inspirerade oss.

  435. Pulsprogrammet består av
    de här två sakerna:

  436. Fysisk aktivitet och aktiva klassrum.
    Det är en förberedelse för inlärning.

  437. Det handlar inte om idrott,
    utan om förberedelse för inlärning.

  438. Vi har 20 minuter intensiv träning
    varje dag.

  439. Våra elever har pulsmätare.

  440. Förra året hade vi två testklasser.
    I år har vi nio pulsklasser.

  441. Vi skulle vilja ha programmet i
    hela skolan, men vi har för få lokaler.

  442. Fokus ligger inte på att vara duktig,
    utan på att delta.

  443. Vi använder pauser för hjärnan.

  444. Vissa lärare använder det mer än andra.

  445. Vissa är jätteduktiga,
    och vissa måste öva mer.

  446. Vi har ett system i Danmark
    som heter VAMOS.

  447. Det är en låda med 100 kort,
    uppdelat i fyra kategorier.

  448. Man kan dra ett kort,
    och ge hjärnan en paus.

  449. Hur klassrummet ser ut...
    Det är här det blir intressant.

  450. Det får inte bli för knasigt
    att undervisa i ett aktivt klassrum.

  451. Det måste vara enkelt.
    Vi har inrett våra pulsklassrum-

  452. -med fyra stora whiteboard-tavlor.
    Vi har höjbara och flyttbara skrivbord.

  453. Vi har balansbrädor och löpband.

  454. Vi förändrar
    inlärningskulturen i klassrummet.

  455. Jag tror att det var Jacob som pratade
    om att känna sig trygg i klassrummet.

  456. Det är det som händer
    när man påbörjar sånt här.

  457. Det krävs övning,
    både från elevernas och lärarnas håll.

  458. I en pulsklass får man automatiskt
    ett aktivt klassrum.

  459. Det var inte
    nåt som bara kändes som en bra idé.

  460. Det bygger på vetenskap,
    på forskning om hjärnan...

  461. Vi vill att elevernas hjärnor ska komma
    i gång när de är aktiva i klassrummet.

  462. Vi vill få i gång
    dopamin, serotonin, noradrenalin-

  463. -BDNF, endorfiner och alla andra
    bra ämnen inför inlärningen.

  464. Det är därför vi gör pulsträningen
    så tidigt på morgonen som möjligt.

  465. De börjar dagen med pulsträning
    så att de blir mottagliga för inlärning.

  466. Som Martin sa...

  467. En stillasittande livsstil
    tar livet av folk i västvärlden.

  468. Vi vill att eleverna
    ska röra på sig i klassrummet.

  469. Vi vill att de ska bränna blodfetter.

  470. Det är här lipoproteiner kommer in -
    de förbränner blodfetter.

  471. Men för att stimulera bildandet av
    lipoproteiner måste man rör på sig.

  472. Pulsträningen tar 30-45 minuter,
    och vi gör det varje dag.

  473. Alla duschar efteråt. Många frågar mig:

  474. "Hur får ni eleverna att duscha? Vi får
    dem inte ens att duscha efter idrotten."

  475. Jag vet faktiskt inte. Vi diskuterar det
    inte ens. Man måste duscha.

  476. Om de inte är svettiga efteråt höjer vi
    intensiteten så att de svettas mer.

  477. De vill inte sitta på lektionerna
    och vara svettiga.

  478. Vi höjer intensiteten.

  479. Vi förlägger pulsträningen
    under stödundervisning.

  480. Vi måste inte diskutera det
    med matematik- eller språklärarna.

  481. Om vi inför mer rörelse,
    får vi då mindre matematik eller språk?

  482. Nej, det får plats i
    våra längre och mer varierade skoldagar.

  483. Det är en bra struktur för oss.
    Vi har nio klasser.

  484. Då så...

  485. Vi gjorde en mätning
    när vi påbörjade projektet.

  486. Efter det första skolåret
    frågade vi eleverna hur de kände sig.

  487. Det här är svaren från en femteklass
    och en niondeklass.

  488. Det är bra resultat,
    och det visar att det har haft effekt.

  489. Det här är alla niondeklasser
    som har gått ut skolan-

  490. -från 2013 till 2017.

  491. Det här är deras snittbetyg.

  492. Som ni kan se gjorde
    våra fyra niondeklasser bra ifrån sig-

  493. -och fick de bästa resultaten av alla
    avgångsklasser de senaste fem åren.

  494. När vi undersökte deras resultat
    såg det ut så här.

  495. Vår pulsklass, 9c,
    gjorde bäst ifrån sig-

  496. -när man tittar fem år tillbaka i tiden.

  497. När vi tittar på ämnen som matematik,
    språk och naturvetenskap-

  498. -var de bäst av alla klasser.

  499. Det är inte vetenskapligt bevisat,
    men det är en tydlig trend.

  500. Vi får nog inte samma resultat i år,
    men det här var otroligt.

  501. Så här ser pulsprogrammet ut
    på vår skola.

  502. Vi har fyra glada lärare
    som besöker en skola i Helsingborg.

  503. Vi har elever
    som lär sig saker vid en whiteboard.

  504. Det här är några barn som hade
    en presentation för några veckor sen-

  505. -när Martin och Malin
    kom och hälsade på oss-

  506. -tillsammans med 37 andra från Sverige.

  507. Den här killen... Han var fantastisk.

  508. Han sa: "Pulsprogrammet är mitt liv."

  509. "Jag tänker aldrig sluta.
    Jag älskar det."

  510. Så...
    Vi tränar utomhus när vädret tillåter.

  511. Vi har en liten gympasal i källaren.

  512. Nu ska det handla om pedagogisk idrott.

  513. I Danmark har vi "fritidsordning".
    Ni har nåt liknande.

  514. Vi kallar det SFO - skolefritidsordning.

  515. Jag är ledare för tre SFO på skolan.

  516. Vi har precis slutfört ett koncept som
    heter pedagogisk idrott. Det tar ett år.

  517. Det är ett sätt
    att arbeta med alla barn.

  518. Det handlar om mer än aktiviteten.
    Det bygger på tre grundvärderingar:

  519. Rörelseglädje, vanor
    och allmänt deltagande.

  520. Vi spelar inte bara
    fotboll med pojkarna.

  521. Vi presenterar många olika aktiviteter-

  522. -som inspirerar och motiverar barnen
    att vara fysiskt aktiva.

  523. Inte bara i skolan,
    utan genom hela livet.

  524. Det handlar om våra traditioner,
    vad vi gör och hur vi kommunicerar.

  525. Vi har ett uttryck i Danmark:
    "Kropp imiterar kropp."

  526. När man är idrottslärare
    och vill inspirera eleverna-

  527. -kan man inte bara stå i ett hörn.
    Man måste delta för att motivera barnen.

  528. Vi arbetar med fokuspunkter
    för att nå alla barnen.

  529. Så här ser pedagogisk idrott ut
    på vår skola.

  530. Vi har brottning,
    yoga, karate, sångtävlingar...

  531. Vi har nåt som heter... Vad heter det?

  532. Det är interaktiva spel.

  533. Vi har "blåbär och rörelse" före prov.

  534. Innan de ska göra ett prov
    får de 20 minuters fysisk aktivitet-

  535. -och en blåbärssmoothie,
    så att de ska må bra.

  536. Vår skola genomsyras av rörelse
    under hela skoldagen.

  537. Det kanske låter som om vi
    har löst allt, och att allt går bra.

  538. Men vi har så klart inte
    nått hela vägen fram än.

  539. Förhoppningsvis gör vi aldrig det.

  540. Vi har alla fakta vi behöver.
    Det här är logiskt.

  541. Det är svårt att övertyga mig om
    att ta bort fysisk aktivitet.

  542. Man kan inte säga att det inte är bra.
    Forskningen är på vår sida.

  543. Men det finns lärare
    som inte tycker att det här är bra.

  544. De undrar om de
    ska bli av med sina matematiklektioner-

  545. -när man inför fysisk aktivitet.

  546. Vi har även elever som är svåra
    att motivera till att delta.

  547. Vi säger till våra niondeklassare
    som är svåra att motivera-

  548. -att de måste delta i pulsträningen-

  549. -innan man upplever effekten av det.

  550. Vi måste använda
    våra begränsade resurser väl.

  551. Vi har inte tillräckligt många lokaler-

  552. -för att kunna få med hela skolan.
    Vi måste prioritera.

  553. Det krävs ett gott ledarskap.

  554. Man kan inte bara säga till lärarna:

  555. "Gör det här, och kom tillbaka om ett år
    och berätta hur det gick."

  556. Det krävs gott ledarskap.
    Det måste börja uppifrån.

  557. När det gäller vidareutbildning
    är lek bra.

  558. Börja personalmötet
    med en lek eller en aktivitet.

  559. Då får man i gång adrenalinet,
    och det är roligt.

  560. Gör det, bara.
    Vi har en tendens att prata mycket.

  561. I Danmark pratar vi mycket
    om saker och ting.

  562. Fysisk aktivitet är roligare
    när man faktiskt gör det.

  563. Systematisera det, och håll det enkelt.

  564. Malene, du kom ju till vår skola...

  565. Det var för ett och ett halvt år sen.
    Du besökte oss.

  566. Du ville se vad vi gjorde på vår skola.

  567. -Vad fick du se?
    -Jag fick se ett pass pulsträning.

  568. Jag fick se aktiva elever
    som höll på med cirkelträning.

  569. Det var
    i samma lokal som man lär ut drama.

  570. Det var den lokalen
    ni hade till förfogande.

  571. Jag såg en del skadade elever,
    men lärarna pratade med dem-

  572. -och tog sig tid
    att fråga varför de inte var med.

  573. Efteråt gick jag till klassrummet.

  574. Ni har fönster i dörrarna,
    så att man kan se in.

  575. Jag såg 9c och 9b.

  576. I 9c gick eleverna omkring,
    och de skrev på whiteboard-tavlan.

  577. Jag såg elever som inte var passiva.

  578. Alla var aktiva.

  579. De arbetade i grupper
    och diskuterade med varandra.

  580. De tittade på de andra gruppernas
    arbete, och hämtade inspiration.

  581. Inlärningen skedde på ett öppet sätt.

  582. I det andra klassrummet
    såg jag tre rader med bänkar.

  583. Alla hade varsin laptop.
    Jag vet inte vad de gjorde.

  584. De kanske satt på Facebook, mobbade
    varandra eller tittade på en film.

  585. Läraren stod här framme
    och pratade med eleverna.

  586. Jag såg ingen inlärning.

  587. Tack.

  588. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rörelse och inlärning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Danmark har infört 45 minuters fysisk aktivitet på schemat för skolbarn varje dag. Hur har den reformen påverkat elevernas inlärning, och hur placeras den fysiska aktiviteten i elevernas skoldagar? Med pedagogen Peter Büchner Hede och lärarkonsulten Malene Schat-Eppers. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Danmark, Fysisk träning, Inlärning, Motion, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Stillasittandets konsekvenser

Hur stort ansvar har skolor när det gäller att få barn och unga att röra på sig och känna glädje kring motion? Vad får stillasittande för konsekvenser? Hör föreläsaren och utbildaren Martin Lossman berätta om en enkät som gjorts kring stillasittande och rörelse. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan motorik främja inlärning?

Hur kan man jobba med motorik samtidigt som man lär sig exempelvis matematik i skolan? Och stärker motorik och motion inlärningsprocessen? Professor Jacob Wienecke berättar om de studier som gjorts om huruvida inlärning förbättras av motorikövningar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Rörelse och inlärning

Danmark har infört 45 minuters fysisk aktivitet på schemat för skolbarn varje dag. Hur har den reformen påverkat elevernas inlärning, och hur placeras den fysiska aktiviteten i elevernas skoldagar? Med pedagogen Peter Büchner Hede och lärarkonsulten Malene Schat-Eppers. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Vad innebär det egentligen att starta upp en skol-IF på en skola? Hur kan det stärka elevernas självförtroende när de själva får ordna fysiska aktiviteter för andra? Och hur får man med så många som möjligt av skolans elever? Louise Hagström och Mattias Wihlgaard från Svenska Skolidrottsförbundet berättar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Motivation till fysisk aktivitet och träning

Vad är motivation, och hur fångar du den? Vilka drivkrafter ger en inre motivation som sedan kan leda till aktivitet och träning? Hör psykologiprofessor Magnus Lindwall berätta om du skapar förutsättningar för att motivera dig själv. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.