Titta

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Om UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Föreläsningar från den internationella konferensen Puls och rörelse för inlärning 2018. Talarna pratar om hur viktigt motorik och motion är för inlärning, och hur elevers inlärning förbättras när skolan satsar på mer motion och kombinerar lektioner med både motion och ett ämne. Du hör också om hur skol-IF kan främja lust till motion. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning : Hur kan skol-IF ge motionsglädje?Dela
  1. Skol-IF ska vara en förening
    som lockar alla möjliga sorts elever-

  2. -speciellt dem,
    som inte är så idrottsintresserade.

  3. Vi heter Mattias och Louise-

  4. -och vi är idrottsutvecklare
    på Skolidrottsförbundet.

  5. Vi vill lyfta
    alla de möjligheter som finns-

  6. -med att ha en skolidrottsförening
    just på din skola.

  7. Vi vill också berätta vilken skillnad
    en skol-IF kan göra-

  8. -för bara en enda elev.

  9. En skolidrottsförening
    kan sammanfattas med de här orden:

  10. Enkelt, roligt och nästan gratis.

  11. Nästan gratis, eftersom det ibland
    tas ut en medlemsavgift-

  12. -på upp till fem eller tio kronor.

  13. Annars är det gratis
    för alla barn och ungdomar.

  14. Skolidrottsförbundet jobbar med att
    stötta och organisera föreningarna.

  15. Vi har tagit fram några punkter som
    beskriver en välfungerande skol-IF.

  16. En bra sådan har en styrelse
    bestående av vuxna - nej!

  17. Styrelsen består av unga
    som stöttas av en vuxen.

  18. Den har medlemmar som utbildas
    i föreningslära och ledarskap.

  19. Den skapar former för demokrati
    och medlemsinflytande.

  20. Den erbjuder kvalitativa, regelbundna
    och varierande aktiviteter.

  21. En skol-IF är juridiskt sett
    som vilken förening som helst-

  22. -som er lokala fotbolls-
    eller handbollsförening.

  23. Men i skolidrottsföreningen
    är det barnen och ungdomarna-

  24. -som sitter i styrelsen, det är de
    som ska bossa över verksamheten.

  25. Personen som stöttar, den vuxna,
    som vi har med i den här meningen-

  26. -är oftast en lärare på skolan.

  27. Nån av er här är kanske vuxenstöd
    åt en förening i dag.

  28. Det här vuxenstödet är nån
    som kan fungera som firmatecknare-

  29. -ifall eleverna är under 18 år
    och man inte vill krångla till det.

  30. Annars är den vuxna utanför styrelsen
    och bara stöttar med hjälp-

  31. -och har koll på nycklar
    till lokaler och sånt.

  32. Medlemmar utbildas i ledarskap
    och föreningslära.

  33. Vårt material "Unga leder unga"
    är utformat för att ungdomar själva-

  34. -ska gå en utbildning
    för att stärka självförtroendet i-

  35. -att leda kompisarna
    både i skolan och utanför skolan.

  36. En bra skol-IF skapar former
    för demokrati och medlemsinflytande.

  37. Det här står tydligt i stadgarna.

  38. När man blir medlem i förbundet
    anger man hur man ska jobba med det.

  39. Vi brukar kolla med våra föreningar-

  40. -hur det funkar för medlemmarna
    att få vara med och bestämma.

  41. Hur funkar det i praktiken att det är
    barnens och de ungas egen förening?

  42. Man ska erbjuda kvalitativa, regel-
    bundna och varierande aktiviteter.

  43. Det kan vara alltifrån fotboll,
    volleyboll, basket.

  44. De lite mer vanliga,
    traditionella sporterna.

  45. Men det är vanligt och vi uppmuntrar
    att föreningarna ska våga göra-

  46. -dels helt nya aktiviteter,
    men också kanske...

  47. ...lekar eller tävlingar
    de har testat och vill ha mer av.

  48. Att de ska testa så många nya,
    roliga grejer som möjligt.

  49. Ett tillfälle för ungdomarna...
    Vad vill de göra när de får bestämma?

  50. Det är det de kan göra
    när de ska hänga med skol-IF.

  51. Vi har ett gäng exempel.

  52. Murgårdsskolans skol-IF i Sandviken:

  53. "Vi har skapat en friluftsdag med
    OCR-hinderbana för våra kompisar."

  54. "Vi har egna tävlingar
    och är danslärare på rasterna."

  55. "Onsdagsträning är frivilliga pass
    efter skoltid varje vecka."

  56. "Det brukar komma 50-60 elever.
    Bara vi visar oss"-

  57. -"har vi en svärm omkring oss
    som vill lära sig dansa."

  58. Elsa Brändströms skol-IF, Linköping:

  59. "Vi lägger fokus på demokrati och
    delaktighet och har en bra stämning"-

  60. -"vilket säkert smittar av sig.
    Tillsammans med vårt vuxenstöd"-

  61. -"har vi som mål att styrelsen
    ska bli allt mer självgående."

  62. "Vi är på god väg och håller många
    av våra möten på egen hand."

  63. Klågerupskolans skol-IF i Svedala:

  64. "Vi ledare ansvarar själva
    för allt vad det gäller planering"-

  65. -"förberedelser,
    genomförande och efterarbete"-

  66. -"och har ett varierat utbud för
    att nå ut till så många som möjligt."

  67. "Vår skol-IF genomsyras verkligen
    av glädje och gemenskap."

  68. Campus Futuras skol-IF i Tanum:

  69. "Vi får nycklar till materialförråd
    och omklädningsrum"-

  70. -"och får hämta det vi behöver."

  71. "Vi arrangerade en brännbolls-
    turnering med två elevlag"-

  72. -"och ett lärarlag
    dagen innan skolavslutningen."

  73. "Tanken var att ha en kul dag
    tillsammans och det blev det."

  74. Den personliga resan,
    det är min resa.

  75. Jag har varit aktiv i en skolidrotts-
    förening hela min uppväxt-

  76. -från och med mellanstadiet, och jag
    ska berätta var intresset började.

  77. Det kanske inte låter så lockande,
    men det var här allting började.

  78. Ridning och fotboll var det roligaste
    som fanns när jag var liten.

  79. Min förkylning
    visade sig vara pälsallergi-

  80. -så fotboll blev min sport.

  81. I den här fotbollsföreningen...

  82. Vi var väldigt tajta,
    det här var i en liten by i Dalarna.

  83. Nästan alla spelade fotboll, man gick
    från skolan till klubbis och tränade.

  84. Jag hade bra koll på alla i klubben.

  85. De som ville fick träna småflickorna,
    så vi var några som hoppade på det.

  86. Man blev snabbt involverad
    för att man alltid hängde där-

  87. -både när man själv, andra lag
    och när småflickorna hade träning.

  88. Tidigt började jag fundera på vem det
    var som fick bestämma i föreningen.

  89. Det är ju styrelsen, och där satt
    ett gäng herrar, som var trevliga-

  90. -men mindre bra på att sätta sig in i
    de ungas situation och vad de tyckte.

  91. Hur kommer det sig att herrarna
    får de bästa träningstiderna?

  92. Varför är omklädningsrummen så här?

  93. Varför måste damerna jämt flytta
    när det är dem det går bäst för?

  94. Varför alltid springa elljusspåret?
    Det var skittråkigt. Vem bestämde?

  95. Jag förstod det inte där och då,
    men det var där mitt intresse för...

  96. Vem tar alla beslut och kan jag
    bli den som tar de här besluten?

  97. Mitt idrottsintresse visade sig
    i skolan, jag var med på allt.

  98. På turneringar
    och på friluftsdagar-

  99. -när idrottsläraren frågade om nån
    ville hjälpa till med planeringen.

  100. När jag gick i åttan fick jag frågan
    av skolans dåvarande vuxenstöd.

  101. Hon jobbade som fritidsledare.

  102. "Vill du engagera dig i skol-IF
    här på skolan?"

  103. Jag sa ja.

  104. Mest för att jag visste att de tog
    så coola kort till skolkatalogen.

  105. Man fick stå i mål med coola grejer,
    så jag ville vara med där.

  106. Men det visade sig så klart vara
    så mycket mer än så.

  107. När jag jobbade
    i den här styrelsen...

  108. Det var det jag gjorde i åttan.
    Vi var ett tiotal ungdomar-

  109. -som planerade
    eftermiddagsaktiviteterna.

  110. Vilka tider? Vilken lokal?
    Vem ska hämta nyckeln?

  111. Vilken aktivitet? Vilka går ut
    till klasserna? Ska vi rösta?

  112. Planera aktiviteten.

  113. Jag kanske inte visste att det var
    ungdomsinflytande, men nu ser jag-

  114. -att jag fick göra det som jag var
    frustrerad över i fotbollsföreningen.

  115. Nu kunde jag vara med och bestämma
    vilka tider, vad vi skulle göra-

  116. -vilka som skulle vara med,
    alltså alla, locka folk.

  117. För att få till
    det här ungdomsinflytandet-

  118. -så är nåt av det viktigaste en
    engagerad fritidsledare och rektor.

  119. I mitt fall var det en engagerad
    fritidsledare och en cool rektor.

  120. Fritidsledare är inte jämt vuxenstöd.
    Ni som är lärare kan funka som det.

  121. Man kan ha vilken position som helst
    eller det kan vara en vuxen utifrån.

  122. Men min engagerade fritidsledare
    och coola rektor-

  123. -har jag fortfarande kontakt med.

  124. I efterhand har jag förstått att det
    har gynnat deras skola hemskt mycket.

  125. Jag fattade det inte då, men vi...
    Vi var ingen elitsatsande skola-

  126. -men vi hade ryktet:

  127. Här är man ofta på fritidsgården,
    idrottshallen är öppen efter skolan.

  128. Det är mycket rörelse på rasterna,
    och så vidare.

  129. Många föräldrar och elever valde
    skolan, eftersom den var så aktiv.

  130. Det var inte fokus på tävlingar,
    men vi hade mycket fysisk rörelse-

  131. -blandat med vanliga klasser såklart.

  132. Engagemanget uppmuntras och växer.

  133. Det jag menar är att jag har alltid
    under min skoltid-

  134. -haft lätt för att låta
    och höras i ett rum, ta plats.

  135. Men först när nån ger en plats eller
    frågar om man vill engagera sig-

  136. -tar man ju en riktig plats.

  137. Vad jag vill skicka med till er...
    Vi kan ta fram den här.

  138. Kom ihåg att ställa den här frågan
    till så många som möjligt.

  139. Inte bara till såna som jag, som har
    auran av att vara idrottsintresserad.

  140. De låter mycket
    och verkar ha många kompisar.

  141. Skolidrottsföreningen ska ju inte
    bara bestå av de idrottsnördarna.

  142. Skol-IF ska vara en förening
    som lockar alla möjliga sorts elever-

  143. -speciellt dem
    som inte är så idrottsintresserade.

  144. Ställ frågan till så många ni kan,
    många vet inte ens att det finns.

  145. Tänk inte:
    "Vi har inte sett nåt engagemang."

  146. Vet de inte att det finns och vad
    det är, så kommer de inte springande.

  147. Försök... Jag kan prata mer med er,
    som vill starka en skol-IF.

  148. Hur lägger man fram det
    så att de inser möjligheterna?

  149. Om de så är intresserade av idrott
    eller inte-

  150. -så kan de här planera
    sin egen aktivitet och verksamhet.

  151. Vilka tider passar?
    Är det jag som spelade fotboll-

  152. -så var det på tisdagar
    när jag inte tränade.

  153. Då var vi ett gäng
    som bjöd in till aktivitet den dagen.

  154. Men basketklubben tränade då,
    så vi fick även lägga nåt på torsdag-

  155. -eller onsdag lunch.
    Lägg fram det så att de förstår-

  156. -att man kan anpassa det så att de
    får göra den aktivitet de saknar-

  157. -under vilken tidpunkt de vill.

  158. "Vill du engagera dig i skol-IF?"
    Försök få med så många som möjligt.

  159. I styrelsen sitter det
    kanske bara 10 stycken.

  160. 5-10 personer eller fler.

  161. Man kan också bli aktivitetsledare
    och arrangera de här aktiviteterna.

  162. Man kan gå en utbildning-

  163. -i föreningskunskap och ledarskap.
    Titta utanför de här 10-

  164. -för får man i gång det är det många
    fler än 10 som vill engagera sig.

  165. Det finns möjligheter även för dem
    att lära sig mer i föreningen.

  166. Som Louise har berättat, så har
    vuxenstödet en helt avgörande roll-

  167. -för hur en skol-IF ska bli.

  168. Vi har många goda exempel på
    där unga själva-

  169. -bildar, leder och utvecklar
    sin skol-IF helt utan vuxenstöd.

  170. Vi har även såna exempel, som
    fungerar alldeles utmärkt även det.

  171. Men i många fall är vuxenstödet helt
    avgörande som Louise har berättat.

  172. En skol-IF är bäst, som vi har sagt-

  173. -när det finns ett aktivt vuxenstöd
    som har möjlighet att ge av sin tid.

  174. Jag tror att jag träffar
    en liten känslig punkt hos er-

  175. -som i dag är vuxenstöd,
    funderar på att bli det-

  176. -eller snabbt har avfärdat skol-IF
    när ni har hört om det och känner:

  177. "Nej, jag har inte tid, och här
    kommer ytterligare ett krav på mig."

  178. Vi förstår att frustrationen finns.

  179. Många har inte tid som vuxenstöd,
    har inte tid i sin tjänst som det-

  180. -men ändå gör världens insats
    för att ge de här möjligheterna-

  181. -till eleverna och medlemmarna
    i skol-IF på skolan.

  182. Vi vet och vi kämpar varje dag
    för att påverka-

  183. -så att ni som är vuxenstöd i dag
    eller funderar på att bli det-

  184. -ska kunna få de förutsättningarna-

  185. -i era tjänster,
    att ni ska kunna få den tiden.

  186. Tid att faktiskt få arbeta
    med skol-IF i lugn och ro-

  187. -och att kunna ge det den tid
    det faktiskt förtjänar.

  188. Då behöver det också finnas
    en stolt skolledning-

  189. -som ger ert vuxenstöd
    rätt förutsättningar.

  190. En skolledning som ser
    allt det goda, fantastiska-

  191. -och alla möjligheter
    med vad en skol-IF betyder.

  192. En stolt skolledning
    som ser elever som Louise-

  193. -och vad det har betytt för just dig.

  194. Och i det föds stoltheten
    att det finns en aktiv skol-IF-

  195. -just på den här skolan
    där jag är skolledare.

  196. En stolt skolledare
    är en viktig förutsättning-

  197. -för en aktiv och bra skol-IF.

  198. En skol-IF fungerar som allra bäst
    när det finns en bra kommun-

  199. -som ger skolan de ekonomiska
    möjligheter som i så fall krävs.

  200. En bakbunden skolledning,
    som vill ge mer tid till skol-IF-

  201. -men saknar ekonomiska resurser
    blir bakbunden-

  202. -och handlingsförlamad
    kanske i det i värsta fall.

  203. På politisk nivå
    behöver det finnas en bra kommun-

  204. -som ser skol-IF
    som ett strategiskt arbete, ett sätt-

  205. -att arbeta med mer rörelse i skolan.

  206. Men framförallt för att ge eleverna,
    medlemmarna i en skol-IF-

  207. -ett bra sammanhang för demokrati,
    för föreningskunskap, för ledarskap-

  208. -att få utvecklas till
    sin fulla potential som ung människa.

  209. Allt vad det i en förening
    skulle kunna ge.

  210. De här tre delarna tror vi är...

  211. ...nyckeln tillsammans för att ge
    så bra förutsättningar som möjligt.

  212. För att göra det lite klämkäckt
    så tror vi också att tillsammans-

  213. -kan kommun, en stolt skolledning,
    vuxenstöd och skol-IF själva-

  214. -bidra till att ge unga,
    på allvar, på riktigt...

  215. De goda exemplen ser vi hela tiden.

  216. Att ge unga glädje,
    glöd och gemenskap.

  217. Så fantastiskt det vore
    att få med sig det-

  218. -om man som ung tycker
    att skolan kan vara lite kämpig.

  219. Vi känner nog alla de barn och unga
    som har den upplevelsen.

  220. Tänk om skol-IF kan vara det där
    som finns som en del av skoltiden-

  221. -trots att den ligger
    direkt utanför skoltid.

  222. Att ge upplevelsen av att min skoltid
    tack vare skol-IF-

  223. -också var nåt som så starkt bidrog
    till glädje, glöd och gemenskap.

  224. En stark, positiv känsla
    som jag bär med mig-

  225. -långt senare efter det
    att jag har slutat i skolan.

  226. På Skolidrottsförbundet jobbar vi med
    att stötta våra föreningar.

  227. Indirekt innebär det att det är
    ert vuxenstöd vi har kontakt med.

  228. På grund av barnens ålder
    är det ofta vuxenstöden-

  229. -som kontaktar oss
    när de har frågor och funderingar.

  230. Vi kommer att finnas där uppe,
    annars får ni ta kort på uppgifterna.

  231. Hos oss centralt, så finns det...
    Vi jobbar med föreningsutveckling.

  232. Diverse frågor som föreningen
    eller ni som vuxenstöd-

  233. -inte riktigt förstår,
    eller så vill man ha tips och tricks-

  234. -för att engagera ungdomarna.
    Vad gör andra skol-IF? Och så vidare.

  235. Sån inspiration spar vi
    och lägger upp på vår hemsida.

  236. På skolidrott.se finns inspiration,
    som de fyra exempel Mattias nämnde-

  237. -på hur andra skolidrottsföreningars
    verksamhet ser ut-

  238. -och hur de har lockat ungdomar.

  239. Till mejladressen
    forening@skolidrott.se-

  240. -kan man skicka små och stora frågor,
    så får man svar så fort som möjligt.

  241. Det finns också...
    Vi centralt, får ju pengar från RF.

  242. Där finns det sökbara delar
    som föreningarna kan söka.

  243. Det finns alltså pengar
    som det här kan generera.

  244. Precis som vilken annan förening som
    helst kan man ansöka om LOK-stöd-

  245. -lokalt aktivitetsstöd
    för sina aktiviteter.

  246. Det är inte bara gratis för våra barn
    och ungdomar-

  247. -utan det genererar även pengar
    till föreningen.

  248. Det i sin tur kan för föreningen
    och er som vuxenstöd innebära-

  249. -att man kan köpa in nytt material-

  250. -eller åka på nån resa
    med föreningen.

  251. Det vill jag bara, som en morot...
    Det finns mycket att utveckla.

  252. Köper man in material
    till föreningen-

  253. -så kan ju det så klart gå
    att använda i lokalen överlag.

  254. Allmänt stöd,
    om man har föreningsfrågor.

  255. Och ekonomiska bidrag.

  256. Sen är det bara att hojta
    om man har funderingar.

  257. Vi är uppdelade
    i 25 distrikt i landet-

  258. -så man kan även kontakta distriktet.

  259. Men vissa distrikt är helt ideella
    och vissa har nån anställd-

  260. -så det stöd man kan få är olika.

  261. Annars kan man alltid nå oss centralt
    på telefon eller vår mejladress-

  262. -för att få stöttning.

  263. Ni som inte har föreningen och
    som nu är taggade på att starta en-

  264. -så kan man söka nåt
    som vi kallar nystartsbidrag.

  265. Om ni har koll på idrotts-Sverige,
    så är det idrottslyftspengar.

  266. Ur den potten
    kan föreningen söka 5 000 kronor.

  267. Då behöver man bara okeja
    att man har läst de fyra punkterna-

  268. -jag gick igenom i början
    om vad en skol-IF ska sträva efter.

  269. Ungdomsinflytande, aktiviteter-

  270. -att styrelsen består av unga och att
    man jobbar med ungdomsinflytande.

  271. Man kan ansöka om 5 000 kronor
    som får användas till vad man vill.

  272. Allt för att utveckla föreningen
    mot dessa punkter.

  273. 5 000 kronor när ni nu kommer
    att åka hem och starta er förening.

  274. Vi hade ett samtal under lunchen
    med en trevlig person från Linköping-

  275. -som jobbade på en gymnasieskola
    och som sa att...

  276. Han hade försökt introducera skol-IF,
    men eleverna fastnade inte för det.

  277. De ville få allt serverat.

  278. Och så kan det ju vara, naturligtvis.

  279. Förutsättningarna för att starta
    en skol-IF kan se väldigt olika ut.

  280. Men vi vill göra en insats
    för alla skolor-

  281. -oavsett om det finns
    jätteintresserade elever eller vuxna.

  282. Utmaningen är att starta en skol-IF,
    oavsett förutsättningarna.

  283. Jobbar du på en skola
    med ett lågt intresse för skol-IF-

  284. -hör ändå av er och bolla med oss.
    Hur kan strategin se ut-

  285. -om det varken finns tid
    i tjänsten som vuxenstöd-

  286. -eller aktiva elever?

  287. Ändå finns det kanske
    nåt intresse av att bilda en skol-IF.

  288. Prata med oss, så hjälper vi till-

  289. -att tänka ut bra strategier
    för hur ni kan jobba.

  290. Text: Christina Nilsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär det egentligen att starta upp en skol-IF på en skola? Hur kan det stärka elevernas självförtroende när de själva får ordna fysiska aktiviteter för andra? Och hur får man med så många som möjligt av skolans elever? Louise Hagström och Mattias Wihlgaard från Svenska Skolidrottsförbundet berättar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Sport och idrott, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Idrott, Idrottsundervisning, Motion, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolidrott, Sport, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Stillasittandets konsekvenser

Hur stort ansvar har skolor när det gäller att få barn och unga att röra på sig och känna glädje kring motion? Vad får stillasittande för konsekvenser? Hör föreläsaren och utbildaren Martin Lossman berätta om en enkät som gjorts kring stillasittande och rörelse. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan motorik främja inlärning?

Hur kan man jobba med motorik samtidigt som man lär sig exempelvis matematik i skolan? Och stärker motorik och motion inlärningsprocessen? Professor Jacob Wienecke berättar om de studier som gjorts om huruvida inlärning förbättras av motorikövningar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Rörelse och inlärning

Danmark har infört 45 minuters fysisk aktivitet på schemat för skolbarn varje dag. Hur har den reformen påverkat elevernas inlärning, och hur placeras den fysiska aktiviteten i elevernas skoldagar? Med pedagogen Peter Büchner Hede och lärarkonsulten Malene Schat-Eppers. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Vad innebär det egentligen att starta upp en skol-IF på en skola? Hur kan det stärka elevernas självförtroende när de själva får ordna fysiska aktiviteter för andra? Och hur får man med så många som möjligt av skolans elever? Louise Hagström och Mattias Wihlgaard från Svenska Skolidrottsförbundet berättar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Motivation till fysisk aktivitet och träning

Vad är motivation, och hur fångar du den? Vilka drivkrafter ger en inre motivation som sedan kan leda till aktivitet och träning? Hör psykologiprofessor Magnus Lindwall berätta om du skapar förutsättningar för att motivera dig själv. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Det går lika bra med smörgåstårta

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om kost och träning. Han berättar att han själv ibland gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter. Själv åt han en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss