Titta

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Om UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Föreläsningar från den internationella konferensen Puls och rörelse för inlärning 2018. Talarna pratar om hur viktigt motorik och motion är för inlärning, och hur elevers inlärning förbättras när skolan satsar på mer motion och kombinerar lektioner med både motion och ett ämne. Du hör också om hur skol-IF kan främja lust till motion. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning : Motivation till fysisk aktivitet och träningDela
  1. Man har betalat personer på
    en arbetsplats för att börja träna.

  2. Börjar de träna? Jajamensan.
    Jättesnygga kurvor blir det. Ett tag.

  3. Kul att vara här!
    Kul att prata för en grupp frälsta.

  4. Jag ska undvika
    de självklara saker vi alla vet-

  5. -utan prata om sånt inte alla vet,
    så det inte bara blir självklarheter.

  6. Det är kul att stå upp. I mars är
    det ansökningstider för oss forskare.

  7. Vi lägger nästan all tid på att
    skriva ansökningar, sen får vi nej.

  8. Man blir deppig.
    Sen gör man samma sak efter ett år.

  9. Då sitter man stilla och skriver.

  10. Det är inte bra för hälsan och
    hjärnan. Det är skönt att stå upp.

  11. Jag får stå upp en timme här.

  12. Vi ska snacka om motivation
    till fysisk aktivitet och träning.

  13. Det kan man prata jättelänge om.
    Det blir en förkortad...

  14. Om ni tänker er en film,
    så blir det här en trailer.

  15. Är ni intresserade-

  16. -kommer vi att komma ut med en bok
    inom en kort tid senare i år-

  17. -som handlar just om motivation
    till träning. Två kapitel där-

  18. -handlar om skolan.
    Skrivna av en kollega, Linus Jonsson.

  19. Det ena är mer teoretiskt,
    det andra praktiskt.

  20. Det ger praktiska verktyg
    på hur man kan jobba-

  21. -utifrån teorin som vi ska prata om.
    Den kan ni hålla utkik efter.

  22. Den kommer på Studentlitteratur.

  23. Motivation till fysisk aktivitet
    och träning! Som sagt var.

  24. För att sätta igång vill jag
    börja kort med två, tre slides-

  25. -kring nåt viktigt: Kunskap.

  26. Vi hade kritiska källdagen,
    eller nåt sånt.

  27. Källkritiska dagen hette den kanske.
    Det är nåt jag brinner för.

  28. Det vi gör ska ha mycket stöd.

  29. Allt kanske inte går att bevisa,
    men att vi gör det vi kan.

  30. Då ska vi fundera på det i skolan.
    Jag föreläste för idrottslärare.

  31. Vi pratade om just motivation.

  32. Vad har vi stöd för? Vad vet
    vi egentligen? Vad vet vi nåt om?

  33. Vad vågar vi använda?
    Hur vet vi det?

  34. Det är centrala saker.
    Inom skola och idrott och hälsa.

  35. Ett problem i dagens samhälle
    är att det finns många myter-

  36. -som många tror på och som låter bra,
    men som inte har mycket stöd överlag.

  37. En känd skeptiker, Carl Sagan, sa
    "it's a lot of balony out there".

  38. Han menade att det är mycket
    struntprat, som är som kattguld.

  39. Man måste vara försiktig. Det gäller
    inte minst inom fysisk aktivitet-

  40. -träning och hälsa.

  41. Man kan fundera på hur bra de här
    kartorna som vi använder oss av är.

  42. De teorier som ligger bakom det
    vi använder. Hur uppdaterade är de?

  43. Är de som en gps, som vi kan lita på?

  44. Eller är de som mittenbilden?
    En gammal sjöfararkarta som är okej-

  45. -men ganska bred
    och med mycket vita fläckar?

  46. Eller är det som den äldsta längst
    ut? Man trodde jorden var platt.

  47. Det fanns monster. Seglade man över
    gick det illa. Det stämmer inte.

  48. Det är lite blandat vad gäller
    idrottspsykologi och motivation.

  49. Det finns mycket av allt det här.
    Det är svårt att se vad som är vad.

  50. Att vara skeptisk till det man gör,
    fast ändå använda saker-

  51. -det är en fin balans.

  52. Då är vi nere på det
    som kallas evidens inom samhället.

  53. Det är samma sak här.
    Vad lutar vi oss mot? En magkänsla?

  54. "Plåster på näsan
    ger bra syreupptagning."

  55. Eller är det bara en magkänsla?
    Är det en kändis som har gjort det?

  56. Eller finns det mer? Har vi tittat
    närmare på det inom forskningen?

  57. Det är det forskningen gör,
    tittar närmare på saker systematiskt.

  58. Ibland är saker inte som man tror.

  59. Högst upp kan vi säga
    att vi har stöd för saker.

  60. Man har gjort massor med studier,
    och vi kan titta på dem och se:

  61. "Trenden verkar peka ditåt."

  62. Inom mitt område, sambandet mellan
    fysisk aktivitet och depression-

  63. -vet vi att regelbunden fysisk
    aktivitet fungerar som psykofarmaka-

  64. -som behandling av lättare
    depression. Det har starkt stöd-

  65. -även om det är omdebatterat.

  66. Man ska fundera på var man är.
    Det ska föras vidare till eleverna.

  67. Om vi börjar med motivation. Det är
    en farlig fråga att ställa till er:

  68. Vad är syftet med idrott och hälsa
    i skolan? Det kan man diskutera.

  69. Jag hävdar, om jag får vara "biased"
    i mitt eget perspektiv, att det är-

  70. -att se till att många vill delta
    och hålla på även utanför skolan.

  71. Eller att många anstränger sig.

  72. Att maximera deltagande och
    engagemang, och att minimera dropout.

  73. Det är samma inom barn- och
    ungdomsidrott. Det vi vill minska...

  74. Vår största fiende är inte
    att vi inte får fram en ny Zlatan-

  75. -utan att för många hoppar av.

  76. Det är samma sak
    inom det vi sysslar med.

  77. För att komma närmare det här
    är vi inne på motivation.

  78. Alla rön som har kommit med Anders
    Hansens bok och så är fantastiskt.

  79. Att fysisk aktivitet
    leder till häftiga saker.

  80. Det spelar ingen roll
    om vi inte kan få barn och ungdomar-

  81. -att ägna sig åt beteendet.

  82. Därför är det centralt
    att fundera på drivkrafterna.

  83. Då är vi inne på motivation,
    som handlar om att få igång nån.

  84. Att göra så att andra rör på sig.

  85. Det är centralt för det mesta vi gör,
    för att förstå idrott och hälsa-

  86. -eller ungdomsidrott. Varför
    sitter ni här, kan man fundera på.

  87. Varför har ni lagt energi på det?

  88. Ska vi komma närmare området...
    Vad menar vi?

  89. Motivation har problemet
    att alla vet vad det är.

  90. Alla här vet vad det är.
    Det är inget främmande begrepp.

  91. Vi använder det ganska ofta.
    Tv, tidningar, hela tiden.

  92. Problemet är att alla vet vad det är,
    och ingen vet det. Det är så brett.

  93. För att titta närmare på det
    behöver vi gå in på begreppet.

  94. Inom forskningen har man kokat ner
    det till en vanlig definition.

  95. Det handlar om riktning av beteende.
    Vad vi gör.

  96. Det handlar om ansträngning.
    Hur ofta vi gör det.

  97. Det handlar om reglering av beteende.
    På vilket sätt vi gör det.

  98. Det handlar om uthållighet.
    Det har vi alla känt på.

  99. Det är en sak
    att börja träna efter nyårsafton.

  100. Men att orka hålla i,
    det är det som är en stor utmaning.

  101. Motivation är de här delarna.

  102. Ansträngningens riktning
    och intensitet.

  103. Vad riktar vi oss till
    och hur mycket?

  104. För att kunna förstå...
    Jag gillar liknelser.

  105. Jag förstår saker bättre
    om folk förklarar med liknelser.

  106. Då kan vi tänka på ett batteri.
    Vad det består av är en viktig fråga.

  107. Om vi ser det som en drivkraft
    eller en motor.

  108. Hur länge räcker batteriet?
    Hur får man det att räcka länge?

  109. Hur kan man skapa en hållbar energi
    för så många som möjligt?

  110. Nu blir det ganska nära miljö.
    Hållbarhet är ett slitet uttryck.

  111. I vår grupp
    kopplar vi hållbart till motivation.

  112. Det är en central del i begreppet
    för oss.

  113. Det är en sak att motivera nån i
    tio sekunder, det kan de flesta göra.

  114. Det är bara att använda en elstöt
    eller en klubba. Det vet vi.

  115. Det funkar på hundar och människor.

  116. Att få energin att räcka längre,
    det är utmaningen.

  117. Att göra den hållbar.

  118. Hur kommer det sig att vi ägnar oss
    åt vissa saker sedan länge-

  119. -medan vi lägger av med annat direkt.

  120. Var kommer hållbarheten ifrån?
    Hur skapar vi en miljö-

  121. -så att det vi gör blir hållbart
    för så många som möjligt?

  122. Översatt till skolområdet: Varför
    är elever aktiva på lektionerna?

  123. Varför anstränger de sig?

  124. Jag antar att det är nåt som
    man i vardagen ständigt stöter på.

  125. Varför anstränger sig vissa
    och andra inte?

  126. Hur får man med de som alltid har ont
    i magen när man ska ha idrott?

  127. Vad är drivkraften? Hur skapas ett
    hållbart motivationsklimat i skolan?

  128. För att komma närmare det här,
    är vi i forskningen nästan besatta-

  129. -av teorier. Det finns skäl till det.

  130. Citatet av Kurt Lewin är bra,
    en av socialpsykologins föregångare.

  131. "Det finns inget så praktiskt
    som en god teori."

  132. Använder man teorier som kartor
    och kompasser kan de vara användbara.

  133. Här har vi exempel på en sån teori
    som man kan titta på.

  134. Den heter "Big fish, little pond"
    på engelska. "Stor fisk i liten pöl."

  135. Vad handlar den om? Ett begrepp vi
    ska prata om är upplevd kompetens.

  136. Den här teorin handlar mycket
    om upplevd kompetens.

  137. Problemet är... Om vi tar Kalle,
    som har börjat dansa.

  138. Han har gjort en saftig utveckling.
    Han har blivit mycket bättre.

  139. Han började på en låg nivå. Han
    är deppig, han jämför sig med Pelle.

  140. Pelle är lite bättre på dans, men
    han har inte utvecklat sig mycket.

  141. Båda jämför sig med Johan
    som är bäst.

  142. Bäst i skolan, bäst på att dansa,
    eller vad det nu är.

  143. Problemet är att vi jämför med andra
    personer. Vi har svårt att låta bli.

  144. Vi har det i oss,
    vi ser inte vår egen utveckling.

  145. Det är nåt som finns tydligt
    inom idrott och skola.

  146. Det är svårt
    att plocka fram den här processen.

  147. "Du började lågt,
    men det har hänt mycket. Häftigt!"

  148. "Du har gjort framsteg,
    du borde känna dig kompetent."

  149. Ändå känner sig Kalle inkompetent.
    Han jämför sig med Pelle och Johan.

  150. Det är ett stort problem. Framförallt
    pratar man om det här när man sätter-

  151. -tidiga talanger, som har varit bäst
    i sin klass och i sin klubb...

  152. Man har varit den stora fisken
    i en liten damm.

  153. Så sätter man fisken i en annan damm.

  154. Man flyttar till ett seniorlag,
    eller börjar på riksidrottsgymnasium.

  155. Plötsligt är man omgiven av såna
    som en själv. Det är en stor damm.

  156. Klarar man av den överföringen? Jag
    har skrivit en bok om självkänsla.

  157. Klarar man jämförelsen med andra?

  158. Inom idrott och skola
    kommer det ständigt på plats.

  159. Om vi pratar om jämförelser.
    Hur jämför man sig med andra?

  160. Känner jag mig inkompetent
    eller kompetent?

  161. Ni har kanske stött på namnet. Annars
    rekommenderar jag Dwecks forskning-

  162. -kring "self-theories".
    Hon forskar på barn.

  163. Hon märkte att vissa barn fortsätter
    med en uppgift fast de misslyckas.

  164. Andra ger upp mycket enklare.

  165. Hon gjorde studier,
    och började komma fram till-

  166. -att det har att göra med vilket
    synsätt, hon pratar om "mindset"-

  167. -som de här barnen har på begrepp
    som förmåga och intelligens.

  168. Vissa barn ser på förmåga
    och intelligens som nåt som är fast.

  169. Antingen är man duktig eller inte.

  170. Antingen tillhör man de duktiga,
    eller så gör man det inte.

  171. Andra har en annan uppfattning.
    Det här med hur duktig man är-

  172. -har mycket att göra med
    min ansträngning. Det beror på mig.

  173. Beroende på vilka
    av de här glasögonen man har på sig-

  174. -påverkar det hur man närmar sig
    olika uppgifter.

  175. Ett barn som har den här idén
    kommer vara ganska nervös-

  176. -och undviker misslyckanden
    och situationer där det finns risker.

  177. Det vill man inte visa.

  178. Man kommer bara närma sig situationer
    där man är ganska säker.

  179. Enkla vinster. Håller man på att
    misslyckas, ställer man sig bredvid.

  180. "Jag orkar inte.
    Jag kan, men jag vill inte."

  181. Det är säkrare
    än att ge sig in i det.

  182. Det påverkar hur man tänker kring
    sina elever. Det kanske är en grupp-

  183. -där det finns de med "fixed mindset"
    och andra med "incremental growth".

  184. Det går att förändra.
    De har gjort intressanta studier-

  185. -där de har jobbat med det här
    och fått barn och vuxna-

  186. -att ändra synsätt, "mindset".

  187. Den teori som vi ska närma oss
    heter "self-determination theory".

  188. Det är en komplex historia
    med olika delar.

  189. Det är som en rysk docka. Man lyfter
    på en del och så kommer det nya.

  190. Den har fem eller sex subdelar.
    Vi ska inte gå in på alla.

  191. När vi forskar,
    brukar vi vara inne på 2-3 stycken.

  192. Vi ska prata om "basic psychological
    needs" och "goal contents"-

  193. -och "organismic integration theory".

  194. De säger ju ingenting.
    Vi försöker se vad det är-

  195. -och hur man kan använda teorin
    för att förstå motivation.

  196. Enligt SDT, som är förkortningen-

  197. -så handlar motivation
    främst om en sak:

  198. Varför vi väljer att göra det vi gör,
    och fortsätter med det.

  199. Det låter inte som "rocket science",
    men det är kontentan.

  200. Den här teorin har funnits länge.

  201. Startade i början av 70-talet
    av en av dem som ligger bakom teorin.

  202. Deci och Ryan heter de.
    Edward Deci började göra experiment-

  203. -och tittade på motivation.
    Den har väldigt mycket evidens.

  204. Det finns många välgjorda studier
    där man har testat idéerna.

  205. Så är det inte med alla teorier.
    Man har en snygg, otestad teori.

  206. Den här har man testat,
    och sett att den håller.

  207. Grunden till SDT är den här. Det här
    är en tidig bok som Deci gav ut.

  208. "Why We Do What We Do".
    Varför gör vi det vi gör?

  209. Den borde vara central när det
    handlar om vad man än ska syssla med.

  210. Den kan jag varmt rekommendera. Det
    är en snygg ingång till hans tänk.

  211. Att förstå självmotivation.
    Hur kan man påverka de sakerna?

  212. För att förstå vad som skiljer ut den
    måste man titta på ett par saker.

  213. Man pratar
    om "den kopernikanska vändningen".

  214. När Kopernikus på sin tid
    kom med idéer om solen och jorden-

  215. -som var annorlunda mot vad
    man trodde. Som förändrade synsättet.

  216. När SDT kom, förändrade det synsättet
    på hur man såg på motivation.

  217. Det klassiska sättet att se på det
    är att man fokuserar på hur mycket.

  218. På en skala, hur motiverad är du?
    Ett till tio. Det är bara mängden.

  219. Det är en bra början. Men i SDT
    är inte mängden särskilt intressant.

  220. Snarare handlar det om motivation
    som kvalitet. Vad består den av?

  221. Om ni tänker er
    att ni ska dricka en cocktail-

  222. -så är det här perspektivet:
    Hur mycket är i glaset?

  223. Strunt samma vad som finns i.

  224. Här är man intresserad av hur man
    blandat till den. Är det cola? Gin?

  225. Hur är blandningen?
    Vad finns det för ingredienser?

  226. Det är det som är intressant.
    Vilken kvalitet har cocktailen?

  227. Den traditionella synen är motivation
    som kvantitet. Högt eller lågt?

  228. Det är en intressant startpunkt.

  229. Problemet är bara att mängden
    inte säger så värst mycket.

  230. Det finns inget negativt med den.
    Ju mer motiverad, desto bättre.

  231. Det rimmar inte med verkligheten. Det
    kan finnas problem med för mycket.

  232. Man bryr sig inte om mål eller motiv.
    Det handlar om att maximera mängden.

  233. Jag kommer använda en liknelse
    om motivationskällor som en bil.

  234. Det finns hybridbilar.
    Jag är ingen expert.

  235. Hybridbilarna kan ha olika motorer.
    El och bensin och allt möjligt.

  236. Man kan se det som att motivation
    är som de olika motorerna eller-

  237. -energitankarna på en bil.
    Vad är det bilen egentligen går på?

  238. Det säger inget om bibehållandet
    eller hållbarheten över tid.

  239. Som ett exempel: Två elever
    kan verka eller vara lika motiverade-

  240. -men av olika anledningar.
    De anstränger sig lika mycket.

  241. De verkar ha samma motivationsnivå.

  242. Men de gör det
    av helt olika anledningar.

  243. Den ena tycker det är så himla kul.

  244. Den andra anstränger sig
    för att inte få dåligt betyg.

  245. De går på olika motorer helt enkelt.

  246. I slutändan så kommer det att påverka
    hållbarheten i deras motivation.

  247. Vad händer i slutet av lektionen?

  248. Det är kul att förstå motorerna,
    inte bara hur motiverade de är.

  249. Då är vi inne
    på motivation som kvalitet.

  250. Att förstå delarna. Den andra delen
    i vändningen som teorin fick-

  251. -var att man gick från att se
    individen som passiv mottagare...

  252. Innan var den behavioristiska
    modellen förhärskande.

  253. Att människan är en reaktiv,
    passiv mottagare.

  254. Det gäller bara att ge rätt belöning
    i rätt situation.

  255. Vi vet att det funkar
    på husdjur och människor.

  256. Det handlar bara
    om "carrot and stick".

  257. Klubba eller morot
    så funkar det jättebra.

  258. Men när Deci undersökte barn,
    så märkte han-

  259. -att det verkade som att många barn
    har en egen motor-

  260. -som inte behöver slås på
    av nånting utanför.

  261. Man behöver inte vänta på belöning.
    Man har en egen drivkraft som funkar.

  262. Individen är aktiv,
    motivationen kommer inifrån.

  263. Det är en central skillnad
    mellan SDT och andra teorier.

  264. Att vi måste göra nåt utifrån, dra
    i folk, för att det ska hända grejer.

  265. Det behöver man också göra.
    Men här, för att inte låta flummig-

  266. -finns lösningen på insidan. Inte
    "Arkiv X", "the truth is out there".

  267. Lösningen är på insidan. Man måste
    hitta knappen och skapa rätt miljö.

  268. Det är inte så bara, men i princip
    så är det bara att göra så i teorin.

  269. Det blir knepigare ute på fältet,
    som ni alla vet. SDT i ett nötskal:

  270. Vi har en naturlig drivkraft
    att utforska vår miljö.

  271. SDT försöker förstå sig på det.
    Vad för miljöer som underlättar det?

  272. Vilka faktorer gör
    att man mer eller mindre-

  273. -får den här inre typen av drivkraft
    som vi alla vill komma åt?

  274. Det är den inre motivationen
    som är arketypen man vill komma åt.

  275. Det är att göra en aktivitet
    för att den är intressant i sig.

  276. Den tillfredsställer
    fundamentala psykologiska behov.

  277. Den är som en solcell
    så länge det är sol. Den liksom...

  278. Den är hållbar över tid.

  279. Det är en prototyp
    av frivilligt beteende.

  280. Barns lek är exempel på inre
    motivation. Jag har en elvaåring-

  281. -som spelar tv-spel.
    Han ska bli en gamer.

  282. Vill man förstå inre motivation,
    så handlar det om barns lek.

  283. Vi behöver sällan muta våra barn
    när de gör nåt kul.

  284. När min son spelar, behöver jag inte
    säga: "Om du lovar att spela mer"-

  285. -"får du hundra spänn mer
    i veckopeng."

  286. "Du får middag om du spelar mer." Det
    krävs inte, han gör det utan problem.

  287. Problemet är att få honom att sluta.
    Det är den inre motivationen.

  288. Hade vi kunnat komma åt den i det
    vi gör... Tänk att ni har tjugo barn-

  289. -som alla har den motorn som tickar.
    De är självgående, de älskar det.

  290. Ni kanske är så lyckligt lottade.
    Ibland, men inte alltid.

  291. Hade vi kunnat komma åt det,
    hade vi haft en trevlig vardag.

  292. Ska vi jämföra
    inre och yttre motivation-

  293. -handlar det om att den inre
    kommer inifrån och den yttre utifrån.

  294. Aktiviteten här är belöningen för
    inre motivation. Ingen muta behövs.

  295. Vid yttre motivation är belöningen
    separat. Det ska leda till nåt annat.

  296. Ett måtto, eller ett citat:
    "The action is the juice."

  297. Den kommer från ett otippat håll,
    min favoritfilm "The Heat"-

  298. -med Robert De Niro och Al Pacino.

  299. Bankrånare är inget vi vill att våra
    barn ska bli, men ni får köpa det.

  300. Nånstans i filmen har de kommit på
    att de är jagade av Pacino.

  301. Snuten är i hälarna. "Vad gör vi?
    Drar vi och ses aldrig mer?"

  302. Eller ska vi göra
    den sista stora stöten? Vågar vi?

  303. De resonerar tillsammans.

  304. Nån av dem säger: "Jag har
    spelskulder." Val Kilmer, tror jag.

  305. "Det är värt det,
    jag behöver pengarna." Yttre.

  306. De Niro säger "jag har stoppat undan
    pengar, det blir min sista stöt".

  307. "Det är också värt det."
    Yttre motivation.

  308. Tom Sizemore tänker länge
    och säger till slut:

  309. "Jag är på."
    "For me the action is the juice."

  310. Det är inte pengarna som är grejen.

  311. Det är att få göra
    den här fantastiska grejen.

  312. "Action is the juice."

  313. Det blir inte så bra. Är det nån
    som inte vill ha en spoiler?

  314. Han är den enda
    med ren inre motivation. Han dör.

  315. Det är ett taskigt exempel.

  316. Han älskar det han gör. Det är fint
    att han får dö mitt i det.

  317. Oavsett exempel är det ett träffande
    citat: "The action is the juice."

  318. Det är bara det som gäller. Det
    är fokus på aktivitet och belöning.

  319. En viktig sak är hur vi kan komma
    åt det. Hur kan vi komma närmare det?

  320. Hur kan vi närma oss
    den inre motivationen?

  321. Då är vi inne på frivilligt beteende.

  322. Hur stärks det frivilliga beteendet?
    Det är genom två saker.

  323. Dels den inre motivationen.

  324. Vi kommer
    att som en magnet dras till nåt.

  325. Vi behöver inte ta en fajt
    med oss själva när vi ska springa.

  326. Det sköts automatiskt.
    Ganska många här har det säkert så.

  327. Man bara gör det. Andra får ta
    en brutal fajt med sig själva-

  328. -för att orka göra en aktivitet.

  329. Det andra vi ska prata om
    är internaliserad motivation.

  330. Man gör det inte för att man älskar
    det, utan för att det är viktigt.

  331. För att det ska leda till nåt annat.
    "Det är viktigt för mig."

  332. Nåt vi också ska fundera på är hur
    frivilligt beteende kan undermineras.

  333. Vilka miljöer sätter käppar i hjulet
    för den bra drivkraften?

  334. Första quizen i dag, kanske enda.
    Vilken låt?

  335. Det var snabbt! "Eye of the Tiger".
    Folk brukar börja nynna först.

  336. Det är en av de mest spelade låtarna
    på gym genom alla år.

  337. Säkert många som har tagit på sig
    kängorna och sprungit ut i snön-

  338. -och tränat lite på det sättet.
    Rocky Balboa. Fantastisk film!

  339. Ni kommer ihåg storyn bakom "Rocky".
    Han är ingen, men älskar boxning.

  340. Han bankar på köttstycken
    och har den inre motivationen.

  341. Sen möter han motståndaren.

  342. Vad heter han? Apollo Creed.

  343. I trean har han blivit känd.
    Han är mästare, ett mätt lejon.

  344. Han har tappat "eye of the tiger".
    Apollo ska lära honom att hitta det.

  345. Med andra ord
    "trade your passion for glory".

  346. Först var det "passion", nu "glory".

  347. Det här är nånting
    som man inom SDT har tittat på.

  348. När den inre motivationen
    undermineras av yttre belöning.

  349. Deci gjorde intressanta studier
    då han delade upp personer i grupper.

  350. Den ena gruppen fick betalt,
    en dollar. Det var okej på den tiden-

  351. -lite pengar i alla fall,
    för att lösa ett pussel.

  352. De fick betalt för att få lösa
    pusslet. Inte den andra gruppen.

  353. Man såg hur mycket
    de ägnade sig åt det i pausen.

  354. Då såg de tydligt
    att den gruppen som fått betalt-

  355. -ägnade sig inte alls lika mycket
    åt det i pausen. Man drack kaffe.

  356. "Jag har fått betalt. Jag gör det
    bara tills jag inte behöver längre."

  357. De som inte fått det
    sysslade med det längre.

  358. Det replikeras
    med andra typer av belöningar.

  359. Det var ett provocerande resultat,
    inte minst för ekonomer.

  360. Teorin
    "money makes the world go round".

  361. "Släng pengar på folk så löser det
    sig. Höjd lön funkar som drivkraft."

  362. SDT är minst sagt kritiska till
    det perspektivet, att det funkar.

  363. Vi kan fundera på om det funkar
    att betala folk för att göra saker.

  364. Till viss del,
    men vad blir konsekvensen?

  365. Det finns snygga studier
    som beteendeekonomer har gjort.

  366. Man betalar en grupp
    på en arbetsplats för att träna.

  367. Börjar de träna mer? Jajamensan!
    Snygga kurvor blir det. Ett tag.

  368. Vad händer när studien är slut?

  369. Ska ni fortsätta betala dem?
    Motorn är betalningen. Pengarna.

  370. När man stryper tillgången till det
    händer inte mycket. Det är kritiken.

  371. Det är en kortsiktig lösning,
    men inte en hållbar lösning.

  372. Vi kan fundera på det här.

  373. Hur undermineras elevers
    inre motivation genom yttre belöning?

  374. Finns det en sån risk?

  375. Att vi har en situation
    där den inre motivationen styr.

  376. Sen kommer det in andra saker,
    till exempel yttre belöning.

  377. Betyg och annat
    som kan ställa till det.

  378. Om vi ska närma oss
    varför vi gör det vi gör.

  379. Jag ska ta exemplet
    med fysisk aktivitet och träning.

  380. Det här kan ni ersätta
    med varför ni går till jobbet.

  381. Varför jobbar elever när det gäller
    andra ämnen? Drivkraften är densamma.

  382. Varför tränar vi, då?

  383. Ja, vissa tränar eller jobbar
    för att de njuter av det.

  384. Det är ren inre motivation.
    Det är härligt att jobba och träna.

  385. Finns kanske några här som känner så.
    De är jag avundsjuk på.

  386. Ibland kan man känna det. Jag känner
    det när jag spelar gubbfotboll-

  387. -med äldre gentlemän.
    Man får tunnla dem, det är jättekul.

  388. Det är ren inre motivation.

  389. Men när man joggar själv
    är det inte alltid jättekul.

  390. Vissa tränar för att det är viktigt
    för dem. Det här är en reklamfilm.

  391. En röst
    berättar varför tjejen springer.

  392. Hon springer av olika skäl. Framför
    allt är det viktigt för henne själv.

  393. Hon har tagit in värdet
    och gjort det till sitt eget.

  394. Det gör vissa av oss. Det är inte
    mysigt alltid, men det är viktigt.

  395. Det är en del av den vi är,
    det är därför vi tränar.

  396. En annan drivkraft: Vi tränar
    för att vi känner att vi borde.

  397. Undvika dåligt samvete.
    Skuld driver världen runt mycket.

  398. Skuld, skam, dåligt samvete.

  399. Vissa av er kanske är här snoriga,
    ni känner inte för det.

  400. Men ni har lovat eller fått betalt.
    Ni vill inte få dåligt samvete.

  401. Vi har den tjattrande apan på axeln
    som säger att vi är dåliga människor.

  402. Det driver också fysisk aktivitet.
    Det är inte en långsiktig lösning.

  403. Vissa är aktiva
    för att göra andra nöjda.

  404. För att få fördelar,
    eller för att de känner sig pressade.

  405. Kanske ungdomsidrott. "Jag köper det
    inte, men jag gör det ändå."

  406. "Det leder till nåt annat bra."

  407. Så länge Big Brother ser mig.
    En kompis som är idrottslärare sa-

  408. -att han tar tempen på motivationen
    i sin klass när han går ut-

  409. -och ska hämta nåt på kontoret.
    Han lämnar idrottssalen.

  410. Om aktiviteten bara dör,
    vet han att det är yttre motivation.

  411. Om han hör att det är full fart ändå,
    att nån annan motor kickar på-

  412. -då vet han att det låter bra.
    Det är ganska talande.

  413. Det är många som drivs av Beach...
    Vad är det nu? Beach 2018.

  414. "Jag hatar träning,
    men det leder till nåt annat."

  415. Det här är en bild från
    "Biggest Loser" i USA. PT:n står...

  416. Det klippet är rätt brutalt.
    De har nån far-dotter-historia.

  417. Tjejens pappa står på ett gåband.

  418. PT:n vrålar. "Hoppa, hoppa, kör!"

  419. "Din pappa håller på att dö.
    Vill du bli som han?"

  420. Hon vrålar så att saliven sprutar.

  421. Funkar det för henne? Ja,
    hon hoppar bevisligen så in i norden.

  422. Funkar det långsiktigt?
    Det kanske är lite extremt.

  423. "Biggest Loser" är fantastiskt
    utifrån motivationshänseende.

  424. Nu är det tillrättalagt, men ändå.
    Vilka är drivkrafterna? Funkar det?

  425. Det vete sjutton
    hur det här är kopplat till SDT.

  426. Har nån använt den här zombieappen?

  427. Kanske funkar. Ingenting funkar
    för att få igång en att träna.

  428. Då kanske det funkar att bli skrämd.
    Jag testade appen.

  429. Man lyssnar på en story.
    Allt har gått åt helsefyr.

  430. Man ska springa runt
    och samla grejer.

  431. Det är spännande. Det går på gps
    och Runkeeper eller nåt.

  432. Helt plötsligt börjar det så här...
    Och så kommer zombierna bakom en.

  433. Man ska öka takten. Det funkar
    om man gillar intervallträning-

  434. -eller är tävlingsdriven.

  435. Jag gillar inte intervallträning.
    De kommer ikapp och snor grejerna.

  436. Det finns riktiga zombielopp.
    De har kommit till Sverige.

  437. Örebro sa nån. Man kan vara med
    och så blir man jagad.

  438. När de hinner ikapp en
    tar de nån flagga eller nåt.

  439. Det kanske är det som krävs.
    Det är väl trösten för de elever-

  440. -eller barn som sitter framför
    datorn. Det är sista argumentet.

  441. "När zombierna kommer..."
    En zombieapokalyps kommer alltid.

  442. Det viktigaste är att känna
    sina grannar. Ha en bra kofot-

  443. -och var vältränad.
    Då kommer du jättelångt.

  444. Det är ett tips.

  445. Det är ren yttre motivation,
    inte njuter man av det här.

  446. Vissa tränar för att de inte har nåt
    val. Man har ett yrke där det ingår.

  447. Idrott- och hälsolärare.
    Man är igång, det sliter på kroppen.

  448. Man kanske inte alltid valt det. Om
    fysisk aktivitet, oavsett vad det är-

  449. -påverkar hur bra man mår
    och hur länge man lever...

  450. Då borde de yrken
    där man gör väldigt många steg-

  451. -hänga ihop med att man lever länge.
    Men det har inte forskningen visat.

  452. Det är nånting som är...
    Det finns en socioekonomisk aspekt.

  453. Men det är ändå ganska intressant.

  454. Sen har vi de som inte ser nån mening
    i att träna alls.

  455. "Jag ser ingen poäng i det.
    Tvärtom när alla ska träna."

  456. "Tvärtom,
    då tänker jag inte göra det alls."

  457. "Jag ska sitta ännu mer stilla."

  458. "När andra kör Göteborgsvarvet,
    då sitter jag på en pub och hejar."

  459. "De är idioter som springer 4,2 mil.
    Jag sitter och tittar på spektaklet."

  460. De finns också,
    de som inte ser nån poäng i det.

  461. När vi jobbar med andra och
    oss själva, så har vi hela spektrat.

  462. Vi har hela gänget.
    De som inte ser nån poäng med det.

  463. De som drivs av yttre motivation.
    Man vill undvika bestraffning.

  464. "Jag tränar för att undvika
    att få dåligt samvete."

  465. Här har vi kontrollerad motivation.

  466. De gör det inte för att de köper det,
    utan för att de vinner nåt på det.

  467. Man kan göra det...
    Det kallas identifierad reglering.

  468. Man har tagit in värdet av det. "Jag
    gör det inte för nån annans skull"-

  469. -"utan för att det är viktigt. Jag
    köper det, jag tar in värdet av det."

  470. "Det är en del av den jag är."
    Då är det en mer hållbar motivation.

  471. Integrerad är lik. Man har fått ihop
    värdet av beteendet med allt annat.

  472. "Det är viktigt att äta, sova
    och träna."

  473. Träningen är en naturlig del.
    Det blir en stabil aktivitet.

  474. Det är en helt annan typ av motor
    än den motorn.

  475. Sen har vi längst ut inre motivation,
    som jag pratade om.

  476. "The action is the juice."

  477. Översätter vi det här
    till idrottslektioner... SDT...

  478. Forskningen har tittat på
    några delar. Dels idrott och hälsa...

  479. Dels drott och hälsa i skolan.

  480. Idrott utanför skolan, men också
    inom skolan finns mycket forskning.

  481. Arbetsliv och vård
    har man tittat mycket på.

  482. De här studierna har lett fram
    till instrument för att mäta delarna.

  483. Amotivation: "Jag är med
    på lektionerna, men vet inte varför."

  484. Rättare sagt, de här eleverna
    är oftast inte med.

  485. "Det förväntas av mig,
    läraren ska tycka jag är bra."

  486. "Jag vill lära mig färdigheter.
    Idrott är en del av den jag är."

  487. "För att idrottslektionen är rolig."

  488. Vi vill att de flesta
    ska ha tyngdpunkten här borta.

  489. Spelar det roll om man har
    en mer självbestämmande motivation?

  490. Ja. Självbestämmande motivation
    hänger ihop med en massa bra saker.

  491. Man mår bättre,
    man anstränger sig mer.

  492. I slutändan prestation,
    uthållighet och allt.

  493. Man vinner på att sätta upp en miljö
    där många känner motorn-

  494. -som kickar igång. Det är starkast.

  495. Kontrollerad motivation hänger ihop
    med saker vi inte vill se.

  496. Tristess, uttråkning, nedstämdhet.
    Mindre fysiskt aktiv på fritiden.

  497. Sämre deltagande vid
    idrottslektioner, negativa känslor.

  498. Framförallt det här
    pratar man mycket om.

  499. Att man inte bara ska förklara varför
    människor är aktiva med tankar-

  500. -utan också hur det upplevs.
    Affekt, våra känslor.

  501. Vi gillar att göra nåt som är skönt.
    Som är tillfredställande.

  502. Som inte upplevs som för jäkligt.
    Är det trevligt kan vi göra det igen.

  503. Mycket av den moderna "exercise
    psychology" med hälsocykel-

  504. -handlar om att skapa en situation
    kring träning som upplevs okej.

  505. Så folk inte hatar det.
    Det klassiska "no pain, no gain"...

  506. "Utan blodsmak i munnen gör det
    ingen nytta", det är föråldrat.

  507. Sannolikheten ökar att det blir
    långsiktigt om det görs på bra sätt.

  508. Det blir knepigt av den anledningen
    att vi inte bara har ett motiv.

  509. Det är som ett musikstycke. Man hör
    flera instrument, vissa hörs mer.

  510. Så funkar de här motiven också.
    Man har lite yttre motivation.

  511. Man gör det för att få bra betyg,
    man har lite dåligt samvete.

  512. Men lite mer än så så köper man det,
    det är en del av mig och kul.

  513. Alla de här samspelar. Det handlar om
    vad det är för profil vi letar efter.

  514. Vad är det för motivationsprofil?

  515. När vi har publicerat studier, har
    vi diskuterat "motiverande soppa".

  516. Att motivation är som en soppa. Många
    ingredienser glider in i varandra.

  517. Det vi försöker göra i stället
    för att titta på ett motiv i taget-

  518. -är att se hur de samspelar.
    Hur hänger de ihop?

  519. Här har vi till exempel en situation.
    Under noll så har man lågt av det.

  520. Över noll så har man hög grad av det.
    Här har vi en grupp.

  521. Det här kan man kalla den
    klassiska självbestämmande profilen.

  522. Man har lågt på all motivation, lågt
    på yttre och lågt dåligt samvete.

  523. Man har högt på de självbestämmande.
    En klassisk självbestämmande profil.

  524. Sen har vi olika versioner,
    det är väldigt blandat.

  525. Den här gruppen borde inte finnas.
    Intressant!

  526. Lågt på allt. Låg inre motivation,
    låg på kontrollerande motivation.

  527. De borde ha hög amotivation.
    De har till och med lågt på det!

  528. De tycker inte det är intressant
    att det inte är intressant.

  529. De kanske inte gillar våra frågor,
    det kanske är en protest.

  530. Så här är det i verkligheten. Det
    är inte teoretiskt snygga grupper.

  531. Sen kan vi stoppa in alla
    våra elever där. Så är det ju inte.

  532. Det är mycket mer komplext.
    Det är det det handlar om.

  533. Att försöka hitta profilerna
    och hur man kan jobba med dem.

  534. Vad i miljön påverkar själv-
    bestämmande kontrollerad motivation?

  535. Det är faktiskt jag.

  536. Det här är så nära en Oscar
    jag kommer att få.

  537. Det här är Maslows i modern tappning.

  538. På konferens. "Strunt samma
    om det finns vatten och kaffe..."

  539. Kaffe är i och för sig viktigt,
    det måste finnas.

  540. Vatten och mat.
    Finns det inte uppkoppling så dör vi.

  541. -Du har glömt batteri.
    -Ja, uppladdningen ska finnas under.

  542. Inom SDT pratar man om tre
    psykologiska behov som är viktiga.

  543. Autonomi, en känsla av valfrihet
    och frivillighet som är central.

  544. Att känna att man äger beteendet,
    det kanske är mest centralt.

  545. Gör vi nåt och äger beteendet, så är
    sannolikheten större att man gör nåt.

  546. Valfrihet och frivillighet. Inte
    autonomi i form av självständighet.

  547. Utan valfrihet och frivillighet.
    Kompetens! En känsla av effektivitet.

  548. Kan jag vara med på lektionen utan
    att snubbla? Kan jag genomföra det?

  549. Samhörighet. "Relatedness",
    tillhörighet eller samhörighet.

  550. Att känna närhet till andra.
    Att man blir bekräftad, det sociala.

  551. Inom idrotten är man bra på att till-
    fredsställa vissa av de här ibland.

  552. Inom SDT
    pratar man om "need satisfaction".

  553. Hur bra är miljön på
    att tillfredsställa de här behoven?

  554. Nu pratar man också
    om "need thwarting".

  555. "Thwarting" är klurigt att översätta.

  556. Hur ser miljöer ut som hämmar och
    sätter käppar i hjulen för behoven?

  557. Vi kan fundera på hur miljön ser ut
    runt idrott och hälsa.

  558. Har vi miljöer som gör det lätt att
    känna tillfredsställelse för behoven?

  559. Känner eleverna att de har autonomi?
    Känner de sig kompetenta?

  560. Känner de samhörighet?
    Gör de det, då ökar sannolikheten-

  561. -att de får en mer hållbar
    självbestämmande motivation.

  562. Det finns all anledning,
    om man ska prata om...

  563. Hur använder man den abstrakta teorin
    i vardagen?

  564. Hur kan man använda de här sakerna?
    Vad är verktygen?

  565. Att tillfredsställa de här behoven
    är ett av de mest konkreta verktygen.

  566. Det finns en bra och dålig nyhet i
    det. Den bra är att det låter enkelt.

  567. Den dåliga nyheten
    är att det inte är nån kokbok.

  568. Det finns inget enkelt recept.
    "Tre steg till tillfredsställelse."

  569. Såna böcker ska ni
    vara misstänksamma mot förresten.

  570. De finns aldrig.
    Finns gör de, men de stämmer aldrig.

  571. En god nyhet är att ni
    säkert gör mycket av det här redan.

  572. Man kan åstadkomma det på olika sätt.

  573. Ni kan använda hammare, såg
    och göra på olika sätt-

  574. -för att få eleverna
    att känna det här.

  575. Det finns inget enkelt recept.
    Hade vi haft en kurs kring det här-

  576. -hade man första dagen pratat teori,
    och sen testat och diskuterat.

  577. "Hur gör vi det här?
    Vilka hinder finns?"

  578. "Vilka goda idéer finns?"

  579. Kan man åstadkomma det här,
    får vi bra saker av det.

  580. Bättre koncentration,
    positiva upplevelser, välbefinnande.

  581. Det finns bra anledningar till
    att försöka tillfredsställa det här.

  582. Det här är min son.
    Han ska bli den nya gamern.

  583. För de som har videospel runt omkring
    er... Om ni själva är besatta-

  584. -eller har barn som är det,
    så har man tittat på det inom SDT.

  585. Man har försökt komma på varför
    så många är motiverade av tv-spel.

  586. Det är de tre behoven:
    Kompetens, autonomi, "relatedness".

  587. Spelen trycker på de knapparna.

  588. Tv-spelsindustrin har hittat rätt
    motivationsknappar att trycka på-

  589. -så att den inre motivationen
    bara sprudlar.

  590. Där har vi kanske
    ett och annat att lära oss.

  591. Det här är den breda kokboken
    till vad det är man ska göra-

  592. -när man ska få ner det här.
    Vad ska vi göra praktiskt?

  593. Saker i vår omgivning påverkar.
    Hur ser omgivningen ut?

  594. Behovsfrämjande eller kontrollerande?
    Vilka individerna är spelar roll.

  595. Eleverna känner då mer eller mindre
    tillfredställelse för behoven.

  596. Vilket i sin tur påverkar
    den totala motivationsprofilen.

  597. Vilket i sin tur hänger ihop med
    viktiga utfall. Nånstans i det här...

  598. Det är en massa pilar i verkligheten.
    Det är nånstans här det börjar.

  599. Det ni har kontroll på.

  600. Nu var det länge sen
    jag var idrott- och hälsolärare-

  601. -men jag tror att de flesta av er
    har begränsade möjligheter-

  602. -att påverka det materiella,
    det runt omkring.

  603. Man kan påverka det psykologiska
    klimatet runt en lektion.

  604. Vad är det för typ av klimat
    som vi sätter upp kring lektionerna?

  605. Inom mycket av forskningen
    har man sett att lärare i ämnet-

  606. -påverkar det här klimatet mycket.
    Både på skolan och utanför.

  607. Hur kan man främja elevers motivation
    till idrott så att det spiller över?

  608. Nu har skolidrotten gjort det här.
    "Enkelt, roligt och nästan gratis".

  609. Det borde sälja sig självt.
    Nu är det ju valtider dessutom.

  610. Hur kan man få det att bli hållbart?

  611. Ska man titta på det här i nån ände,
    vad SDT och Deci utgår från...

  612. I stället för att fråga hur man
    kan motivera andra, borde vi fråga:

  613. Hur kan jag skapa förutsättningar
    för andra att motivera sig själva?

  614. Då är vi inne på
    hur man kan jobba praktiskt med det.

  615. Enligt SDT är det några saker
    som man kan fundera på.

  616. Framförallt att locka fram och
    stärka personens egna drivkrafter.

  617. Att se sig själv
    som trädgårdsmästaren.

  618. Det handlar inte om att ta
    växterna... Elstöta, rycka upp dem.

  619. En och annan växer väl på det sättet.

  620. Men se till att ha schyst växthus.
    Rätt mylla, ljus, värme, kärlek.

  621. Allt runtomkring
    som gör att man växer själv.

  622. Framför allt talar man om
    att stärka de psykologiska behoven.

  623. Motiverande samtal, MI,
    har man diskuterat mycket.

  624. Det känner många av oss igen.
    Alltså redskap...

  625. MI har ingen teori bakom sig.

  626. Det är verktyg som verkar funka
    för att förändra hälsobeteenden.

  627. Man har försökt gifta ihop
    motiverande samtal med SDT-

  628. -för att använda verktygslådan
    och åstadkomma det man pratar om.

  629. Kapitlet som Linus skrev om hur man
    jobbar praktiskt handlar om det här.

  630. Att skapa en autonomistödjande miljö.
    Det gör man med kommunikationsstilar.

  631. Det handlar om att visa empati,
    att förstå personens perspektiv.

  632. Att gå i elevens skor.

  633. Att förstå varför elever på måndag
    morgon inte tycker det är roligt-

  634. -och har ont i magen.
    Medan ni brinner för det.

  635. De har helt andra glasögon på sig.

  636. Att försöka närma sig det,
    då har man större chans att nå dem.

  637. Skapa mening och förståelse.
    Att berätta varför man gör nåt.

  638. Varför ska vi värma upp?
    Varför ska vi göra den här övningen?

  639. Om man förklarar saker, känner folk
    att de inte blir tvingade till nåt.

  640. Man gör det för att man vill. Erbjuda
    frivillighet och valmöjligheter.

  641. Skolan är spännande. För idrott
    utanför skolan är det frivilligt-

  642. -om Lisa eller Kalle dyker upp.

  643. Men ni har det intressanta
    att de är kontrollerade.

  644. De måste komma. Det gör skolan
    spännande ur motivationshänseende.

  645. När vi gör studier utanför skolan,
    så är de flesta som vi får...

  646. De har en snygg självbestämmande
    motivation. De gillar det.

  647. Gör man studier i skolan,
    får man de som inte gillar det-

  648. -och de som gillar det.
    Skolan är spännande utifrån SDT.

  649. Ni har en kontrollerande miljö
    i grunden.

  650. Sen är frågan vad ni gör av det.
    Apropå valmöjlighet ska jag säga nåt-

  651. -innan jag börjar runda av. Att...

  652. Det är lätt att tänka sig att
    struktur är en stor fiende till SDT.

  653. Vi har pratat om det med studenterna.
    SDT handlar om att välja själv.

  654. "Då måste struktur vara dåligt."
    Man slår ett slag för det inom SDT.

  655. Struktur tillsammans
    med självbestämmande motivation.

  656. Motsvarigheten till struktur är kaos.
    Man får ingen ledning.

  657. Det är ingen ordning alls.

  658. Oändlig valmöjlighet... Vad hände
    när vi skulle välja pensionssystem?

  659. Inte att det blev kaos, men helt
    plötsligt har man alla val i världen.

  660. Det är inte lätt. Valfrihet i sig
    är inte bra om den blir oändlig.

  661. Däremot "i dag ska vi göra det här".

  662. "Vi ska inte syssla med hela scenen,
    utan det här bordet."

  663. "Inom ramen av det här
    så ger jag er en struktur."

  664. "Inom ramen av det här
    så har ni tre val."

  665. "Ni har inte sjutton val."
    Det klarar inte nån av.

  666. "Men ni har några få val."

  667. "Ni får bestämma."
    Trycka på autonomin.

  668. "Ni får gärna bestämma nåt,
    så att ni känner er kompetenta."

  669. Struktur... Det låter flummigt,
    men det är snarare tvärtom.

  670. Att släppa loss utan struktur, skapar
    en mer kontrollerande upplevelse.

  671. Struktur är ganska centralt.

  672. I grunden handlar det mycket
    om vilka situationer man kan hamna i.

  673. Hur gör man för att skapa en struktur
    med autonomifrämjande klimat?

  674. Även om det är lite mer konkret nu
    hur man ska kommunicera...

  675. Man ska "minimera kontroll".
    Inte så lätt. Bör, måste och ska.

  676. Jag handledde Karin Weman Josefsson
    som skrev en avhandling.

  677. Den kan ni ladda ner. "You Don't
    Have to Love It", heter den.

  678. Det säger vad träning handlar om.
    Hon kunde SDT på sina fem fingrar.

  679. Så skulle man handleda henne. Det
    är svårt att undvika bör, måste, ska.

  680. Svettigt.
    Man hamnar där förr eller senare.

  681. Vad är motsvarigheten?
    "Du skulle kunna, du kan tänka"...

  682. Det här ser ganska lätt ut
    på tavlan.

  683. Det är inte lätt i verkligheten.
    Framförallt ska vi fundera på-

  684. -det här med att yttre motivation är
    problemet, inre motivation lösningen.

  685. Det är inte så enkelt.
    Yttre motivation är en startpunkt.

  686. Man går från stillasittande till att
    röra på sig för att man får en morot.

  687. "Jag ska gå ner tio kilo.
    Jag hatar varje sekund jag gör det."

  688. "Jag gör det ändå, det leder
    till nåt viktigt." Yttre motivation.

  689. Jag gjorde det själv. Jag sa
    att vi inte kan muta bort saker.

  690. Den självbestämmande motivationen
    är hållbar. Så är det.

  691. För två veckor sen... Min bonusson
    är tolv år. Han spelar tv-spel.

  692. Han mår bra när han rör på sig. Jag
    frågade om han ville spela squash.

  693. Det ville han inte.
    Han satt och spelade.

  694. "Okej, du får hundra spänn." Då
    sa han "tvåhundra och jag går med".

  695. "Du får köpa nåt på datorn
    för tvåhundra"-

  696. -"men då är du skyldig mig
    två squash-tillfällen." "Okej."

  697. Det är inte korrekt enligt SDT.
    Långsiktigt.

  698. Vad hände?
    Jag fick honom till squashen.

  699. Väl där...
    Han har väldigt bra bollsinne.

  700. Han klarade av det. Han slänger av
    sig huvan, börjar slå och svettas.

  701. Jag har mutat honom.
    Yttre motivation, chockstartat honom.

  702. Väl där försöker man
    trycka på inre knappar.

  703. Det är det det handlar om
    när vi ska få igång folk.

  704. Jag sitter med i kommittén Gen Pep.

  705. Vi försöker få igång barn och unga.
    Hur kan man göra överväxlingen-

  706. -från den yttre motivationen,
    som oftast kommer först-

  707. -till den mer hållbara motivationen?
    Den bryggan är så viktig.

  708. Den går inte att hoppa över. Vi får
    acceptera att vi ibland måste gå via-

  709. -den yttre belöningen för att visa
    dem en miljö som är bra långsiktigt.

  710. Det är framtiden för forskningen, och
    hur man kan använda SDT i praktiken.

  711. Att kombinera ihop
    den yttre motivationen som en brygga-

  712. -så att det blir hållbart lång-
    siktigt. Det är en utmaning i skolan.

  713. Att kunna göra det.

  714. Jag tror att jag nöjer mig med det.
    Jag brukar alltid prata över tiden.

  715. Vi öppnar upp för frågor,
    och för en diskussion kring det här.

  716. Först ska vi tacka
    för en fantastiskt bra föreläsning.

  717. Otroligt bra!

  718. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Motivation till fysisk aktivitet och träning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är motivation, och hur fångar du den? Vilka drivkrafter ger en inre motivation som sedan kan leda till aktivitet och träning? Hör psykologiprofessor Magnus Lindwall berätta om du skapar förutsättningar för att motivera dig själv. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysisk träning, Kognitiv psykologi, Motivation, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Stillasittandets konsekvenser

Hur stort ansvar har skolor när det gäller att få barn och unga att röra på sig och känna glädje kring motion? Vad får stillasittande för konsekvenser? Hör föreläsaren och utbildaren Martin Lossman berätta om en enkät som gjorts kring stillasittande och rörelse. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan motorik främja inlärning?

Hur kan man jobba med motorik samtidigt som man lär sig exempelvis matematik i skolan? Och stärker motorik och motion inlärningsprocessen? Professor Jacob Wienecke berättar om de studier som gjorts om huruvida inlärning förbättras av motorikövningar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Rörelse och inlärning

Danmark har infört 45 minuters fysisk aktivitet på schemat för skolbarn varje dag. Hur har den reformen påverkat elevernas inlärning, och hur placeras den fysiska aktiviteten i elevernas skoldagar? Med pedagogen Peter Büchner Hede och lärarkonsulten Malene Schat-Eppers. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Hur kan skol-IF ge motionsglädje?

Vad innebär det egentligen att starta upp en skol-IF på en skola? Hur kan det stärka elevernas självförtroende när de själva får ordna fysiska aktiviteter för andra? Och hur får man med så många som möjligt av skolans elever? Louise Hagström och Mattias Wihlgaard från Svenska Skolidrottsförbundet berättar. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Puls och rörelse för inlärning

Motivation till fysisk aktivitet och träning

Vad är motivation, och hur fångar du den? Vilka drivkrafter ger en inre motivation som sedan kan leda till aktivitet och träning? Hör psykologiprofessor Magnus Lindwall berätta om du skapar förutsättningar för att motivera dig själv. Inspelat den 19 mars 2018 på Elite marina tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Individanpassad träning

Även om du har en sjukdom så kommer du bli friskare om du rör på dig. Det säger Åsa Cider, fysioterapeut vid Sahlgrenska akademin. Hon menar att det aldrig är för sent att börja träna och pratar om behovet av individanpassad träning. Inspelat den 24 november 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss