Titta

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Om UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Föreläsningar om övergrepp och integritetskränkande brott på nätet, och om hur samhället kan skydda unga från sexuella trakasserier. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018 : Integritet och straffskydd på nätetDela
  1. Vi ska skydda privatlivet.
    Det är inte samma sak som ära.

  2. Privatlivet är information om dig
    själv, som ingen ska få ta del av.

  3. Jag blev glad när jag fick
    det här utredningsuppdraget-

  4. -för jag tyckte det var
    en otroligt angelägen fråga.

  5. Jag fick lära mig mycket. Jag var
    inte ens med i Facebook själv.

  6. En av de första frågorna-

  7. -var ifall utredningen
    skulle ha en Facebook-sida.

  8. Vi insåg att vi då
    kanske skulle behöva moderera den-

  9. -mer än att syssla
    med betänkandetext.

  10. Men det är sällan man som jurist
    får möjlighet-

  11. -att arbeta med straffbestämmelser
    och nykriminalisering.

  12. Therese har gett er en bra kontext
    för det jag ska prata om.

  13. Det är ett smalare område.

  14. Vårt uppdrag gällde inte
    hets mot folkgrupp-

  15. -eller sexualbrott.

  16. Det gällde skyddet
    för den personliga integriteten-

  17. -och de straffbestämmelser
    som hade pekats ut-

  18. -som vi skulle arbeta med.

  19. Det gällde framför allt olaga hot-

  20. -förtal och förolämpning.

  21. Sen ville man ha nåt som gällde-

  22. -spridning av kränkande filmer
    och fotografering.

  23. Det brott som var ett fall framåt-

  24. -handlade om styvpappan
    som hade filmat från en tvättkorg.

  25. Där kunde man inte
    få tag i spridningen-

  26. -utan det var bara fotograferingen
    blev förbjuden.

  27. Jag kommer att prata om kontext
    och beröra Europakonventionen-

  28. -och vill tala lite om historien.

  29. De bestämmelser vi skulle titta på-

  30. -kom till på 60-talet.

  31. Det var före du-reformen.

  32. En del av er
    vet inte vad du-reformen var.

  33. Man bestämde sig för
    att när man träffades-

  34. -så skulle man inte titulera varandra
    med fru Antemar och fru Andersson-

  35. -utan man skulle säga "du".

  36. På den tiden
    fanns det fasta telefoner.

  37. Ville man få fram
    ett snabbt meddelande-

  38. -kunde man skicka ett telegram
    eller springa.

  39. Det måste man veta när man
    tittar på de gamla bestämmelserna-

  40. -som sen domstolarna
    har fått försöka tillämpa framåt.

  41. Vi pratade om att försöka göra det
    bästa av det vi redan hade-

  42. -men vi pratade också om
    ifall vi behövde nåt nytt.

  43. Jag ska använda den här tiden
    till att beskriva det här nya.

  44. Som både Annika Öster
    och Therese var inne på-

  45. -så fanns det grundläggande krav.

  46. Vi började med ett kort kapitel
    som handlade om-

  47. -att svensk lagstiftning måste leva
    upp till Europakonventionens krav.

  48. Det handlade också om balansen
    mellan yttrandefriheten-

  49. -och den personliga integriteten.

  50. Det handlade om det demokratiska
    samtalet som måste finnas överallt.

  51. Teknikutvecklingen innebär faror-

  52. -men i grunden är den nåt fantastiskt
    för det demokratiska samtalet.

  53. #Metoo hade inte hänt utan den.

  54. Jag vill sätta det i en kontext.

  55. Vad krävs av ny lagstiftning?

  56. Vad behöver man veta?

  57. Jag ska försöka hitta den tangent
    jag växlar bild med.

  58. Då behöver man veta mycket mer själv.

  59. Vad får man och får man inte göra?

  60. Jag brukar föreläsa
    på gymnasieskolor.

  61. Jag brukar börja
    med att fråga eleverna:

  62. "Hur många av er är med på sociala
    medier?" Alla räcker upp handen.

  63. "Hur många är ihop med nån?"
    Många räcker upp handen.

  64. "Hur många tror att ni är ihop
    med personen om ett år?"

  65. Då räcker färre upp handen.

  66. Sen börjar vi prata
    om vad man kan göra.

  67. Den som kan saker
    kan också ta makten över sig själv.

  68. Det är ofta det jag pratar om.

  69. Men bestämmelserna som ska gälla
    måste kunna svara på vissa frågor-

  70. -så att man vet var vi är.

  71. Då måste man som enskild veta vad man
    behöver tåla i form av elakheter-

  72. -kränkningar, ryktesspridning
    eller intrång i privatlivet.

  73. Vissa saker måste vi tåla.

  74. Vi kan i alla fall inte tro
    att nån ska bestraffas för det.

  75. Det är samma sak om man ska göra nåt.
    Vad får jag göra?

  76. Var går gränsen? När går jag över
    den? Det tyckte vi var viktigt.

  77. Då handlade det
    om individ till individ.

  78. Men hur mycket ska samhället tåla?

  79. Hur mycket klarar samhället om
    människor blir rädda för varandra?

  80. Det var en viktig utgångspunkt
    för oss.

  81. Det är viktigt att det finns
    en ersättning för kränkning-

  82. -som är mer anpassad till de
    påfrestningar man kan utsättas för-

  83. -när man utsätts för näthat.

  84. Den här regleringen vi nu har
    och som gäller sen den 1 januari-

  85. -tycker jag är ett klart fall framåt.

  86. Vi åkte runt på många ställen
    för att ta reda på mer.

  87. I Finland
    finns sen länge en paragraf-

  88. -om straffrätt för kränkningar
    av privatlivet.

  89. Det var på tiden
    att vi fick den här lagstiftningen.

  90. Då kan man fråga sig vad som är
    den personliga integriteten.

  91. Precis som i Sverige-

  92. -drivs Europadomstolen fram
    av teknikutvecklingen.

  93. Ett av de första rättsfallen
    om privatlivet-

  94. -handlade om en känd person i en
    kunglig familj i ett litet land-

  95. -som hade blivit fotograferad
    av paparazzis.

  96. Tekniken gjorde att det gick att ta
    intima bilder på långt avstånd.

  97. Därför måste man ha med sig-

  98. -att tekniken driver fram
    nya krav på lagstiftaren.

  99. När vi skulle börja
    vårt lagstiftningsarbete-

  100. -gjorde vi ett strategiskt val.
    Det var inte bara juridiskt.

  101. Skulle vi ha ett brott
    som handlar om-

  102. -att man kränker nåns privatliv
    genom att sprida uppgifter-

  103. -eller om att man genom att sprida
    uppgifter kränker nåns privatliv.

  104. Det är en skillnad.

  105. Sprider man uppgifter hamnar man
    i femte kapitlet i brottsbalken.

  106. Då har åklagarna ingen åtalsplikt och
    man får inte brottsskadeersättning.

  107. Kränker man däremot nåns privatliv
    hamnar man i fjärde kapitlet.

  108. Plötsligt har åklagarna åtalsplikt-

  109. -och man
    kan få brottsskadeersättning.

  110. Det var en dealbreaker för oss
    och då valde vi det.

  111. Direktiven hade utgått ifrån-

  112. -att spridningen skulle vara
    kriminaliserad.

  113. Då får man som utredare förankra det.

  114. Då gjorde jag det och fick ett
    nickande från justitiedepartementet.

  115. Därmed kom vi ganska långt.

  116. Det första brott vi kom fram till
    att behövdes-

  117. -skulle ligga i fjärde kapitlet.
    Det heter olaga integritetsintrång.

  118. Det handlar om skydd för privatlivet.

  119. Vi har länge haft förtal
    och ärekränkning. Det skyddar äran.

  120. Vem kan ha en ära? Måste man vara
    40 år och ha jobbat som lagman?

  121. Måste man vara man?
    Kan en bebis ha ära?

  122. Vi kom fram till att äre-begreppet
    kanske börjar bli lite gammeldags.

  123. Man bör mer prata om värdighet.

  124. Från det hade vi en diskussion.

  125. Vi ska skydda privatlivet.
    Det är inte samma sak som ära.

  126. Privatlivet är information om dig
    själv, som ingen ska få ta del av.

  127. Bara du ska bestämma över det.

  128. Ingen annan
    har rätt till din integritet.

  129. Du har alltid rätt
    till din integritet.

  130. Ära är vad andra tycker.
    Det här handlar om dig själv.

  131. Utifrån det formade vi ett straffbud
    som hette olaga integritetsintrång.

  132. Det handlar om det värsta
    man kan råka ut för som människa.

  133. Bilder på eller spridning
    av uppgifter om någons sexualliv-

  134. -sexuella handlingar,
    preferenser och kontakter-

  135. -har du rätt att hålla för dig själv.

  136. Ingen annan
    har rätt att veta det om dig.

  137. Vi tyckte att det skulle ingå-

  138. -bilder på eller uppgifter
    om nån annans hälsotillstånd.

  139. Självklart kanske inte
    om man är förkyld-

  140. -men däremot om man
    har gjort en abort-

  141. -eller om man har HIV eller cancer.

  142. Allt sånt är privat. Det handlar inte
    om ära, men det är privat.

  143. En annan angelägen sak
    att få med var-

  144. -bilder på eller uppgifter
    om nån som har utsatts för ett brott-

  145. -som innefattar angrepp mot person,
    frihet eller frid.

  146. Vi ville komma åt
    det som heter "happy slapping".

  147. Det är att man slår nån och filmar
    det och läger upp det på nätet.

  148. Vi ville också komma åt
    att det inte ska kunna spridas-

  149. -filmer om målsägande i brottsmål.

  150. Vi ser det ofta.

  151. Det fall vi tänkte på var det första
    Arboga-målet, om jag får säga så-

  152. -med den mamma
    som hade två barn som dödades.

  153. De barnens bilder
    spreds ganska ordentligt.

  154. Det ville vi komma åt.

  155. Vi ville också ha med bilder på nån
    i en utsatt mycket situation-

  156. -t.ex. nån som omhändertas.
    Den kanske är svårt berusad.

  157. Det är privat.

  158. Personer som försöker begå självmord.
    Det får man inte heller sprida.

  159. Trafikoffer... Det är ett
    jätteproblem vid trafikolyckor.

  160. När folk ser en trafikolycka stannar
    de inte och ringer efter hjälp-

  161. -utan de stannar och filmar
    och lägger ut på Facebook.

  162. Det finns många tråkiga beteenden
    som vi ville komma åt.

  163. Och, självklart, bild på någons
    helt eller delvis nakna kropp-

  164. -i en situation som gör
    att man tycker att det är privat.

  165. Vi vill komma åt privat
    och integritetskänslig information.

  166. Allt det här
    är ju inte alltid straffbart.

  167. Det ska vara fråga om spridning-

  168. -som är ägnad
    att medföra kännbar skada.

  169. Alla exemplen jag har gett är ju det.

  170. Sen har vi en regel som säger-

  171. -att spridning, som med hänsyn
    till syftet är försvarlig-

  172. -inte ska vara straffbar.
    Jag ska ge er ett konkret exempel.

  173. För några år sen så filmade SVT-

  174. -ett nyhetsreportage om två barn-

  175. -som blev omhändertaga
    på Malmö central.

  176. Polisen låg på dem-

  177. -för att få fast dem
    i sitt ingripande.

  178. Barnen var i en utsatt situation.
    Skulle man få sprida filmen?

  179. Ja, det var viktigt.

  180. Man filmade de utsatta barnen
    och reportaget handlade om det.

  181. Där får domstolarna göra
    samma slags överväganden-

  182. -som man gör i dag i förtalsbrott.

  183. Straffet för det här brottet
    av normalgraden är-

  184. -böter eller fängelse i högst två år
    och det ligger under allmänt åtal.

  185. Det innebär att åklagaren,
    om brotten anmäls, ska åtala.

  186. Sen finns det en grov straffskala-

  187. -och då kan fängelse utkrävas
    upp till fyra år.

  188. Det handlar
    om särskilt allvarlig spridning.

  189. När man sprider en film
    på nån som har sex-

  190. -och skickar den till alla dagis-

  191. -anger adressen och talar om vem som
    är barn till personen på filmen-

  192. -kan straffvärdet åka upp mycket.

  193. När det gäller olaga hot-

  194. -så är det precis som Therese sa.

  195. Olaga hot har ju gällt sen tidigare.

  196. Men det är några saker
    vi har föreslagit-

  197. -som gör att olaga hot-paragrafen är
    mer användbar nu, gällande näthat.

  198. Olaga hot har förut varit-

  199. -riktat mot hot mot att skada
    någons person eller egendom.

  200. "Jag ska slå sig.
    Jag ska slå sönder din bil."

  201. Det har inte varit olaga hot att hota
    friden - den personliga integriteten.

  202. Numera är det det.

  203. Det handlar inte bara om saker
    eller den mänskliga fysiken-

  204. -utan också
    om någons frid och frihet.

  205. Numera kan man komma åt-

  206. -om nån hotar nån med att begå
    ett olaga integritetsintrång.

  207. "Om du gör slut, ska du veta
    att jag har filmer på dig."

  208. Det blir olaga hot.

  209. Sen kommer man åt annat
    som har varit svårt att komma åt-

  210. -som "jag vet var du bor".
    Då hotar man om hemfridsbrott.

  211. Olaga hot-paragrafen har blivit
    vidare, och den kan användas-

  212. -i fler situationer
    som hänger ihop med näthat.

  213. Vi har också ändrat paragrafen
    men kanske inte så mycket-

  214. -i förhållande till
    hur den redan tillämpas.

  215. Förr skulle ett hot vara ägnat
    att framkalla "allvarlig fruktan".

  216. Det låter som att man ska bli så rädd
    att man blir helt ifrån sig.

  217. Numer står det "allvarlig rädsla"-

  218. -och det speglar mer
    hur domstolarna redan tillämpar det.

  219. Nu ska jag gå in på ofredande.
    Det är en gammal bestämmelse-

  220. -där det stod "den som medelst
    skottlossning stör någon".

  221. Men det handlar
    om störande kontakter-

  222. -som skadar någons frid,
    kan man säga.

  223. Numer gäller den
    störande fysiska kontakter-

  224. -som inte är olaga tvång
    eller misshandel-

  225. -men också t.ex. att mejlbomba nån.

  226. Förr fanns ett krav på att man
    skulle uppfatta störningen-

  227. -samtidigt som den företogs.

  228. Det var lite osäkert i praxis och då
    sa vi att det inte behövs alls.

  229. Om nån skriver
    och skickar en massa sms-

  230. -så räcker det att det kommer fram
    när jag sätter på min telefon-

  231. -för att det fortfarande
    ska vara straffbart.

  232. Jag ska ta upp två saker till
    i samband med det Therese sa.

  233. En sak är-

  234. -att vissa enstaka yttranden
    numer kan bli ofredande.

  235. Det började med en dom
    i Svea hovrätt.

  236. Journalisten Irena Pozar-

  237. -hade fått ett meddelande där någon
    hatade henne genom att säga-

  238. -att nå borde köra upp ett föremål
    i en intim del av hennes kropp.

  239. Frågan var om ett enstaka yttrande
    kan vara ofredande.

  240. Svea hovrätt besvarade det med:

  241. "Nej, det är det inte.
    Men det kanske borde vara det."

  242. Detta skickades till riksåklagaren
    som skickade det till oss.

  243. Numer står det i förarbetena
    till den nya lagen-

  244. -att i såna här situationer så
    kan det räcka med ett enda tillfälle.

  245. Ett annat exempel är-

  246. -när man riktar sig mot nån som
    är särskilt utsatt, t.ex. ett barn.

  247. Säger man "du borde dö" till sitt
    barn, räcker det med ett yttrande.

  248. Eller när man säger det till nån
    som försöker ta livet av sig...

  249. Därför har den här paragrafen blivit
    mer användbar i dessa sammanhang.

  250. När det gäller grovt förtal
    och förolämpning-

  251. -så föreslog vi en ny bestämmelse
    av förtalsparagrafen-

  252. -men där blir det dubbelt
    på yttrandefrihetshållet.

  253. De som värnar yttrandefriheten
    vill ha ett rättsligt skydd.

  254. Samtidigt vill de
    kunna använda yttrandefriheten.

  255. Förtal är ett grundlagsbrott.
    Vi föreslog en ganska enkel sak.

  256. Förtal är när man går på nåns ära.

  257. Man anklagar nån
    för att ha begått ett brott-

  258. -gjort nåt klandervärt i sitt
    levnadssätt, eller nåt annat.

  259. Vi föreslog att man skulle ta bort
    "klandervärt i sitt levnadssätt"-

  260. -för det enda som stod i förarbetena,
    som kom på telegramtiden-

  261. -var att man var frånskild.
    Det tyckte vi var ganska gammeldags.

  262. Men det blev inte som vi ville.

  263. Lagstiftaren behöll förtalsbrottet
    som det är.

  264. Däremot fick vi igenom en ändring
    när det gällde spridningsrisken-

  265. -när man ska bedöma
    om ett förtalsbrott är grovt.

  266. Sen fick vi igenom ändringen
    att man kan få brottsskadeersättning.

  267. När det gäller förolämpning
    försökte vi oss på-

  268. -att ta bort det gamla begreppet
    "ära"-

  269. -och i stället prata om ett brott som
    skyddar självkänslan och värdigheten.

  270. Det blir då lite enklare när man ska
    tillämpa den om barn är brottsoffer.

  271. Det är fortfarande inte åtalsplikt-

  272. -och man är väldigt ensam
    kring brottet-

  273. -men det är en modernare tillämpning.

  274. Nu ska jag raskt gå in på nåt...

  275. Ni kanske tror att Therese och jag
    har samarbetat-

  276. -men det har vi inte gjort.

  277. Det finns nåt som heter BBS-lagen.

  278. Det är en konstig lag
    som kom till för länge sen-

  279. -och den handlar
    om elektroniska anslagstavlor.

  280. Det var den IT-lösning
    man behövde ha-

  281. -när man skulle börja sälja varor
    med hjälp av teknik.

  282. Sen kom man på att det var ganska
    viktigt att titta på-

  283. -vad som i övrigt lades in
    på de här "anslagstavlorna".

  284. Då införde man att,
    om man har en sån anslagstavla-

  285. -så har man tillsynsplikt.
    Vissa meddelanden-

  286. -som uppenbarligen är brott,
    t.ex. hets mot folkgrupp-

  287. -måste man ta bort
    annars kan man straffas.

  288. Det är en jättedålig lagstiftning
    för den är gammal.

  289. Vi hann inte modernisera den
    inom ramen för vårt uppdrag.

  290. Jag skulle gärna göra det
    men den är fortfarande användbar.

  291. Vi föreslog att man skulle lägga till
    två brott som nu finns.

  292. Om ett meddelande uppenbarligen
    är ett olaga integritetsintrång-

  293. -t.ex. en sexfilm,
    eller ett olaga hot-

  294. -måste man ta bort detta.

  295. Frågan är då vem som ska ta bort det.

  296. Där kan man ha olika synpunkter.

  297. Vi hade mycket samarbete
    med bl.a. Facebook.

  298. Vore det inte bra om Facebook
    tog bort allt det här?

  299. Vill ni att Facebook
    ska gå in på er sida och gallra-

  300. -innan ni själva får se det?
    Nja, det där är ganska svårt.

  301. Man ska vara medveten om att om
    man själv har en Facebook-sida...

  302. ...ska man titta på
    vad som ligger där.

  303. Det kloka spåret är att de stora
    förmedlarna av dessa plattformar-

  304. -ser det som en marknadsföringsfråga
    och en förtroendefråga-

  305. -att såna meddelanden ska tas bort.

  306. Det är svårt. Ska en robot
    ta bort alla våldsfilmer?

  307. Ibland kanske det är bra
    att det sprids filmer av övergrepp.

  308. Icke-demokratiska övergrepp på
    medborgare i andra länder är våld.

  309. Vi har hela tiden den här balansen-

  310. -mellan yttrandefriheten
    och privatlivet.

  311. Den kommer att vara svår.
    Tekniken kommer att utmana oss.

  312. Men i levande livet,
    när vi tillsammans arbetar-

  313. -kan vi komma väldigt långt
    genom att veta vad vi själva gör-

  314. -och genom att lära våra ungdomar.

  315. "Hur mycket vill du sprida
    om dig själv?"

  316. Om man skulle be alla här
    som har en Facebook-sida...

  317. ...att svara på när de gick igenom
    sina sekretessinställningar...

  318. ...kanske man
    skulle börja fundera över det.

  319. Väldigt mycket kan vi komma åt
    med egen kunskap. Det är makt.

  320. Vi kan bestämma vad vi ska lägga ut.
    På vår domstol har vi vissa mål-

  321. -och då bestämmer vi tillsammans
    hur vi ska göra för att täppa till.

  322. Man ska inte behöva göra så
    men man kanske ändå måste.

  323. Med den lagstiftning vi har i dag
    så är det ett fall framåt.

  324. Man kan få brottsskadeersättning
    för olaga integritetsintrång.

  325. Man kan få brottsskadeersättning för
    grovt förtal. Det är ett fall framåt.

  326. Det kommer alltid att finnas
    svårigheter med teknik-

  327. -och vilket land som sändaren
    har suttit i.

  328. Men jag tror
    att man kan komma ganska långt.

  329. Om man får ett meddelande
    som är kränkande-

  330. -så kan man ta en skärmdump.
    Då kan polisen hålla förhör.

  331. Man kan med hjälp
    av vanliga utredningsmetoder-

  332. -komma framåt.

  333. Även om lagstiftningen har blivit
    bättre, så är det här en fråga-

  334. -som vi alla behöver jobba med-

  335. -genom att bli mer medvetna
    och hjälpa varandra.

  336. Glöm inte att teknikplattformar
    är nåt bra. Glöm inte #metoo.

  337. Det tänkte jag sluta med.

  338. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Integritet och straffskydd på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Brottsoffer, Internet, Juridik, Personlig integritet, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Dataspel i Tekniska museets verksamhet

Hur fångar man intresset för teknik? Tre personer på Tekniska museet berättar om sina respektive verksamheter och hur de arbetar för att nå publiken genom forskningsprojekt, event och pedagogisk verksamhet. Medverkande: Peter Du Rietz, Linda Sandberg och Tomas Ribba. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning