Titta

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Om UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Föreläsningar med fokus på de samiska språken och berättandet. Historik och nuläge om jojken och litteraturen. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen : Jojken, språket och den samiska kulturskattenDela
  1. Den jojken har färdats
    med en sten från nordligaste Norge-

  2. -springandes genom hela Europa
    fram till klimatmötet.

  3. Johan Sandberg McGuinne
    representerar Lycksele sameförening.

  4. Du jobbar på Lycksele kommun
    som lärare.

  5. Du är översättare och föreläsare
    och en massa saker.

  6. Men du är också speciell för att du
    är uppvuxen med två minoritetsspråk:

  7. -Sydsamiska och gaeliska.
    -Det stämmer.

  8. Du har sagt det här,
    som är så slagkraftigt:

  9. "Att förstöra ett språk kan jämföras
    med att spränga Louvren."

  10. Nu ska vi få vara med
    när Johan tar oss med på en resa-

  11. -genom den samiska
    berättartraditionen.

  12. Tack så mycket.

  13. God dag och välkommen hit till Östersund
    och till vårt jubileumsår.

  14. Jag heter Saedtievaerien Sjuvlen Jåhha-

  15. -och jag arbetar som lärare i Lycksele.

  16. Jag är också med i Bàgo čàllid siebre.

  17. Jag tycker det är så roligt
    att vara här idag.

  18. God eftermiddag. Jag heter Johan
    Erik Martin Sandberg McGuinne-

  19. -ättling till Pàdraig, Seòras,
    Seumas och Iain-

  20. -och jag är
    från norra Sverige och ön Lewis.

  21. Jag jobbar som lärare
    i Lycksele i norra Sverige.

  22. Men jag bodde i Skottland
    under en period-

  23. -och sen flyttade jag tillbaka
    till mina förfäders land.

  24. Hej, allihopa.
    Jag heter Johan Sandberg McGuinne-

  25. -eller Saedtievaerien Sjuvlen Jåhha-

  26. -eller som ni hörde på gaeliska
    många, många namn.

  27. Jag jobbar som lärare i sydsamiska,
    som en av få förstelärare i landet-

  28. -vilket visar att det finns
    ett behov av fler förstelärare.

  29. Jag skulle gärna åka på en träff
    med många förstelärare i sydsamiska.

  30. Jag är också styrelsemedlem i
    den samiska författarföreningen Bágo.

  31. Jag arbetar vid sidan av jobbet som
    lärare också som översättare och...

  32. Kulturarbetare betyder
    både mycket och ingenting-

  33. -men jag brukar använda det
    för att förmedla vad jag gör.

  34. I dag ska jag prata om jojk.
    Jag kallar det "Joejkesth amma!"

  35. Jojkens roll som förmedlare
    av kultur, historia-

  36. -och traditionella värderingar
    i Saepmie.

  37. Vad jag menar med det är
    att när vi pratar litteratur-

  38. -så måste vi å ena sidan
    komma ifrån den bild som säger att-

  39. -muntligt berättande
    inte är litteratur-

  40. -men å andra sidan
    måste vi också våga förstå-

  41. -att vi i Saepmie
    länge har haft en litteratur-

  42. -som inte bara har varit för oss
    själva, men som har påverkat världen.

  43. I dag kommer jag att jojka
    och prata om olika jojkstilar-

  44. -om olika sätt som jojken används på-

  45. -och jag ska
    prata om litteraturhistoria.

  46. Vi rör oss från en hög akademisk sfär
    ner till det mer familjära.

  47. Jag hoppas att ni får ut nåt av det,
    och att ni har frågor att ställa sen.

  48. Om vi börjar med samisk litteratur-

  49. -så är det viktigt
    att säga att samisk litteratur-

  50. -är både flerspråkigt och mång-
    facetterat. Vad menar jag med det?

  51. Vi har i Saepmie i dag
    nio levande språk.

  52. Beroende på vem du frågar
    kan vi hävda att vi har tio språk-

  53. -eftersom tersamiskan och
    akkalasamiskan har en-två talare var.

  54. Våra språk är, som vi fick höra
    tidigare, väldigt hotade.

  55. Den är mångfacetterad för att det
    finns många olika sorters litteratur.

  56. Samer skriver på svenska
    om olika saker.

  57. Du har humor, biografier, noveller,
    allt det finns på samiska-

  58. -men för de flesta är det här
    nåt som man inte känner till.

  59. Den samiska verkligheten
    är inte så synlig ute i samhället.

  60. Om vi pratar om
    samisk litteraturskatt-

  61. -så sträcker den sig tillbaka
    tusentals år.

  62. Jojken som förmedling är nåt som vi
    har haft ända sen första början.

  63. Det är när vi börjar prata om
    jojk som nåt syndigt-

  64. -i och med kyrkans intåg,
    som vi hamnar i en situation-

  65. -där frågan blir
    vem som har definitionsmakten-

  66. -och varför man jojkar, och plötsligt
    förlorar vi en del av vår kultur.

  67. Men i dag är det många som jojkar,
    och som fortsätter detta.

  68. Jag tycker inte att jag överdriver
    när jag jämför jojken-

  69. -med till exempel Gilgamesh-eposet.

  70. Vi har en lika lång tradition,
    och det måste vi vara medvetna om.

  71. Litteratur på samiska
    har författats och tryckts-

  72. -av både samer och icke-samer länge.

  73. På 1600-talet så är det så-

  74. -att man öppnar en kyrka
    1607 i Lycksele, där jag bor.

  75. Från Lycksele fullkomligt exploderar
    litteraturproduktionen.

  76. Massvis av böcker
    trycks i Lycksele på samiska-

  77. -och inte vilken samiska som helst,
    utan på nåt som i dag-

  78. -närmast liknar umesamiskan.

  79. Det finns influenser både från
    sydligare och nordligare dialekter-

  80. -men den är mest lik umesamiskan.
    Den första samiska litteraturen-

  81. -är skriven på umesamiska.

  82. I dag finns det kanske ett tjugotal
    förstaspråkstalare av umesamiska-

  83. -men många fler som håller på
    att ta tillbaka sitt språk.

  84. Parallellt med den här tryckta
    litteraturen, som är väldigt stor-

  85. -så har jojken
    och muntligt berättande levt vidare-

  86. -som kulturbärande delar
    inom Saepmie.

  87. Utan jojken hade vi förlorat
    mycket av våra värderingar.

  88. Vad är då att skriva på samiska?

  89. De första texterna som producerades
    på samiska var koloniala produkter-

  90. -när vi pratar skriven text.

  91. De första texterna
    är koloniala produkter som skrivs-

  92. -för att underlätta kyrkans
    och statens intrång i Saepmie.

  93. Man översätter biblar.
    Man skriver katekeser.

  94. Man gör olika plakat om var samer
    och svenskar får vara och så vidare.

  95. De här koloniala produkterna-

  96. -kanske man tänker på som nånting
    enbart dåligt, men det visar också-

  97. -en annan inställning
    till de samiska språken på den tiden.

  98. I dag har vi svårt att få
    nånting alls översatt till samiska.

  99. Jag blev glad när jag såg att varje
    rum här har ett namn på sydsamiska.

  100. Den tid det tar,
    det jobb man måste lägga ner-

  101. -för att få upp nåt så enkelt
    som en gatuskylt på samiska-

  102. -där skulle jag gärna ha tillbaka
    lite av nyfikenheten på 1600-talet-

  103. -då allting skulle vara på samiska.

  104. Lycksele, som sagt var,
    är ett litterärt centrum för samiska.

  105. Där börjar man med nånting
    som kallas det sydlapska bokspråket.

  106. -kyrkobokspråket, som en präst
    som heter Fjellström tar fram.

  107. Det skriver man på ett tag
    och det får stor spridning-

  108. -och kan användas av flera människor
    runt om i Saepmie.

  109. Men, som sagt, det finns
    olika dialekter och olika språk-

  110. -och är man språkforskare,
    så är det kul att forska på språk.

  111. Man vill ta fram
    ortografier och så vidare.

  112. Otaliga språkforskare
    har under de senaste 400 åren-

  113. -tagit fram samiska skriftspråk.

  114. Ibland har vi en generation som har
    lärt sig att skriva på ett sätt-

  115. -och när deras barn ska börja skriva
    har vi ett nytt skriftspråk.

  116. Det här kan man se både positivt-

  117. -att det finns
    en ortografi är positivt-

  118. -men man kan också se det negativt.
    Du tar hela tiden ifrån samerna-

  119. -ett sätt att skriva på för att
    det finns nån språkforskare utifrån-

  120. -som vill lägga sin twist på
    hur vi borde skriva nånting perfekt.

  121. I dag har vi sju godkända skriftspråk
    i Sverige, i Saepmie.

  122. Vi har enaresamiska
    och skoltsamiska på...

  123. Nordsamiska finns
    i alla samiska länder utom Ryssland.

  124. Det är på finska sidan.
    Vi har kildinsamiska-

  125. -som skrivs med
    det kyrilliska alfabetet i Ryssland.

  126. Vi har syd- och umesamiska
    och lulesamiska.

  127. Pitesamiska kan man också skriva, men
    det har ingen officiell ortografi.

  128. Därför är det svårare att få saker
    tryckta på pitesamiska offentligt.

  129. Varför behövs samisk litteratur?
    Man kanske måste fråga det.

  130. Jag skulle vilja citera Isak Saba.
    Jag lägger upp citatet här.

  131. Isak Saba skrev vår nationalsång,
    den samiska nationalsången-

  132. -som så fint slutar med orden:
    "Saemien eatneme saemide."

  133. "Sameland åt samerna."
    Han säger så här:

  134. "Det folk
    som inte vill slukas av ett annat"-

  135. -"måste ta tillvara på sina
    folkmelodier, sägner och legender"-

  136. -"på sitt eget modersmål
    och i enlighet med sitt eget folks"-

  137. -"traditioner och seder."

  138. 1905 säger han alltså-

  139. -att det är viktigt
    att vi använder våra egna språk-

  140. -för att i våra egna språk
    sitter vår kultur.

  141. Man kan tänka sig att utan språken-

  142. -så försvinner
    stora delar av kulturförståelsen.

  143. Det är så mycket
    som är knutet till ett språk.

  144. Jag kan prata om olika saker
    på svenska lika väl som på samiska.

  145. Det är inte så att vi hamnar i nån
    situation med oöversättbara delar-

  146. -men det finns nånting väldigt
    språkekonomiskt i varje språk-

  147. -där det som har varit centralt
    för ett språk har specifika begrepp.

  148. När vi förlorar dem förlorar vi
    sättet att se på världen-

  149. -som alltså har funnits inbyggt-

  150. -i den här kulturen.

  151. Om vi har samer i Västerbotten,
    i de olika samebyarna-

  152. -som slutar använda samiska ord
    inom renskötseln-

  153. -och i stället
    för att prata om "lijnie-gaalloe"-

  154. -alltså en ren som har en bläs
    som är vit på ett ganska grått huvud-

  155. -och i stället ska börja förklara:
    "Den som är grå med vitt huvud..."

  156. "Inte den med vitt huvud..."
    Det tar mycket längre tid-

  157. -och du förlorar också kulturen i och
    med att du förändrar ditt språk.

  158. Vi kan vara samer på svenska
    lika väl som samer på samiska-

  159. -men mycket av vår kultur
    är inbyggd i språken.

  160. Samisk litteratur behövs
    för att visa vår närvaro.

  161. Speciellt viktigt blir det när vi ser
    på sånt som Girjas-rättegången-

  162. -där folk kan hävda att samerna
    inte har funnits i området för att...

  163. Och så påvisar man
    en avsaknad av skriftliga dokument.

  164. Litteraturen behövs
    för att påvisa vår närvaro.

  165. Den behövs också
    för att förmedla kultur.

  166. Det finns samer som växer upp
    utanför det kärnsamiska området-

  167. -som behöver tillgång
    till sin kultur.

  168. Där är den samiska litteraturen
    viktig.

  169. Jag menar inte att vi
    behöver skriva böcker som säger-

  170. -"Saepmie A till Ö", med alla kultur-
    likheter- och skillnader förmedlade-

  171. -men att det finns litteratur
    där man kan känna:

  172. "Nu förstår jag den samiska ironin."

  173. "Nu förstår jag samisk humor."

  174. "Aha, det var så här de uttryckte sig
    när de inte höll med."

  175. Vi behöver litteraturen
    för att förmedla kultur.

  176. Den bidrar också till att det samiska
    samhället fortsätter att utvecklas.

  177. Utan litteratur stannar vi lite.

  178. Den samiska litteraturen
    behövs också som en motvikt-

  179. -till den litterära koloniseringen
    av samiska marker såväl som tankar.

  180. Om de enda som skriver
    om oss samer är icke-samer-

  181. -så får inte våra röster höras.
    Vi måste skriva litteratur själva-

  182. -för att skapa en större, mer mång-
    facetterad bild av vad Saepmie är.

  183. Den bilden behöver inte vara samma
    för alla samer.

  184. Det finns lika många
    samiska identiteter som samer-

  185. -men litteraturen behövs,
    och att fler samer börjar skriva.

  186. Mångfalden inom litteratur
    stärker vårt samhälle.

  187. Om vi då börjar prata om
    att vi behöver litteratur-

  188. -och en litteratur
    som alla måste läsa-

  189. -om de ska förstå det samiska
    då har vi också missförstått.

  190. Pratar vi om en homogen,
    enspråkig litterär kanon-

  191. -då misslyckas vi med att förmedla
    en trovärdig bild av mänskligheten.

  192. Har vi en litteratur
    där det samiska inte får plats-

  193. -annat än i väldigt små delar,
    så förmedlar vi inte vårt samhälle-

  194. -på det sätt som det faktiskt ser ut.

  195. Inom Saepmie, och det kommer Anne
    garanterat att säga också sen-

  196. -finns det ett genuint behov
    att få berätta våra egna berättelser.

  197. Det finns jättemånga samer
    som vill skriva och berätta.

  198. Utan samiska
    författare och berättare-

  199. -ger vi bort rätten
    att beskriva oss till nån annan.

  200. Då kommer jag in på jojken. Nu har
    jag pratat mer allmänt om litteratur.

  201. Jag menar att jojk är litteratur,
    men nånting annat också. Vad är det?

  202. Det är den äldsta ännu levande
    musiktraditionen i Europa.

  203. Om man pratar med musikforskare menar
    de att det finns delar i jojken-

  204. -som går tillbaka 5 000 år.

  205. Det finns inte bevarat
    i andra musiktraditioner-

  206. -som har haft avbrott, inom Europa.

  207. Johan Turi,
    vår första romanförfattare-

  208. -som skrev "Muitalus sámiid birra",
    beskrev jojk som en konst att minnas.

  209. Jojken är också ett sätt att minnas.

  210. Genom jojken återkallar jag minnen av
    nånting som har varit, som har hänt.

  211. Det är också så
    att jojken formar ett andligt band-

  212. -mellan jojkaren
    och den person som blir jojkad-

  213. -eller den plats
    eller det djur som man jojkar.

  214. Det är viktigt.
    När jag ska jojka är det inte så att-

  215. -"Nu ska jag jojka en stol,"
    och så jojkar jag om stolen-

  216. -utan genom jojken
    så blir jag det jag jojkar.

  217. Jag lägger in min egen förståelse
    av det jag jojkar-

  218. -i sättet som jag jojkar.

  219. Vi hamnar då i en situation där...

  220. Eftersom jag är det jag jojkar
    när jag jojkar-

  221. -så hamnar vi i ett intressant
    juridiskt dilemma: vem äger en jojk?

  222. Traditionellt är det den som jojkas,
    inte jojkaren, som äger sin jojk.

  223. Om jag ger en jojk till nån av mina
    vänner så har jag gjort jojken-

  224. -men jojken är inte min jojk,
    utan min väns jojk.

  225. Vi kan tänka tillbaka
    för inte så länge sen...

  226. En av Sofia Jannoks jojkar blev
    använd i en musikvideo där hon...

  227. Hon använde...
    Det var en svartvit musikvideo-

  228. -och hon visade
    exempel på rasbiologi.

  229. Musikvideon var väldigt stark,
    men personen vars jojk användes-

  230. -var väldigt upprörd och ville inte
    förknippas med rasbiologi.

  231. Det slutade med att Sofia Jannok
    valde att lyssna på den här kvinnan.

  232. Hon bytte musikvideon,
    för att ägandet var ju...

  233. Trots att hon hade spelat in jojken,
    så äger hon inte jojken i sig.

  234. Traditionella jojkar
    kan beskrivas som skattkistor.

  235. De är fulla av det
    som kallas "aerpien maahtoe".

  236. -traditionskunskap
    och samisk historia.

  237. Man ska komma ihåg
    att jojken är väldigt bred.

  238. Jag vet inte om ni har haft glädjen-

  239. -att sitta med en kartbok och tänka:
    "Hur stort är Saepmie?"

  240. Då kan man säga att Saepmie
    motsvarar ytan av till exempel-

  241. -Schweiz, Österrike, Belgien-

  242. -eller så kan man ta hela Norge
    och en tredjedel av Sverige.

  243. Då har du Saepmie. Det är otroligt
    stort. Givetvis finns variationer.

  244. Vi har det som kallas
    olika jojktraditioner.

  245. Det som nästan följer med
    i alla områden-

  246. -är att det är melodin snarare
    än texten som är det viktigaste-

  247. -för att en jojks text kan vara både
    improviserad och situationsbaserad.

  248. Jag vet inte
    hur många som har sett "Sameblod"-

  249. -men i den jojkas en jojk som heter
    "Stoerre Vaerie", där melodin går:

  250. Men i den har vi de två systrarna,
    som sitter i en båt.

  251. Den ena systern
    vill inte till skolan-

  252. -och så börjar Lene Cecilia Sparrok,
    som är skådespelare, jojka:

  253. Hon jojkar:
    "Njenna sitter i båten och gråter."

  254. "Oj, hon gråter här i båten." Men
    det är fjället hon egentligen jojkar.

  255. Texten kan förändras
    utifrån situationen. Det är viktigt.

  256. Den kan alltså vara improviserad
    och situationsbaserad.

  257. Du jojkar egentligen inte om nånting.

  258. Jojken är en manifestation
    av den eller det som jojkas.

  259. Precis som jag kan vakna och vara
    trött en dag eller glad en dag-

  260. -precis som jag kan förändras
    kan texten i en jojk förändras också.

  261. Vi talar om
    olika jojkdialekter i Saepmie.

  262. De följer i stora drag
    språkgränserna.

  263. Vi har tre stycken
    stora dialektområden inom jojken.

  264. Vi har den östsamiska jojken,
    som är ganska speciell.

  265. Jag vet inte hur många som var med
    på invigningen av Staare 2018-

  266. -men Tiina Sanila-Aikio,
    som är finska sametingets president-

  267. -hon jojkade en "leu'dd".

  268. För dem av er som lyssnade eller som
    kan titta på invigningen på nätet-

  269. -ni kommer att förstå
    att här handlar det om en episk text-

  270. -där texten är det som är
    väldigt viktigt inom melodin.

  271. Man berättar hela sin historia
    på ett sätt. Det är "leu'dd".

  272. Det är en episk jojktradition som har
    försvunnit i de andra dialekterna.

  273. Nu står den nord- och centralsamiska
    jojken först.

  274. Den kallas "luohti" och "vuolle".

  275. Den östsamiska jojken
    är skolt- och kildinsamisk.

  276. Jag själv är sydsame och bor
    i ett syd- och umesamiskt område.

  277. Det jag håller på med
    kallas för "vuelie" eller "vuöllie".

  278. Det finns likheter, som sagt var.

  279. Den sydsamiska jojken... Vi kan
    säga det när vi pratar om jojk-

  280. -att mycket av den jojk
    ni har fått höra är förmodligen-

  281. -om ni inte är samer,
    mest nordsamisk jojk.

  282. Det är den
    man brukar använda i tv-program-

  283. -för att illustrera nåt samiskt.

  284. Den sydsamiska jojken
    brukar beskrivas som mer ålderdomlig.

  285. Det beror i sin tur
    också på att i dag-

  286. -så har den sydsamiska jojken på
    grund av förtryck nästan försvunnit.

  287. Nordsamisk jojk har haft en starkare
    ställning och har fortsatt leva.

  288. Många sydsamer jojkar
    nästan bara traditionella jojkar.

  289. Att skapa nya egna jojkar
    är inte lika vanligt här nere.

  290. Den har också mer likheter
    med den umesamiska jojken.

  291. Om man ska använda sig av ljud-

  292. -så finns det
    inom den nordsamiska jojken mer:

  293. Du använder
    "lo" och "la" som grundljud-

  294. -som du sen modulerar med rösten.

  295. Ju längre söderut du kommer...
    I lulesamiskan har du:

  296. Du använder "välä" mycket.
    Det blir som din grundton.

  297. Längre söderut,
    allra mest söderut så har vi:

  298. Vi använder "nu" och "ja"
    som våra grundtoner.

  299. Det är likadant
    i den umesamiska jojken-

  300. -men där har man också influenser
    norrifrån, med "vala" och "välä".

  301. Attityderna, då?
    Jojk var väldigt länge förbjudet.

  302. Det handlar om
    kolonisation i Saepmie.

  303. Svenska och norska kyrkan
    likställde jojk med djävulsdyrkan.

  304. Man brändes på bål
    för att man jojkade.

  305. Den attityden
    finns kvar på många ställen.

  306. Många samer säger att jojk
    är fint och bra och kulturellt-

  307. -men inte i kyrkan.

  308. Jag blir ibland ombedd
    att jojka i kyrkan-

  309. -och jag kan ibland känna
    att för mig känns det bra-

  310. -men jag förstår också om nån tänker:

  311. "Jaha? Nu ska det vara okej
    med jojken i kyrkan."

  312. Det är mångfacetterat för många
    att tänka på jojken inom kyrkan.

  313. Som sagt, det finns områden kvar
    där det ses som ofint.

  314. Det måste vi komma ihåg
    när vi pratar om jojk.

  315. Samtidigt har vi upplevt
    en väldigt stor attitydförändring.

  316. Fördomar finns kvar, men jojk
    har i dag börjat ses som nåt fint.

  317. Vi behöver inte gå så långt tillbaka.
    En ung renskötare från Mittådalen-

  318. -är kanske
    vår mest kända jojkare i dag-

  319. -som har slagit internationellt,
    Jon Henrik Fjällgren-

  320. -som har satt jojken på kartan. Folk
    tänker: "Jojk? Det var lite häftigt."

  321. Då kan en del säga att det är
    "popjojk", för den är ju modern-

  322. -men det är fortfarande jojk.

  323. Jojken i dag ses alltså
    som nåt lite bättre, kanske.

  324. Jojk är en förmedlare av kultur.
    Dess främsta roll-

  325. -vid sidan av att fungera
    som musikaliska signaturer-

  326. -i stället för att säga ditt namn
    kan du använda din jojk-

  327. -så är det att förmedla kultur.
    Du förmedlar kultur genom jojken.

  328. Den är också en social konstruktion,
    snarare än bara en konstform.

  329. Jojken uppstår
    i mötet mellan människor.

  330. Nåt av det finaste jag vet är
    när samer befinner sig nånstans-

  331. -och det plötsligt
    uppstår spontanjojk.

  332. Det är för att
    folk vill jojka tillsammans-

  333. -inte för att det finns
    en förväntan att nån ska jojka.

  334. Det är nåt av det finaste jag vet.

  335. Med hjälp av jojken
    kan vi vidareförmedla traditioner.

  336. Vi kan också
    beskriva våra traditioner.

  337. Jag tänker nu jojka en jojk
    som handlar om ledarrenen.

  338. "Gaavalohke." Den kommer från
    Gaepbien Gåsta i Kappfjell-familjen-

  339. -men för dem som kan området
    här i Jämtland-Härjedalen-

  340. -så lyssna efter
    de fjäll som vi pratar om.

  341. Okej...

  342. Och Gaepbien Gåstas "Gaavalohke"-

  343. -i den så jojkar han
    hur renflocken rör sig-

  344. -vem är först, "gaavalohke",
    ledarrenen, hur den följs.

  345. Han säger också hur vi ska gå
    på vintern för att komma dit-

  346. -där betet är fritt.

  347. Han säger att i "jijnje-vaerie"
    måste du gå på den här stigen-

  348. -för här är det enklast
    att ta sig fram.

  349. "Såevmie lea daajroes."
    Vi vet att betet där borta är bra.

  350. Allt det här förmedlas i jojkform.

  351. Det blir kultur och traditionskunskap
    som du får fram i den jojken.

  352. Jojk är också
    ett historiskt dokument.

  353. Den har en dekolonial funktion,
    och förmedlar historier och sägner.

  354. Den beskriver
    historiska händelser och platser-

  355. -och den påvisar samisk närvaro-

  356. -även utanför områden som vi kanske
    känner som samiska kärnområden.

  357. Den skogssamiska kulturen har ofta
    skjutits undan och blivit bortglömd-

  358. -men det finns
    massvis av jojkar och mikrofoner...

  359. Det finns massvis av jojkar
    från det skogssamiska området-

  360. -som bekräftar närvaron
    utanför de kartor-

  361. -som vi så ofta blev matade med,
    där Saepmie blir mindre och mindre.

  362. Jag tänker jojka en jojk
    som heter "Räkerbákttie".

  363. Den jojkar jag alltid. Den berättar
    en berättelse om Saepmie.

  364. Den berättar om vad som har hänt
    tidigare och den påvisar närvaro.

  365. Räkerbákttie ligger i närheten av
    Malå, på umesamiskt område. Máláge.

  366. Räkerbákttie, där så kom det...

  367. På ungefär 1600-talet kom det män
    som ville ha silver och dyrbarheter.

  368. De kom till samerna
    och försökte stjäla det här.

  369. De kom till en familj
    där de mötte en flicka.

  370. Hennes föräldrar var inte hemma,
    så hon tänkte lösa det "sami style".

  371. Hon sa: "Följ mig, så ska jag visa
    var vi har gömt vårt silver."

  372. "Men vi kan bara gå på natten,
    så ta med facklor."

  373. Man tar facklorna
    och går ut i natten...

  374. Namnet betyder: "Det stora stupet
    där rövarna föll ner."

  375. Så här går den jojken.

  376. För mig är det inte bara
    förmedling av historia-

  377. -utan även förmedling av kultur. Den
    som förmedlade den jojken till mig-

  378. -har inte bara förmedlat historien,
    men också utökat mitt jojkförråd.

  379. Jag brukar alltid säga
    att när jag jojkar den-

  380. -så tackar jag Jörgen Stenberg.
    Utan honom hade jag inte fått den.

  381. Jojken är en social konstruktion
    som skapas i mötet mellan oss samer.

  382. Det finns en jojk som på engelska
    kallas "Joik to three Sami parishes"-

  383. -"en jojk till tre samiska kommuner"-

  384. -som berättar
    om nåt ganska tragiskt i Kautokeino.

  385. Det är egentligen en berättelse
    om Kautokeinoupproret. Melodin är:

  386. Ni hör att den är ganska nedstämd.

  387. Den berättar alltså historien om vad
    som hände under Kautokeinoupproret.

  388. "Ubmejen Stáđđa", Umeå Stads jojk.

  389. Vi står och stampar om att få
    sätta upp en skylt utanför Umeå-

  390. -där det står att Umeå faktiskt heter
    Ubmeje, som vi alla faktiskt säger.

  391. Man menar att det är utanför
    det kärnsamiska området.

  392. Jojken visar att det inte är så.
    Vi har faktiskt en jojk-

  393. -som handlar specifikt om staden.

  394. Den är också litteratur.
    Ett stort antal jojkar har använts-

  395. -som inspiration av andra författare
    ända sen koloniseringen påbörjades.

  396. Den har spritts som läst litteratur.

  397. Goethe och Longfellow skriver
    två av sina absolut främsta dikter-

  398. -"Hiawatha", som ni kanske känner
    till, baserade på två jojkar-

  399. -som återges av Schefferus
    i hans bok "Lapponia".

  400. Den som har gjort de här jojkarna
    är Olaus Sirma.

  401. De jojkarna
    slår ner som en bomb i Europa.

  402. Plötsligt har vi nånting
    som är naturligt men ändå romantiskt-

  403. -men inte förskönande. Litteratur-
    historien i Europa förändras.

  404. Plötsligt skriver Goethe
    "Unge herr Werthers lidanden"-

  405. -och blir drivande
    inom den tyska litteraturhistorien-

  406. -på grund av två samiska jojkar.
    Det är sällan man nämner det.

  407. Det finns också i Skottland.
    Det finns en engelsk folksång-

  408. -som heter "Twa wizards"
    och är baserad på en jojk-

  409. -som handlar om två nåjder
    som har en kamp mellan varandra.

  410. En annan version
    har spelats in på en skiva som heter:

  411. "Unsongs: Forbidden Songs."
    Den är gjord av en norsk artist.

  412. Moddi heter han. Tack.

  413. Anders Fjellners "Soldotterns söner"-

  414. -är också en jojk som förenar jojk
    med traditionella berättelser-

  415. -som sen blir skriven litteratur.

  416. Jojken är alltså
    lika mycket skriven som muntlig.

  417. Jag vill avsluta med det som är
    jojkens viktigaste funktion i dag.

  418. Jag vet att ni alla har hört Maxida
    och Kitok och alla rappare och så-

  419. -som finns i Saepmie. Varför är det
    så lätt att förena rap med jojk?

  420. Den har egentligen samma budskap.
    Den förmedlar nånting-

  421. -med ett visst meloditänk
    som kanske följer den här rörelsen-

  422. -som jag gör med handen.

  423. Jojken har använts som motstånd-

  424. -på många sätt,
    både traditionellt och i dag.

  425. Dessutom, nånting
    som man kan säga är motstånd...

  426. Vi kan tänka rent medicinskt.
    Jojk har visats motverka Alzheimers.

  427. Det är inte bara motstånd rent
    fysiskt, men motstånd mot att glömma.

  428. Jojk, som jag sa i början,
    är att minnas.

  429. Det är också ett sätt
    att visa missnöje och tillrättavisa-

  430. -med text, men också utan.
    Min systers jojk, den går...

  431. Den kan jag modulera. Om jag
    skulle vara irriterad på henne-

  432. -kan jag ändra melodin och göra den
    mer gnällig och få fram det-

  433. -precis som Lene Cecilia Sparrok
    i "Sameblod", att hon ändrar texten.

  434. Man kan använda den
    för ironi och förlöjligande-

  435. -och för att beskriva förtryck.

  436. Det finns två stycken jojkar-

  437. -den ena är snart 400 år gammal,
    från Nasafjäll-

  438. -som heter "Násavárren vuelie".

  439. Den texten som är i den säger:

  440. "Renarna orkar inte längre.
    De dör när de drar ert gruvskräp."

  441. Den gör motstånd mot gruvan
    som öppnades och förtrycket där.

  442. Den har förmedlats i 400 år.

  443. Den går så här:

  444. Det är "Násavárren vuelie",
    men protesten har inte tagit slut.

  445. Jag ska avsluta med en sista jojk.
    Den skulle man kunna säga är-

  446. -klimatrörelsens jojk.
    Den heter "Gulahallat eatnamiin".

  447. Den är gjord av en jojkare
    som heter Sara Marielle Gaup Beaska-

  448. -och den gjordes
    till klimatmötet COP21 i Paris.

  449. Den jojken har färdats
    med en sten från nordligaste Norge-

  450. -springandes genom hela Europa
    fram till klimatmötet.

  451. Den vill jag avsluta med,
    och hävda att den jojken-

  452. -precis som Schefferus återgivande
    av Olaus Sirmas jojkar-

  453. -har påverkat vår historia i dag.

  454. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Folkmusik, Jojk, Litteraturvetenskap, Musik, Samer, Samisk folkdiktning, Samisk litteratur, Samisk litteraturhistoria, Samiska språk, Språk och identitet, Språk och samhälle, Språkhistoria, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Min väg till språket

Madeleine Renhuvud är lärare, författare och konstnär. Hennes samiska historia har präglats av fadern, som tidigt blev föräldralös och växte upp i en familj där han förlorade det samiska språket. När Madeleine så småningom ville erövra sydsamiskan fann hon snart att en timmes undervisning i veckan, som hon fick i skolan, var alldeles för lite. Vägen till språket blev lång och krokig. Hennes längtan efter det samiska tog sig uttryck i bildkonsten och ledde till slut fram till barnboken om renkalven Mavve. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur på våra bibliotek

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur idag

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Aktiv dödshjälp

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.