Titta

UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Om UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Föreläsningar om idrottsrörelsen och om hur den kan bli mer jämlik och inkluderande. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018 : Jämställdhet för en framgångsrik idrottDela
  1. Jag kom fram till att jag kommer att
    vara en mansgris resten av livet.

  2. Jag är inte nöjd med det,
    så jag får vara en nykter mansgris.

  3. Vi ska prata om jämställdhet
    för en framgångsrik idrott.

  4. Jag är Sofia B. Karlsson
    från Riksidrottsförbundet och Sisu.

  5. Jag utbildar och planerar
    utbildningar i de här frågorna.

  6. Vill du säga nåt kort om vem du är
    innan vi drar igång?

  7. Kort...
    Jag är ju en vit, heterosexuell man.

  8. Sitter ni bekvämt?
    Vi kör 1,5 timme bara om mig.

  9. Jag har jobbat med Sofia
    men frilansar egentligen-

  10. -bland annat med den här
    utbildningen.

  11. Då undrar ni vad jag har gjort.
    Jag har varit det dåliga exemplet.

  12. Jag och Sofia har pratat
    utifrån min problematik.

  13. Det började med en praktikplats.
    Få män gjorde det här jobbet.

  14. Jag känner många kvinnor som hotas
    och får problem om de uttalar sig.

  15. Jag vet ingen man som gör det Sofia
    och några väninnor till mig gör.

  16. Jag kände
    att det var bäst att skärpa till sig.

  17. Det gjorde du. Du står ju här i dag.

  18. På ett halvår. En bra resa.

  19. Jag börjar med att berätta
    vad vi gör på RF.

  20. Det kan ni mycket om, men det är
    för att rama in den här resan.

  21. 2025 ska vi vara jämställda.
    Det är vår vision.

  22. Om man går in på Strategi 2025...

  23. Där finns våra mål och där ingår
    alla resor ni har pratat om.

  24. Om jämställdhet konstaterar vi
    att vi inte har nått målen.

  25. Vi har jobbat med frågan i 40 år,
    och nu tar vi nya krafttag-

  26. -för att vi inte har nått fram.

  27. Där är bland annat du med, Musse.

  28. Flera projekt har inte landat
    precis som vi har velat.

  29. Jag är ganska ny i RF
    och kan inte så mycket om historien.

  30. Men vi har inte förändrat strukturer,
    kulturer och styrsystem.

  31. Det tar vi tag i nu.

  32. En organisation som inte bryr sig om
    jämställdhet och inkludering-

  33. -kommer inte att vara
    en relevant organisation.

  34. Den moderna föreningen måste vara
    jämställd och inkluderande.

  35. Vi skriver ut vårt mål:

  36. Män och kvinnor ska ha samma förut-
    sättningar att idrotta och påverka.

  37. Man kan direkt flika in-

  38. -att det oftast
    handlar om fler kön än två.

  39. Vi pratar framför allt
    om män och kvinnor-

  40. -men här inne och i samhället
    finns det människor av olika kön.

  41. Våra jämställdhetsmål,
    om man vill läsa mer om dem-

  42. -ligger på Strategi 2025-sidan
    och på vår egen hemsida.

  43. Jämställdhet handlar om mer än
    att räkna huvuden:

  44. Hur många vi är i styrelserummen,
    hur många tränare av olika kön.

  45. Det handlar om villkor
    och förutsättningar att utöva idrott-

  46. -hur idrotter värderas,
    vad som syns i media och så vidare.

  47. Vad lyfter vi fram inom
    idrottsrörelsen?

  48. Möjlighet att utveckla och leda.

  49. Vilka förutsättningar har vi
    att utöva och att bli tränare?

  50. Vem får frågan?

  51. Jämställdhetsintegrering handlar om-

  52. -att ha med perspektivet
    i alla delar av en verksamhet.

  53. När man lägger budget,
    planerar verksamheten och så vidare.

  54. Delaktighet och inflytande
    handlar mest om styrelserummen.

  55. Vi har varit inne på det här med rum.

  56. Jämställdhet, inkludering och normer
    kan låta flummigt.

  57. Vi har brutit ner det till olika rum
    där man kan titta på frågorna-

  58. -och identifiera vem som har mest
    makt och vem som inte finns i rummet.

  59. Tränings- och tävlingsarenan,
    till exempel.

  60. Vem finns där och har möjlighet
    att utöva sin idrott på bra villkor?

  61. Vem sitter i styrelserum
    och kan påverka en verksamhet?

  62. Vilka är representerade där? Hur ser
    de ut och vilka erfarenheter har de?

  63. Åskådarplats - hur ser det ut där
    och vilket språkbruk används?

  64. Tanken är att kolla på sin egen
    verksamhet, för det ser olika ut.

  65. Normerna är oskrivna regler
    som avgör handlingsutrymme-

  66. -och vem som har mest makt
    och möjlighet att påverka.

  67. Det handlar om hur vi pratar, vad vi
    bygger in och som är självklart.

  68. Hur vi bemöter varandra och handlar
    kommer vi att komma in på.

  69. Hur bygger vi våra organisationer,
    med vilka hinder och möjligheter?

  70. Varför har hela Idrottens hus
    samma hudfärg som mig ungefär?

  71. Varför ser det ut så?

  72. Det handlar mycket om vilka
    strukturer vi behöver jobba med-

  73. -för att fler ska få möjlighet
    att påverka idrotten.

  74. Normer handlar också om
    att verka i sin vardag-

  75. -i mötet med de ni tränar
    eller leder, eller i styrelsen.

  76. Både på mikronivå,
    vilka ord ni använder-

  77. -vem ni ger ordet, väljer att se
    och kanske väljer bort-

  78. -och på makronivå, som handlar
    om styrsystem och strukturer.

  79. Att alla specialidrottsförbund
    ska ha jämställda styrelser-

  80. -kan ses som en makrohandling.

  81. Språkbruk i vardagen
    kan ses som en mikrohandling.

  82. Det kan få stora effekter
    för individen-

  83. -att möta ett inkluderande
    eller exkluderande språk.

  84. Här ser vi exempel på hur normer
    utmanas i idrotten just nu.

  85. Vem får tävla med vem? Lindsey Vonn
    fick inte tävla med killar.

  86. "Det klarar hon inte", sa nån.

  87. Men hon är världsetta,
    så varför skulle hon inte klara det?

  88. Vi kan utmana normer
    för vem som är välkommen.

  89. De som inte finns i idrotten i dag
    är bland annat hbtq-personer.

  90. De är inte med lika mycket som andra.
    Vilka normer bygger vi in där?

  91. Vi tar upp det här
    eftersom det hänger tajt ihop.

  92. Det gäller inte bara vilken kille,
    tjej eller icke-binär som får delta-

  93. -utan även vem den är i övrigt.

  94. Man kan inte jobba
    med en sak åt gången där.

  95. Även om det förstås
    måste fokuseras ibland.

  96. Normerna - språk, handling,
    organisationsbygge och symboler-

  97. -vad som är viktigt i verksamheten -
    kan få olika konsekvenser.

  98. Vi kommer att prata ganska mycket
    om maskulinitetsnormen.

  99. Har ni hört talas om det?
    Hur många? Ganska många.

  100. Det är oskrivna regler om
    hur man förväntas vara som kille.

  101. De får betydelse för vem som
    kan vara trygg i ett omklädningsrum-

  102. -och vilka skällsord som används för
    att behålla en överordnad position.

  103. Maskulinitetsnormen
    handlar både om språkbruk-

  104. -och om att leva upp
    till den man förväntas vara.

  105. Om man inte klarar, kan eller vill
    det, kan man få svårare att passa in.

  106. I höstas såg säkert alla
    det här med #metoo.

  107. Många kvinnor började berätta
    om saker de hade varit med om.

  108. Eller "vi", kan man säga.

  109. Att bli utsatt för kränkande språk,
    bli våldtagen och allt däremellan.

  110. Jag ser att jag har glömt ett K,
    men det har ni kanske redan märkt.

  111. Hur man förväntas vara som kille
    präglar vilket språk som används.

  112. Femininitet eller kvinnor
    kanske nedvärderas.

  113. De kan få såna här konsekvenser-

  114. -och därför är det viktigt
    att jobba förebyggande.

  115. Bilden är från DN.

  116. Nästan 2 300 kvinnor berättar
    om vad de har utsatts för.

  117. För många var det ingen nyhet, men
    det visade vad vi har att jobba med.

  118. Man ska inte dra domedagsparalleller,
    men vi har mycket kvar att göra.

  119. Vi ska komma in på
    vad var och en kan göra.

  120. Det nationella arbetet handlar mycket
    om att koppla ihop språkbruk-

  121. -i omklädningsrum, i styrelserum
    och på tävlingsarenan.

  122. Vi behöver rensa bort
    det som är dåligt redan där.

  123. I organisationer där det finns våld
    eller hot om våld-

  124. -har man oftast inte
    rensat undan det här från början.

  125. Det har trappats upp
    för att man har sett genom fingrarna.

  126. Hur många tränare och ledare
    är det här inne? De allra flesta.

  127. Vi har försökt lägga upp det här
    utifrån vår organisation.

  128. Vem kan göra vad på vilken nivå?

  129. Inte sällan slår man ifrån sig.

  130. Det är nån annan som gör fel
    eller som inte har lyckats.

  131. Men för att vi ska kunna nå
    vårt önskade läge i Strategi 2025-

  132. -behöver vi hitta
    en ingång till oss själva.

  133. Vad kan vi göra för att bidra?

  134. Inte för att det står i dokumenten.
    Det är en ödesfråga för idrotten-

  135. -vem som vill,
    kan och får söka sig till oss.

  136. –Eller hur, Musse?
    –Håller med. Jag vågar inte annat.

  137. Det här med normer är intressant.
    Vi upplever lite grann-

  138. -att många män blir trötta på
    att vi pratar om mansnormer.

  139. Jag har hållit på med kampsport
    i över trettio år.

  140. Jag har varit normen hela tiden.

  141. Vi börjar vår föreläsning om hur
    problemfritt det har varit för mig.

  142. Problemfritt på alla sätt och vis.

  143. Eller hur? Vad härligt med en kör!

  144. Förutom att jag har varit
    i en mansdominerad sport-

  145. -så har jag varit framgångsrik
    och gjort tv.

  146. Det blir som
    en extra plusmeny på McDonald's.

  147. Men om jag förflyttar mig
    till ridning, hur är det då?

  148. En väldigt kvinnodominerad sport.

  149. Blir det svårare för mig då? Tvärtom.

  150. Mansnormen glider över där:
    "Vad roligt att det kommer en kille!"

  151. Därför måste vi börja i den änden.

  152. Vi kan känna oss lite kränkta,
    men då får vi deala med det själva.

  153. Den här pyramiden
    är ett försök att illustrera–

  154. -vad vi kan göra-

  155. -i det som kan ses som små grejer
    som inte spelar så stor roll.

  156. Ord vi använder eller små handlingar,
    skojbråk och sånt där.

  157. Om vi blir duktiga på att röja
    och får bort det här-

  158. -slipper vi mycket
    av det andra där uppe-

  159. -som föreningar eller förbund.

  160. Och då...

  161. I föreningen och som tränare vill man
    gärna koppla det här till sig själv.

  162. Vi gjorde en lista.
    - Musse, du vill gärna börja där.

  163. Jag är lite besviken på namnet.
    Jag ville att listan skulle heta...

  164. Jag kan inte säga det sista ordet.
    Kan inte du göra det?

  165. Det var en överlevnadsguide
    till PK-apokalypsen.

  166. Väldigt många uppfattar det som
    att världen kommer att ramla sönder.

  167. Vi kommer inte att få skämta om nåt.

  168. Det kommer att bli ett helvete.
    Vi kommer inte att få kramas.

  169. Många grejer är jättesvåra
    i den här processen.

  170. Och det är svårt. Det är jättesvårt.

  171. Det finns bra anledning att göra det.
    Vi tänkte ta oss igenom den.

  172. Många säger: "Säg några enkla grejer
    som jag kan tänka på."

  173. -"så att jag inte behöver tänka på
    att inte krama nån eller säga 'bög'."

  174. Många upplever att det är det enda
    man måste tänka på.

  175. Listan kan hjälpa till. Den kan verka
    banal, men vi ska ta oss igenom den.

  176. Ett viktigt perspektiv är också-

  177. -att jämställdhet
    har varit en kvinnofråga.

  178. Den har drivits av kvinnor.
    Man har pratat om att stärka kvinnor.

  179. Fokus nu är att skifta perspektiv-

  180. -till varför man ska stärka kvinnor.

  181. En struktur underlättar för män att
    bli tränare, komma in i styrelser-

  182. -och bli satsad på i sin idrott.

  183. Om vi inte gör upp med den strukturen
    och de normerna-

  184. -kan vi stärka kvinnor hur mycket vi
    vill. Vi måste göra båda sakerna.

  185. Därför har vi gjort en lista
    som handlar om var och en.

  186. Det handlar inte om att vara snäll
    mot nån, utan om vad vi alla gör.

  187. Det handlar mycket om
    att börja med sig själv.

  188. Om man inte bottnar i det här,
    kan man inte leva ut det.

  189. Man måste granska sig själv,
    och inte med snälla ögon.

  190. På det sättet... Jag kan ge
    ett bra exempel från mig själv.

  191. Jag blev uppmärksammad
    på min mansgrisighet 1999-

  192. -när jag flyttade ihop med en tjej.

  193. Hon synade mig
    och jag blev superkränkt-

  194. -även om ordet inte var vanligt då.

  195. Jag ska inte berätta så mycket
    om den incidenten-

  196. -men det sjuka är att jag bara blev
    bra på att dölja min mansgrisighet.

  197. Det gjorde jag till för tre år sen,
    när jag fick ett nytt uppvaknande.

  198. Jag insåg att jag hade blivit
    en duktig posör, en hycklare.

  199. Det var inte roligt att komma på det.
    Jag är 46 år nu.

  200. Det var jobbigt,
    men också en väldigt bra väg framåt.

  201. Jag kom fram till att jag kommer att
    vara en mansgris resten av livet.

  202. Jag är inte nöjd med det,
    så jag får vara en nykter mansgris.

  203. Det är ett bra förhållningssätt för
    mig. Ni får göra vad ni vill med det-

  204. -men det gör det lite lättare för mig
    att hålla mig på rätt sida.

  205. Jag kan dra en parallell.
    Jag träffar många ledare, tränare-

  206. -förbundsrepresentanter och
    ledamöter, och de flesta är män.

  207. När man pratar jämställdhet
    gäller det-

  208. -att prata olika till olika
    människor, att hitta en ton.

  209. Många känner skuld för
    det man själv har varit en del av.

  210. Alla har vuxit upp i omklädningsrum
    där ledarskapet inte var så medvetet-

  211. -kring vad man fick säga.

  212. Man har inte lärt sig att säga ifrån
    när nån säger nåt sexistiskt-

  213. -eller att man "spelar som käringar",
    "bögjävel" eller så.

  214. Vi måste sätta in en kil
    i ekorrhjulet.

  215. Om tränare och ledare inte säger
    ifrån kommer det att fortsätta.

  216. Det behövs oftast inte stora grejer.

  217. Många har gjort upp
    med sin skuldkänsla.

  218. "Hur kan jag bli en del
    av den positiva utvecklingen?"

  219. Man kan göra annorlunda
    från och med i dag.

  220. Det är viktigt att inte måla in
    den som gjort nåt dåligt i ett hörn.

  221. Alla kan bidra. Det har blivit
    allt viktigare att uttala det.

  222. Det är inte bara kvinnor
    som kan prata om det här.

  223. Vi bör alla ta det ansvar vi kan.

  224. Särskilt män i maktposition
    har möjlighet att påverka.

  225. Man kan nå ut till andra personer.
    Man kan säga nej till andra-

  226. -utan att vara i kroppen som blir
    utsatt, och bidra till förändring.

  227. Där handlar det mycket om
    att deala med sin egen skuld.

  228. Det är en välsignelse
    med #metoo-rörelsen.

  229. Man kanske inte kan identifiera sig
    med de jobbiga grejerna.

  230. Det jobbiga är att känna igen sig,
    och där har man mycket att vinna.

  231. Då kommer vi till min favoritpunkt,
    ta vara på kränktheten.

  232. Jag träffade Luis
    från Män för jämställdhet.

  233. Han tipsade mig om
    ta vara på din kränkthet.

  234. Det är en helt briljant grej.
    Nästa gång du känner dig kränkt-

  235. -är det stor chans att du har kränkt
    nån som inte gillar hur du pratar.

  236. Om jag har använt n-ordet-

  237. -känner jag mig missförstådd.
    Jag är inte rasist.

  238. Det påminner mig om att den personen
    hävdar att jag är rasist.

  239. Men jag upplever mig inte som det.

  240. De flesta av oss känner nog en
    rasist, men ingen som erkänner det.

  241. "Jag heter Musse, jag är sexist."
    Förstår ni?

  242. Vi känner inga homofober heller.

  243. Nästa gång jag blir kränkt ska jag
    ta åt mig av det jag får höra.

  244. Om jag identifierar mig
    med våldtäktsmän, rasister-

  245. -sexister och homofober, blir det
    mycket lättare för mig att gå framåt.

  246. Även om jag absolut inte
    vill vara det.

  247. Det är att ta vara på kränktheten.

  248. Men det tar tid att vänja sig.

  249. "Jag sa det där just nu faktiskt..."

  250. I stället för att det blir bråk
    kan man sätta sig ner en stund-

  251. -och ta vara på kränktheten.

  252. Nästa punkt, lyssna in,
    kommer från...

  253. När jag har lyssnat in hur det låter
    i föreningar och förbund-

  254. -kommer det ofta upp
    att "vi har inga problem".

  255. Ibland kan det säkert vara så,
    men inte alltid.

  256. Det är mer ett varningstecken när
    man säger att man inte har problem.

  257. Inte sällan korrelerar
    den insikten med-

  258. -att man tillhör en privilegierad
    grupp, som en styrelse.

  259. Att lyssna in är egentligen
    en förlängning av det.

  260. Vill man få reda på hur det ser ut
    i föreningen eller laget-

  261. -måste man lyssna in
    olika människor på olika positioner.

  262. Först då får man en helhetsbild
    över hur det ser ut.

  263. Vi brukar använda teflontestet.
    Man tittar på sina egna privilegier-

  264. -och funderar på vad andra inte har
    som jag har.

  265. Punkten är viktig,
    även om den ser banal ut på papper.

  266. Det handlar om att fundera på
    vem man är i relation till normer-

  267. -och lyssna in folk som har
    en annan situation eller position.

  268. Vad menar du med "träna"?

  269. Man ska öva på de här grejerna.

  270. Förutom att jag har haft
    en massa privilegier-

  271. -har jag fått vara nära kompis
    till många av mina ex.

  272. Man får veta sanningen av dem -
    väldigt ofta.

  273. Och ofta på ett väldigt brutalt sätt.

  274. Det kanske inte alla vill,
    men det är väldigt nyttigt.

  275. Jag tror att man kan hitta ställen
    och sammanhang att träna på-

  276. -där man kan försöka ta sig fram
    med nån man känner sig trygg med.

  277. Man ska träna på-

  278. -att lyssna på sig själv
    och se sig själv på olika sätt.

  279. Då har man nån som kan spegla en
    och konfrontera en-

  280. -och då kan man förflytta sig
    mycket snabbare.

  281. Många av oss är ju tränare
    på ett eller annat sätt.

  282. Alla vet att träning ger...

  283. Om jag tränar och inte får ont, har
    träningen väldigt liten betydelse.

  284. Har man dessutom elitsatsat
    och inte har förslitningsskador-

  285. -då har man inte gjort nog.
    Då blir man besviken över det.

  286. Det sitter ihop så mycket
    med personlig utveckling.

  287. Det stämmer på precis samma sätt.

  288. Det här med träning och mindfulness
    har kommit starkt.

  289. Man ser många poster om att
    "jag älskar personlig utveckling".

  290. Då håller man inte på
    med personlig utveckling.

  291. Gör det inte ont, är det poänglöst.
    Jag tror att det är så enkelt.

  292. Hitta platser där man kan börja
    tryggt. Sen blir det ganska jobbigt.

  293. Men man tar sig vidare
    och blir bättre på det här.

  294. -Missade jag nåt?
    -Nej.

  295. De två sista hänger mycket ihop.

  296. Det handlar ganska mycket om
    att koppla våra värdegrunder...

  297. De flesta föreningar
    har en värdegrund.

  298. De visar upp den på hemsidan
    och har den i dokument.

  299. Det är kopplat till ledarskap.

  300. Om värdegrunden ska bli levande
    och få verkningsgrad-

  301. -måste den göras om till handlingar.

  302. Det en ledare
    kan göra väldigt bra är-

  303. -att vara tydlig med vilka handlingar
    som kan kopplas till värdegrunden.

  304. Vad vill vi göra,
    och vad vill vi inte göra?

  305. Till exempel främja en kultur
    där vi kan säga ifrån.

  306. Laget kan hjälpa oss
    att se oss själva-

  307. -men också att våga säga ifrån
    när nån går över gränsen.

  308. Min erfarenhet,
    och även forskningens, tror jag, är-

  309. -att i en machokultur
    som präglas av normen-

  310. -att vara nedvärderande mot kvinnor,
    är det inte lätt att säga ifrån.

  311. Då måste man träna på att säga ifrån
    och som ledare främja det beteendet-

  312. -så att den som är jobbig
    är den går över gränsen.

  313. Det är en liten grej, men en viktig
    förskjutning i vart vi vill.

  314. Om man som tränare och ledare
    har granskat sig själv-

  315. -kan man säga: "Vi bör säga ifrån.
    Säg gärna ifrån om jag tabbar mig."

  316. Det är möjligt att man gör det
    när man trampar på i gamla spår.

  317. Man måste ge folk en chans
    att hitta en väg dit.

  318. Man kan börja med att inte skratta
    och förstärka skämten.

  319. Det kan vara svårt att säga ifrån,
    så man börjar med att inte skratta.

  320. Sen kanske man kan säga ifrån
    till tränaren:

  321. "Det här sägs, det skulle vara bra
    om du hjälpte mig."

  322. Man kan be en kompis stå upp för en
    när man säger ifrån.

  323. Till slut säger man ifrån själv.

  324. Det värsta som kan hända är
    att man är en lite bättre person.

  325. Just det.

  326. Vi kopplar det här
    till Strategi 2025-

  327. -för varje person
    behöver en ministrategi 2025.

  328. Det låter jättenördigt och det kanske
    bara är vi som uppskattar det.

  329. Men vi har en egen resa att göra
    i den här utvecklingsresan.

  330. Vi gör det hela tiden och kommer på
    sånt vi vill bli bättre på.

  331. Kanske sånt vi inte är utsatta för,
    men som vi behöver lära oss om.

  332. Om vi ska lyckas med resan till 2025,
    behöver vi alla göra små miniresor.

  333. Därför skrev vi "Vem är du 2025?".

  334. Jag brukar försöka hitta
    ett egoistiskt perspektiv i det här.

  335. Man kan tänka att det kanske
    kommer fler till min förening-

  336. -för att det är mer öppet
    och fler känner sig trygga.

  337. Man kan också tänka
    att man ska vara relevant 2025.

  338. Om många förflyttar sig,
    om vi lyckas-

  339. -kanske det inte finns plats för en,
    och det är tråkigt av flera skäl.

  340. Man sitter på viktig kunskap som
    kan hjälpa folk framåt i idrotten.

  341. Det vore synd
    om den gick till spillo.

  342. Lite reklam.

  343. Vi har tagit fram sidan
    inkluderandeidrott.se-

  344. -där det finns jämställdhetsunderlag
    så att man kan diskutera frågorna.

  345. Hur kan jag bli en ledare
    som känner till mina privilegier-

  346. -och föra vidare bra saker
    till laget eller styrelsen?

  347. Det finns filmer, t.ex. på herrlag
    som har tagit ställning mot våld.

  348. Det förväntas av män att man
    kan ta till våld på olika sätt.

  349. Andra har jobbat med tjejgrupper
    som behöver stärkas.

  350. På den här sidan kan man hitta
    olika ändar att börja i.

  351. Det finns hjälp, inte bara hos oss.

  352. Där finns de här olika rummen
    som man kan titta in i-

  353. -och förflytta sig i omklädningsrum,
    styrelserum eller på träning.

  354. -Så att ni vet.
    -Tack för i dag!

  355. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställdhet för en framgångsrik idrott

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svensk idrott har inte nått sina jämställdhetsmål. Därför behövs nya krafttag för att förändra strukturer, kulturer och styrsystem. Det anser Sofia B Karlsson, jämställdhetsresurs på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Tillsammans med Musse Hasselvall, programledare och kampsportsprofil som sadlat om till ridning, talar hon om jämställdhet i idrottens olika rum; tränings- och tävlingsarenan, omklädningsrummet och styrelserummet. De går igenom hur man kan göra för att synliggöra könsnormer och hur man kan förändra de delar som hindrar idrottsutvecklingen. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Idrott, Idrottsrörelsen, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Jämställdhet för en framgångsrik idrott

Svensk idrott har inte nått sina jämställdhetsmål. Därför behövs nya krafttag för att förändra strukturer, kulturer och styrsystem. Det anser Sofia B Karlsson, jämställdhetsresurs på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Tillsammans med Musse Hasselvall, programledare och kampsportsprofil som sadlat om till ridning, talar hon om jämställdhet i idrottens olika rum; tränings- och tävlingsarenan, omklädningsrummet och styrelserummet. De går igenom hur man kan göra för att synliggöra könsnormer och hur man kan förändra de delar som hindrar idrottsutvecklingen. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Livet är en sjukamp

Carolina Klüft har tagit såväl VM- som OS-guld i sjukamp och hon innehar fortfarande det svenska rekordet i sporten. De kunskaper hon fick med sig under karriären applicerar hon nu på andra delar av livet, för att hitta motivation och nå framgång. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och berättar om hur hon nådde sina mål genom att bland annat stärka sin självkänsla och balansera sina prestationer. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Idrott för alla

Jonas Morin är den före detta elitbasketspelaren som startade en ny tävlingsform inom basket anpassad för barn - easy basket - när sonen med vänner ville börja spela. Klubben har arbetat mycket med inkludering och har nu över åttio olika nationaliteter. Här berättar Jonas Morin om sin passion för basket och om hur han arbetar för att göra idrott inkluderande för alla. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Resan mot likvärdig idrott

Trots att nästan alla barn någon gång i livet är med i en idrottsförening är det få unga med funktionsnedsättning som deltar i organiserad idrott. Vad beror det på och vad kan göras för att skapa en likvärdig och inkluderande idrott? Om detta berättar Kim Wickman, docent och lektor i pedagogik och forskningsledare inom specialpedagogik vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för de komplexa sambanden mellan idrott, genus och funktionsnedsättning ur ett normkritiskt perspektiv och föreläser om ledarskap utifrån deltagarperspektiv. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Idrott för alla

Jonas Morin är den före detta elitbasketspelaren som startade en ny tävlingsform inom basket anpassad för barn - easy basket - när sonen med vänner ville börja spela. Klubben har arbetat mycket med inkludering och har nu över åttio olika nationaliteter. Här berättar Jonas Morin om sin passion för basket och om hur han arbetar för att göra idrott inkluderande för alla. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.