Titta

UR Samtiden - ResearchED 2018

UR Samtiden - ResearchED 2018

Om UR Samtiden - ResearchED 2018

Föreläsningar från den internationella skolkonferensen ResearchED. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2018 : Den svåra uppgiften med prestationsutvärderingDela
  1. Så är fallet. Elever med höga
    provresultat får också höga betyg.

  2. Tack för att ni har kommit hit.

  3. Jag heter Jonas Vlachos och är
    professor vid Stockholms Universitet-

  4. -och
    Institutet för Näringslivsforskning.

  5. Jag intresserar mig för hur olika
    aspekter av konkurrens påverkar skolan.

  6. En av aspekterna är hur man utvärderar
    prestation skolorna emellan.

  7. Det behöver man ju göra
    i alla sorters system-

  8. -inte minst i det marknadsorienterade.

  9. Problemet är att det är en svår uppgift
    i ett marknadsorienterat system.

  10. Det svenska systemet för utvärdering
    bygger i grund och botten på förtroende.

  11. Vi har standardiserade prov-

  12. -som används
    för att bedöma kunskapsnivån.

  13. Svaren bedöms lokalt i skolan.

  14. Sverige har länge haft
    nationella prov som bedöms lokalt.

  15. Det har sina fördelar. Läraren får en
    uppfattning om elevens kunskapsnivå-

  16. -i förhållande till de kunskapskrav
    som myndigheterna ställer på eleven-

  17. -och indirekt på läraren och skolan.

  18. Men det är även problematiskt med
    tanke på diskretionen i bedömningen.

  19. Diskretionen kan i viss utsträckning
    te sig harmlös, det är bara "brus".

  20. Vissa lärare är hårdare
    i betygsättningen än andra lärare.

  21. Man värderar svaren olika.

  22. Men diskretionen kan även missbrukas
    för strategiska syften.

  23. Utöver detta har vi betygen som sätts
    av lärarna. Även det är problematiskt.

  24. Det finns goda skäl
    till att lärarna ska sätta betyg.

  25. Det innebär att eleven bedöms utifrån
    vad som har lärts ut i klassrummet.

  26. Utifrån vad läraren bedömer som viktigt
    baserat på de material som används.

  27. Återigen har vi problemet
    med diskretion i bedömningen.

  28. Vissa lärare är generösare med betygen-

  29. -även om olika elever
    besitter exakt samma kunskaper.

  30. Återigen handlar det om att man kan
    missbruka diskretionen om man vill.

  31. Det här vore inte så problematiskt
    om betyg inte var så viktiga.

  32. Men betyg är viktiga i svenska skolan.

  33. De avgör elevernas
    framtida möjlighet att plugga vidare.

  34. Eleverna bryr sig därför i stor
    utsträckning om vilka betyg de får.

  35. Samtidigt finns, som ni alla vet, starka
    marknadskrafter i svenska skolan.

  36. I ett sånt system uppfylls i allmänhet
    kundens önskemål.

  37. Därför finns det starka incitament
    att manipulera skolsystemet.

  38. Det är problematiskt
    om man vill utvärdera skolor.

  39. Den här bilden har nog vissa här sett.

  40. Den heldragna linjen åskådliggör
    genomsnittligt meritvärde-

  41. -för slutbetygen i årskurs 9.

  42. Den pekar stadigt uppåt.

  43. Den streckade linjen visar svenska
    elevers snittresultat i tre ämnen-

  44. -i Pisa-undersökningarna.

  45. Det finns en stor diskrepans mellan
    utvecklingen av resultaten enligt Pisa-

  46. -och meritvärdets utveckling i Sverige.

  47. Om man använder betyg
    för att utvärdera-

  48. -hur väl det går för
    det svenska systemet som helhet-

  49. -säger de inte så mycket.

  50. Om vi nu ser diskrepansen
    mellan ett relativt objektivt-

  51. -men inte helt perfekt utvärderings-
    verktyg som Pisa och meritvärdet-

  52. -och att den är så stor överlag-

  53. -är diskrepansen troligen även stor
    mellan de enskilda skolorna.

  54. Ett sätt att ta reda på hur stort
    problemet är skolorna emellan-

  55. -är det här:

  56. Jag har tittat på skolor som fick samma
    resultat på nationella provet-

  57. -i matematik, engelska och svenska
    i årskurs nio.

  58. Jag jämförde en skola
    med relativt hård betygssättning-

  59. -där relativt låga betyg sattes-

  60. -med en skola som var relativt generös
    i betygssättningen.

  61. Jag jämförde inte ytterligheterna-

  62. -utan relativt hårda
    och relativt generösa skolor-

  63. -med samma genomsnittliga resultat.

  64. Skillnaden mellan en generös
    och en hård skola är ungefär 25 poäng.

  65. Hur mycket är det?

  66. Om man skulle rangordna alla de 1 600
    svenska skolorna på den här nivån-

  67. -skulle skolan gå
    från plats 1 100 till 500.

  68. Trots att skolorna har samma resultat-

  69. -kan de alltså klättra 600
    platser på listan.

  70. Givet hur ofta vi rangordnar skolor
    kan det ju ses som problematiskt-

  71. -och förändra vår syn på hur
    vi rangordnar de olika proven.

  72. Svårigheterna tar inte slut här.

  73. Det här är i förhållande till
    de lokalt betygsatta nationella proven.

  74. Nästa fråga vi kan ställa oss
    är om proven är tillförlitliga.

  75. Skolinspektionen har också ställt sig
    den frågan, är de tillförlitliga?

  76. Det finns stora skillnader
    i hur skolorna bedömer proven.

  77. De samlade in tusentals prov
    och rättade om dem.

  78. Dessa data har jag använt-

  79. -för att undersöka friskolornas
    och de kommunala skolornas prestation-

  80. -under gymnasiets första år.

  81. Jag kontrollerade för en rad faktorer
    på elevnivå-

  82. -såsom elevernas tidigare studieresultat
    i den nioåriga grundskolan-

  83. -socioekonomiska faktorer o.s.v.

  84. Den första stapeln, benämnd "external"-

  85. -visar resultaten
    från den relativa jämförelsen-

  86. -när vi använder de externt rättade
    proven. De har en negativ effekt.

  87. Elever i fristående gymnasieskolor-

  88. -presterar alltså sämre
    än elever i kommunala gymnasieskolor.

  89. Sen gjorde jag samma analys
    med exakt samma test-

  90. -men använde i stället
    lärarens egen utvärdering.

  91. Då fick jag fram den andra stapeln.

  92. Om detta resultatmått används-

  93. -ser det ut som om friskolorna
    presterar bättre.

  94. Och det statistiskt signifikant bättre
    än de kommunala skolorna.

  95. Om man försöker utvärdera...

  96. Det här är hela sektorn.

  97. Jämförs hela gruppen friskolor
    och hela gruppen kommunala skolor-

  98. -får man diametralt motsatta
    uppfattningar om hur sektorn fungerar-

  99. -beroende på om man tittar på
    externt eller internt rättade prov.

  100. Det är som sagt exakt samma prov.
    Inga andra resultatmått används.

  101. Om proven används i utvärderingssyfte
    är de alltså inte så tillförlitliga.

  102. Analysen kan göras på andra sätt.

  103. Så här ser jag på saken:

  104. Givetvis mäter prov och betyg
    inte samma saker.

  105. Betyg är mer omfattande
    och mäter fler parametrar än prov.

  106. Men det borde åtminstone finnas
    en viss koppling mellan prov och betyg.

  107. Och det gör det. Elever som får höga
    provresultat får också höga betyg.

  108. Men stora skillnader förekommer, och
    många av dem är inget att oroa sig för.

  109. Det är så systemet är uppbyggt,
    och det av goda skäl.

  110. Korrelationen beskriver jag
    som en funktion.

  111. En funktion som korrelerar
    provresultaten med betygen.

  112. Antalet frånvarande elever måste även
    räknas in. Inte alla elever gör proven.

  113. Om man tittar på data så förstår man
    att de inte är slumpvis utvalda.

  114. Det brukar vara de sämsta eleverna.

  115. De elever som inte deltar i proven
    är alltså inte slumpvis utvalda.

  116. De är de mest lågpresterande.

  117. Jag har tagit med både provresultaten-

  118. -och antalet frånvarande
    vid skolorna i fråga i beräkningen.

  119. Jag har velat se om systematiska
    skillnader mellan skolorna förekommer-

  120. -och i synnerhet hur stora de är.

  121. Problemet är ju att proven
    inte är helt tillförlitliga.

  122. Graden av tillförlitlighet varierar.

  123. Baserat på den omrättning
    som Skolinspektionen gjorde-

  124. -har jag klassificerat de olika proven.

  125. Proven är ju
    mer eller mindre tillförlitliga.

  126. Matematikprovet är mer tillförlitligt.

  127. Men inte helt. Det kan även
    manipuleras, och det är nåt som görs.

  128. Våra data visar ändå att det är rätt
    tillförlitligt. I engelska ges tre prov:

  129. Mindre tillförlitliga är
    de muntliga och skriftliga proven.

  130. Däremot verkar det tredje provet,
    Läsa och förstå, högst tillförlitligt-

  131. -troligen
    för att provet består av flervalsfrågor.

  132. Detsamma gäller för svenska.

  133. Det skriftliga och det muntliga provet
    är mindre tillförlitliga-

  134. -medan delprovet Läsa och förstå
    är mer tillförlitligt.

  135. Nationella prov ges även
    i NO-ämnena och SO-ämnena.

  136. De verkar vara mindre tillförlitliga-

  137. -sett till diskrepansen mellan intern
    och extern rättning av samma prov.

  138. I ett antal ämnen ges inga nationella
    prov, såsom de praktiska och estetiska.

  139. Jag har försökt använda mig
    av detta som undersökningsunderlag-

  140. -för att se hur skolorna sätter betyg-

  141. -och huruvida det finns systematiska
    skillnader skolorna emellan.

  142. För att kunna göra det har jag klumpat
    ihop alla kommunala skolor i en grupp.

  143. Bara årskurs 9 ingår i undersökningen.

  144. Sen har jag jämfört dem
    med de tre största friskolekoncernerna:

  145. Academedia, IES - engelska skolan -
    och Kunskapsskolan.

  146. Dem har jag delat in i separata grupper
    eftersom de äger så pass många skolor.

  147. Sen har jag klumpat ihop
    alla andra friskolor i en hög.

  148. Förhållandet mellan prov och betyg-

  149. -skiljer det sig mellan de kommunala
    skolorna och de fyra friskolegrupperna?

  150. Om samma förhållande
    gällde för alla skolor-

  151. -och det enda som skilde sig mellan
    skolorna var brus, tillfälligheter-

  152. -skulle vi få nollestimat
    för alla dessa olika friskolor.

  153. Om friskolorna tenderade att vara
    hårdare jämfört med provresultaten-

  154. -skulle vi få negativa estimat. Var de
    generösa skulle vi få positiva estimat.

  155. Hur är det då med kärnämnena?

  156. När det gäller matematik
    har jag jämfört mattebetygen-

  157. -med provresultaten i matematik.

  158. Man kan konstatera
    att samtliga fyra friskolegrupper-

  159. -tenderar att ge mer generösa betyg.

  160. På Y-axeln illustreras meritvärdet.

  161. Det innebär att exempelvis IES-

  162. -är 0,6 meritpoäng mer generösa.

  163. Är det mycket? Inte supermycket.

  164. Men sett till
    spridningen mellan skolorna...

  165. Spridningen av betygen i matematik
    mellan skolorna-

  166. -är 1,5.

  167. Jag skulle säga att det här utgör en
    stor del av skillnaden mellan skolorna.

  168. Vi ser samma mönster för alla skolor.

  169. Sen tittade jag på engelska.
    Först jämförde jag betygen-

  170. -med resultaten överlag
    från det nationella matteprovet.

  171. Återigen ser vi samma mönster.

  172. Dock är estimaten något lägre,
    i synnerhet för IES.

  173. De är ändå positiva, så en viss tendens
    mot mer generös betygssättning finns.

  174. Men problemet är att vi ju vet-

  175. -att genomsnittsbetyget baseras på
    resultatet från tre olika delprov.

  176. Och två av dem är inte så
    tillförlitliga, de är lättmanipulerade.

  177. Så jag har bara jämfört engelskbetyget-

  178. -med resultaten
    från det mest tillförlitliga provet.

  179. Alltså delprovet Läsa och förstå.

  180. Vad har jag då kommit fram till?

  181. Jämför vi engelskbetygen med det
    mest tillförlitliga engelskdelprovet-

  182. -ser vi en enorm diskrepans, särskilt
    i IES fall. Hur förklarar man det?

  183. En förklaring är att eleverna vid IES
    och Kunskapsskolan, ja, allihop-

  184. -är särskilt bra
    på att uttrycka sig skriftligt-

  185. -och även på att uttrycka sig muntligt
    på engelska.

  186. IES är en engelskspråkig skola. Dessa
    prov lämpar sig nog särskilt väl.

  187. Det för oss fram till problemet.
    Vilket är det bästa utvärderingssättet?

  188. Vi har ett prov som vi litar på och
    de andra är behäftade med problem-

  189. -men innehåller värdefull information.

  190. Vi bryr oss inte bara om
    elevernas läs- och hörförståelse-

  191. -utan även om deras
    skriftliga och muntliga färdigheter.

  192. De resultatmått som vi använder
    påverkar som synes analysens utfall.

  193. Sen gjorde vi samma sak med svenska.

  194. Betygen i svenska jämfördes med
    resultaten från det nationella provet.

  195. Vi jämförde bara med
    det mest tillförlitliga provet.

  196. Mönstret är ganska tydligt:

  197. När vi använder det mest tillförlitliga
    provet är friskolorna mer generösa-

  198. -än de kommunala i betygssättningen.

  199. Vi kan även göra en liknande analys
    genom att bara jämföra-

  200. -resultaten från de mindre tillförlit-
    liga proven med de mer tillförlitliga.

  201. Vi kan göra det
    inom de enskilda ämnena.

  202. Vi ser på resultatet
    från det muntliga provet-

  203. -i förhållande till
    läs- och hörförståelseprovet.

  204. Vi tar resultatet på skolnivå från
    delprovet som är mindre tillförlitligt-

  205. -och jämför det med resultatet
    från det mest tillförlitliga provet:

  206. Läs- och hörförståelseprovet.
    Det här mönstret ser vi.

  207. I synnerhet när det gäller IES-

  208. -gör dessa elever
    betydligt bättre ifrån sig på proven-

  209. -som vi vet är lättare att manipulera.

  210. Vi gjorde samma sak
    med det skriftliga provet-

  211. -och ser samma mönster.

  212. Friskolorna är systematiskt bättre-

  213. -eller är mer generösa med betygen,
    beroende på hur man ser det-

  214. -när vi använder
    det mindre tillförlitliga provet.

  215. Man kan göra samma sak med svenska.

  216. Det muntliga och det skriftliga provet.
    Mönstret är detsamma.

  217. Vilka resultat vi än använder-

  218. -är friskolorna i samtliga fyra grupper
    mer generösa i betygssättningen-

  219. -än de kommunala.

  220. Vi kan även titta på NO-resultat.

  221. Vi kan jämföra betygen i dessa ämnen-

  222. -med deras egna provresultat
    i de enskilda ämnena.

  223. Prov i biologi, fysik och kemi
    ges enligt ett roterande schema.

  224. Det här mönstret framgår
    när vi jämför biologiresultaten-

  225. -med resultatet
    från det nationella provet i biologi.

  226. Betygssättningen är återigen generös.

  227. Dock litar vi inte på biologiproven
    eller proven i de andra NO-ämnena.

  228. Ett annat sätt att göra det här är att
    jämföra biologibetyg med matteresultat.

  229. Matte är inget idealiskt mått,
    det är inte biologi-

  230. -och det är det ämne som bäst kan
    förutsäga elevernas samlade resultat.

  231. Vad händer om man jämför
    biologibetygen med matteresultaten?

  232. Jo, då hittar man en stor diskrepans.

  233. Med biologiprovet eller matteprovet
    som utgångspunkt-

  234. -framträder resultatskillnader
    skolorna emellan.

  235. Man kan göra samma sak med kemi
    och hitta samma mönster-

  236. -och fysik och hitta samma mönster.

  237. Man kan göra samma sak
    med SO-ämnena.

  238. De proven ges också
    enligt ett roterande schema.

  239. Man kan antingen jämföra betygen
    med resultaten från deras egna prov.

  240. Det illustreras i den första stapeln.

  241. Sen har jag jämfört samhällskunskaps-
    resultaten med matteprovresultaten.

  242. Samma mönster framträder.

  243. När vi använder de prov
    som har mer ämnesanknytning-

  244. -men även är mer lättmanipulerade
    med strategiska överväganden-

  245. -kan vi se
    att de fyra olika friskolegrupperna-

  246. -nästan konsekvent
    tycks prestera bättre-

  247. -när betygen jämförs med
    de egna proven än med matteprovet.

  248. Det är problematiskt.

  249. Slutligen kan man göra samma sak med
    ämnena i vilka nationella prov inte ges.

  250. Praktiska och estetiska ämnen.
    Vad jämför man dem med?

  251. Skolresultaten skiljer sig åt på grund
    av elevurvalet och skolornas kvalitet-

  252. -men vi utgår från att matte är den
    bästa resultatindikatorn som vi har-

  253. -och matteresultatet
    är bästa resultatmåttet.

  254. Vi jämför betygen i de ämnena
    med matteresultatet.

  255. Ett konsekvent mönster framträder igen.

  256. Alla fyra friskolegrupper tenderar
    att sätta högre betyg i de ämnena...

  257. ...i jämförelse med matteresultaten.

  258. Ett sätt att förklara detta är förstås-

  259. -att om en skola som specialiserar sig
    på idrott eller musik-

  260. -har eleverna högre betyg i de ämnena.

  261. Om jag detaljgranskar
    de skolor som har musikinriktning-

  262. -så ser jag att så faktiskt är fallet.

  263. Om jag detaljgranskar data
    ser jag att skolor som Adolf Fredrik-

  264. -har höga musikbetyg
    jämfört med matteresultatet.

  265. Det är precis vad man förväntar sig.

  266. Problemet är att om man gör det,
    så sticker två friskolegrupper ut-

  267. -som alldeles särskilt bra
    på ämnena bild, musik och idrott:

  268. Kunskapsskolan och IES.

  269. Såvitt jag vet har inte de
    musik- eller idrottsinriktning.

  270. De har snarare en akademisk profil
    och fokuserar mer på det.

  271. De har ingen specialinriktning.
    De borde vara bra på grundkunskaper.

  272. Men de är även duktiga på hemkunskap.

  273. Visst kan betygen vara rättvisande,
    eller också är det nåt lurt.

  274. Man kan göra detta på olika sätt.

  275. Med jämförelsen
    mellan olika friskolegrupper-

  276. -vill jag visa att diskrepanserna
    är systematiska och ganska stora.

  277. Det innebär inte att problemet
    bara finns bland friskolorna.

  278. Här är ett annat sätt att se på saken.
    Här ser vi betygsfördelningen.

  279. Vi applicerade min metod på alla ämnen-

  280. -för att se hur
    de olika skolornas betygsättning-

  281. -förhöll sig
    till de mest tillförlitliga resultaten.

  282. Alltså provet i matematik-

  283. -och i engelsk och svensk
    läs- och hörförståelse.

  284. Jag jämförde betygen
    från alla ämnen med dessa prov.

  285. Den blå linjen
    representerar de kommunala skolorna.

  286. I genomsnitt är de minst generösa,
    vilket jag just har visat.

  287. Men det finns en stor spridning vad
    gäller betygsgenerositeten i gruppen.

  288. Graden av betygsgenerositet hos läraren
    har betydelse även i kommunala skolor.

  289. Den röda linjen representerar övriga
    friskolor som inte tillhör koncernerna.

  290. De är i snitt också mer generösa, men
    skolorna skiljer sig åt ganska mycket.

  291. Den gröna linjen representerar de fri-
    skolor som tillhör de stora koncernerna.

  292. I snitt är dessa skolor
    de mest generösa-

  293. -men spridningen är stor även här.

  294. Vad gör vi åt saken, då?

  295. För det första har vi kunnat se att det
    är svårt att välja rätt resultatmått.

  296. Resultatmåttet påverkar utfallet.

  297. Ju mer tillförlitligt resultatmåttet är
    desto mindre kan validiteten vara.

  298. Ju mindre spelrum som finns för att
    använda diskretion i betygssättningen-

  299. -eller att bedöma ett prov i ämnet-

  300. -ju snävare blir den del av kursplanen
    som vi kan testa.

  301. Ju mer obestämbart kunskapsinnehållet
    som vi önskar testa är...

  302. Vi vill ju att eleverna ska kunna skriva
    och inte bara kunna läsa engelska.

  303. ...desto mer diskretion måste användas.

  304. Så om vi förlitar oss till
    väldigt tillförlitliga indikatorer-

  305. -som gör det svårt för lärarna
    att manipulera provresultaten-

  306. -blir kunskapsdelen
    som vi kan testa snävare.

  307. Man måste göra en avvägning.

  308. Man kan inte få det ena utan det andra.

  309. Om man vill testa bredare och djupare
    kunskapsinnehåll-

  310. -måste man även tillåta
    viss diskretion i betygssättningen.

  311. En lösning på problemet
    skulle kunna vara extern bedömning.

  312. Den stora fördelen med det - lokal
    rättning har ju också sina fördelar -

  313. -är att man faktiskt kan testa
    mer obestämbart kunskapsinnehåll-

  314. -utan strategiska motiv
    från lärarens eller skolans sida.

  315. Det finns problem med detta också,
    däribland undervisning inför provet.

  316. Det förekommer sannolikt redan.

  317. Lärarna anpassar undervisningen-

  318. -utefter det de tror ska komma på
    nationella provet och struntar i annat.

  319. Strategisk frånvaro förekommer också.
    Lågpresterande elever-

  320. -ombes att inte göra provet.

  321. Det är vanligt i USA, vilket kan bero på
    att skolorna ständigt utvärderas där.

  322. Fusk förekommer också.

  323. Studier från USA visar att en av
    nackdelarna med all utvärdering-

  324. -är att fusket och användandet
    av otillbörliga hjälpmedel kan öka.

  325. Det här förekommer sannolikt redan
    i Sverige. I alla fall i en viss grad.

  326. Men man kan även förvänta sig
    att om vi börjar med extern rättning-

  327. -så växer nog problemen.

  328. En lösning vore att införa individ-
    anpassade prov som de har i Danmark.

  329. Proven ser olika ut för olika elever.

  330. De struktureras olika från år till år,
    så provinriktad undervisning försvåras.

  331. Men problemet med den modellen-

  332. -är att det är svårare
    att jämföra resultaten elever emellan-

  333. -och över tid. Man kan inte få allt.

  334. Jag har ingen perfekt lösning.

  335. Men vi måste inse att när vi vill
    utvärdera skolors resultat-

  336. -finns det en konflikt mellan
    tillförlitligheten i proven vi använder-

  337. -och validiteten i utvärderingssystemet.

  338. Mäter de verkligen det vi vill mäta?

  339. Det är svårt att ta fram ett bra och
    tillförlitligt prov med stor validitet.

  340. Däri finns en konflikt.

  341. Vi måste också förstå att...

  342. Jag har pekat på ett problem,
    skolornas olika strategiska motiv.

  343. Men det finns andra problem
    med stor diskretion.

  344. Vissa grupper gynnas mer.

  345. Om jag skulle visa
    vilka grupper det är-

  346. -som drar störst nytta av diskretionen-

  347. -är det flickor med svensk bakgrund
    och högutbildade föräldrar.

  348. Det är den gruppen som ändå tenderar
    att göra bra ifrån sig i skolan.

  349. En tydligare koppling
    mellan provresultat och betyg-

  350. -vore till gagn
    för de missgynnade grupperna.

  351. Problemet är enligt
    Skolverkets senaste rapport-

  352. -att trots att flickor med svensk
    bakgrund och högutbildade föräldrar-

  353. -som gynnas av diskretionen-

  354. -och vars betyg skulle sjunka om prov-
    resultat och betyg kopplades samman-

  355. -är det ändå den gruppen-

  356. -som presterar bättre
    än andra grupper i gymnasiet.

  357. Det innebär att lärarna gör rätt
    när de är mer generösa med betygen.

  358. De ger högre betyg till de elever-

  359. -som presterar bättre i gymnasiet.

  360. Här finns det inte bara en konflikt
    mellan tillförlitlighet och validitet-

  361. -utan det är även fråga om rättvisa...

  362. Effektivitet och rättvisa.

  363. Om vi använder ett prov
    som antagningsmekanism till skolorna-

  364. -väljer vi ju ut de elever som i
    genomsnitt presterar sämre i gymnasiet.

  365. Ett av skälen till att vi vill ha betyg
    är att de är bra på att förutsäga saker.

  366. De säger mycket om
    elevens kunskaper från skolan.

  367. Det är positivt.

  368. Samtidigt är de inte helt tillförlitliga
    och i viss mån även orättvisa.

  369. Orättvisan verkar löna sig.

  370. Vad gör man då, kan man undra?
    Det är nåt vi får fundera över.

  371. I sammanfattning kan man säga detta
    om dagens utvärderingssystem:

  372. Jag har visat att vissa problem finns.

  373. Det är alltid lättare att hitta problem-

  374. -än att komma på uppenbara
    eller perfekta lösningar.

  375. Man får göra avvägningar. Tack!

  376. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den svåra uppgiften med prestationsutvärdering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Kunskapsbedömning (pedagogik), Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Den svåra uppgiften med prestationsutvärdering

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Varför misslyckas bra professionell utveckling?

Det finns en forskningskonsensus om att bra professionell utveckling tar tid och ska fokusera på inlärning. Ändå har en rad nya tester visat att professionell utveckling med hjälp av dessa modeller har haft en begränsad inverkan på lärarutövningen och ingen inverkan på studentresultat. Varför är det så? Harry Fletcher-Wood, biträdande utbildningschef på Institute for teaching i Storbritannien, berättar. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Från forskning till praktik

Tom Sherrington har arbetat som lärare och rektor i 30 år. Han är nu utbildningskonsult som specialiserat sig på lärarutveckling, läroplan och bedömningsplanering. Här talar han om vilken resa lärare behöver göra så att deras insikter från forskning omvandlas till praktiska handlingar och beslutsfattande i klassrummen. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Minne och mening

Det har funnits två sidor av hur man ser på utbildning. Den ena menar att utbildning är att få eleven att förstå, den andra menar att det är genom memorering som kunskap sitter. Utbildningsdesignern Oliver Caviglioli berättar här om ämnet genom att utforska Daniel Willinghams citat "förståelse är minne i förklädnad". Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Tillförlitlig bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen, som essäer, är mer autentiska men svårare att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Daisy Christodoulou är utbildningsdirektör vid No more marking. Hon arbetar nära skolor med att utveckla nya metoder för bedömning. Här hör du hur hon anser man kan möta denna utmaning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Skapa skolkultur

Det finns bevis som tyder på att det som många lärare har blivit ombedda att ägna sig åt i klassrummen varit högst ineffektivt och i värsta fall slöseri med tid. Detta har lett till en ofta ohållbar nivå av arbetsbelastning och lärarutbrändhet. Tom Bennett, grundare av ResearchEd och rådgivare för utbildningsdepartementet i Storbritannien, försöker peka ut de väsentliga komponenterna i ett framgångsrikt klassrum baserat på forskning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Staten ger första hjälpen till problemskolor

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.