Titta

UR Samtiden - ResearchED 2018

UR Samtiden - ResearchED 2018

Om UR Samtiden - ResearchED 2018

Föreläsningar från den internationella skolkonferensen ResearchED. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2018 : Varför misslyckas bra professionell utveckling?Dela
  1. Många av våra fortbildningsprogram
    historiskt sett-

  2. -utgår från att det går jättebra att
    låta lärare utforska på egen hand.

  3. God morgon. Tack för att ni har kommit
    hit. Jag heter Harry Fletcher-Wood.

  4. Jag ska prata om varför bra
    professionell utveckling misslyckas.

  5. Jag var lärare i några år i Japan,
    sen Indien och London.

  6. Jag blev allt mer
    intresserad av lärarfortbildning.

  7. Nu jobbar jag på Institute for Teaching-

  8. -där jag lär personer som
    utbildar lärare att bli bättre på det.

  9. Jag har också
    ett intresse för svenska skolor.

  10. Det här är mitt nionde besök
    på åtta eller nio år.

  11. Jag vill se om nåt av det som vi lärt
    oss i Storbritannien kan användas här.

  12. När jag förberedde mig
    frågade jag några vänner-

  13. -vad jag borde läsa
    om svensk lärarfortbildning.

  14. En skickade det här till mig: "Låt
    staten ta över lärarnas fortbildning."

  15. Slutsatsen: "Vi anser att det är hög tid
    att reformera fortbildningssystemet..."

  16. "...och återupprätta
    en fortbildning värd namnet."

  17. Jag fann det lite underligt.

  18. I England har vi lagt mycket tid på
    att bråka om-

  19. -huruvida kommunala skolor är bättre
    än friskolor. Det påminner om Sverige.

  20. Men påverkan på klassrummet
    har varit begränsad.

  21. Man förändrar titeln
    och kanske skoluniformen-

  22. -men läraren
    fortsätter göra samma sak.

  23. Om vi flyttar ansvaret
    för lärarfortbildningen i skolor-

  24. -från rektorn till staten,
    vad skulle då bli annorlunda?

  25. Vad är det vi bör hålla utkik efter?

  26. Det är en svår fråga,
    men som tur är har vi svaret.

  27. Vi har tre separata svar,
    från stora studier-

  28. -som har gått igenom
    allt vi vet om lärarfortbildning.

  29. Jag vill börja med
    att gå igenom tre av studierna.

  30. Den första är gjord
    av Laura Desimone, 2009.

  31. Hon beskriver
    en forskningskonsensus-

  32. -gällande fem aspekter
    av effektiv professionell utveckling.

  33. Hon pratar om behovet
    av fokus på innehåll-

  34. -av sammanhang, att fortbildningen
    bygger på de värderingar man har-

  35. -aktiv inlärning,
    att man inte bara sitter där-

  36. -att det sker under en längre period,
    och att alla samarbetar.

  37. Det här påminner om en
    genomgång i England från 2015-

  38. -av Philippa Cordingley och andra.

  39. Hon säger att
    de mest rigorösa påståendena-

  40. -motsvarar genomsnittliga
    till stora positiva effekter-

  41. -eller fyra hänglås i EEF-verktygslådan.

  42. Hon menar att det här
    är väldigt rigorös forskning.

  43. Hon talar om inslag som liknar
    varandra. Fokus på ämnet-

  44. -och att man ser att det man ber lärare
    göra stämmer med skolarbetet.

  45. Man bör anlita extern
    expertis under en längre tid-

  46. -och man bör ge stöd till chefer.

  47. Nyligen gick Linda Darling-Hammond
    och hennes kollegor-

  48. -igenom i princip alla studier om
    god lärarfortbildning.

  49. De sa: "Positiva resultat har
    stimulerat en generell konsensus..."

  50. "...om typiska komponenter
    i högkvalitativ lärarfortbildning."

  51. Det ska vara fokuserat på innehåll,
    de talar om expertstöd-

  52. -att lärarna själv gör nåt. Det
    ska ske länge, man ska samarbeta-

  53. -det är modeller för effektivt arbete,
    och en chans till återkoppling.

  54. Det råder alltså konsensus
    kring vad lärare måste bli bättre på.

  55. I dag vill jag sticka
    lite hål i denna konsensus.

  56. Jag tror det finns fler problem
    än vad genomgångarna gör gällande.

  57. Vad händer när vi testar det här?

  58. Det här ger oss ett recept, så att säga.

  59. Om jag ansvarar
    för lärarfortbildning nånstans-

  60. -kan jag med det här receptet
    skapa ett program som passar.

  61. Under de senaste åren, särskilt i USA-

  62. -har olika organisationer gjort
    randomiserade kontrollerade studier.

  63. Vissa lärare får den här fortbildningen
    och andra ingenting.

  64. Jag ska ta upp tre av dessa studier.

  65. Den här studien varade i ett år.

  66. Lärarna i grupp A-

  67. -fick 115 timmars fortbildning.

  68. Deras kollegor i grupp B
    fick bara 10 timmar.

  69. De fick fortbildning under sommarlovet
    och blev videocoachade.

  70. Nån hade tittat på video
    när de undervisade och gav dem råd-

  71. -och dessutom träffades de
    i en professionell miljö.

  72. Författarna sa dessutom att
    fortbildningen var av hög kvalitet-

  73. -och att många deltog. Det
    är inte dålig fortbildning. Den är bra.

  74. Men vad de fann var en besvikelse.
    Lärarna fick utökad kunskap-

  75. -men förbättrade inte
    elevernas prestationer.

  76. Så ytterligare
    hundra timmars fortbildning-

  77. -påverkar inte elevernas prestationer,
    trots att det är bra fortbildning.

  78. Studien var kanske inte lång nog.
    Så vi tittar på en som var två år lång.

  79. Vi hade även sommarfortbildning,
    coachning och uppföljningsseminarier.

  80. Planen genomfördes mer eller mindre
    som forskarna hoppades på.

  81. Lärarna fick drygt dubbelt så
    mycket fortbildning under de här åren.

  82. Men under de här två åren såg de
    varken skillnad på lärarnas kunskap-

  83. -eller elevernas prestationer.

  84. Så de testade att titta på tre år.

  85. I den här studien berättar de inte
    vad grupp B får-

  86. -men grupp A får 120 timmars träning,
    och de tittar på hur väl elever förstår.

  87. Lärarna
    utvärderade programmet positivt.

  88. De ökade sin kunskap lite,
    men eleverna lärde sig inte mer.

  89. Jag ska ge er ett citat
    som belyser problemen lite.

  90. "Resultaten är en besvikelse..."

  91. "...med tanke på vilken tid
    personal och lärare har lagt ner..."

  92. "...och det värde
    som lärarna såg i fortbildningen."

  93. "Vi fann lite bevis..."

  94. "...för att fortbildningen
    påverkade lärarnas kunskap litegrann."

  95. "Men det gällde bara
    en åtgärd under ett år."

  96. "Vi hittade inga förändringar i under-
    visningen eller elevernas prestation."

  97. Observationerna gjordes trots att pro-
    grammet uppfyllde nästan alla kriterier-

  98. -för effektivitet som lades fram
    av Laura Desimone.

  99. Vi har ett recept,
    men när vi följer det-

  100. -är resultaten inte vad vi hoppats på.

  101. Motsatt effekt gäller också,
    och det blir underligare.

  102. De här studierna,
    av Allen och hans kollegor-

  103. -har återskapats
    i olika typer av skolor.

  104. Det kallas interaction coaching.

  105. Man skickar
    en klassrumsvideo till en coach-

  106. -som sen kommenterar
    hur man hanterar eleverna.

  107. En månad senare
    skickar man en ny video.

  108. Så här finns inte nåt samarbete,
    vilket ju ska vara så viktigt.

  109. Det har inte
    nåt med ens ämne att göra.

  110. Som mattelärare kan man få
    en svensklärare som coach.

  111. Ändå påverkar
    det här imponerande mycket.

  112. Vi har ett recept
    som alltså inte alltid funkar-

  113. -men som också ibland funkar när man
    inte följer det. Det är problematiskt.

  114. Ett annat problem är
    att det är ett paket.

  115. Receptet ber en att göra
    en massa olika saker.

  116. Men vi vet inte
    vilka av dessa som funkar.

  117. Det kan jag visa med den här studien
    av Linda Darling-Hammond, m.fl.

  118. De räknade hur många av studierna
    som mätte sina kriterier.

  119. Hur många studier inkluderade aktiv
    inlärning? Det var 34 av 35 studier.

  120. Om nåt inte inkluderades, så handlade
    det inte om att det exkluderades-

  121. -utan om det var otydligt i studien
    huruvida coachning var involverad.

  122. Alla dessa studier inkluderar alltihop.

  123. Darling-Hammond skriver:

  124. "Vi utvärderar ofta
    modeller med många olika inslag..."

  125. "...så vi kan inte dra slutsatser om
    hur effektiva olika komponenter är."

  126. "Vi kan inte kommentera
    de inslag i modellerna..."

  127. "...som inte gav positiva resultat."

  128. "Kanske delar modellerna inslag
    utan att ge positiva effekter."

  129. "Kanske beroende på svagheter
    i innehåll, design eller utförande."

  130. Så här har vi ett recept, men om det
    inte funkar får man skylla sig själv...

  131. Det här är svårt. Om man är rektor-

  132. -och man vet att coachning
    bör vara baserat på ett ämne-

  133. -men bara har pengar till tre coacher-

  134. -ska man då bara säga
    att ens samhällslärare inte får en?

  135. Vi kan inte fatta de beslut som rektorer
    måste fatta utifrån den info vi har.

  136. Så det är inte mycket att utgå från.

  137. Nu när jag beskrivit problemet
    och fått en person att lämna rummet...

  138. Det är ingen fara!

  139. ...vill jag prata om tre områden
    som vi kan förbättra.

  140. Det första är hur vi kan förbättra pro-
    grammen som vi erbjuder i skolorna.

  141. Det andra är hur vi kan få fram
    mer användbar forskning.

  142. Det tredje är hur vi kan förbättra
    systemet för stöd till skolor.

  143. Jag skulle vilja hävda
    att de studier som vi har nu-

  144. -undersöker sånt som vi gillar
    eller redan gör.

  145. Lärare gillar att samarbeta
    och att ha en coach.

  146. Därför studerar vi
    effekterna av coachning.

  147. Det vore bättre
    om vi baserar vad vi gör-

  148. -på vad vi vet,
    särskilt från psykologin.

  149. Vi bör utgå från kognitiv psykologi,
    vad vi vet om hur folk lär sig saker-

  150. -och från behaviorism,
    vad vi vet om hur folk beter sig.

  151. Det första som vi kanske tänker på...

  152. Kunskap och färdigheter
    är områdesspecifika.

  153. Jag kan ge er ett exempel
    från Matthew Syeds bok.

  154. Matthew Syed
    var världsmästare i pingis-

  155. -eller förlåt, han tillhörde världs-
    toppen, och han blev senare journalist.

  156. Som en del av ett reportage-

  157. -försökte han returnera
    tennisservar från Federer.

  158. Roger Federer skrattade åt honom,
    för han klarade inte av det.

  159. Syed skrev att det var frustrerande-

  160. -för i pingis visste han att han
    kunde returnera lika snabba bollar.

  161. Men bordtennis och tennis är olika,
    trots att de liknar varandra.

  162. Han hade byggt upp beteendet för att
    returnera i bordtennis men inte tennis.

  163. Ni ska få ett exempel till.
    Om man är en skicklig schackspelare-

  164. -är man inte tvunget en bra go-spelare.
    Go påminner om schack.

  165. Det är pjäser på ett bräde,
    och med två spelare.

  166. Att man tänker strategiskt i schack
    innebär inte att man blir bra på go.

  167. Hur rör det här lärare?
    Jo, vi vet att lärare blir bättre-

  168. -ju längre de lär ut samma moment.

  169. Om man ett år
    lär ut historia för en årskurs-

  170. -och nästa svenska för en annan,
    är det svårt att bli bra på ämnet.

  171. Ju längre man sysslar med en sak,
    desto bättre ifrån sig göra eleverna.

  172. De här två studierna visar det,
    särskilt i USA.

  173. Så vi bör fundera på hur vi hjälper
    personer att lösa de problem de har.

  174. Och då tänker jag särskilt på
    pedagogisk kunskap om innehållet.

  175. Många studier som jag nämnde
    gav lärarna generell kunskap.

  176. "Här är lite kunskap om matte."
    Men om vi vill hjälpa lärare-

  177. -måste vi säga att "det här
    är bra kunskap för årskurs fem".

  178. "Så här kan du förklara det
    för eleverna."

  179. "De här sakerna är svåra för eleverna."

  180. Man kan ta upp fyrans och sexans
    matte för att ge ett perspektiv.

  181. Om vi bara fortbildar generellt blir
    det svårt för lärarna att bli bättre.

  182. En viktig skillnad
    som kognitiv psykologi gör-

  183. -är den mellan nybörjare och experter.

  184. Nybörjare inom ett område
    behöver tydliga instruktioner.

  185. De behöver veta hur de kan öva
    och en begränsad uppgift-

  186. -som de kan öva mycket på.

  187. Experter kan ta ett fall-

  188. -och fort se
    vad som är annorlunda med det.

  189. Fotona illustrerar det.

  190. Barnen till vänster
    övar på sparkar, en åt gången.

  191. Vi ber dem inte hoppa samtidigt.

  192. Men killen till höger
    lär sig inget av att stå och sparka.

  193. Problemet inom skolan är ofta-

  194. -att vi behandlar
    nya lärare som experter.

  195. För vi tror att vuxna kan lära sig
    själva. Och det stämmer till viss del.

  196. Jag är historielärare och kan
    lära mig mycket om historia själv-

  197. -eftersom jag har studerat historia
    i många år.

  198. Men som lärare gör man nya grejer.

  199. Många av våra fortbildningsprogram
    historiskt sett-

  200. -utgår från att det går jättebra att
    låta lärare utforska på egen hand.

  201. Det här är omdebatterat,
    men jag ser det som uppenbart-

  202. -att nybörjare
    lär sig väldigt lite på egen hand.

  203. Jämför med fotona.

  204. När vi fortbildar nyare lärare
    måste vi berätta vad de ska lära sig-

  205. -och vi måste ge dem
    den träning de behöver.

  206. Jag ska prata mer
    om träning i eftermiddag.

  207. Vi behandlar experter annorlunda.
    I England slutar många nya lärare.

  208. Det måste vi åtgärda.

  209. En annan sak som kommer lite
    från psykologin och lite från skolorna-

  210. -är värdet av coachning.
    Effekterna är inte enorma men stora.

  211. Det här är
    en två år gammal metaanalys.

  212. Den visar...

  213. ...att effekten på lärare
    i de flesta ämnen är påtaglig.

  214. Och lärare gillar det, förmodligen för
    att man får individuell uppmärksamhet.

  215. Så vi måste fokusera
    på coachning också.

  216. Det är den kognitiva psykologin,
    men hur är det med behaviorismen?

  217. Bilderna representerar en artikel
    från vårt beteendeforskningsteam-

  218. -som hjälper staten
    använda behaviorism-

  219. -för att få fler
    att donera sina organ när de dör-

  220. -eller betala skatt.

  221. Enligt dem bör man följa fyra principer
    om man vill få nån att göra nåt.

  222. Man gör det lätt,
    attraktivt, okomplicerat-

  223. -och lägligt,
    alltså att det sker vid rätt tillfälle.

  224. Ta bara onlineshopping, som Amazon,
    även om de inte är stora i Sverige.

  225. När man kan köpa nåt
    med ett klick bevisas det här.

  226. Man tittar på en bok, och Amazon låter
    en köpa den via ett klick på en knapp.

  227. Man behöver inte skriva in nåt -
    man trycker bara.

  228. Det är attraktivt,
    för man tittar redan på boken.

  229. Det är okomplicerat och lägligt. De
    behöver inte lägga pengar på reklam-

  230. -utan de kan få dig att köpa boken nu.

  231. Och vi måste nog
    applicera det här på lärarfortbildning.

  232. Hur ser vi till att lärare får
    rätt information vid rätt tidpunkt?

  233. Ofta vill vi trycka i nya lärare
    allt möjligt-

  234. -och sen lämnar vi dem för alltid.
    "Nu är du lärare - gör vad du vill."

  235. Ger vi lärare den info de behöver?
    Och när på dagen ger vi dem den?

  236. Vi har en skola i Bradford-

  237. -där lärarna fortbildas
    i en halvtimme två morgnar i veckan.

  238. Man övar på det man ska göra, och
    sen får man testa direkt med eleverna.

  239. Det är kanske nyttigare
    än en dag när terminen ska börja-

  240. -eller en dag när man väntar på
    att sommarlovet ska börja.

  241. Dela upp fortbildningen, så att
    den kommer när lärare behöver den.

  242. Om vi återvänder lite till utbildning-

  243. -så skrev Mary Kennedy en
    fin artikel om det för några år sen.

  244. Hon skrev att
    två sorters fortbildning inte fungerar.

  245. Att bara föra över en massa kunskap,
    som psykologi-

  246. -funkar inte.
    Folk vet inte hur de ska applicera den.

  247. Men att bara säga åt nån
    vad den ska göra funkar inte heller.

  248. Förmodligen för att folk ogillar order.

  249. Men kanske också för att de
    inte vet hur de ska applicera det.

  250. Men två sorters fortbildning fungerar.

  251. Den ena är övning,
    vad hon kallar strategier.

  252. Man tittar på videor
    om hur man kan göra nåt-

  253. -och sen försöker man få det
    att passa i det egna klassrummet.

  254. Den andra är
    att hjälpa lärare till insikter-

  255. -att få dem
    att se saker på ett nytt sätt.

  256. Vi bör nog ombalansera
    vår lärarfortbildning.

  257. Ofta ser vi en massa samtal.
    Vi vill samlas och prata.

  258. Och det kanske kan ge insikter,
    om det finns en utmaning.

  259. Men ibland intalar vi bara varandra
    att vi gör ett bra jobb.

  260. Vi kanske ska fundera mer på hur vi
    kan öva på förändringar vi vill göra.

  261. Vi kan titta på
    vad en elev har presterat-

  262. -bestämma vad vi ska ändra,
    och sen öva på genomförandet.

  263. Då är det troligare att vi lyckas.

  264. Nåt annat
    som är viktigt när vi utformar studien-

  265. -är att vi måste vara mer praktiska.

  266. Många av studierna
    som jag nämnde i början-

  267. -led av att massor av lärare
    föll bort under tiden.

  268. De kanske bytte jobb,
    eller så ville de inte längre delta.

  269. Och då kanske ni tycker
    att man har valt fel lärare-

  270. -men det är de lärare vi har. I England
    slutar 20 procent av lärarna varje år.

  271. En av fem. Vissa byter skola,
    och andra byter yrke.

  272. När det är många som byter,
    i jakten på en trevligare skola-

  273. -måste vi vara pragmatiska.

  274. Kanske bör programmet
    vara över om tre månader-

  275. -för om två år kommer 40 procent
    av personerna ha försvunnit.

  276. Ett annat problem är ofta
    att rektorerna slutar stötta projektet.

  277. De kanske får sparken eller flyttar,
    och så vill den nya göra nåt annat.

  278. Jag har ingen lösning, men
    kanske ska vi när en ny rektor börjar-

  279. -försöka förklara vad det är vi gör.

  280. Hur får vi dem att anse
    att det är värt att fortsätta med?

  281. Vad gäller
    studieutformningen-

  282. -tror jag att studierna inte ger oss
    informationen som vi behöver.

  283. Vi testar väldigt komplicerade saker-

  284. -och så får vi resultat
    som inte ger så mycket.

  285. Heather Hill och hennes kollegor säger
    att utformningen bör ha fem faser.

  286. Men de viktiga för mig nu
    är de översta-

  287. -där vi testar små idéer
    och ser hur de påverkar skolorna.

  288. Vi ger coachning, men vi säger-

  289. -att i en skola blir det varje vecka, i
    en varje månad och i en varje termin.

  290. Vilka blir skillnaderna?
    Just nu vet vi inte.

  291. Om vi vet att varken varje vecka eller
    termin duger, hjälper det utformningen.

  292. Då kan vi testa coachning lagom ofta,
    hur ofta det nu än må vara-

  293. -och se hur det funkar i stor skala.

  294. Det andra som stör mig-

  295. -är att vi måste
    utvärdera elevernas resultat.

  296. I nästan alla studier
    tyckte lärarna om fortbildningen.

  297. Och det är rimligt. Man får tid med sina
    kollegor, och man får hjälp med jobbet.

  298. Studierna visar oftast inte att eleverna
    lär sig mer. Det är ett problem.

  299. Jag tittade lite
    på Mattelyftet och Läslyftet.

  300. Och jag hittade inga utvärderingar.

  301. "Läslyftets effekter på elevers
    språk-, läs- och skrivförmåga..."

  302. "...uppfattar rektorer och lärare
    som begränsade och osäkra."

  303. Vi ser alltså inte nån påverkan.
    Men analysen gällde:

  304. "...huvudmäns, rektorers, handledares
    och lärares erfarenheter..."

  305. "...och bedömningar av Läslyftet."
    Vi frågar lärare om det var bra.

  306. "Ja, för jag gjorde det länge,
    och jag ansträngde mig."

  307. Och det är viktigt, för om
    lärarna ogillar det, gör man nog fel.

  308. Men det måste även påverka eleverna
    om det ska vara värt det.

  309. Vi återvänder till systemet.

  310. Jag var i Singapore i oktober
    och blev påverkad av vad jag såg där.

  311. De har byggt systemet runt möjligheten
    för lärare att bli bättre.

  312. Så nu kan jag återvända till staten. I
    Singapore har läraren ett par uppgifter.

  313. Förutom att vara lärare.

  314. Antingen är de mentor,
    eller så har de en mentor.

  315. Så de får alltid hjälp
    med att bli bättre-

  316. -eller så pratar de med nån
    för att hjälpa dem bli bättre.

  317. Och de uppmuntras, men tvingas inte-

  318. -att utforska sitt lärande,
    att planera med andra.

  319. I skolan finns det
    en fortbildningsansvarig.

  320. De ska ta fram en plan
    som tillgodoser lärarnas behov-

  321. -och passar med rektorns plan.

  322. Sen måste staten bistå
    med det stöd som krävs.

  323. Det innebär resurser,
    som specifika verktyg-

  324. -det innebär pengar till konferenser,
    och det innebär karriärvägar.

  325. Om man vill göra karriär i England
    måste man bli chef.

  326. Det finns inga högre roller som inte
    handlar om att styra andra lärare.

  327. Och vi behöver bra chefer-

  328. -men vi behöver också folk
    som hjälper lärarna att bli bättre.

  329. Cheferna hanterar lagen,
    ekonomin och personalfrågorna.

  330. Det är inte samma sak som
    att få lärare att ställa bättre frågor.

  331. Så man bör ha två möjliga karriärvägar.

  332. Och jag vill rekommendera
    den här studien som jämför länder.

  333. Det vore en bra väg att gå.

  334. Det var i princip vad jag hade,
    förutom det här:

  335. Min bok
    kommer nog snart på svenska.

  336. Ni får gärna mejla mig. Och
    jag skriver om det här på min blogg-

  337. -så där kan ni läsa mer.

  338. Tack!

  339. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför misslyckas bra professionell utveckling?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns en forskningskonsensus om att bra professionell utveckling tar tid och ska fokusera på inlärning. Ändå har en rad nya tester visat att professionell utveckling med hjälp av dessa modeller har haft en begränsad inverkan på lärarutövningen och ingen inverkan på studentresultat. Varför är det så? Harry Fletcher-Wood, biträdande utbildningschef på Institute for teaching i Storbritannien, berättar. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Den svåra uppgiften med prestationsutvärdering

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Varför misslyckas bra professionell utveckling?

Det finns en forskningskonsensus om att bra professionell utveckling tar tid och ska fokusera på inlärning. Ändå har en rad nya tester visat att professionell utveckling med hjälp av dessa modeller har haft en begränsad inverkan på lärarutövningen och ingen inverkan på studentresultat. Varför är det så? Harry Fletcher-Wood, biträdande utbildningschef på Institute for teaching i Storbritannien, berättar. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Från forskning till praktik

Tom Sherrington har arbetat som lärare och rektor i 30 år. Han är nu utbildningskonsult som specialiserat sig på lärarutveckling, läroplan och bedömningsplanering. Här talar han om vilken resa lärare behöver göra så att deras insikter från forskning omvandlas till praktiska handlingar och beslutsfattande i klassrummen. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Minne och mening

Det har funnits två sidor av hur man ser på utbildning. Den ena menar att utbildning är att få eleven att förstå, den andra menar att det är genom memorering som kunskap sitter. Utbildningsdesignern Oliver Caviglioli berättar här om ämnet genom att utforska Daniel Willinghams citat "förståelse är minne i förklädnad". Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Tillförlitlig bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen, som essäer, är mer autentiska men svårare att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Daisy Christodoulou är utbildningsdirektör vid No more marking. Hon arbetar nära skolor med att utveckla nya metoder för bedömning. Här hör du hur hon anser man kan möta denna utmaning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2018

Skapa skolkultur

Det finns bevis som tyder på att det som många lärare har blivit ombedda att ägna sig åt i klassrummen varit högst ineffektivt och i värsta fall slöseri med tid. Detta har lett till en ofta ohållbar nivå av arbetsbelastning och lärarutbrändhet. Tom Bennett, grundare av ResearchEd och rådgivare för utbildningsdepartementet i Storbritannien, försöker peka ut de väsentliga komponenterna i ett framgångsrikt klassrum baserat på forskning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Myter om flerspråkighet

Det finns många missförstånd kring flerspråkighet och hur det påverkar möjligheten för en elev att nå kunskapsmålen, säger Sara Persson, lärare i svenska som andraspåk i Västervik. Hon menar att det trots att det finns bra forskning inte alltid är det som styr hur rektorer, lärare och politiker formar skolan. Här avlivar Sara Persson flera myter och berättar hur man bör jobba för att bygga undervisning på vetenskaplig grund. Hon påpekar att alla på en skola inte kan veta allt utan att varje lärare i svenska som andraspråk bör jobba med att sprida kunskapen i organisationen.