Titta

UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Om UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Föreläsningar om idrottsrörelsen och om hur den kan bli mer jämlik och inkluderande. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018 : Resan mot likvärdig idrottDela
  1. Sen frågar jag hur många av pojkarna
    som känt sig som pojkflickor.

  2. Då brukar nästan alla skratta.
    Man ser sig inte som en pojkflicka.

  3. Med tre miljoner medlemmar
    och 20 000 ideella föreningar-

  4. -är RF Sveriges största folkrörelse.
    Trots att nästan alla barn och unga-

  5. -nån gång i livet
    är medlemmar i en idrottsförening-

  6. -är det förhållandevis få barn
    och unga med funktionsnedsättning-

  7. -som regelbundet deltar
    i organiserad idrott.

  8. Vad gäller inflytande återfinns också
    få personer med funktionsnedsättning-

  9. -i positioner där man
    har möjlighet att påverka idrotten.

  10. Det gäller inte bara idrotten,
    utan samhället i stort.

  11. Förutsättningarna ser olika ut.

  12. Just nu pågår en stor förändring
    i idrotten.

  13. Det innebär att Parasportförbundet,
    som är ett kategoriförbund-

  14. -kommer att demonteras successivt.

  15. De 18 idrotter som de administrerar
    kommer att inkluderas...

  16. Idrottare med funktionsnedsättning
    inkluderas i specialidrottsförbunden.

  17. De här resorna har påbörjats
    och kommit lite olika långt-

  18. -men målet är att idrotter och
    idrottare med funktionsnedsättning-

  19. -ska inkluderas
    i specialidrottsförbunden.

  20. Det ställer nya krav
    på resursfördelning, tillgänglighet-

  21. -och också på kunskap
    och erfarenhetsflöden.

  22. Det ger oss som arbetar inom idrotten
    möjlighet att tänka om inom idrotten.

  23. Kanske det man tagit för givet,
    att så här ska idrott alltid se ut-

  24. -får man möjlighet att tänka om,
    pröva nya vägar, vara kreativ.

  25. En jättespännande förändringsprocess
    pågår inom svensk idrott just nu.

  26. En liknande resa gjordes i Norge
    för ungefär tio år sen-

  27. -där man inkluderade idrottare
    med funktionsnedsättning-

  28. -i den norska motsvarigheten
    till våra specialidrottsförbund.

  29. Det som kanske var...
    Det dokumenterades-

  30. -men det som saknades
    i den dokumentationen-

  31. -är deltagarperspektivet.

  32. Det är en viktig aspekt att fråga
    deltagare hur de upplevde det.

  33. Hur blev det och hittade man sin
    plats i idrotten efter förändringen?

  34. Jag och några forskare till
    från Umeå Universitet-

  35. -kommer att följa processen
    som sker inom svensk idrott-

  36. -när det gäller inkluderingen.
    Det ska bli spännande.

  37. Det kanske är några här
    som är involverade i den processen.

  38. Är det nån? Några stycken.
    Det är en spännande resa.

  39. Det är viktigt
    att få följa den systematiskt-

  40. -och framför allt viktigt att se vad
    som händer i ett längre perspektiv.

  41. Saker kan hända just under
    själva inkluderingsprocessen-

  42. -men det är viktigt att ha
    ett longitudinellt perspektiv-

  43. -och följa upp det på lång sikt.
    Vad innebar det för förändringar-

  44. -och vilka konsekvenser fick det?

  45. Det kommer vi också förhoppningsvis
    att kunna göra.

  46. Min avsikt med dagens föreläsning...
    Jag är forskare och kommer att-

  47. -synliggöra kunskapsluckor
    och normbarriärer-

  48. -som utgör hinder
    för idrott på lika villkor.

  49. Med en normkritisk ansats
    tar jag min utgångspunkt-

  50. -i funktionshindrades egna
    erfarenheter och upplevelser-

  51. -och använder deras röster
    som illustrativa exempel-

  52. -på hur normer
    om genus och funktionalitet-

  53. -kommer till uttryck
    inom idrottens praktik.

  54. Jag kommer inte direkt att prata-

  55. -utifrån "Så här ska du göra
    för att bli en bra ledare".

  56. De tankarna som finns kring
    hur vi kan tänka nytt...

  57. ...kanske flytta oss utanför
    de här givna föreställningarna-

  58. -om vad riktig idrott
    är och ska vara-

  59. -och hitta nya sätt
    att förstå idrott på-

  60. -som kanske
    kan öppna upp dörrarna för fler.

  61. Om man går in i forskningsvärlden
    och tittar på vad som publicerats...

  62. Jag har forskat om idrott,
    genus, funktionalitet-

  63. -i ungefär 20 år
    och har gjort ganska mycket studier.

  64. De flesta har varit kvalitativa, där
    jag gjort intervjuer med idrottare-

  65. -på olika nivåer
    och i olika sammanhang-

  66. -om deras upplevelser
    och erfarenheter av idrott.

  67. Vi vet ganska bra vad som är hindren.

  68. Vi vet att resursfördelningen
    kan vara ett hinder-

  69. -att det ibland finns olika
    förutsättningar att få hjälpmedel.

  70. Lokaler kanske inte är tillgängliga-

  71. -aktiviteter är inte anpassade
    och så vidare.

  72. Det finns så väl dokumenterat.

  73. Det är inte hindren vi behöver
    kartlägga och ägna mycket tid åt.

  74. Hur förflyttar vi oss från det vi vet
    till att förändra praktiken?

  75. Där finns ett glapp
    mellan den kunskap som finns-

  76. -och vad som sker i praktiken.

  77. Det är nåt jag tror
    är viktigt att fokusera på-

  78. -och det finns en god möjlighet
    att samla goda exempel-

  79. -och systematisera eller identifiera
    vad som är lösningarna-

  80. -i den här resan
    mot en inkluderande idrott.

  81. Att identifiera vad som är lösningar-

  82. -och också förankra dem,
    inte bara i personer.

  83. Idrottsrörelsen är beroende av
    eldsjälar som ger sitt yttersta-

  84. -för att stimulera, aktivera
    och entusiasmera barn och ungdomar.

  85. Vi behöver också förankra lösningar
    och kreativa idéer i strukturen.

  86. Den dagen som den personen
    väljer att sluta-

  87. -så försvinner ju
    den kompetensen och kunskapen.

  88. Eldsjälar behövs och är ovärderliga-

  89. -men vi behöver också hitta sätt
    att förankra detta i strukturen.

  90. Det är kanske en större utmaning,
    men nog så viktig.

  91. När det gäller forskning
    om idrott och funktionsnedsättning-

  92. -så kan vi också säga...
    så visar tidigare forskning-

  93. -att när idrott fungerar som bäst
    stärker det individens självkänsla-

  94. -och egenmakt och autonomi,
    att man blir självständig också.

  95. Det gäller alla barn och unga,
    men är kanske särskilt viktigt-

  96. -för barn och unga
    som har en funktionsnedsättning.

  97. Man blir ofta identifierad och
    identifierar sig med sin nedsättning.

  98. Man behöver hitta andra
    orienteringspunkter för identitet.

  99. Där kan idrotten erbjuda
    en viktig miljö och ett sammanhang-

  100. -och att se sig själv
    som nånting annat-

  101. -än att bara identifiera sig
    med sin funktionsnedsättning.

  102. Det gäller kanske mest
    för synliga nedsättningar.

  103. Vi har andra grupper där man har
    en mer osynlig funktionsnedsättning-

  104. -och där är villkoren annorlunda.

  105. Den forskning jag mest har bedrivit
    gäller rörelsehinder.

  106. Jag har gjort annan forskning, men
    det är mitt starkaste kunskapsfält.

  107. Det finns normativa föreställningar
    om vad riktig idrott är och ska vara.

  108. Det finns föreställningar
    som begränsar och möjliggör-

  109. -vem som betraktas och betraktar
    sig själv som en riktig idrottare.

  110. Det är också en faktor
    som kan vara exkluderande i sig-

  111. -och är svårare att ta på.

  112. Om jag har ett rörelsehinder
    och sitter i rullstol-

  113. -är det lättare att förstå att man
    behöver anpassa den fysiska miljön.

  114. Men de här normerna
    är mycket svårare att spåra-

  115. -hitta, identifiera
    och påverka och förändra.

  116. Men vi vet att det är såna saker
    som styr och påverkar.

  117. Jag tänkte även säga nåt om genus
    och funktionsnedsättning i idrott.

  118. Det finns föreställningar
    som är kopplade...

  119. Föreställningar om idrott som
    är kopplade till maskulina ideal.

  120. Ibland när jag träffar idrottsvetare
    i en grupp med studenter-

  121. -frågar jag hur många av flickorna
    som har känt sig som pojkflickor-

  122. -för att de hållit på med idrott.
    Nästan alla säger "Det har jag".

  123. Sen frågar jag pojkarna hur många
    som har känt sig som pojkflickor.

  124. Då brukar nästan alla skratta.

  125. Man ser sig inte som pojkflicka
    för att man hållit på med idrott.

  126. Det kan öppna upp en diskussion.
    Vi vet att idrott kan vara könskodad.

  127. Det finns maskulina idrottsideal som
    vi måste förhålla oss kritiska till.

  128. Inte bara när det
    gäller funktionalitet.

  129. Sammantaget finns det
    föreställningar om-

  130. -vilka kroppar
    som också är idrottsdugliga.

  131. Vi kanske behöver ett kritiskt
    förhållningssätt till vad som är...

  132. ...vad vi betraktar
    som presterande idrottskroppar.

  133. De föreställningarna
    får betydelse för-

  134. -hur vi betraktar oss själva
    och andra i idrottssammanhang.

  135. De här normerna som vi måste förhålla
    oss till på ett eller annat sätt...

  136. ...medvetet eller...
    de skapar ju också barriärer-

  137. -för hur vi...för vilka...

  138. Ja, de här stereotyperna...

  139. ...skapar ju också barriärer
    för vilka vi släpper in-

  140. -och vilka vi inte släpper in
    i idrottssammanhang.

  141. Ni får gärna avbryta
    om ni har några frågor.

  142. Är nånting oklart
    får ni gärna avbryta.

  143. Jag har valt symbolerna för
    att prata om normkritiskt perspektiv-

  144. -som också är en del i förändrings-
    tänket jag vill förmedla till er-

  145. -om hur man kan tänka också
    i sin idrottsliga verksamhet.

  146. Ni vet det här gyllene M:et
    som man stöter på ibland?

  147. Ni vet vad jag menar?
    Det gula, gyllene M:et?

  148. Nästan vart man än åker i världen,
    när man ser M:et-

  149. -kan man i sin inre bild se hur
    inredningen ser ut, hur menyn ser ut.

  150. Man har en stark föreställning
    om vad det där M:et symboliserar.

  151. När man kliver in
    på den restaurangen-

  152. -får man ofta det bekräftat.
    De ser nästan likadana...

  153. Igenkänningsfaktorn är hög
    oavsett vart i världen man åker.

  154. Så har också den här
    rullstolssymbolen blivit.

  155. Den har också blivit
    en universal symbol för hur vi...

  156. ...för funktionsnedsättning.

  157. Det gör också att vi...

  158. Dels symboliserar den
    alla funktionsnedsättningar-

  159. -även om det är en rullstolssymbol.

  160. Den signalerar föreställningen att
    människor med funktionsnedsättning-

  161. -utgör en homogen grupp,
    och så är det inte.

  162. Det är även så
    att vi ofta förhåller oss till det-

  163. -som att människor med funktions-
    nedsättning är en homogen grupp.

  164. Det är viktigt att ha med sig
    i förändringsarbetet.

  165. Ibland får man idén om att
    man ska anpassa och anpassa.

  166. Till slut blir inget kvar, eller
    nånting litet som inte passar nån.

  167. Det viktiga
    i det här förändringsarbetet-

  168. -när man jobbar operativt
    i idrottspraktiken är att bredda upp-

  169. -att erbjuda många olika alternativ
    till idrott.

  170. Inte att vi ska
    ta bort alla ytterligheter-

  171. -eller göra nåt som inte passar nån,
    utan att vi breddar i stället.

  172. Ha flera alternativ och möjligheter
    att förstå och utöva idrott på.

  173. Den här symbolen
    är också intressant därför att...

  174. De säger också nånting om forskning.

  175. Forskning kan relatera
    till symbolerna.

  176. Den här bilden på kvinnan, mannen
    och rullstolen är också typisk...

  177. När man tittar på forskningen
    finns det en slags...

  178. ...att har man
    en funktionsnedsättning-

  179. -så betraktas eller bemöts man
    utifrån sin funktionsnedsättning-

  180. -och inte utifrån sin könsidentitet.

  181. Det vanligaste när man betraktar nån
    eller möter nån i ett socialt möte-

  182. -är att man gör en identifiering
    om det är en man eller kvinna.

  183. Men för funktionsnedsättning
    kommer det ofta sekundärt.

  184. Man identifierar först personen som
    funktionsnedsatt och sen utifrån kön.

  185. Det blir särskilt tydligt när
    rullstolen finns med som symbolvärde.

  186. Ni ser bilden med två stora vuxna
    och en liten rullstol.

  187. Nu generaliserar jag,
    men det som speglas i forskningen-

  188. -är att den som har funktions-
    nedsättning ofta infantiliseras.

  189. Man uppfattas och förstås
    som att man inte...

  190. ...att man inte kan vara jämbördig-

  191. -som andra vuxna, andra ungdomar
    eller vad det kan handla om.

  192. Det är också typiskt
    om man tittar på forskningen.

  193. Det finns den här infantiliserings...
    att man könsavkodas-

  194. -och att det sker en infantilisering
    av den som har funktionsnedsättning.

  195. Därmed inte sagt
    att det händer i alla sammanhang-

  196. -men när man tittar på generella
    mönster i de studier som gjorts-

  197. -så är det
    ett ganska tydligt mönster.

  198. Men vad är då
    ett normkritiskt perspektiv?

  199. Hur ska vi tänka normkritiskt?

  200. Normer är sånt vi måste
    förhålla oss till på olika sätt.

  201. Det är ofta sånt vi tar
    för självklart och för givet-

  202. -sånt vi inte ifrågasätter utan tar
    som självklara, sånt som är givet.

  203. Men... Och det stärks-

  204. -och vi reproducerar det sättet att
    tänka, vilken betydelse normer har-

  205. -genom vårt sätt att tänka,
    tala och kommunicera om olika saker.

  206. I språk, tal och text förstärks
    de här normativa föreställningarna-

  207. -om hur saker och ting
    är och ska vara.

  208. Det är naturligt, vi behöver nånting
    att orientera oss i sociala möten.

  209. Vi kan inte helt gränslöst
    eller utan orienteringspunkter-

  210. -vara i ett socialt sammanhang.

  211. Vi behöver normer för att orientera
    oss och interagera med andra.

  212. Men ibland
    kan normerna behöva utmanas.

  213. Att man tar ett steg bakåt
    och funderar: "Vänta nu."

  214. "Vad står det här för?
    Vad är det för normer som är starka"-

  215. -"och dominerande i just vårt sociala
    eller idrottsliga sammanhang?"

  216. Det kan vara viktigt att normkritiskt
    förhålla sig till dem.

  217. Vi pratar om normer, men ska
    inte gå in och förändra varandra-

  218. -skapa motsättningar och säga
    "Du tänker fel" eller "Du gör fel".

  219. Det gäller att lyfta ut normer
    och betrakta dem gemensamt.

  220. Det är inte personerna i sig
    som ska förändras-

  221. -utan de normer
    som vi bestämmer oss för...

  222. ...hur vi ska förhålla oss till
    de normer som finns inom idrotten.

  223. Ska vi tänka som vi alltid gjort
    eller kan det finnas andra sätt-

  224. -att förhålla sig till det vi gör?

  225. Det är också viktigt att koppla ihop
    det med maktperspektivet.

  226. Förändring blir möjlig genom att
    betrakta makten kopplad till normer-

  227. -och granska t.ex. regelsystem-

  228. -och förstå hur människors
    förutsättningar skiljer sig åt.

  229. Att gå in med ett normkritiskt
    perspektiv kan ge möjligheter-

  230. -att tänka nytt och annorlunda
    kring idrotten.

  231. Det vi alltid har gjort eller hur
    idrott alltid sett ut kan förändras.

  232. Vi kanske kan tänka nytt
    och annorlunda.

  233. Det är viktigt att ha med det tänket
    när det gäller inkluderingsprocessen.

  234. Och i det sammanhanget tänka
    att det inte är så-

  235. -att vi ska lyfta in funktions-
    nedsatta i befintlig verksamhet.

  236. Vi måste tänka i båda riktningarna.

  237. Verksamhet behöver också förändras.
    Man måste mötas nånstans.

  238. Det behöver inte vara nåt negativt.
    Det kan ge nåt positivt för alla.

  239. Då tänkte jag ge exempel på två
    studier. Här ser ni inte riktigt...

  240. Två av mina studier handlar om...
    Ni behöver inte kunna läsa det här.

  241. Två studier som finns publicerade
    som vetenskapliga artiklar.

  242. Den ena handlar om rullstolsbasket,
    som jag tycker är spännande.

  243. Där mixar man spelare
    med och utan funktionsnedsättning-

  244. -kvinnliga och manliga spelare
    i samma lag-

  245. -och där man med ett poängsystem
    kan sätta ihop ett lag.

  246. Alla spelare
    kan spela upp till SM-nivå.

  247. Sen om man ska bli proffs
    eller spela i olika...

  248. Om man ska bli proffs
    eller medverka i Paralympics-

  249. -så gäller det de manliga spelarna.

  250. Det saknas möjligheter för den
    som inte har funktionsnedsättning-

  251. -och för kvinnliga spelare.

  252. För några år sen
    intervjuade jag arton spelare-

  253. -om just idrott och... Det handlar
    om hur normer kommer till uttryck-

  254. -och hur de uppfattar sig själva
    i ett idrottsligt sammanhang.

  255. Den andra studien var på uppdrag
    av Centrum för idrottsforskning.

  256. Vi skrev en antologi där jag
    intervjuade unga människor-

  257. -med rörelsehinder som hade
    rika erfarenheter av idrott-

  258. -om hur de uppfattade
    och förstod idrotten.

  259. Nåt spännande som kan vara stärkande
    för er ute i idrottsverksamheten-

  260. -var att frågorna jag ställde
    skulle handla om-

  261. -hur de uppfattade och förstod
    den frivilliga idrotten.

  262. De berättade de om
    i de här intervjusituationerna.

  263. Det alla kopplade samman,
    eller återkom och relaterade till-

  264. -var ämnet idrott och hälsa.

  265. Samtliga av de tio som jag
    intervjuade i den studien-

  266. -om erfarenheter om idrott...

  267. Samtliga av dem hade ganska tråkiga
    erfarenheter av idrott och hälsa-

  268. -men väldigt positiva
    av den frivilliga idrotten.

  269. Det kan ni ha med er också.

  270. Ibland kan man känna sig tyngd
    av alla krav utifrån-

  271. -att man ska skapa en idrott till-
    gänglig för alla, men det finns...

  272. Samtliga som jag intervjuade
    hade blivit kvar i idrotten.

  273. Det kan vara en anledning
    till att de var positiva-

  274. -men när de relaterade
    till ämnet idrott och hälsa-

  275. -hade de inte samma
    positiva erfarenheter.

  276. Det kan ha att göra med att
    ibland när vi pratar om inkludering-

  277. -tror jag att man utan
    att reflektera ibland lyfter över.

  278. Inkludering är ett begrepp som
    oftast används i ett skolsammanhang.

  279. Man lyfter ofta över den
    inkluderingsdefinitionen-

  280. -från den obligatoriska skolan,
    ämnet idrott och hälsa-

  281. -till den frivilliga idrotten.

  282. Vi kan inte ställa samma krav
    på den frivilliga idrotten-

  283. -som vi ställer på den
    obligatoriska idrotten i skolan.

  284. Samhällsmedborgare måste få välja
    vilka aktiviteter vi medverkar i-

  285. -om det är idrott
    eller nåt helt annat.

  286. Den friheten måste vi ha
    som samhällsmedborgare.

  287. Det finns mycket att göra för
    att göra idrotten mer tillgänglig-

  288. -men det är viktigt
    att man inte tänker:

  289. "Nu tappar vi idrottare
    som har en funktionsnedsättning"-

  290. -"och det beror med automatik på att
    vi inte har lyckats inkludera dem."

  291. Det finns andra orsaker
    och det hittar jag i mitt material.

  292. Många slutar av helt andra skäl,
    inte för att idrotten är dålig-

  293. -utan för att man hittar nåt
    som man tycker är roligare.

  294. Det som kan vara viktigt, och
    som framgick i Jonas presentation-

  295. -är att vi ska skapa möjligheter
    att komma tillbaka.

  296. Om man får ett avbrott finns det
    en möjlighet att komma tillbaka.

  297. Det gäller generellt, inte bara
    för unga med funktionsnedsättning.

  298. Jag ska ge några exempel på hur
    de uttrycker sig kring idrotten-

  299. -och hur normerna
    kommer till uttryck.

  300. Precis som jag sa inledningsvis-

  301. -finns det få studier
    som tar utgångspunkt i-

  302. -barn och ungas
    egna upplevelser av idrotten.

  303. För några år sen var Umeå Universitet
    med och forskade-

  304. -och utvärderade Idrottslyftet.

  305. Statens stöd till idrotten. Det finns
    en ny omgång av Idrottslyftet.

  306. Vi såg att trots att
    tanken med projekten...

  307. Utrymmet för barn och unga
    generellt att komma till tals-

  308. -om sin idrott är ganska liten.

  309. Både i utvecklingsprojekten
    och forskningen-

  310. -fångar man i låg utsträckning upp
    barn och ungas egna röster.

  311. Det är nånting man kan fundera kring
    hur vi kan bli bättre på.

  312. Jag ska ge exempel.
    Det första är från rullstolsbasketen.

  313. Det är några av de kvinnliga...
    rörelsehindrade basketspelarna-

  314. -som uttrycker sig så här.
    De pratar om de här mixade lagen-

  315. -med både manliga
    och kvinnliga spelare i samma lag.

  316. Anna säger så här:

  317. "Om det gäller att plocka ut ett lag
    till en match..."

  318. "Om du har en kille och en tjej som
    är likvärdiga får killen spela."

  319. "Som tjej måste du vara bättre,
    även om man är likvärdig."

  320. "Det känns att det är killarna
    som kommer i första hand."

  321. Det här sättet att uttrycka sig kan
    vara att som ledare eller deltagare-

  322. -förstärka föreställningen
    om det bara är manliga spelare-

  323. -som kan gå vidare till
    en karriär inom rullstolsbasket.

  324. Man kanske omedvetet
    förmedlar det till deltagarna.

  325. "Dig satsar vi på därför att du
    har en karriär eller en möjlighet."

  326. Man kan även omedvetet också
    uppfatta det så som deltagare.

  327. Man får fundera på hur man omedvetet-

  328. -kanske förmedlar
    såna föreställningar.

  329. Jean säger så här: "Tjejerna blir
    bättre och bättre hela tiden."

  330. "Det tror jag beror på
    att vi spelar med killarna.

  331. "Du utvecklas mycket mer
    när du spelar med killar"-

  332. -"än när du bara spelar med tjejer."

  333. Ett mönster som jag såg
    i intervjuerna-

  334. -var att de kvinnliga spelarna
    hade inte samma möjligheter-

  335. -att göra karriär
    inom rullstolsbasket-

  336. -och ibland hör man argumentet att
    flickor inte är tävlingsinriktade-

  337. -men de här kvinnorna var oerhört
    karriärs- och tävlingsinriktade.

  338. Det de gjorde och som är viktigt
    var att de tog med sig...

  339. Rullstolsbasket
    är en väldigt tuff miljö.

  340. En tuff jargong,
    det är liksom en tuff social miljö.

  341. De tog med sig de erfarenheterna
    att positionera sig i en tuff miljö-

  342. -ut i arbetsliv och utbildnings-
    sammanhang och gjorde karriär där.

  343. De använde erfarenheter och kunskaper
    från rullstolsbasketen-

  344. -för att göra karriär, både inom
    rullstolsbasket och ute i samhället.

  345. Ibland tänker vi att vi
    ska rymma allt i idrotten-

  346. -och att allt ska ske där, men vi
    fostrar också samhällsmedborgare-

  347. -att klara sig i idrottssammanhang
    och i samhället i stort.

  348. Där visade de exempel på hur
    de omsatte sina erfarenheter-

  349. -av att positionera sig
    i en tuff miljö-

  350. -i arbetsliv
    och utbildningssammanhang.

  351. Stina säger så här: "Jag kan tycka
    att det ökar självkänslan."

  352. "Det är skitkul
    när jag råkar välta en kille"-

  353. -"eller när jag stoppar en kille,
    speciellt om det är en högpoängare."

  354. Man delar in spelarna utifrån poäng,
    beroende på vilken funktion de har.

  355. "Eftersom jag är en lågpoängare
    så tycker jag att det är skitskoj"-

  356. -"eftersom de blir så irriterade."

  357. "En liten tjej som stoppar dem,
    sånt kan öka min självkänsla enormt."

  358. Det här visar ju hur...

  359. ...hur de här normativa...

  360. ...hur idrotten, med prestation,
    styrka, disciplin, uthållighet...

  361. Det kommer tydligt till uttryck
    i det hon beskriver-

  362. -men om vi tar udden av allt det där
    som är idrottens egenvärde-

  363. -måste vi fundera på
    vad som blir kvar.

  364. Och människor med funktionshinder
    är också en heterogen grupp.

  365. Vi har olika behov
    och förutsättningar-

  366. -för vad vi vill få ut av idrotten.

  367. Även om man reproducerar
    de här förställningarna-

  368. -det här med prestation, uthållighet
    och styrka i hennes exempel-

  369. -så är det nåt som stimulerar henne
    i positiv bemärkelse.

  370. Här kommer ett exempel
    från en manlig spelare.

  371. "Man kommer in, har sin lilla ritual,
    tar fram sina grejor."

  372. "Man sätter sig i stolen
    och spänner fast sig."

  373. "Man tar på sig linnet
    och smörjer in händerna."

  374. "Man måste ju göra det
    i rullstolsbasket."

  375. "Och man sitter och snackar
    under tiden man gör det."

  376. "Allt från det
    till att när det är matchdags.

  377. "Man sitter inne i omklädningsrummet
    och peppar varandra."

  378. "Som kille känner man
    hur testosteronet pumpar"-

  379. -"och känner
    att hjärtat kommer i gång."

  380. "Och samma ritual
    när du klär på dig."

  381. "Man peppar varandra
    och man dissar varandra."

  382. "Det är den där hjärtliga men hårda
    jargongen. Ja, det är otroligt."

  383. Vad säger ni? Ska vi tillåta sånt här
    om vi ska tänka normkritiskt?

  384. Som jag sa inledningsvis
    och när jag visade symbolerna-

  385. -så är det också
    att när det gäller...

  386. Ursäkta.

  387. ...funktionsnedsättning
    så tas man ifrån könsidentiteten.

  388. Ibland kan det finnas sammanhang
    där man kan upprätthålla...

  389. Man återskapar
    nån slags könsidentitet.

  390. Det här kan vara ett exempel
    när man får möjlighet-

  391. -att hitta en könsidentitet
    i idrotten.

  392. Ni ser att det finns
    olika reaktioner på det här-

  393. -men den här typen av diskussion
    är viktig att förhålla sig till-

  394. -i det idrottssammanhang
    där man själv är aktiv som ledare.

  395. Att fundera kring vad som förmedlas,
    sånt som sker oreflekterat-

  396. -därför att så här
    har man alltid gjort-

  397. -och det är en del av de vi är
    eller det vi gör.

  398. Kanske behöver vi ibland
    också fundera kring-

  399. -om det är odelat nånting negativt.

  400. Vi kanske också måste fundera över
    om det behövs...

  401. Jag kan lägga till när det gäller
    den här omklädningsrumsdelen-

  402. -så bytte
    manliga spelare om tillsammans-

  403. -men vid genomgång med tränaren
    kom även kvinnliga spelare dit.

  404. De var delvis en del av det här,
    men inte fullt ut.

  405. Det kan vara exkluderande,
    men även inkluderande.

  406. Man måste också se nyanserna
    i den här typen av uttryck.

  407. En viktig aspekt
    som vi inte får med här-

  408. -är att de jag har intervjuat
    är de som har blivit kvar i idrotten.

  409. Många lämnar idrotten och vi vet inte
    alltid varför de inte finns kvar.

  410. De som blir kvar har underkastat sig
    de normer och värderingar som finns-

  411. -och kanske är benägna
    att reproducera dem.

  412. Om vi vill nå fler behöver vi
    kanske ibland ta ett steg bakåt-

  413. -och fundera kring vad som finns här
    och vad är det för idrott vi skapar.

  414. Är det det vi vill göra eller
    kan vi tänka nytt och annorlunda?

  415. Det är en utmaning som ett
    normkritiskt perspektiv kan ge oss.

  416. Ett exempel till har jag här.

  417. Det är en utövare, hon kommer
    från det här sammanhanget med...

  418. Alltså, de som har erfarenheter av...

  419. ...som har erfarenheter av idrott
    i olika sammanhang.

  420. Hon har ett ryggmärgsbråck
    och har bara två procents syn.

  421. Hon säger så här:

  422. "Vattenträning började jag med när
    jag var 5 och ridning när jag var 2."

  423. "Då fick två hålla i mig
    så jag blev kvar på hästryggen."

  424. "Ingen peppade mig.
    Jag skulle självklart göra det"-

  425. -"tills jag gick in i en slags vägg
    när jag var 14."

  426. "Jag blev extremt trött och
    fick skära ner kraftigt i schemat."

  427. "Jag sov konstant
    och var aldrig utsövd."

  428. "Brorsan hamnade i samma trötthet,
    men det blev värre för mig."

  429. "Jag fick förklarat för mig att
    det berodde på funktionshindret."

  430. "Det fanns ingen morot.
    Jag var tvingad att göra det."

  431. "Det var sjukgymnastik - punkt."

  432. Det här är ett exempel på idrottens
    egenvärde. För henne blev allt...

  433. Hon sa själv att ridning och simning
    kunde ha varit roliga aktiviteter-

  434. -men syftet var rehabiliterande
    och man förtog den känslan.

  435. Det är en viktig dimension
    som vi behöver få med oss-

  436. -att bejaka idrottens egenvärde.

  437. Den behöver inte tillmötesgå
    alla förväntningar från samhället.

  438. Ibland behöver man hitta
    och fundera över idrottens egenvärde.

  439. För henne så hade kanske idrott
    och simning varit aktiviteter-

  440. -som hon hade fortsatt med
    om hon haft möjlighet.

  441. Om hon hade fått uppleva glädjen,
    det här sociala sammanhanget-

  442. -och att det inte motiverades
    med att hon skulle bli starkare-

  443. -räta ut sina leder och allt det här.

  444. Att man faktiskt också bejakar
    idrottens egenvärde är viktigt.

  445. Jag ska avsluta med
    ett positivt citat-

  446. -som också bekräftar
    det som Jonas Morin föreläste om.

  447. Lisa säger så här:

  448. "En sak som jag lever på än i dag"-

  449. -"det är att en av de sista
    innebandymatcherna vi var på"-

  450. -"blev jag utsedd
    till lagets lirare den dagen."

  451. "Plus att tränaren frågade: 'Var fan
    har du hållit hus i hela mitt liv?'"

  452. "Det var häftigt,
    från att knappt märkas på plan"-

  453. -"till att bli utsedd till lagets
    lirare. Det är ett stort kliv."

  454. "Jag lyckades aldrig göra mål
    och sånt där."

  455. "Jag var väl...
    man tog i men var ändå försiktig."

  456. Och också hur viktigt,
    eller det som exemplet illustrerar-

  457. -är hur viktigt
    det är att bli bekräftad-

  458. -eller det
    som Jonas Morin illustrerade-

  459. -och som beskrivs
    som "sense of belonging"-

  460. -att man blir accepterad
    för den jag är.

  461. Den dagen jag tar steget in i
    idrotten, att känna sig accepterad.

  462. Det blir en trygghet att
    känna sig accepterad för den man är.

  463. Sen får jag lära mig olika saker
    för att utvecklas inom idrotten.

  464. Det viktigaste steget
    när man bestämmer sig att bli kvar-

  465. -är att man känner en tillhörighet.

  466. Det är viktigt och idrottsledare
    är duktiga på att bekräfta deltagare.

  467. Det är kanske ännu viktigare beroende
    på vilka erfarenheter man har.

  468. Om man upplever att idrotten
    inte är en självklar plats för mig-

  469. -är det ännu viktigare att bli be-
    kräftad i ett idrottsligt sammanhang.

  470. Jag ska börja avrunda lite grann här.

  471. Vi vet
    att när idrotten fungerar som bäst-

  472. -så stärks individens
    självkänsla och egenmakt.

  473. Det ger sociala och hälsorelaterade
    vinster för individ och samhälle.

  474. Vi har lyft frågan
    om hur frivillig idrott ska vara.

  475. Vilka åtgärder ska vi tänka
    när vi pratar inkludering?

  476. Vi måste också ha med oss i tänket
    att idrotten är inte obligatorisk.

  477. Vi måste ha friheten att välja idrott
    eller välja bort idrott.

  478. Men det finns mycket att göra för
    att göra idrotten mer tillgänglig.

  479. Nåt vi fick med oss
    från utvärderingen av Idrottslyftet-

  480. -när vi gjorde utvärderingsrapporten
    vid olika lärosäten-

  481. -är att det finns många
    kreativa utvecklingsprojekt.

  482. Det som är problemet
    är de projekt som inte görs.

  483. Men det som behövs
    är en dokumentation.

  484. Att kunskapen och erfarenheten
    inte blir kvar i projektledaren-

  485. -utan också identifieras
    och förankras strukturellt-

  486. -så vi får en progression
    i utvecklingen.

  487. Vi ska inte uppfinna hjulet igen
    med ett jättebra utvecklingsprojekt-

  488. -men sen har man inte riggat
    för hur det ska lyftas vidare-

  489. -och förankras i organisationen.

  490. Där finns det mycket
    att tänka kring och utveckla-

  491. -hur vi skapar progression
    och förankrar idéer i strukturen-

  492. -så de inte blir kvar i
    en kompetensutvecklad projektledare-

  493. -utan också kommer vidare till fler.

  494. Det är också viktigt med systematisk
    uppföljning på olika sätt.

  495. Dokumentation av projekt är viktig,
    men också att man följer upp dem.

  496. Jag skulle också vilja säga att det-

  497. -finns ett glapp mellan
    forskningen och praktiken-

  498. -och mellan policy och praktik.

  499. Det är viktigt att den kunskap
    som redan finns inom forskningen-

  500. -länkas samman med praktiken-

  501. -så vi inte har glappet
    mellan vad vi vet och vad vi gör.

  502. Ni som jobbar praktiskt i idrotts-
    verksamhet som ledare eller tränare-

  503. -kan ta hjälp av en forskare.

  504. Det finns forskare som sysslar
    med idrott eller socialisation-

  505. -som kan hjälpa till med doku-
    mentation och uppföljning av projekt-

  506. -så att vi kan generera kunskapen
    och också skapa progression.

  507. Några avslutande punkter
    som jag också vill skicka med.

  508. Det finns en diskrepans mellan
    idrottens policy och praktik.

  509. Och det som står i styrdokumenten,
    vilken kraft har det i praktiken?

  510. De här normkritiska reflektionerna
    kan man behöva ha.

  511. Det som står i policydokumenten
    kanske är orealistiskt-

  512. -eller behöver modifieras
    för att bli verkningsfullt.

  513. Man måste uppdatera och ha en levande
    diskussion kring hur de ska förstås.

  514. De ska inte leva sitt eget liv
    och praktiken ett annat.

  515. De ska gå hand i hand.

  516. Det är också viktigt
    att bejaka idrottens egenvärde.

  517. Vad är idrottens egenvärde
    och hur ska vi förstå det...?

  518. Får det finnas kvar även om vi tänker
    bredare för mer tillgänglighet?

  519. Det finns även maktordningar-

  520. -med hierarkier av över-
    och underordning i idrotten.

  521. Men genom att förhålla oss kritiska
    som ledare eller tränare-

  522. -kan vi stanna upp och tänka:
    "Vad är det vi förmedlar?"

  523. "Kan vi förstå och göra det här
    på ett annat sätt?"

  524. "Vad skulle det i så fall innebära
    för vår praktik?"

  525. Det finns en utvecklingspotential
    i att tänka nytt och annorlunda.

  526. I forskningen finns det
    ett väldigt fokus på hindren.

  527. Vi behöver inte göra fler projekt
    som kartlägger hindren-

  528. -utan hellre
    rikta in oss mer mot lösningar.

  529. Hur kan vi hitta lösningar på
    de hinder som finns definierade?

  530. Att bli mer lösningsinriktad.

  531. Jag tror också att om man
    får en större medvetenhet-

  532. -i idrottsrörelsen,
    bland tränare och ledare-

  533. -om hur normer påverkar delaktighet
    ges större möjligheter-

  534. -att hitta alternativa förhållnings-
    sätt och normativa lösningar.

  535. När man väl har hittat
    ett normkritiskt perspektiv-

  536. -eller normkritisk medvetenhet-

  537. -ska man även komma till
    normkreativa lösningar.

  538. Det är en ganska stor
    men också spännande utmaning.

  539. Ja, med de orden tänkte jag avsluta.

  540. Textning: Mattias Anulf
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Resan mot likvärdig idrott

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trots att nästan alla barn någon gång i livet är med i en idrottsförening är det få unga med funktionsnedsättning som deltar i organiserad idrott. Vad beror det på och vad kan göras för att skapa en likvärdig och inkluderande idrott? Om detta berättar Kim Wickman, docent och lektor i pedagogik och forskningsledare inom specialpedagogik vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för de komplexa sambanden mellan idrott, genus och funktionsnedsättning ur ett normkritiskt perspektiv och föreläser om ledarskap utifrån deltagarperspektiv. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Handikappidrott, Idrott, Idrottsrörelsen, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Jämställdhet för en framgångsrik idrott

Svensk idrott har inte nått sina jämställdhetsmål. Därför behövs nya krafttag för att förändra strukturer, kulturer och styrsystem. Det anser Sofia B Karlsson, jämställdhetsresurs på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Tillsammans med Musse Hasselvall, programledare och kampsportsprofil som sadlat om till ridning, talar hon om jämställdhet i idrottens olika rum; tränings- och tävlingsarenan, omklädningsrummet och styrelserummet. De går igenom hur man kan göra för att synliggöra könsnormer och hur man kan förändra de delar som hindrar idrottsutvecklingen. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Livet är en sjukamp

Carolina Klüft har tagit såväl VM- som OS-guld i sjukamp och hon innehar fortfarande det svenska rekordet i sporten. De kunskaper hon fick med sig under karriären applicerar hon nu på andra delar av livet, för att hitta motivation och nå framgång. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och berättar om hur hon nådde sina mål genom att bland annat stärka sin självkänsla och balansera sina prestationer. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Idrott för alla

Jonas Morin är den före detta elitbasketspelaren som startade en ny tävlingsform inom basket anpassad för barn - easy basket - när sonen med vänner ville börja spela. Klubben har arbetat mycket med inkludering och har nu över åttio olika nationaliteter. Här berättar Jonas Morin om sin passion för basket och om hur han arbetar för att göra idrott inkluderande för alla. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Resan mot likvärdig idrott

Trots att nästan alla barn någon gång i livet är med i en idrottsförening är det få unga med funktionsnedsättning som deltar i organiserad idrott. Vad beror det på och vad kan göras för att skapa en likvärdig och inkluderande idrott? Om detta berättar Kim Wickman, docent och lektor i pedagogik och forskningsledare inom specialpedagogik vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för de komplexa sambanden mellan idrott, genus och funktionsnedsättning ur ett normkritiskt perspektiv och föreläser om ledarskap utifrån deltagarperspektiv. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Dean och thaiboxningen

Det finns en mängd olika kampsporter som barn och ungdomar kan utöva. Thaiboxning är en av dem. Att träna och tävla i kampsport kan vara både jobbigt och smärtsamt men också lugnande och fokuserande. 15-åriga Dean i Malmö är ett löfte inom thaiboxning och drömmer om att en dag få tävla för det svenska landslaget. Kampsporten har också hjälpt honom att koncentrera sig mer på skolan, något som Dean tidigare haft svårt för på grund av dyslexi och add.