Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Unga med ätstörningDela
  1. Det är inte enkelt
    att bli frisk från en ätstörning.

  2. Det går att bli helt frisk och fri-

  3. -men ju snabbare vi kommer in i vård,
    ju "lättare" blir den resan.

  4. "Om jag bara går ner i vikt, kommer
    jag att må bättre med mig själv."

  5. "Om jag inte får träna varje dag,
    får jag panikångest."

  6. "Maten är det enda
    jag har kontroll över."

  7. "Tankar på mat och kropp upptar
    oerhört mycket av min vakna tid."

  8. "Jag äter för att trösta och döva
    jobbiga känslor. Sen kräks jag."

  9. "Min största skam är att jag
    inte är smal nog att ha anorexia."

  10. "Folk ser mig
    som en odisciplinerad, tjock person"-

  11. -"men jag kan inte sluta äta."

  12. Det här är citat, som kommer från
    personer som har sökt stöd hos oss.

  13. Vi har kollat att det är okej
    att använda citaten.

  14. Det är personer,
    som på olika sätt har en ätstörning.

  15. -Jag heter Maja Engström.
    -Emrika Larsson.

  16. Vi är från Frisk & Fri,
    Riksföreningen mot ätstörningar.

  17. Vi jobbar stödjande,
    förebyggande och påverkande.

  18. Vi finns för de
    som har en ätstörning-

  19. -oavsett om den är diagnostiserad
    eller inte.

  20. Vi finns också för närstående och
    för er som möter personerna i skolan.

  21. Vi får en del frågor
    från skolhälsovård och lärare.

  22. 6 400 är antalet elever
    i högstadie- och gymnasieskolor-

  23. -som vi träffade förra året
    med vår workshop-

  24. -där vi pratar
    om självkänsla och självrespekt.

  25. Vi pratar media och skönhetsideal
    bland annat.

  26. 3 400 är de stödmejl
    vi svarade på förra året.

  27. 2 000 är de telefonsamtal vi tog emot
    från närstående och drabbade.

  28. 1 200 är de chattsamtal vi hade förra
    året. Efterfrågan på stöd är stor-

  29. -när det gäller
    närstående och drabbade-

  30. -inom ätstörningsproblematiken.

  31. Det kommer också ganska många frågor
    från skolhälsovård-

  32. -om hur vi gör om nån är drabbad,
    och hur vi jobbar förebyggande.

  33. Vi tänkte i en "speedad" presentation
    prata om vad en ätstörning är-

  34. -varför man drabbas, hur man
    förebygger, bemöter och stöttar.

  35. -Maja, vad är en ätstörning?
    -Vi ska lära er allt vi kan om det.

  36. Vad är en ätstörning? Hur många av er
    har nån gång mött nån-

  37. -som ni tror har, eller har haft,
    en ätstörning? Upp med en hand.

  38. Jag skulle säga
    att det är 100 % i den här lokalen.

  39. Om vi ska försöka definiera en
    ätstörning, finns det dels kriterier-

  40. -utifrån DSM5,
    där det finns en rad olika diagnoser.

  41. Jag kommer att gå in på dem,
    men det ni behöver ha i bakhuvudet-

  42. -när ni tänker ätstörning,
    är en person...

  43. ...med en extremt komplicerad
    relation till kropp, mat och ätande-

  44. -och att det upptar
    en stor del av tiden.

  45. I några av de här citaten
    påvisades också det.

  46. Jag gissar också att många av er
    tänker på diagnosen anorexia nervosa-

  47. -när vi säger ätstörning. Några
    av er nickar. Det är ofta det vi gör.

  48. När vi hör ätstörning
    tänker vi anorexia-

  49. -framför allt en smal tjej
    som inte äter.

  50. Det är inte riktigt
    vad ätstörningar handlar om.

  51. Den gruppen finns, men i majoriteten
    av de som har en ätstörning-

  52. -syns inte det här på utsidan.
    Majoriteten har normalvikt-

  53. -eller det vi kallar för övervikt.

  54. Det kan vara bra att tänka på. Det
    syns inte att nån har en ätstörning.

  55. Det är mycket som sitter här inne.

  56. Om jag ska vara lite "diagnosnördig",
    har jag nämnt att anorexia-

  57. -innebär att man har ett restriktivt
    förhållande till sitt ätande-

  58. -och är rädd för att gå upp i vikt.
    Man har en skev bild-

  59. -av sin egen kroppsstorlek.
    Bulimia nevrosa: Man har perioder-

  60. -av hetsätning
    som kompenseras via kräkningar.

  61. Det kan vara laxering
    eller extrem träning.

  62. Sen har vi den största gruppen,
    som i den gamla manualen hette:

  63. "Ätstörningar utan närmare
    specifikation". I DSM5 har man-

  64. -specificerat de här. Det är det
    vi kallar atypiska ätstörningar.

  65. Man uppnår inte helt kriterierna
    för anorexia eller bulimi.

  66. Där kan också problembilderna
    gå in i varann.

  67. Men en person med en extremt
    komplicerad relation till kropp-

  68. -mat och ätande, där det tar upp
    en stor del av ens vakna tid.

  69. Det finns vissa saker som påverkar.

  70. Det här är den vanligaste frågan
    vi får när vi träffar föräldrar.

  71. "Varför har mitt barn
    drabbats av det här?"

  72. Det finns en rad saker som påverkar,
    och det är ofta rätt komplext.

  73. Det går inte att säga
    att det var det här-

  74. -utan det handlar om flera saker
    som gör att nån drabbas.

  75. "Upplevelser under uppväxten.
    Familjefaktorer."

  76. De här grejerna
    kan ibland...höra ihop.

  77. "Ärftliga faktorer." Forskning
    har visat att den är ganska stor.

  78. Tidigare pratade man om att det kunde
    finnas nån form av genetisk skörhet-

  79. -som gör att vissa drabbas,
    men det har man fått bekräftat nu-

  80. -att genetiken
    spelar ganska stor roll.

  81. "Reaktion på bantning."

  82. Bantning handlar
    i det här fallet egentligen-

  83. -om nån form av förändring i ens
    kost, och det är det som ska till.

  84. Och sen att nånting händer i huvudet-

  85. -och utifrån det
    kan det ta sig olika vägar.

  86. Oavsett om man drabbas av hetsätning,
    som liknar bulimi på det sättet-

  87. -att man har perioder av hetsätning,
    har man i regel börjat-

  88. -med förändring i kosten,
    och sen har nåt hänt-

  89. -som gör att man tar den vägen.
    Men det ska till-

  90. -i kombination med ärftliga faktorer.

  91. Vi ser också riskgrupper
    inom vissa idrotter. Det kan påverka.

  92. Samhällets skönhetsideal, men kanske
    framför allt en persons självbild.

  93. "Handlar det om media,
    om skönhetsideal?"

  94. Ja, det finns med, men vi kan inte
    bara skylla problematiken på det.

  95. Det behövs flera saker
    för att nån ska drabbas.

  96. Ni som jobbar i skolan, kanske
    framför allt inom skolhälsovård-

  97. -upptäcker ibland de här barnen
    tidigast, kanske till och med först-

  98. -innan föräldrarna har sett nåt.
    Några saker kan vara bra att hålla...

  99. ...lite utkik efter.

  100. Ett förändrat matbeteende.
    Det kan handla om en elev som...

  101. ...inte går till matsalen, eller
    har börjat undvika vissa livsmedel.

  102. Vi träffar bland andra föräldrar
    när vi har träffar för närstående.

  103. Det är ganska många som säger:
    "Som vi ser det började det"-

  104. -"när han slutade äta godis,
    och sen har det blivit fler saker."

  105. Då har det troligen funnits
    ett dåligt mående i grunden också.

  106. Att börja undvika,
    att hitta ett annat sätt att äta.

  107. Ett förändrat matbeteende.
    Det kan också vara-

  108. -ett ökat intresse för matlagning.

  109. Man börjar intressera sig
    väldigt mycket för mat på olika sätt.

  110. Laga mat till andra
    men inte till sig själv-

  111. -och att man inte äter
    av den mat man har lagat.

  112. "Jag har redan ätit." Det är ett sätt
    att slippa äta med andra.

  113. "Jag är inte hungrig."

  114. Om det kommer regelbundet, kan det
    också vara nåt som inte stämmer.

  115. Eller oro för att äta offentligt,
    att äta med sina kompisar i matsalen.

  116. Sen den förändrade vikten.
    Får vi inte i oss mat-

  117. -påverkas också
    vår kropp viktmässigt.

  118. Har det blivit en hetsätning,
    påverkas den också.

  119. Även upptagenhet med kroppsstorlek,
    vikt, utseende, den typen av frågor.

  120. Även om maten tar mycket fokus rent
    konkret, pågår det mycket här uppe-

  121. -kring den typen av tankar.

  122. Och även överdrivet motionerande.

  123. En rastlöshet tänker jag att ni
    säkert... Det fanns några lärare här.

  124. Ni märker kanske i klassrummet
    att det är svårt att sitta still-

  125. -för att det är svårt
    att koncentrera sig-

  126. -eller att en elev
    vill förbränna kalorier-

  127. -och därav
    har svårt att sitta still.

  128. Och koncentrationssvårigheter.

  129. När man har en oro och
    behöver prata med den här eleven...

  130. För er som jobbar inom elevhälsan är
    det kanske en lärare som har en oro-

  131. -och ber er prata med en viss elev,
    eller att vänner till eleven kommer-

  132. -och är oroliga.
    Hur tar vi det här snacket?

  133. Den här misstanken bör bli omtanke,
    för det är ju vad det handlar om.

  134. Det finns en oro.

  135. Man behöver utgå från den oron,
    och framför allt utgå från sig själv.

  136. Vad är det vi ser? "Jag är
    orolig för dig. Jag är orolig"-

  137. -"för det här har jag hört." Vad är
    det mer som gör att man blir orolig?

  138. Att mer se på det än:
    "Jag ser att du har gått ner i vikt."

  139. Det är ganska enkelt
    att prata sig ur.

  140. Här ser ni några tips
    hur man kan börja samtalet.

  141. Utgå från dig och det du ser, eller
    som en vän eller lärare har sett.

  142. Det blir mycket svårare
    att prata sig ur. Säger man "du"-

  143. -kan man lätt hitta på ursäkter.

  144. Jag hade en tanke som helt försvann.

  145. "Det här ska jag säga."
    Det kanske kommer tillbaka.

  146. Det är viktigt att ta det här
    snacket, och som när det pratades-

  147. -om depression, ångest och oro,
    att få hjälp fort.

  148. Vid ätstörningar är det
    oerhört viktigt att få hjälp fort.

  149. All forskning som finns menar
    att ju snabbare vi får hjälp-

  150. -ju "lättare"... Det är inte enkelt
    att bli frisk från en ätstörning.

  151. Det går att bli helt frisk och fri,
    men ju snabbare vi kommer in i vård-

  152. -ju "lättare" blir den resan.

  153. Nu kom jag på det
    jag skulle säga förut.

  154. När man har det här snacket-

  155. -kanske inte alltid eleven
    tar emot samtalet så väl.

  156. Vissa av er har redan
    pratat med elever kring det här-

  157. -och personen har blivit arg.
    Känner ni igen det?

  158. Då är ni ganska rätt ute.

  159. När nån vill ta i från en
    ett verktyg att hantera livet-

  160. -som en ätstörning är,
    blir det svårt.

  161. Man känner sig hotad, och enklast är
    att reagera med en viss ilska.

  162. Backa inte då, utan fråga igen,
    fråga igen, fråga igen.

  163. Till sist kommer eleven att berätta.
    "Det är så här. Jag mår inte bra."

  164. Ibland kan det krävas många samtal.
    Inte bara från dig, utan från lärare-

  165. -från vänner och från andra
    för att man ska våga öppna upp.

  166. Det är en stor hemlighet att bära på.

  167. Vi kommer till det här med
    att förebygga. Det går ju att göra.

  168. Det gör det. Vi har ju nåt
    som vi kallar "Uppdrag självkänsla"-

  169. -när vi är ute i skolor och träffar
    högstadie- och gymnasieelever.

  170. Vi försöker prata om självkänsla,
    om självförtroende-

  171. -och det vi kallar självmedkänsla.
    "Hur ska jag hantera livet"-

  172. -"när det inte går som jag har tänkt
    mig? Hur skapar jag en beredskap"-

  173. -"när det går åt skogen?"
    Det gör det ju.

  174. Många har i dag pratat om prestation,
    vi har pratat om betyg-

  175. -och vi försöker prata mycket om
    hur man kan skapa en beredskap för-

  176. -att inte trilla ner i ett svart hål
    när man inte får betyget man vill ha.

  177. Vi låter eleverna själva fundera
    kring skillnaden mellan självkänsla-

  178. -och självförtroende.
    Vi definierar självkänsla så här:

  179. Vi försöker koppla bort prestationen.

  180. Det här går som en röd tråd
    genom hela den här dagen.

  181. Om vi kan få eleverna
    att inte hela tiden tänka prestation-

  182. -utan att de duger,
    att de är lika värdefulla-

  183. -oavsett vad de har för betyg
    i skolan, kan vi hitta ett lugn.

  184. Vi har ju redan pratat
    ganska mycket om statistik i dag-

  185. -så möjligtvis dubblerar vi,
    men det som är viktigt att ta med-

  186. -när vi går ut och pratar med elever-

  187. -är att antalet unga
    som känner ängslan, oro och ångest-

  188. -men inte kan säga varför, ökar.

  189. 1980 var siffran 9 % för tjejer
    och 4 % för killar.

  190. Tyvärr är statistiken väldigt
    könsbinär. Det är tjejer och killar.

  191. Det är tråkigt, men det är så det är.

  192. 2005 var det 30 % för tjejer
    och 14 % för killar.

  193. Och 2016 54 % för tjejer
    och 32 % för killar.

  194. Ganska skrämmande.

  195. 44 % mellan 12 och 16 år
    är inte nöjda med sina kroppar-

  196. -när de jämför sig med andra.

  197. 54 % känner sig stressade
    av höga krav.

  198. 30 % upplever att andra
    skriver elaka saker i sociala medier.

  199. Vi pratade tidigare om hur mycket tid
    elever tillbringar framför skärmen-

  200. -på sociala medier.

  201. Vi pratar också ganska mycket om
    vad det här beror på.

  202. Bygger man sitt eget självförtroende
    genom att vara taskig mot andra?

  203. Så kan det nog vara.

  204. Den där som är så tuff och tar plats
    och är den som mobbar-

  205. -vilken självkänsla har den personen?

  206. Vi kommer inte med några sanningar,
    utan med frågor.

  207. De får fundera,
    och ofta kommer de fram till-

  208. -att de tillsammans kan hjälpas åt
    att sätta gränser för-

  209. -hur de ska bete sig mot varann.

  210. Vi vill inte
    att de här eleverna ska hamna där.

  211. Det här förhållningssättet att
    försöka vara schystare mot sig själv-

  212. -att vara sin egen bästa kompis,
    har vi ett antal punkter för.

  213. Det handlar om att "göra"
    är viktigare än att "göra perfekt".

  214. Att känna glädje.
    "Jag skulle vilja testa det där."

  215. Man ska inte tänka
    att man måste kunna det.

  216. "Jag vill testa att spela fiol,
    för det verkar kul."

  217. Inte för att nån annan vill det
    eller för att jag ska få...

  218. ...extrapoäng i betyg
    eller vad det nu kan vara.

  219. Vi pratar om att eleverna ska försöka
    tygla den inre kritikern på axeln.

  220. "Plugga lite till. Spring lite
    fortare. Gör fler mål i fotboll."

  221. Det är klart att man måste se...

  222. "Varför fick jag
    inte betyget jag ville ha?"

  223. Det ska vara konstruktivt, det ska
    inte vara så att det bryter ner mig.

  224. Behöver jag plugga på ett annat sätt?
    Den där personen kan kanske hjälpa?

  225. Men man måste också säga:
    "Det räcker."

  226. "Nu får jag bara vara
    resten av dagen."

  227. Man ska fokusera på de steg
    man har tagit-

  228. -i stället för de steg som är kvar.

  229. Initialt handlade det om att vi ville
    att eleverna skulle stanna upp.

  230. "Vad har jag gjort?
    Vad har jag presterat hittills?"

  231. Sen kom vi på
    att vi föll i vår egen fälla.

  232. En elev frågade mig: "Den där
    trappan, går den uppåt eller neråt?"

  233. "Ja, det var en bra fråga."

  234. Det kanske i stället handlar om
    vilken trappa jag som elev vill gå i.

  235. "Jag vill inte gå i din trappa."

  236. Påverkas vi så mycket av varann att
    vi går i nån annans trappa och takt?

  237. Vi behöver kanske stanna upp. Jag
    vill kanske testa en annan trappa.

  238. Det är inte hela världen
    om jag misslyckas-

  239. -om jag känner
    att jag är lika mycket värd.

  240. Vi pratar om att misstag
    är bästa sättet att lära sig.

  241. Får man en hink kallt vatten över sig
    kan man överleva det.

  242. Nästa gång vet man
    att det blir kallt.

  243. Vi ser på misstag
    som en erfarenhet i stället för nåt-

  244. -som man behöver värdera.

  245. Flera av sakerna går ju i varann,
    så ibland har vi redan berört det-

  246. -för att en elev
    tog upp det tidigare.

  247. Att jämföra sig med andra
    kan vara ett sätt att utvecklas.

  248. Men det gäller
    att det känns bra för mig.

  249. Att inte tänka konkurrens, utan:
    "Jag vill spela basket som du."

  250. "Hur gör du? Jag blir intresserad."
    I stället för: "Hon är bättre."

  251. "Jag är inte bra på nånting."

  252. Och unna sig återhämtning.

  253. Jag pratade med elever i går
    om träning-

  254. -och att vara soffpotatis. Jag
    erkände att jag är mer soffpotatis-

  255. -än att jag går och tränar.

  256. Det var en tjej som sa: "Jag
    vill också vara mer soffpotatis."

  257. Soffpotatis är ju olika för
    olika människor, men det är viktigt-

  258. -att eleverna hittar
    vad återhämtning är för dem.

  259. Att ni stöttar eleverna
    att hitta sin väg...

  260. ...eller att ni tar hjälp av oss
    att hjälpa eleverna.

  261. Sist men inte minst att våga se
    jobbiga känslor och inte döma sig.

  262. Att våga stanna upp och känna efter-

  263. -och känna...vilket stöd man behöver
    för att gå vidare.

  264. Stöd pratar vi jättemycket om.

  265. Och att våga be om hjälp.
    Personer som har en ätstörning-

  266. -tenderar att gå ganska lång tid
    innan de vågar berätta för nån-

  267. -för det ligger mycket skam i det.
    Ett av citaten vi läste i början:

  268. "Min skam är
    att jag inte är tillräckligt smal."

  269. Man tar inte
    sin problematik på allvar.

  270. Att våga ta hjälp,
    att våga prata och berätta för nån-

  271. -att man inte mår bra,
    att man har problem med det här-

  272. -och att man behöver hjälp.

  273. Vi är ju ute i skolor
    mellan 1 timme och 90 minuter-

  274. -och vi gjorde ett forskningsprojekt-

  275. -där vi kunde se
    att den tiden vi var i skolor-

  276. -var det fler elever som tog stöd av
    elevhälsan efter det att vi var där-

  277. -än i skolor, där vi inte hade varit.

  278. 1 timme till 90 minuter.
    Det behövs så lite.

  279. Prata mer. Det blir en bra summering
    av det här spännande inlägget.

  280. Ett stort tack för att ni kom hit
    och delade med er av era kunskaper.

  281. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Unga med ätstörning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss