Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Skärmtid, stress och livsvillkorDela
  1. Pling, sa det nånstans. Hörde ni det?

  2. 50 procent sjunker uppmärksamheten
    när det kommer en sån signal-

  3. -både för den som äger telefonen
    och för oss andra.

  4. Jag är före detta lärare.

  5. Jag hoppade av min lärarkarriär
    av några av de skäl som nämndes nyss-

  6. -framförallt det som du pratar om.

  7. Jag insåg hur mycket jag saknade
    i lärarutbildningen-

  8. -hur otroligt stora kunskapsluckor
    jag hade-

  9. -när det gällde att ta hand om elever
    och få dem att må bra, "wellbeing".

  10. Det funkade inte. Kognitiv
    neurovetenskap och det du pratar om.

  11. Stora luckor i lärarutbildningen.

  12. Jag har vidareutbildat mig på egen
    hand och kallar mig livsstilspedagog.

  13. Jag jobbar med livsstilsfrågor för
    elever. Jag föreläser och utbildar.

  14. Bris kom med sin årsrapport nyligen.
    Har ni hunnit se den? Flera nickar.

  15. Livsvillkoren för barn och unga
    i Sverige har blivit hårdare-

  16. -med ökad press och social tävlan
    inom flera områden.

  17. Utvecklingen påverkar måendet
    och bidrar till psykisk ohälsa.

  18. Det är en av slutsatserna.

  19. Hur kan vi vända den trenden-

  20. -och hjälpa eleverna att hantera
    sin situation och göra bra val?

  21. Det tänkte jag prata om i dag.

  22. Kunskap är grunden
    för att kunna fatta bra beslut.

  23. Det här styr det jobb jag gör-

  24. -att upplysa, ge kunskap
    och informera-

  25. -både elever, föräldrar
    och skolpersonal-

  26. -så att man kan välja rätt.

  27. Mobilförbud i skolan var inte
    längesen vi hörde. Det var debatt.

  28. Björklund har varit inne på det
    och Fridolin också.

  29. Mobiltelefoner, datorer
    och surfplattor kan göra tre saker.

  30. De kan tillföra.
    De kan störa, och de kan förstöra.

  31. Därför blir det svårt med ett förbud,
    för ibland är de bra att ha.

  32. Det är bättre att man lär eleverna
    att handskas med dem.

  33. Om vi förbjuder mobiltelefoner
    i skolan-

  34. -så tar vi ansvaret för det-

  35. -sen går de hem
    och slår på sin telefon direkt.

  36. Om vi i stället kan hjälpa dem och
    lära dem HUR de ska handskas med dem-

  37. -och varför de behöver ha vissa
    begränsningar i tid och vad man gör-

  38. -och kanske lite vett och etikett
    som kan krävas på nätet-

  39. -så gör vi dem en tjänst.

  40. Vi hjälper dem att kunna ha dem
    i skolmiljön där de kan bidra.

  41. Jag har jobbat med elever
    med särskilda behov-

  42. -där datorer och mobiler
    har varit ett stort hjälpmedel-

  43. -men det gäller att veta när och hur.

  44. Här behöver vi hitta in-

  45. -så att vi informerar både elever,
    föräldrar och skolpersonal.

  46. Det är en bättre väg, men det hindrar
    inte att man i vissa moment säger:

  47. "I dag tar jag hand om mobilerna"-

  48. -"för det här är viktiga grejer
    som kräver fullt fokus.

  49. Fullt fokus är omöjligt att ha
    med en mobiltelefon i fickan.

  50. Man ser i studier att en mobiltelefon
    som ligger på bordet upp och ner-

  51. -har en påverkan på resultaten
    i det man presterar i skolan.

  52. Till och med om den ligger
    upp och ner på bänken-

  53. -sysslar hjärnan med att fundera lite
    över om det händer nånting.

  54. "Tänk om det är nån
    som har skickat nåt!"

  55. Pling, sa det nånstans. Hörde ni det?

  56. 50 procent sjunker uppmärksamheten
    när det kommer en sån signal-

  57. -både för den som äger telefonen
    och för oss. Det påverkar oss också.

  58. De kan störa. De kan
    förstöra, men de kan också tillföra.

  59. Det gjordes en mätning nyligen
    på mobiltid-

  60. -hur lång tid vi spenderar varje dag
    med att stirra ner i mobilskärmen.

  61. Nån som har sett den?

  62. Nån som kan gissa hur många timmar
    vi stirrar ner i skärmen?

  63. Vad tror ni?

  64. Fyra timmar om dagen.
    Har ni sett studien?

  65. Fyra timmar stirrande ner
    i en mobilskärm per dag.

  66. Det är mycket.

  67. Jag brukar fråga elever...
    Jag träffar hundratals elever.

  68. Jag brukar fråga om all tid
    av de fyra timmarna är vettig tid.

  69. Gör ni nånting vettigt?
    Nej, säger de.

  70. De håller med om
    att det inte alltid är vettiga saker.

  71. Sen brukar jag fråga vad de tar tiden
    av. Vad får ni mindre av?

  72. Vad har de minskat för att få till
    fyra timmar mobiltid?

  73. Vad tror ni att de svarar? Sömn.

  74. De vet om det. Det är inte bara vi
    som vet det. Det är sömnen.

  75. Ständigt uppkopplad. Generation i
    skolan i dag är ständigt uppkopplade-

  76. -men inte bara de.
    Många vuxna är det också.

  77. Jag brukar säga på föräldramötena-

  78. -att det är vi som har lärt dem allt
    de kan om att handskas med tekniken-

  79. -och vi har gett dem tekniken. Vi har
    köpt mobilen och surfplattan åt dem.

  80. Sen frågar föräldrarna vad de ska
    göra när dottern surfar hela tiden.

  81. Ja. De gör inte som vi säger.
    De gör som vi gör.

  82. Tillgängligheten skapar stress.

  83. Att vara tillgänglig och uppkopplad
    ständigt ÄR stressande.

  84. Stress är en stark faktor
    för psykisk ohälsa.

  85. Det blå ljuset från skärmarna
    stör klockgenerna.

  86. De tre amerikanska forskarna som fick
    Nobelpriset i medicin i höstas-

  87. -pratar om klockgener-

  88. -och hur det blå ljuset
    stör utsöndringen av melatonin-

  89. -och förskjuter att man ska bli trött
    på kvällen och somna i tid.

  90. När de klagar på att de inte
    är trötta, kan det vara skärmtiden.

  91. Det är inte bara skärmtiden
    på kvällen, utan även under dagtid.

  92. Hysing et al gjorde en studie 2015-

  93. -som ser att skärmtid under dagtid
    som uppsteg till fyra timmar per dag-

  94. -hade en påverkan på insomningstiden.

  95. 49 procents högre risk
    att insomnandet tog minst en timme-

  96. -och att sovtiden
    kunde bli så kort som fem timmar.

  97. Jag träffar många
    högstadie- och gymnasieelever-

  98. -som inte sover mer än 6-7 timmar per
    natt. Det är den vanligaste sovtiden.

  99. Det känner ni säkert igen.

  100. De behöver mer än så,
    och de får sömnbrist.

  101. Många av dem tänker att de bara ska
    kolla nåt på mobilen en liten stund.

  102. Men hjärnan fastnar där inne
    i rörelse, ljus och ljud.

  103. Hjärnan säger: "Mer! En gång till!"

  104. Det kickar dopamin, det känns bra
    och man vill fortsätta.

  105. Man tittar på klockan, och det har
    gått en timme. Det tänkte man inte.

  106. Jag brukar säga att de ska
    ta kontrollen och bestämma själva.

  107. Om du vill lägga tid-

  108. -på mobil, dator och surfplatta
    och sno den från sömn-

  109. -låt det bli ett bli ett medvetet
    beslut. Låt det inte bara bli.

  110. Tänker du dig att du ska surfa
    en kvart innan du ska sova-

  111. -sätt larmet på en kvart,
    så ringer den efter en kvart.

  112. "Har det gått en kvart redan? Ska jag
    stänga av eller ta en kvart till?"

  113. Oavsett vilket man väljer
    är det ett medvetet fattat beslut.

  114. Sociala medier är en stor del av-

  115. -att många unga mår dåligt
    och inte kan somna på kvällen.

  116. Man kollar mobilen och det står nåt,
    kanske nåt om mig som inte känns bra.

  117. Eller så finns det en konversation
    där det INTE står nåt om mig.

  118. Så börjar tankarna fara i gång.

  119. Tankar som far i gång
    aktiverar sympatiska nervsystemet-

  120. -och när det kör i gång är det lögn
    att somna. Då håller man sig vaken.

  121. Det kan man känna igen själv. Oro
    och tankar somnar man inte gott på.

  122. Man behöver ta kontroll över
    att stänga av mobilen tidigare.

  123. Har man svårt för det, vilket också
    gymnasieungdomarna har, så hjälp dem.

  124. Hjälp dem med det!

  125. I Sydkorea har man infört
    nya, strikta regler-

  126. -för mobilanvändande
    för barn och ungdom.

  127. Alla som är under 19 år
    och skaffar en mobiltelefon...

  128. De mobilerna spärras för vissa sidor.

  129. Man kan inte komma in på sånt
    som har med våld och porr att göra.

  130. Internet är stängt mellan 22 och 06.

  131. Då kommer man inte ut på nätet.

  132. Man har gjort begränsningar
    för att hjälpa dem.

  133. Det har gått över styr där. De
    har inte 4 utan 5,5 timmar skärmtid.

  134. Man håller på att ta tag i det
    med krafttag.

  135. Man sätter in begränsningar.

  136. På föräldramöten brukar jag säga:

  137. Nånstans upp till årskurs tre
    i gymnasiet behöver ni hjälpa dem-

  138. -sen kan ni börja
    släppa kontrollen lite.

  139. Fram till dess behöver de faktiskt
    hjälp. Ni kanske känner igen er.

  140. Man kollar mobilen, tiden går
    och det blir inte som man hade tänkt.

  141. Och då är vi vuxna.
    De har jättesvårt med det.

  142. Det är lätt när man sitter
    vid skärmarna att det går lite fort-

  143. -att man skriver saker, tycker
    nånting och så kör man i gång.

  144. Det har att göra med impulskontroll.

  145. Impulskontrollen sitter i pannloben.
    De är inte färdiga hos ungdomar.

  146. De är inte lika bra på impulskontroll
    som vi som har tränat längre-

  147. -vi som är färdigväxta.

  148. Här behöver man räkna till 10 ibland.
    Ta det lugnt och tänka efter!

  149. Jag brukar prata om vett och etikett
    på nätet, att ha såna regler-

  150. -att diskutera med eleverna
    vad som är rimligt beteende på nätet-

  151. -och hur man ska uppträda.

  152. Undvik att ta de snabba beslutet,
    vilket är lätt.

  153. Man säger en sak,
    så hakar nån annan på-

  154. -och så slutar det
    med att nån mår dåligt. Det går fort.

  155. Delar av det
    handlar om ungdomars hjärna.

  156. Dels har de inte en färdigutvecklad
    pannlob. Vid 25 är den klar.

  157. Ett av skälen är det.
    Impulskontrollen funkar inte.

  158. Man har också under tonårstiden
    ett belöningssystem-

  159. -som är mycket mer välutvecklat
    än vad impulskontrollen är-

  160. -delen som ska säga: "Ta det lugnt
    och tänk efter! Var lite klok!"

  161. "Fatta de bra besluten!"

  162. Man har aldrig så mycket tillgång
    till dopamin som under tonårstiden-

  163. -varken innan eller efter.

  164. Det här i kombination
    gör att det ibland blir lite tokigt.

  165. Min vän och kollega Åke Pålshammar
    som flera känner till-

  166. -brukar jämföra det med en bil-

  167. -med en riktigt kraftig motor,
    vansinnigt många hästar.

  168. Belöningssystemet.
    Man kan köra riktigt fort.

  169. Men styr- och bromssystemet
    är uruselt, riktigt dåligt.

  170. Kommer det en kurva eller dyker upp
    nåt, så är man nästan chanslös.

  171. Hopplöst att svänga,
    styra undan, eller bromsa.

  172. Det är det som karaktäriserar
    utvecklingen av hjärnan.

  173. Många elever brukar säga om det
    med skärmar och blått ljus som stör:

  174. "Det är inga problem.
    Man bara tar bort det."

  175. Man kopplar om till "night light",
    gult ljus, så har man löst det.

  176. Absolut! Då har man löst den delen.

  177. Man har INTE löst
    att man med sin mobil-

  178. -ökar informationsflödet
    till hjärnan.

  179. Man plockar in saker hela tiden.

  180. Tittar man på ungdomar i dag
    jämfört när jag var i deras ålder-

  181. -fyller de i princip
    varenda ledig stund med mobilen.

  182. Bussen, busshållplatserna,
    på rasterna... Överallt!

  183. Det finns inte en enda liten paus
    där hjärnan får chans att ha tråkigt-

  184. -och hjärnan behöver ha tråkigt.
    Hjärnan tycker om att ha tråkigt.

  185. Det är då hjärnan blir kreativ,
    i de tråkiga stunderna-

  186. -när vi inte talar om vad den
    ska syssla med och stoppar in saker-

  187. -utan när vi låter bli det-

  188. -och låter hjärnan och tankarna
    ta vägen dit de vill ta vägen.

  189. Det utvecklar. Det skapar nya
    möjligheter och ökar kreativiteten.

  190. Det ständiga informationsflödet
    gör hjärnan trött.

  191. Det är jobbigt
    med mycket information.

  192. Känner ni ibland att ni
    vill stänga av, att det blir mycket?

  193. "Oj, oj! Jag vill vara i fred."

  194. De är sällan i fred.

  195. De stunder som de tänker vara i fred
    säger de:

  196. "Jag tar mobilen och kopplar av.
    Jag kopplar av med min mobil alltså."

  197. Jag förstår att du känner så,
    brukar jag säga.

  198. För det är en känsla.

  199. Det känns bra. Det betyder inte
    att det ÄR bra för hjärnan.

  200. Jag kan tycka att det känns jättebra
    att äta ett halvt kilo smågodis.

  201. Det känns jättebra just då-

  202. -men det kanske inte är kanon
    på längre sikt och inte för hela mig.

  203. Det är inte alltid att känslan
    verifierar. Hänger ni med på det?

  204. Ni känner igen det. Det känns bra.

  205. Vill man att det ska kännas bra
    för hjärnan-

  206. -måste man släppa mobilen
    så att hjärnan kopplar av-

  207. -framför allt på kvällen när hjärnan
    har varit i gång hela dagen.

  208. Den behöver koppla av.

  209. Torbjörn Åkerstedt,
    sömnforskare, säger-

  210. -att det tar två timmar för hjärnan
    att komma ner så att man kan somna.

  211. Det betyder två timmar mobilfritt
    innan man ska sova.

  212. Då får de en chock, eleverna.
    "Vad ska man göra då?"

  213. "Vad gör man
    om man inte får ha mobil?"

  214. "Ja, vad ska man göra då?

  215. Sen är jag bara tyst.

  216. De tittar och undrar
    om jag inte ska säga nånting.

  217. Till slut säger nån
    att man kanske kan läsa nåt.

  218. Sen kommer det olika förslag.
    Det tar en liten stund.

  219. Man får vänta, men till slut kommer
    det förslag på lugna aktiviteter-

  220. -som hjälper hjärnan
    att komma ner i varv.

  221. Normal insomningstid
    är 10-15 minuter.

  222. Ni träffar säkert ungdomar som ligger
    vakna två timmar innan de kan somna.

  223. Ju längre tid det tar att somna,
    desto tidigare behöver vi sluta-

  224. -med sånt som aktiverar hjärnan
    och drar i gång verksamheten.

  225. Brist på återhämtning. Så fort vi har
    skärmar är det nåt annat vi inte gör.

  226. Många gånger är det återhämtning.
    Stress i sig är inte farligt.

  227. De negativa konsekvenserna
    får vi av bristen på återhämtning.

  228. Att göra andra saker.

  229. Det bästa hjärnan vet som
    kompensation är en promenad i skogen.

  230. Lite lagom rörelse för kroppen.
    Man behöver inte tänka så mycket.

  231. Hjärnan får möjlighet
    att gå sin egen väg.

  232. Hippocampus älskar skogspromenader.
    Det är en fantastisk återhämtning.

  233. Hippocampus behöver vi ha i bra
    skick. Det är minne och inlärning.

  234. Det behöver vi ha tillgång till.

  235. Eleverna hamnar många gånger i
    att de inte känner att de duger.

  236. De vill vara med och vara en del
    av det. Den sociala pressen.

  237. Att diskutera med elever kring
    sociala medier. Hur uppträder vi där?

  238. Vilka konsekvenser kan det ge?
    Hur skulle man vilja att det var?

  239. Sömnbrist och sömnsvårigheter
    är en konsekvens av sociala medier-

  240. -på mobiltelefoner, datorer
    och surfplattor.

  241. Men även kognitiva brister.
    Jag sa det om telefonsignalen.

  242. Där sticker uppmärksamheten direkt.

  243. Har man brutit uppmärksamheten
    i en uppgift i skolan-

  244. -kan det ta upp till 25 minuter-

  245. -innan hjärncellerna som var
    inblandade kopplar ihop sig igen.

  246. Man behöver hålla fokus i längre
    perioder för att det ska bli nåt.

  247. En förutsättning för inlärning
    är koncentration.

  248. Det går inte
    om man inte koncentrerar sig.

  249. Ju svårare saker man ska lära sig,
    desto mer koncentration behövs.

  250. Så är det. Så fort vi bryter den
    kan det ta lång stund.

  251. För en del elever kommer den inte
    tillbaka innan det är rast.

  252. Det kommer naturligtvis
    att påverka resultaten-

  253. -och hur eleven kan uppnå
    kunskapsmålen. Det har betydelse.

  254. Jag menar att det är viktiga frågor
    att ta upp med eleverna.

  255. Det här är skolans...

  256. Skolan är en bra arena för det, att
    lära elever om hur det hänger ihop.

  257. På vilket sätt kan mobiltelefon,
    surfplatta eller dator-

  258. -störa, tillföra eller förstöra?

  259. Att de får förståelse för de sakerna.

  260. Vi pratade nyss om
    kognitiv neurovetenskap.

  261. Att kunna de sakerna är viktigt
    för oss som jobbar inom skolan-

  262. -för att kunna förmedla det
    till eleverna.

  263. "Så hänger det ihop.
    Det är så det funkar i hjärnan."

  264. "Ni säger
    att ni är bra på multi-tasking."

  265. "Det kanske känns så,
    men fakta visar att så är det inte."

  266. Samma område i hjärnan kan inte
    upplåtas till två saker samtidigt.

  267. Då behöver andra vetenskaper
    komma in i skolan.

  268. Skolan ska vila
    på vetenskaplig grund-

  269. -men i dag är det en viss begränsning
    i den vetenskapliga grunden.

  270. Det går att ta in det i skolan
    och förmedla det till eleverna.

  271. Hippocampus pratade jag om.
    Minne och inlärning.

  272. Jag gissar
    att du kommer in på den också.

  273. Lite grann. Precis. Vi kommer att
    få höra lite grann om en stund.

  274. Hippocampus är väldigt känslig
    för sömnbrist och stress.

  275. Är det nån del av hjärnan man ska
    vara rädd om när det gäller skolan-

  276. -så är det hippocampus.

  277. Då behöver man sova tillräckligt
    mycket och minska stressen.

  278. Anna var inne lite på det
    med stressen-

  279. -om den skapas av saker i skolan
    eller utanför skolan.

  280. Det är inte alltid lätt att veta
    var stressen kommer ifrån.

  281. Ibland kanske det inte heller
    är jätteintressant.

  282. Det som är viktigt att prata om-

  283. -är att all stress har samma bägare.

  284. Man fyller på och fyller på.

  285. Oavsett om man fyller på utanför
    eller i skolan hamnar det i samma.

  286. Ibland tenderar eleverna att säga att
    skolan är fruktansvärt stressande.

  287. "Jag är så stressad
    av alla prov och läxor."

  288. När man kommer in på
    hur mycket skärmtid de har-

  289. -kanske det inte räcker
    med de fyra timmarna.

  290. Skärmtid är stress. Det aktiverar
    hjärnan och är stressande.

  291. Om man har väldigt mycket skärmtid
    och stress därifrån och får ett prov-

  292. -kanske det är droppen, men det finns
    annan stress i redan innan.

  293. Det är också en viktig fråga-

  294. -ett viktigt ämne som inte har
    utrymme i skolans kursplaner i dag.

  295. Vad är stress?
    Vad är det som stressar oss?

  296. Hur tar sig stressen uttryck
    och vad kan vi göra?

  297. Vad betyder återhämtning?
    Hur sänker vi stressen?

  298. Det här borde det in mer av i skolan,
    in i klassrummen.

  299. När skärmarna går ut över grund-
    läggande behov är det för mycket.

  300. När jag får frågan om lagom skärmtid
    säger jag att man kan räkna ut det.

  301. Dra bort tiden man ska sova, äta,
    röra på kroppen, skola och läxor-

  302. -allt som man behöver, ska, måste
    och vill göra.

  303. Det som finns kvar
    kan man lägga på skärmar.

  304. Om man vill gör det
    är inte det nån fara-

  305. -men se till att grundläggande behov
    är tillgodosedda.

  306. Är de inte det, får det konsekvenser.

  307. Att inte tillgodose de grundläggande
    behoven får konsekvenser.

  308. Det handlar om
    hur vi bygger grunden vi står på.

  309. Att bygga...antingen utifrån...

  310. ...frukost, tillräckligt med sömn
    eller återhämtning-

  311. -alternativt stress, mycket skärmtid
    och ingen frukost.

  312. Det har betydelse för
    hur det går i skolan just i dag-

  313. -och det har betydelse för framtiden.

  314. Genom att bygga stadigt, en bra bas
    ökar möjligheten-

  315. -att nå utbildning, jobb,
    psykisk och fysisk hälsa.

  316. Möjligheterna blir större.
    Man behöver inte slita lika hårt-

  317. -som om man svajar lite grann.

  318. Då är det tuffare och svårare.

  319. De som står och svajar, där behöver
    skolan gå in och hjälpa till.

  320. Vi har ett kompensatoriskt ansvar.

  321. Vi behöver hjälpa de eleverna
    att hitta stabiliteten-

  322. -att bygga stabilt
    och få den grunden.

  323. Sömnen är en av de viktigaste
    faktorerna för att återställa-

  324. -att återställa hjärnan och kroppen.

  325. Man sliter ut sig under en vaken dag.

  326. Man behöver sova för att komma
    tillbaka sen sliter man ut sig igen.

  327. Så håller man på.

  328. Men om man sliter på kroppen
    och hjärnan och får för lite sömn-

  329. -blir det negativt och går nerför.

  330. Varje natt behöver vi återhämta oss.

  331. Extra viktigt är det
    för barn och ungdomar.

  332. Sömnen är avgörande
    för hur det ska gå för dem i skolan.

  333. Redan efter en natts dålig sömn visar
    det sig i den kognitiva förmågan.

  334. Det blir svårare att minnas
    och koncentrera sig.

  335. Immunförsvar och må bra-hormoner
    märks också efter en enda natt.

  336. En av de viktigaste faktorerna
    till att barn behöver sova mer än vi-

  337. -är tillväxten.

  338. Och de växer i hjärnan väldigt länge.

  339. Man kan se i forskning att långvarig
    sömnbrist hos tonåringar-

  340. -kan få konsekvenser
    för utvecklingen av hjärnan.

  341. Det påverkar skolresultaten,
    som Christian Benedict har visat.

  342. Det finns en koppling mellan
    längd på sömn och höjd på betyg.

  343. Det visar även Hysing et al.

  344. De amerikanska forskarna tryckte även
    på, när det handlar om kroppsklockan-

  345. -kopplingen till...

  346. ...att man vänder
    på dygnet som många ungdomar gör.

  347. Hyfsade tider på vardagar-

  348. -och sen blir det motsvarande
    en New York-resa på helgerna-

  349. -med samma jetlag-effekt, samma
    konsekvenser för kropp och hjärna.

  350. Här kan man se en koppling
    till kognitiva brister-

  351. -men också till depression
    och ämnesomsättningsstörningar.

  352. De amerikanska forskarna tryckte på
    att det vi mår bäst av...

  353. Det gäller oss också.

  354. Det vi mår absolut bäst av
    är regelbundenhet-

  355. -att gå och lägga sig
    på samma tid oavsett-

  356. -och kliva upp på samma tid oavsett
    om det är påsklov eller skolvecka.

  357. Oavsett om det är sommar
    eller vinter. Extra viktigt för oss-

  358. -som har så stor skillnad
    på dagsljus.

  359. Vi behöver vara regelbundna.
    Det mår vi bäst av.

  360. Några konkreta tips.
    Håll koll på skärmtiden!

  361. Det finns tips på konkreta verktyg
    på webbsidan unglivsstil.se.

  362. Gör scheman, räkna ut skärmtiden
    och sätt timer för att hålla koll.

  363. Det finns checklistor
    och nåt som heter livsstilskollen-

  364. -för att se hur mycket mobiltid
    man har-

  365. -och om den inverkar negativt
    på ens liv och hälsa.

  366. Återhämtning. Se till att ha balans
    mellan av- och på-knapp.

  367. Det kallar jag det sympatiska
    och det parasympatiska nervsystemet.

  368. Tillgodose de grundläggande behoven
    - sömn och tillräckligt med rörelse.

  369. Varva ner innan sänggående.
    Låt hjärnan få två timmar skärmfritt-

  370. -för att den ska få koppla av
    och man ska kunna somna i bra tid.

  371. Håll kroppsklockan. Ett bra sätt
    är att få dagsljus på morgonen.

  372. Det ljuset påverkar kroppsklockan
    så att man blir tröttare på kvällen.

  373. Också matintaget är viktigt, och det
    visar de amerikanska forskarna.

  374. Matintag regelbundet med frukost,
    lunch och middag på kvällen-

  375. -hjälper till
    att styra kroppsklockan.

  376. Jag tror att kunskapen är vägen.

  377. Inte förbud
    utan att lära sig och få hjälp.

  378. Kunskap om och verktyg för att
    handskas med sin egen situation.

  379. Jag tror att det är en bättre väg.

  380. Det här
    skulle jag kunna prata om länge-

  381. -men jag hade den här stunden.

  382. Jag hoppas att ni fick med er nåt
    som ni kan ta till era arbetsplatser-

  383. -eller till er själva kanske.

  384. Jag tror att det är dags för
    lite frågor.

  385. Stort tack, Anna,
    för den första dragningen.

  386. Jag tänkte på det sista du sa
    om en själv.

  387. Det är nog en och annan
    som inte känner sig helt hundra.

  388. När man ska coacha andra, särskilt
    unga, och inte är helt rätt själv-

  389. -hur gör man då?

  390. Det är ett bra utgångsläge. Man kan
    säga att man har samma problem.

  391. Ska vi prova? Jag drar ner min
    skärmtid och du din, så ser vi.

  392. Vi kan göra det tillsammans.
    Det funkar också.

  393. Så du måste skärpa dig själv också.

  394. Du får göra som du vill.
    Medvetna beslut, säger jag.

  395. Det här är bra kunskap
    att ha med sig-

  396. -men vad är din erfarenhet
    med unga människor-

  397. -för att få dem att ändra ett
    beteende. Det är starka motkrafter.

  398. Ja, det är det.

  399. Det som är roligast med mitt arbete
    är efter en föreläsning...

  400. Jag hade en i tisdags i Vellinge
    för gymnasiet.

  401. Jag berättar om de här sakerna-

  402. -sen frågar jag hur många som tänker
    fundera på hur basen ser ut-

  403. -eller försöka få mer sovtid.

  404. Det är alltid mellan 70 och 90
    procent som räcker upp handen.

  405. De är otroligt förändringsbenägna,
    intresserade av ämnet och vill veta.

  406. Många grejer känner de inte till. De
    vet att de ska sova men inte varför.

  407. De har ingen koll på
    att de inte behöver slita lika hårt.

  408. Skippa läxorna och sov en timme till!

  409. -Det låter som ett trevligt råd.
    -Precis!

  410. Om det är nån fråga ute hos er,
    ska ni få möjlighet att ställa den.

  411. Du pratade om att Sydkorea
    hade stängt av telefonerna.

  412. I början sa du
    att vi inte bara kan förbjuda.

  413. De har verkligen tagit ansvaret från
    ungdomarna och försökt styra helt.

  414. Vad tycker du att gränsdragningen...

  415. Hur ska man förhålla sig till att
    sätta gränser och lämna över ansvar?

  416. Det är som allt föräldraskap.

  417. Ibland måste man säga
    att nåt har gått över gränsen.

  418. "Jag kan inte se på när du
    spelar dataspel hela nätterna."

  419. "Det är inte okej. Då tar jag över."

  420. Var den gränsen går-

  421. -måste jag
    som förälder fatta beslut om.

  422. När det gäller ett helt land
    som Sydkorea-

  423. -ser de att självmordsstatistiken
    bland ungdomar har skjutit i höjden.

  424. Så där har de fattat
    ett större beslut.

  425. Vi har inte samma siffror
    som Sydkorea.

  426. Jag tror att vi i dag med kunskapen
    kan få-

  427. -föräldrar, barn och ungdomar
    att fatta bättre beslut.

  428. Om man går in i skolmiljön...

  429. Många här jobbar med elevhälsan
    på olika skolor.

  430. Vad kan man gå in och göra
    för att hjälpa alla elever?

  431. Informera om varför det är viktigt
    att sova, röra på kroppen-

  432. -äta bra och tillföra energi.

  433. På vilket sätt hör det ihop med hur
    hjärnan funkar och inlärningen?

  434. De ska förstå "what's in it for me".

  435. Varför ska jag göra förändringar? För
    att det kommer att ge dit det här.

  436. Skolan är den bästa kunskaps-
    förmedlaren, så de ska göra det.

  437. Det ska ske i ett samarbete
    mellan elevhälsa och pedagoger.

  438. Tyvärr finns det inget ämne
    där man kan göra det.

  439. Elevhälsan får tränga sig in
    i klassrummen för att göra det.

  440. De skulle beredas mer plats,
    och det skulle göras i samarbete.

  441. Det skulle bli otroligt bra.

  442. Då säger vi tack för att du delade
    med dig av dina insikter.

  443. Text: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skärmtid, stress och livsvillkor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och teknik, Elevvård, Mobiltelefoner, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykisk hälsa, Skolan, Skolsociala åtgärder, Smartphones, Stress hos barn, Stress hos ungdomar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.