Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Unga med självskadebeteendeDela
  1. Hon var mycket medtagen
    och låg stilla där på bårvagnen.

  2. Och så kom läkaren fram till henne
    och frågade: "Vill du dö?"

  3. Jag kommer från Göteborg
    och har under många år arbetat-

  4. -som socionom
    och legitimerad psykoterapeut-

  5. -inom barn- och ungdomspsykiatri
    i framför allt Göteborg.

  6. Där stötte jag på gruppen
    med självskadebeteende.

  7. Det var en stor grupp-

  8. -och som ett resultat av det kan jag
    säga... När jag skulle sluta på BUP-

  9. -skrev jag en bok.
    Den är på 160 sidor-

  10. -och det är en ganska allomfattande
    beskrivning av det här problemet.

  11. Men nu kommer vi in på allvaret.
    Det här handlar om en ung flicka-

  12. -som kom in med ambulans
    till medicinakuten.

  13. Det var stora blodfläckar
    på hennes linne.

  14. Jag ska bara säga nåt
    om den här bilden.

  15. "Det gives alltid något bättre
    än döden."

  16. Den inspirationen fick jag
    från P.O. Enquist och Jonas Gardell-

  17. -när de satt och pratade en gång.

  18. P.O. Enquist hade gjort
    det här till ett mantra.

  19. "Det gives alltid något bättre än
    döden." Det hade räddat honom själv-

  20. -från att ta livet av sig.
    Det är en stor författare-

  21. -som tidvis har haft det
    mycket svårt. Men nu går vi vidare.

  22. Bilden är underbar. Den handlar om
    att djuren räddar sig själva-

  23. -med åsnan i spetsen, från att dö,
    från att bli slaktade och nackade.

  24. Det finns hopp, vill jag säga.

  25. Annars kan det lätt bli
    när man har en föreläsning-

  26. -att man rabblar upp en massa fakta,
    och det kommer jag också att göra.

  27. Men när jag tittade på det, tyckte
    jag att det hade blivit mycket fakta-

  28. -som kanske
    skulle bli tunga att bära.

  29. Det är som sagt viktigt
    att ha kvar sitt hopp.

  30. Den här flickan, och jag har
    träffat på ganska många såna flickor-

  31. -kom in till medicinakuten,
    och hennes kläder var uppklippta-

  32. -så att ambulanspersonalen
    kunde kontrollera puls-

  33. -och blodtryck.

  34. Hon hade som sagt stora blodfläckar
    på sig och hon såg för jäklig ut.

  35. Det var skrämmande.
    Hennes föräldrar, som var med-

  36. -blev naturligtvis ångestladdade
    när de träffade på henne.

  37. Hon var mycket medtagen
    och låg stilla på bårvagnen.

  38. Läkaren kom fram till henne
    och frågade: "Vill du dö?"

  39. Han fick ett svagt, jakande svar
    av henne. "Ja", eller nåt sånt.

  40. Då fick han,
    jag vill inte säga panik-

  41. -men han blev naturligtvis...spänd,
    eller om det var en hon.

  42. "Nu måste vi göra nånting.
    Vi sätter in extravak."

  43. Hon tog tag i det här på sitt sätt
    genom att...

  44. Nu startade det upp en...

  45. ...dans,
    där hon gömde vassa föremål...

  46. ...allt hon kunde få tag i.

  47. I rummet, under sängen
    och under madrassen.

  48. Personalen
    gjorde genomlysningar av rummet-

  49. -och började leta.
    Det här trappades upp-

  50. -och det är
    inte en alls en ovanlig utveckling-

  51. -för den här gruppen patienter. En
    annan sak som händer med personalen-

  52. -det har jag själv känt på,
    är att de drabbas av en ilska.

  53. De blir rasande till slut
    på den där förbannade tjejen-

  54. -som inte fattar nånting
    och som bara vill dö och gömma undan.

  55. Och det blev hon en mästare på.

  56. Det blev ett krig, och såna krig
    önskar jag att ingen ska råka in i.

  57. Den som förlorar mest
    är naturligtvis patienten i längden.

  58. Det som var speciellt,
    trots att det inte såg ut så-

  59. -var att tjejen inte hade nån avsikt
    att dö. Det var inte hennes tanke.

  60. Och...

  61. ...vi vet att det finns
    diagnoskriterier för det här-

  62. -för nåt vi kallar...

  63. ...självskadebeteende,
    alltså impulsivt självskadebeteende.

  64. Jag kommer att påstå en del saker
    om den här flickan-

  65. -utifrån de diagnoskriterierna.
    Diagnoskriterier finns inte-

  66. -i den vanliga...

  67. ...DSM5-boken,
    utan det här har man gjort ändå.

  68. Det är framför allt två forskare
    som har studerat det här.

  69. De heter Favazza och Contero.

  70. Om vi går in på den här tjejen,
    är hon upptagen av tankar på-

  71. -att skada sig själv.
    Hon är "obsessed"...av det här.

  72. Hon ska skada sig själv. Hon har
    upplevt återkommande misslyckanden-

  73. -med att stå emot impulser
    att skada sig själv.

  74. Det här har resulterat
    i vävnadsskador, alltså hudskador.

  75. Hon upplever en spänning omedelbart
    innan självskadan äger rum.

  76. När hon har gjort självskadan,
    känner hon direkt lättnad.

  77. Det blir en befrielse för henne,
    och på det sättet-

  78. -är det ganska likt ett missbruk.

  79. Den här euforiska känslan
    som man kan få-

  80. -fast det verkar konstigt för oss
    som inte håller på med sånt här.

  81. När startade det här beteendet? Jag
    har gjort undersökningar i Göteborg-

  82. -och jag har sett
    andra undersökningar.

  83. Det kom en från Socialstyrelsen.
    "Vad vet vi om flickor som skär sig?"

  84. Vi såg att den yngsta i
    vårt material, som vi gjorde på BUP-

  85. -var tretton år.
    Vi hade en medianålder på 15,5 år.

  86. Det blev ganska många patienter.

  87. Nåt som är typiskt för patienterna,
    om vi pratar sjukhusspråk-

  88. -är att de här tjejerna,
    och killarna för den delen-

  89. -har en negativ syn på sin kropp.
    De kan behandla den väldigt illa.

  90. Det finns en amerikansk författare
    och forskare som heter Harter-

  91. -som pratar om självkänsla.

  92. Hon är världsberömd
    och har studerat självkänsla-

  93. -ända ner till barnstadiet.

  94. Hon har sett att det här
    starkt hänger ihop med upplevelsen-

  95. -av det egna utseendet.
    Det går före alla andra...

  96. ...saker, som till exempel
    idrottsresultat och skolprestationer.

  97. Det viktigaste för de här mindre
    barnen och för växande unga var-

  98. -hur de upplevde sitt utseende.
    Tjejerna tycker inte om sig själva.

  99. Så säger jag generellt. Jag vet inte
    om ni har andra upplysningar om det.

  100. Vi kan gärna prata mer om det sen.

  101. Beteendet är också skambelagt.
    De skäms för det här.

  102. De vet att det inte är okej
    att göra sig illa på det här viset.

  103. Vi vet att det är väldigt starkt,
    socialt smittsamt.

  104. Man ska tänka sig för mer än en gång
    när man informerar om beteendet-

  105. -i skolmiljö, där unga med diffusa
    tankar om att skada sig själva-

  106. -kan bli "smittade" av det här
    beteendet. De påverkar varandra.

  107. Det här finns en stark medvetenhet om
    över hela världen.

  108. Om man inte är väldigt
    säker på gruppstorlekar-

  109. -eller känner sina elever väl-

  110. -ska man försöka undvika
    att informera i grupp om det går.

  111. Vi tittar på prevalens.
    De här siffrorna är några år.

  112. Socialstyrelsens undersökning
    tror jag hamnade nånstans-

  113. -mellan 1,2 och 1,7-

  114. -av flickor, vi tar flickor här nu,
    i en viss åldersgrupp.

  115. När jag har försökt mäta beteendet
    hos ungdomar-

  116. -har jag sett
    att det kan variera starkt över tid.

  117. Det tycks vara
    som om det går i vågor.

  118. Men hur det här fenomenet
    verkligen fungerar vet jag inte.

  119. Det är kvalificerade saker, men
    nån har kanske en tanke om det sen.

  120. Det finns epidemiska proportioner
    av självskadebeteende.

  121. Det handlar om elever med upp
    till 7 % i vissa amerikanska studier.

  122. Det är mycket. Det är väldigt mycket.

  123. Andra saker man kan titta på
    från skolan är skolfrånvaro.

  124. Jag gjorde en undersökning
    om skolfrånvaro i Göteborg.

  125. Jag tittade på högstadiet...

  126. ...i hela kommunen.
    Där hittade vi en grupp elever.

  127. De var inte så väldigt många.
    Det handlade om 20-30 nånting-

  128. -som hade väldigt lång skolfrånvaro.

  129. De hade trillat ur
    och försvunnit ur systemet.

  130. Håll koll på de här,
    som säkert flera andra har sagt-

  131. -som håller på
    att glida ut och inte dyker upp.

  132. Vi vet att många av de här flickorna
    har rapporterat övergrepp-

  133. -både fysiska och sexuella.

  134. Det...är väldigt vanligt. En del
    av de här ungdomarna lever farligt.

  135. Det kan ha att göra med att de
    utsätter sig för andra riskbeteenden.

  136. Vi bad ungdomarna i vår undersökning
    att försöka kategorisera-

  137. -varför de höll på och skära sig
    eller skada sig själva.

  138. Det finns ju lite olika varianter.
    De flesta sa-

  139. -att det handlar om ångestlindring.

  140. Det näst vanligaste var
    att det var ett rop på hjälp.

  141. Det tredje var att få komma bort
    från en hopplös situation.

  142. Det fjärde var
    att de ville ha uppmärksamhet.

  143. Det femte och sista var
    att de kunde ha en suicidönskan.

  144. Men jag vill poängtera
    att det inte alls är vanligt.

  145. Men jag kan samtidigt säga,
    jag tror att Liv pratade om det-

  146. -att det här med att skära sig
    är nåt som kan eskalera-

  147. -alltså bli allvarligare.
    Det handlar om att man-

  148. -som vi säger i medicinska kretsar...
    Jag är ingen läkare-

  149. -men man habituerar ett beteende. Det
    blir inte så farligt att skära sig.

  150. Dessutom skära sig ganska djupt.

  151. Och...

  152. ...man får en kick
    vid åsynen av blod.

  153. Normala människor...
    Förlåt, de är normala, men...

  154. Jag kan säga att många män
    reagerar på åsynen av blod-

  155. -och jag är själv likadan.
    Jag mår illa.

  156. Jag känner mig svimfärdig.

  157. Jag tror att det är
    ett slags evolutionär reaktion-

  158. -att jag behöver lägga mig ner.

  159. Jag tycker rent ut sagt
    att det är läskigt med blod.

  160. Men det fanns en herre
    som hette Pavlov för många år sen.

  161. Han var en smart kis.

  162. Han kom på...nåt
    som han kallade OR-reflex-

  163. -orienterande reflex.

  164. Det innebär att när vårt psyke
    utsätts för omtumlande saker-

  165. -kan vi uppleva en befrielse.

  166. Vi kan uppleva en skön känsla.
    Vi kan komma bort-

  167. -från ett dissociativt,
    luddigt tillstånd.

  168. Det är alltså nåt eftersträvansvärt.

  169. Jag säger till er att ni ska veta
    att det här beteendet-

  170. -är så starkt fysiskt kopplat-

  171. -och det finns
    väldigt starka fysiska drivkrafter.

  172. Var det nåt mer
    jag skulle säga om det?

  173. Jag träffade ungdomar
    med eskalerat beteende-

  174. -och bland annat en flicka.

  175. Jag träffade henne
    på barn- och ungdomspsykiatrin.

  176. Hon hade eskalerat beteendet till
    att ha nåt slags mattskärare-

  177. -som hon hade skurit sig med.
    Det var förfärligt att se.

  178. Men det gick ganska bra
    för den här tjejen.

  179. Hon lyckades vända sitt beteende.
    Jag beskriver henne i min bok.

  180. Hon vände sitt beteende genom
    en omtumlande händelse i sitt liv.

  181. Det handlade om att hon fick barn.

  182. Det kan vara bra
    för den psykiska hälsan att få barn-

  183. -både när det gäller missbruk
    och självskadebeteende.

  184. Vi kan nu säga
    att vi ganska säkert vet-

  185. -att det finns självskadebeteende
    på varje skola i Sverige.

  186. Jag pratar nu
    om impulsivt självskadebeteende.

  187. Tittar man på problemet
    lite mer strukturellt-

  188. -handlar det här ganska ofta
    om sysslolöshet och arbetslöshet.

  189. Det kan finnas en fara med
    att läggas in på sjukhus-

  190. -om man hamnar i sysslolöshet-

  191. -och har tankar om
    att skada sig själv.

  192. Lämna inte
    de här eleverna i fred på nåt sätt-

  193. -utan man ska träffa dem.
    De ska inte lämnas ensamma-

  194. -varken som patienter eller elever.

  195. De ska aktiveras.
    Ofta är det roliga människor.

  196. Jag gillar dem.
    Jag säger dem, men okej.

  197. Den här tjejen
    som berättade om mattskäraren-

  198. -kom fram till mig och sa: "Det är
    så bra att ha nåt luddigt i huvudet"-

  199. -"som gav ett konkret sår."

  200. När vi träffar de här eleverna ska
    vi titta på atypiskt självskadande.

  201. Var på kroppen skadar man sig?
    Här kan varningsklockor ringa.

  202. Om vi skadar oss på...buken-

  203. -brösten, könsorganen och ansiktet
    är det atypiskt självskadande.

  204. Då kan man misstänka
    en allvarligare psykisk störning-

  205. -som kan gränsa till det psykotiska.
    Det här är inget vanligt tillstånd.

  206. Under den här rubriken-

  207. -har jag nåt som vi säger
    är repetitivt självskadebeteende.

  208. Det hör ni ungefär vad det är.
    Repetitivt är såna som kan hålla på-

  209. -med det här beteendet
    under flera år.

  210. Episodiskt är de som håller på med
    det kortare tid och sen lägger av.

  211. Vi har också en grupp
    indirekt självskadebeteende.

  212. Det kan vara nog så allvarligt,
    men ofta smälter de in i varandra.

  213. Det kan handla om missbruk,
    det kan handla om ätstörningar-

  214. -det kan handla om riskfyllda
    beteenden, som man utsätter sig för.

  215. Nu är vi där.

  216. "Ingen avsikt att dö."

  217. På engelska
    kallar vi det "deliberate self harm".

  218. Avsikten med beteendet
    måste man ta reda på.

  219. När vi träffar ungdomarna
    gör vi en beteendeanalys.

  220. Den är inte särskild svår,
    men man ska väl helst kunna det här.

  221. Det är sånt man gör
    i kognitiv beteendeterapi.

  222. Vi ser ett undvikande hos ungdomarna-

  223. -som en grundläggande strategi.
    Man undviker det som är obehagligt.

  224. Den här flickan
    beskrev det så här för mig:

  225. "Det var som
    att ge en vissnande blomma vatten."

  226. Det är en väldigt talande bild av
    hur de kan uppleva sig själva-

  227. -när de har gjort
    det här självskadande beteendet.

  228. Jag var inne på att livsavgörande
    händelser kan förändra beteendet-

  229. -och att det kan nå farliga nivåer.

  230. Innan jag slutar
    ska jag prata några ord om självmord.

  231. Det kommer en annan person och
    gör det, så jag dröjer inte så länge.

  232. Det finns nåt som...

  233. Jag nämner det här vi kallar SLAP.
    Jag vet inte om bilden är uppe.

  234. Det är:
    "Specificity of suicidal plan".

  235. "Lethality of plans".

  236. "Availity of plan"
    och "Proximity of help".

  237. Hur utvecklade är tankarna på
    att ta sitt liv?

  238. Hur dödlig
    är den här eventuella handlingen?

  239. Hur möjlig är planen att genomföra?
    Vilken möjlighet finns till hjälp?

  240. Det finns nåt
    som heter självmordstillstånd.

  241. Det är nåt som kan komma snabbt.

  242. Det präglas av ett tänkande
    som kan vara dikotomt-

  243. -alltså det kan vara väldigt svart.

  244. Men vi ska också veta en sak
    när det gäller självmord.

  245. Det är aldrig definitivt
    när man försöker ta sitt liv-

  246. -utan det kan finnas tvivel
    hos den som gör det.

  247. I Göteborg har man
    äntligen satt upp höga räcken på...

  248. ...Älvsborgsbron.
    Det var inte dag för tidigt.

  249. Man betonar alltid att
    det är viktigt med fysiska hinder.

  250. För att begå självmord,
    för att göra ett försök-

  251. -måste man ha den energi som krävs.

  252. Man gör det inte
    i ett djupt deprimerat tillstånd.

  253. Man måste följa patienterna
    under en lite längre tid.

  254. En patient, om man träffas
    på sjukhus, kan efter ett samtal-

  255. -verka väldigt okej. Men sen
    kan det här tillståndet komma...

  256. ...ganska snabbt.

  257. En annan sak vi ibland glömmer bort
    är att många av de här ungdomarna-

  258. -ägnar sig åt nån form
    av självbestraffning.

  259. Jag kommer inte in på det så mycket,
    men jag tror att det har med nåt-

  260. -som man kan beskriva
    som grundantaganden.

  261. De kan känna
    att de inte är värda nåt.

  262. När de här ungdomarna blir smickrade
    och kramade, kan de få nånting-

  263. -som vi kan kalla värmeslag.

  264. Vi tänker kanske inte på-

  265. -att de som blir placerade
    i väldigt goda hem-

  266. -med mycket kärlek och uppmuntran,
    kan slå bakut.

  267. En del gör ritualiserade arrangemang
    kring sitt självskadande.

  268. De kan göra det när de träffas.

  269. De kan göra det när de
    har släckt lyset i ett enskilt rum.

  270. En annan viktig faktor
    är rent allmänt-

  271. -att man tar kontroll över ångesten.

  272. Tre minuter kvar.

  273. Det påverkar kortisolhalten
    och serotoninhalten om man skär sig.

  274. Fysisk smärta distraherar.

  275. När vi träffar ungdomarna
    ska vi tänka på att lära känna dem.

  276. Det gäller alla de här problemen.
    Vi ska kolla om det finns ett prat-

  277. -om självmord eller självskadande.

  278. Vi ska titta på de som är mobbade.

  279. Jag tror...
    Vi ska tänka på att familjerna-

  280. -ofta kastas mellan ytterligheter-

  281. -när man tar avstånd
    från ett beteende...auktoritärt-

  282. -eller blir liknöjd.

  283. Jag tänkte säga nåt om att man
    måste lära sig om det här problemet.

  284. Jag tycker
    att hela familjen ska vara med.

  285. Röster. Många av de här ungdomarna
    har röster.

  286. Det ska man inte vara rädd för,
    utan lyssna på-

  287. -vad de här rösterna pratar om.
    Vem säger vad-

  288. -och kommer de utifrån eller inifrån?

  289. -Jag tror att jag ska avrunda här.
    -Tack, snälla Lasse.

  290. Vi hinner inte med så mycket mer
    om det här, men jätteintressant-

  291. -och tack för att du delade med dig
    av dina reflektioner.

  292. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Unga med självskadebeteende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiska sjukdomar, Självskadebeteende, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.