Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Fyskisk aktivitet och hälsaDela
  1. När vi är fysiskt aktiva
    händer mycket.

  2. Det är uppbyggliga processer
    hos barn vad gäller stödjevävnad.

  3. Det ger en myriad av effekter.

  4. Jag heter Örjan Ekblom och forskar
    på Gymnastik- och idrottshögskolan-

  5. -kring hur fysisk aktivitet
    kan stödja kardiovaskulär hälsa-

  6. -men även det som kallas
    mental hälsa.

  7. Jag är obekväm
    med den uppdelningen.

  8. Det finns en stark koppling
    mellan hjärnan och dess stödsystem-

  9. -som jag tror vi ska kunna se här.

  10. Fysisk aktivitet kan ha stor effekt
    på måendet men ibland ingen alls.

  11. Ta depression kontra ångest.

  12. Depression påverkas fint av träning,
    men ångest inte alls.

  13. Det för mig till en viktig punkt.

  14. Trots min arbetsgivares namn
    är jag inte troende i det här fältet.

  15. Jag tror inte att barn blir friska
    bara de rör sig tillräckligt.

  16. Man måste tala om vilken fysisk
    aktivitet som hjälper hos vilka barn.

  17. Aktivitet hjälper inte
    mot all ohälsa vi har på jorden.

  18. Kom ihåg det.

  19. Rubriken
    har jag inte kommit på själv.

  20. Man ska se det som att fysisk
    aktivitet ger motståndskraft.

  21. Ibland kan man se det åt andra
    hållet. Vi hade ett seminarium-

  22. -där föreläsaren jämförde en elev som
    har en jobbig situation-

  23. -med ett barn som står och trampar
    i en vattenpöl.

  24. Om det tränar får de starkare muskler
    och kan trampa vidare i pölen.

  25. Men det vore bättre
    om vi kunde ta personen ur pölen.

  26. Vi ska se det som att fysisk
    aktivitet ger oss en motståndskraft.

  27. Jag ska gå igenom tre olika delar.
    Jag ska prata om tvärsnittssamband-

  28. -mellan fysisk aktivitet
    och mental hälsa.

  29. Jag ska prata
    om föreslagna mekanismer-

  30. -för att visa
    att det inte är nåt magiskt.

  31. Vi pratar träning
    och interventionsstudier på slutet.

  32. Innan vi börjar
    vill jag först prata om-

  33. -i vilken utsträckning det här kan
    vara ett större problem nu än förut.

  34. Bekymret är att vi inte riktigt vet.

  35. Det finns inga studier som visar om
    barn rör sig mer eller mindre i dag.

  36. Gisela Nyberg på KI
    visade siffror i fjol-

  37. -på hur vanligt det är nu
    att barn rör sig tillräckligt.

  38. Hon har tittat i åk 5, åk 8
    och gymnasiets åk 2-

  39. -på hur många pojkar och flickor
    som rör sig tillräckligt mycket.

  40. Frågan om det är mer eller mindre
    blir ointressant.

  41. Det är många barn
    som inte rör sig tillräckligt.

  42. Vi har väldigt mycket att göra ändå.

  43. När vi tittar på studier-

  44. -som hanterar en konsekvens
    av att man rör sig, konditionen-

  45. -får vi jämförande siffror.

  46. Sen mitten av 80-talet...

  47. ...har medelvärdena för barns och
    ungdomars konditionstal sjunkit.

  48. De har inte gått upp i vikt, utan det
    här är deras absoluta kondition.

  49. Det kan indikera
    att barn rör sig mindre-

  50. -åtminstone med den fysiska aktivitet
    som påverkar konditionen.

  51. Vi har ett stort antal barn som rör
    sig för lite och har låg kondition.

  52. Vad finns det för tvärsnittssamband?
    Hur kan det förklaras?

  53. Hur kan man förändra
    ungas rörelsemönster-

  54. -avseende bl.a. mental hälsa?

  55. Tvärsnittssambanden...

  56. Finns det inga samband
    är vi inne på fel spår.

  57. Jag tar en snabbgenomgång
    och ska nämna tre olika delar.

  58. En sak som det pratas mycket om
    handlar om stillasittande.

  59. Hur är det kopplat till mental hälsa
    och kognitiva processer?

  60. Det är två saker som hänger ihop.

  61. Jag kommer att prata om kognition
    och mental ohälsa.

  62. När det gäller stillasittande
    har vi svaga samband-

  63. -både på kardiovaskulära
    och metabola riskfaktorer-

  64. -och på utfall i mental ohälsa.

  65. Tittar vi på träning,
    mer intensiv fysisk aktivitet-

  66. -blir det starkare samband
    i många fall.

  67. De starkaste fynden
    ser vi i variationer på kondition.

  68. Det är den aspekten
    av barns rörelsemönster-

  69. -som har starkast koppling till
    somatiska och mentala parametrar.

  70. När det gäller muskelstyrka
    och muskelträning-

  71. -som är vanligare
    hos barn högre upp i tonåren-

  72. -finns ibland samband
    på sockerkontroll-

  73. -men svagare samband
    på mentala effekter.

  74. Jag ska göra mig ointressant
    de närmaste bilderna.

  75. Det är bra att se till att barnen
    rör sig så mycket som möjligt.

  76. Det här är nog
    den viktigaste bilden här.

  77. Mer är inte alltid bättre.
    Det har många viktiga konsekvenser.

  78. Det här är en studie
    som handlar om kondition-

  79. -och förmåga till aritmetik,
    att kunna lösa matteuppgifter.

  80. I studien har man bett barn
    springa fram och tillbaka-

  81. -i ett jojo-test.

  82. Man har två koner man ska springa
    fortare och fortare mellan.

  83. Antalet gånger man orkar springa
    handlar om vad man har för kondition.

  84. Barnen fick sen göra tester
    av aritmetisk kapacitet.

  85. Då såg sambandet ut så här:

  86. På X-axeln har vi kondition.
    På Y-axeln har vi matteresultatet.

  87. Poängen med bilden är
    att sambandet inte är rakt.

  88. Det finns en stor spridning.

  89. Det är inte bara konditionen
    som avgör skolprestationen.

  90. Bland dem med låg kondition är det
    vanligare med mattesvårigheter.

  91. Det är orättvist att de ska missa det
    för att det inte har god kondition.

  92. Sambandet är inte rakt.

  93. Det finns ingen poäng med
    att barnen får jättebra kondition.

  94. Det räcker med en hyfsad nivå.

  95. Det är vanligt att unga
    ligger långt ner på skalan.

  96. De måste inte springa skolmilen
    på under 30 minuter.

  97. Det räcker med att de
    går eller joggar runt banan.

  98. När ni tittar på studier
    som har gjorts på dessa samband...

  99. Om jag gör en till studie
    om kondition och kognition-

  100. -kommer jag att ställas inför det
    bekymmer som alla ställs inför-

  101. -nämligen att bara
    de mest vältränade vill vara med.

  102. Då studerar jag den gruppen
    och försöker knuffa allt till höger.

  103. Det kommer inte att hända nånting.

  104. Många av de studier som publiceras
    tyder på att vi inte har nån effekt.

  105. Men studierna är gjorda
    på barn som redan var vältränade.

  106. Kom ihåg det.

  107. De som har låg kondition
    kan vi hjälpa på ett effektivt sätt.

  108. På dem som är vältränade har det
    ingen eller mycket liten effekt.

  109. Den andra delen handlar
    om rörelsemönstret i allmänhet.

  110. Stillasittande
    ger inte så starka effekter.

  111. Det är svårt att göra studierna
    utan att beröra begreppet "betyg".

  112. Nästa studie handlar om betyg i USA.

  113. Man har tittat på olika aspekter
    av barnens aktivitetsmönster-

  114. -och hur det hänger ihop
    med kondition.

  115. Högst upp finns olika aktiviteter man
    kan ha för sig när man sitter still.

  116. Märkligt nog, om man läser och gör
    läxorna får man bättre betyg.

  117. Om man däremot tittar på tv
    eller spelar blir det sämre betyg.

  118. Men själva sittandet i sig
    verkar inte vara särskilt skadligt.

  119. Sittandet verkar inte kopplat till
    hjärnan, måendet eller kognitionen.

  120. Det viktiga är vad man gör
    och vad man inte gör.

  121. Sitter man på nätet
    missar man socialt umgänge-

  122. -och man hinner inte röra på sig. Det
    är negativt. Men själva sittandet-

  123. -tycks vi kunna lämna därhän.

  124. Ett annat område handlar
    om fysisk aktivitet och sömn.

  125. Det är inte klart i såna har studier.

  126. "Ju mer barnen rör sig desto bättre
    sover de" är inte helt sant.

  127. När man tittar på stora grupper
    får man motsatta fynd.

  128. Om vi jämför två barn...

  129. Barn som rör sig mycket på dagen
    rör sig också mycket på natten.

  130. De sover dåligt.

  131. Barn som sitter stilla på dan, ligger
    stilla på natten. De sover bra.

  132. Man tycks ha olika aktivitetsnivåer.

  133. Tittar man på en individ...

  134. Natten efter en dag då den har
    rört sig mer, sover den bättre-

  135. -än efter en dag
    då den har rört sig mindre.

  136. Man kan genom sitt beteende
    förändra hur man sover.

  137. Vi kan inte byta vilka vi är,
    men vi kan göra så bra vi kan.

  138. Lite motsatta saker...

  139. Om man talar om mental ohälsa
    och fysisk aktivitet och depression-

  140. -så finns det studier som tyder
    på god effekt av träning-

  141. -i form av intensiv fysisk aktivitet.
    Effekten tycks vara kortvarig.

  142. Det finns ett fönster efter
    aktiviteten där man mår bättre.

  143. Det är olika beroende på
    hur man har rört sig.

  144. Det är nog ganska individuellt
    och det ger en kortvarig effekt.

  145. Ju bättre studien är, och ju bättre
    koll man har på hur man har rört sig-

  146. -desto större effekt.
    Bra studier ger starkare fynd.

  147. Men kom ihåg
    att det är en kortvarig effekt.

  148. Det är viktigt att minnas att det här
    rör tillståndet depression.

  149. Depression och ångest
    är starkt komorbida.

  150. De flesta som har depression
    har också oro och ångest.

  151. Man kommer åt depressionssidan.
    Det gäller både barn och vuxna.

  152. Det finns fynd vi kan hänvisa till.

  153. Det finns samband mellan hur mycket
    vi rör oss och hur vi mår.

  154. Vän av ordning
    tycker det är bakvänd argumentation.

  155. Det är klart att en person som
    mår bra orkar röra sig.

  156. Mycket av det är tvärsnittssamband-

  157. -och vi kan inte se åt vilket håll
    det går.

  158. Det kan finnas en tredje faktor
    vi inte har mätt.

  159. Då går man till interventionsstudier
    för att reda ut begreppen.

  160. Nu kommer en kort sejour kring några
    av de mekanismer som är inblandade.

  161. Precis som somatisk hälsa
    så har mental hälsa-

  162. -en lång rad orsaker och bakgrunder.
    Det är fel att förenkla för mycket.

  163. Några saker har påvisat betydelse för
    utfallet mental hälsa och kognition-

  164. -som påverkas av hur vi rör oss.

  165. Men kom ihåg
    att det är mer komplext än så.

  166. Nu kommer en till snabbgenomgång.

  167. Det finns effekter direkt
    på vårt centrala nervsystem.

  168. -som rör hur mycket vi rör oss-

  169. -och kopplas till saker som
    kognition, emotionell kontroll etc.

  170. De är hyfsat väl belagda
    och de har betydelse.

  171. Det finns indirekta effekter
    av att vi rör oss - "stödsystem".

  172. Sömn och sockerkontroll har betydelse
    för hur hjärnan fungerar.

  173. Vi kan inte bara titta
    på hur hjärnan själv fungerar.

  174. Sen finns det indirekta effekter.
    När jag gör en fysisk aktivitet-

  175. -kan jag stärka min självbild,
    få sociala kontakter-

  176. -och struktur i vardagen.

  177. Ingen är viktigare än den andra. De
    är bara olika lätta att vederlägga.

  178. Vi dyker ner i floran av ganska många
    studier på området.

  179. Det finns studier på barn som rör sig
    och får god kondition-

  180. -som indikerar
    att delar av hjärnbarken växer till.

  181. Det kopplas till BDNF-

  182. -som är en neurotrofisk biomarkör
    vi kan mäta.

  183. Vi har olika varianter
    på den gen som gör BDNF.

  184. I vissa fall ger träning stor effekt
    på BDNF och neurotrofi.

  185. I andra fall
    blir det en svagare effekt.

  186. Nästan inga studier visar
    att det inte finns nån effekt alls.

  187. I hjärnbarken sitter
    en lång rad viktiga funktioner.

  188. Tittar vi på de basala ganglierna-

  189. -finns liknade samband
    mellan volym och integritet-

  190. -kopplat till grad av god kondition.

  191. Konditionen ser ut att vara en viktig
    spelare. Vi kan ta det lite senare.

  192. Det finns strukturella samband
    mellan träning och kondition-

  193. -och volym och integritet
    i hjärnstrukturen.

  194. Det finns inget kausalt samband.
    Men vi har tagit bort en massa saker.

  195. Vi kopplar kondition till struktur
    som har betydelse för våra utfall.

  196. Vi har tagit bort
    andra möjliga förklaringar.

  197. Det handlar om hjärnans funktioner.

  198. Det kan ibland bli
    lite korta förklaringsvägar.

  199. Konditionsträning
    kan påverka hjärnans struktur.

  200. Vi ser att det påverkar exekutiva
    funktioner - beslutsfattande...

  201. ...som många unga har svårt för
    för att de fortfarande utvecklas.

  202. Konditionsträning tycks stödja
    grad av exekutiv funktion.

  203. Vad ska de med det till?

  204. De måste ta en massa beslut
    på sekundlig basis.

  205. En sak är att inte lappa till den
    kamrat som kanske förolämpade dem.

  206. Personer med god exekutiv funktion
    har enklare att reglera emotioner.

  207. Unga som har bra respektive dålig
    förmåga att reglera sina emotioner-

  208. -är två grupper
    som det är olika lätt att arbeta med.

  209. Det är en resurs, ett skydd,
    som unga får-

  210. -genom att vara
    regelbundet fysiskt aktiva.

  211. Vi tar två bilder
    som handlar om stödsystemen.

  212. Hjärnan är inte isolerad.
    Den har blodkärl-

  213. -för den saknar i stort sett
    egen energireserv.

  214. Blodleveransen är jätteviktig.

  215. Vårt rörelsemönster
    påverkar kärlhälsan i allmänhet-

  216. -och det gäller även
    hjärnans funktioner.

  217. Vi låter ett antal barn leka
    under tre timmar-

  218. -och mäter deras kärlfunktion
    före och efter de här tre timmarna-

  219. -i fråga om hur mycket kärlen
    kan vidga sig.

  220. Efter tre timmars sittande...

  221. Y-axeln är
    hur mycket kärlen kan vidgas.

  222. Den är ungefär oförändrad.

  223. Några går upp och några går ner
    men i genomsnitt sker inte så mycket.

  224. Sen låter vi samma barn sitta still
    och titta på en film-

  225. -och sen mäter vi kärlhälsan.

  226. Vi får en våldsam drop. Kärlen svarar
    inte på signalerna att vidga sig.

  227. De går ner till liknande nivåer-

  228. -som hos barn som lever
    med typ I diabetes eller svår fetma.

  229. Barns sittande
    är inte kopplat deras utfall.

  230. Det här är kopplat till förmågan
    att leverera blod rätt-

  231. -med eventuella långtidseffekter
    i högre ålder. Det har betydelse.

  232. Man skulle kunna mäta vid
    ett tillfälle, när de sitter stilla-

  233. -och vid ett annat tillfälle, när de
    ställer sig upp med jämna mellanrum-

  234. -för att se hur bra de är på
    att hantera blodsocker.

  235. Kan det påverkas akut hos unga barn?
    Ja, det kan det.

  236. Antingen sitter de stilla, eller så
    ställer de sig upp emellanåt...

  237. Det ser konstigt ut när man tittar
    på film, men ni förstår...

  238. Här ser vi insulinet.

  239. Det är samma sak
    med c-peptid eller glukos.

  240. När de får röra sig lite grann,
    när de sitter i övrigt-

  241. -lyckas man sänka blodsockret
    och c-peptiderna skjuter inte iväg.

  242. Redan hos unga barn...
    Det här är stödsystem.

  243. Både blodsocker och kärlfunktion har
    stor betydelse för hjärnans funktion.

  244. Vi har lite mekanismer
    men vi har ännu inte visat-

  245. -att förändring i aktivitet
    ger förändringar i mental hälsa.

  246. Vi måste titta på mental hälsa
    eller kognition-

  247. -när vi gör insatser
    i barns rörelsemönster.

  248. Här är det lätt
    att bli lite väl entusiastisk-

  249. -på gränsen till troende-

  250. -när man visar en av de första
    studierna på området.

  251. Där tog man två grupper unga barn.

  252. En grupp fick konditionsträning
    och de fick bättre kondition.

  253. Vad hände med deras förmåga
    att lösa kognitionstester?

  254. Man ska komma ihåg vad som hände
    för två bilder sen och så...

  255. Man såg, att barnen i vänstra bilden-

  256. -gick upp i kondition.

  257. Deras förmåga att lösa uppgifterna
    ökade också.

  258. Då ska ju alla barn iväg och träna
    och få bättre kondition.

  259. Både mekanismer och tvärsnittsstudier
    visar att det här är viktigt.

  260. Detta görs sen i stora studier
    i svenska skolor.

  261. Barn fick under två år
    ha daglig konditionsträning-

  262. -och sen jämförde man deras kognitiva
    utveckling mot en kontrollgrupp.

  263. Ni kanske har läst artikeln.

  264. Tre olika tester.
    Den svarta linjen är intervention.

  265. Sen tittar man över de två åren.
    Det händer...

  266. ...ingenting.
    De följer varandra exakt.

  267. Det enda undantaget
    är den nedre högra bilden-

  268. -där barnen i interventionsskolorna
    rapporterar ökad stress.

  269. Här finns ett behov av detaljerad
    kunskap om hur detta ska göras-

  270. -i en skola som är överbelamrad
    med projekt, förändringar-

  271. -nya läroplaner och resursbrist.

  272. Samtidigt är skolan det enda möjliga
    området där det här kan göras.

  273. Det är ett stort utvecklingsområde.

  274. Tittar man på många såna här studier-

  275. -och tittar på skolresultat-

  276. -och interventionsstudier
    under längre tid-

  277. -så ser man att majoriteten
    ger effekt, men inte alla.

  278. Fyra femtedelar ger effekt.

  279. På kognitiva förmågor är det hälften
    som inte ger effekt.

  280. Det finns mycket att ta reda på
    för att det här ska funka-

  281. -utan att barnen samtidigt blir
    stressade. Då har vi ju gått minus.

  282. Det finns en bra och vederlagd effekt
    av träning-

  283. -men hur det ska gå till i praktiken
    är ännu helt okänt.

  284. Fysisk aktivitet och upplevd hälsa.
    Jag måste visa några positiva bilder.

  285. Det är en studie från tidningen
    Pediatrics av forskaren Amanda Daley.

  286. Hon gick till ett gäng unga i USA-

  287. -i den här åldern och situationen.

  288. De är inte ovana vid kontakter med
    vuxenvärlden eller vårdinrättningar.

  289. Vad säger då Amanda Daley?
    "Vi ska ha en träningsstudie."

  290. Hon delar upp dem i tre grupper.
    En kontrollgrupp, en träningsgrupp-

  291. -och en placebogrupp.
    Vad fick den göra, tror ni?

  292. Kontrollgruppen lämnade man
    vind för våg mellan testningarna.

  293. Träningsgruppen fick träna.

  294. Då får man träningskamrater,
    träningsschema och träningskläder.

  295. Placebogruppen fick också
    träningsgrejer men tränade inte.

  296. Man försökte isolera
    effekten av att vara fysiskt aktiv.

  297. Det är resurskrävande men avgörande
    för att studien ska bli trodd.

  298. Sen tittade man på självförtroende
    - "self-esteem"...

  299. ...och "global självkänsla". Jag har
    inte hittat några bra ord på svenska.

  300. Och BMI. De var kraftigt överviktiga.

  301. Sen lade man tolv veckor på
    att träna med dem aerobt.

  302. I träningsgruppen-

  303. -ökade självförtroende
    och global självkänsla.

  304. Det hände inget på BMI, så för att gå
    ner i vikt var det poänglöst.

  305. Det sker förbättringar
    i saker som är viktiga för gruppen-

  306. -men det sker inte i placebogruppen.

  307. När vi kan skilja ut
    träningens andra effekter-

  308. -trycks träningen per se vara den
    springande punkten. Det är glädjande.

  309. Men hur det ska kunna göras
    som en del av skolverksamheten-

  310. -är svårt att visa.

  311. Vi gjorde en studie på unga vuxna
    runt 20.

  312. Den heter Regassa. Alla stora studier
    måste tydligen ha ett namn.

  313. Jag vill understryka att den bedrevs
    av forskaren Yvonne Forsell-

  314. -och gjordes i sex landsting.

  315. Den handlade om studier
    som bedrivs utifrån primärvården-

  316. -men den är relevant i sammanhanget.

  317. Vi tog deras vanliga behandling.
    300 patienter fick vanlig behandling.

  318. Vi jämförde den med fysisk träning
    tre dagar i veckan i tolv veckor.

  319. Vi jämförde lätt träning,
    måttlig träning och intensiv träning.

  320. Är det bra med träning? Vilken typ
    av träning är då intressant?

  321. Tolv veckor med tre pass per vecka...

  322. Vi tittade
    på förändring i depressionsgrad.

  323. Det var ett slags intervju
    som vi använde som utfallsvariabel-

  324. -där höga värden är dåligt
    och låga bra. En sänkning är utmärkt.

  325. Vi jämförde vanlig behandling
    med de tre träningsgrupperna.

  326. Resultatet såg ut så här.

  327. Värdena sjunker i alla grupper men de
    sjunker mer hos dem som fick träna.

  328. Det här är i tillägg-

  329. -utöver farmakologi
    och samtalsterapi.

  330. Nån som lider av sjukdomen ska
    naturligtvis få bästa möjliga vård-

  331. -och träning tycks vara bra.
    Efter ett år ser värdena likadana ut.

  332. Bland dem i träningsgrupperna-

  333. -minskade behovet
    av kontakt med övriga vården.

  334. Det tror jag har betydelse för barn.

  335. Det fungerar nog inte annorlunda
    bara för att man är fem år yngre.

  336. Ett annat sätt att belysa att fysisk
    aktivitet påverkar måendet-

  337. -är att göra precis tvärtom,
    nämligen ta bort träning.

  338. Vad händer om vi tar unga vuxna
    som är måttligt aktiva?

  339. De når inte upp till rekommenderade
    aktivitetsnivåer men nästan.

  340. Vi tar två grupper som måste upp
    i rekommendationsgraden-

  341. -hos unga vuxna 60 min
    och hos äldre barn 30 min om dagen-

  342. -eller 150-300 minuter
    enligt nya rekommendationer.

  343. De i interventionsgruppen
    får inte röra sig alls.

  344. De ska maximera nyttjandet av hiss,
    bil och sedentära aktiviteter.

  345. Vad händer akut med deras mående?

  346. Det här händer,
    enligt Berlin och medarbetare.

  347. I den vita gruppen, som skulle komma
    upp i aktivitet men nådde inte fram-

  348. -sjunker scoringen
    på depressionssyndromen.

  349. I alla fall de somatiska
    depressionssymptomen.

  350. Hos gruppen som inte fick röra sig
    har vi en signifikant förändring.

  351. Signifikans avgörs
    av hur många man är.

  352. Det blir en stor förändring och på
    två veckor är det en tydlig skillnad.

  353. Tittar vi på affektiva och kognitiva
    symptom, har vi stora skillnader.

  354. Det var en kortvarig effekt
    av träning på de här symptomen.

  355. Ibland hör man: "Det är så stressigt.
    Jag hinner inte träna."

  356. Man kanske inte
    tog sig tid för sig själv-

  357. -och därför blev det stressigt.
    Det här går så fort.

  358. Slår man ihop
    den här typen av studier-

  359. -där fysisk aktivitet
    har varit en träningsinsats-

  360. -som Amanda Daleys,
    och lägger ihop data från dem-

  361. -får man såna här plottar.

  362. Varje låda är resultatet från en
    studie. 0 betyder att inget händer.

  363. Hamnar studien till vänster
    har studien haft effekt.

  364. När vi lägger ihop resultaten-

  365. -visar diamanten längst ner
    effekten.

  366. De bra studierna visar-

  367. -att det finns en effekt
    av konditionsträning på depression.

  368. Vi kan konkludera att i tillägg
    till tvärsnittseffekter-

  369. -och mekanismer som har att göra
    med mental hälsa och kognition-

  370. -finns det en tydlig effekt av att
    man kan öka sin fysiska aktivitet-

  371. -för att minska
    graden av depression.

  372. Det finns även kausala samband.
    Men det är komplext.

  373. Ibland har man tittar
    på en träningsintervention-

  374. -för att se vad som spelar roll
    för ett visst utfall.

  375. När vi är fysiskt aktiva
    händer mycket-

  376. -med metabola och uppbyggliga
    processer med stödjevävnad och så.

  377. Det får en myriad av effekter.

  378. Det gäller att förstå
    hur det hänger ihop-

  379. -och man börjar förstå det nu.

  380. I en studie tyckte man sig
    ha säkerställt det här sambandet.

  381. Om vi tränar händer en massa saker.
    En sak är att vi får god kondition.

  382. Ett resultat av att vi tränar är
    att vi får bättre motorik.

  383. En annan är att vi får stöttad
    hjärnhälsa.

  384. Vi kan avläsa förbättrade nivåer och
    kognition hos dem som behöver det.

  385. Men de mådde inte bättre
    av förbättrade motoriken.

  386. Det är viktigt när man
    ska utforma insatser i skolan.

  387. Vi måste veta
    vilken häst vi ska satsa på.

  388. Annars kommer vi att besvära många
    elever och använda offentliga medel-

  389. -på saker
    som inte har med utfallet att göra.

  390. Tråkiga boxar och pilar är viktiga
    när vi ska utforma våra insatser-

  391. -vare sig det gäller elevhälsan,
    lärarutbildningen eller annan aktör.

  392. Det här är självklart
    i mycket annat av vården.

  393. Den här typen av studier
    blir vanligare. Det är bra.

  394. Avslutningsvis...
    Fysisk aktivitet och kondition-

  395. -är stödjande
    för mående och kognition.

  396. Sittande och motorik
    visar något mindre samband.

  397. Implementering i skolmiljö
    är jättesvårt.

  398. Det måste bli hållbart.

  399. Det krävs en hållbar förändring
    för att det ska funka.

  400. Kom ihåg att fysisk aktivitet bara
    hjälper den som har ett behov av det-

  401. -som antingen har nedsatt funktion,
    eller som är fysiskt inaktiv.

  402. Att göra studier på dem som mår bra
    och är aktiva är bortkastat.

  403. Men det finns många barn
    som behöver den här hjälpen.

  404. Tack så mycket.

  405. Tack, Örjan.
    Det här var inte helt lättnavigerat.

  406. Nej.
    Det här är tillnyktringsprocessen.

  407. Vi har läst böcker om hur viktigt det
    är för hjärnan att man rör sig-

  408. -och bara vi rör oss
    så blir allt rosenrött.

  409. Det finns många projekt som slutar
    med att alla pekar på varandra.

  410. Vad är det som är det viktiga här och
    hur får vi det att hända?

  411. Det är tillnyktringen.

  412. Det kräver framtagande av ny kunskap
    som är distinkt.

  413. Vi är inte klara med den processen.
    Därför blir det stop och start.

  414. Jag är ledsen
    att vi inte har kommit längre.

  415. Men här och nu...

  416. Vad ska man göra i väntan på
    att ni har "forskat klart"-

  417. -och fått mer kött på benen?

  418. Det finns ingen studie som tyder på
    att det är ohälsosamt att röra sig.

  419. Några blir mer stressade, troligtvis
    av hur träningen har implementerats.

  420. Om man ökar sin aktivitetsgrad-

  421. -eller gör en insats
    för barns aktivitetsnivåer-

  422. -så gör man nåt positivt. Det är inte
    perfekt men "good enough".

  423. Det är viktigt att vi samlas
    i den här typen av möten-

  424. -och har erfarenhetsutbyten.

  425. Samverkan mellan erfarenhet
    och forskning är viktig-

  426. -med inflöde från dem som jobbar
    med det här. Många projekt pågår.

  427. Kan vi sammanställa vad som tycks
    funka och kolla på varför det funkar?

  428. Då får man en rotation.

  429. Det är viktigt med erfarenhetsutbyte
    och sammanställning av insatser.

  430. -Görs det?
    -Nej, inte systematiskt nog.

  431. Där är det en brist.
    Vi behöver förstå-

  432. -dels för att elevhälsan
    inte ska uppfinna hjulet hela tiden-

  433. -och dels för att avråda från tester
    som gick åt pipan.

  434. Vilka projekt var bra?
    Vad utmärker dem?

  435. Det inte finns en lösning. Skolor är
    olika trots att de har lika uppdrag.

  436. Det finns mycket detaljerad kunskap
    att upptäcka.

  437. Det finns tid till frågor.
    Där har vi en fråga.

  438. Det gäller betygssättning
    av fysisk aktivitet.

  439. Har man tittat på om stressen,
    när det gäller ökad fysisk aktivitet-

  440. -minskar om
    man tar bort betyget på idrotten?

  441. Jag känner inte till det.
    Det vore väldigt bra.

  442. Diskussionen om idrottsämnets
    innehåll och mening är inte klar.

  443. Är det ett ämne som ska stödja hälsa
    och lärande just nu-

  444. -eller är det ett lärande
    för resten av livet?

  445. Vi har pratat om att se över
    både läro- och kursplaner.

  446. Jag vore glad om GiH:s studenter
    klarar nians krav på den punkten.

  447. Det är högt ställda krav
    och det kan bidra till stress.

  448. Går det ens att betygsätta?
    Är det ett färdighetsämne?

  449. Gamla idéer genomsyrar fortfarande
    utförandet, vilket kan stressa.

  450. Men en sån studie vore värd att göra.
    Det är ett bra förslag.

  451. Sverker Nilsson från Varberg.
    Tack för ett strålande föredrag.

  452. Varför presterar barn
    med extremt bra kondition sämre?

  453. Är de inte intresserade?
    Hinner de inte plugga?

  454. Det är inte bara konditionen
    som avgör.

  455. Den som sitter still och gör sin läxa
    bra kanske inte hinner träna-

  456. -men gör läxan bra.

  457. Det kanske är en person som inte
    begränsas i lika stor utsträckning.

  458. Individuella variationer får vi lämna
    till en annan förklaringsmodell.

  459. Vi kan alltså inte säga
    att elitidrott är farligt?

  460. Elitidrott ligger på nöjeskontot.
    Det har inget med hälsa att göra.

  461. Det kan vara farligt
    att träna för hårt.

  462. Vissa studier visar ökad sjuklighet
    hos dem med bäst kondition.

  463. Alla känner nån som spelade fotboll
    för länge och nu har onda knän.

  464. Det är på nöjeskontot.

  465. Barn och vuxna
    ska komma upp på en mellannivå.

  466. Där har vi effekterna,
    både på folkhälsa och individnivå.

  467. I många sammanhang
    är innebandy förbjudet.

  468. Det är en utmärkt konditionsidrott
    men inget vidare i brutto.

  469. En fråga till: BMI går inte ned
    när man tränar.

  470. Är det för att man bränner fett
    och stärker musklerna?

  471. Det viktigaste för att gå ner i vikt
    är att inte äta för mycket.

  472. Man kan också öka sin utgift
    och då händer två saker:

  473. Om ni tränar en timme om dagen
    kommer ni att förändra ert leverne.

  474. Det blir plus minus noll på utgiften.

  475. Det andra är att vi blir lite
    hungriga. Där har vi det.

  476. Men det finns viktigare saker
    än att ha normalt BMI-

  477. -t.ex. att ha hyfsad kondition och må
    bra, och där är sambanden svaga.

  478. Du sa att det är de som har
    sämst kondition...

  479. -...som har mest nytta av det.
    -På gruppnivå.

  480. Har du tips på vad man kan göra
    för den gruppen?

  481. Vi ska nog undvika-

  482. -att tala om idrott
    i det sammanhanget.

  483. Skolans idrott handlar om RF-idrotter
    men man bör ha det på ett annat sätt.

  484. Dans kan vara roligt och jobbigt.

  485. Det finns gott om exempel
    där man använder promenader-

  486. -som kan vara nog så ansträngande
    för den med dålig kondition.

  487. I det här fallet är det både en akut
    effekt och ett lärande-

  488. -för att man som 25-åring
    ska välja att vara fysiskt aktiv-

  489. -så att man vid 35 inte drar sig
    för att vara med vid aktiviteter.

  490. Man ska leka sig fram och RF-idrotter
    är inte vad alla hugger på.

  491. Vissa gillar intensiva idrotter-

  492. -men har man varit inaktiv tidigare
    är sannolikheten lägre.

  493. Nu tappade jag min fråga. Men...

  494. Det är irriterande när det händer.

  495. Vi kan ta en fråga från...

  496. Du har ett gäng här som jobbar med-

  497. -att öka ungdomars hälsa på daglig
    basis. Vad ska de göra på måndag?

  498. Ni ska komma ihåg den böjda linjen.

  499. Det är många orosfaktorer
    och de går inte att sammanfatta.

  500. Många barn och unga som mår dåligt
    har en inaktiv livsstil-

  501. -för det har de flesta barn.

  502. Många av dem skulle kunna må bättre.

  503. Vi faller tillbaka
    till titeln på föredraget.

  504. Det ger oss en resurs och en sköld,
    för att möta allt det här.

  505. Se det som en positiv del i vägandet-

  506. -men tro inte att det kommer
    att hjälpa alla hela tiden.

  507. Vi tittade på sambanden
    mellan kondition och kognition.

  508. Bland dem med sämst kondition
    så är enstaka milliliter värdefulla.

  509. Varje steg gör det lättare.

  510. Låter man personen uppleva
    att det går lättare-

  511. -förstå personerna
    att lite mer vore bättre.

  512. "Det här hjälpte. Jag vill ha mer."

  513. Men det måste ske balanserat
    och med barnet i fokus.

  514. Försök inte pådyvla det på alla.
    Det funkar inte.

  515. Örjan Ekblom, ett stort tack
    för denna effektiva dragning.

  516. -Visst är vi lite hungriga nu?
    -Ja.

  517. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fyskisk aktivitet och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter, Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Barn, Elever, Elevvård, Fysisk kondition, Fysisk träning, Motion, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss