Titta

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Om UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Dagens unga mår sämre än tidigare och psykisk ohälsa kryper längre ner i åldrarna. Stress, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet är några av förklaringarna. Elevhälsa 2018 är en heldagskonferens som diskuterar vilka förändringar som krävs och hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Även symtom och sätt att upptäcka ohälsa diskuteras. Vad ska man vara uppmärksam på, och när ska man ingripa? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa 2018 : Möta unga med könsdysforiDela
  1. På vår mottagning handlar det inte om
    att titta på könsrollsbeteende-

  2. -när vi utreder könsidentitet.
    Det spelar ingen roll-

  3. -hur feminin eller maskulin man är.

  4. Det är jätteroligt att vara här
    och det är en härlig utmaning-

  5. -så här en fredag eftermiddag,
    att fånga er uppmärksamhet.

  6. Men sen tänker jag att det säkert är
    ett ämne som ni känner till-

  7. -och lystrar till, för att många
    inom skolan som träffar ungdomar-

  8. -barn och ungdomar, berättar
    att de stöter på allt fler ungdomar-

  9. -med könsidentitetsfrågeställningar.

  10. Hur många av er har träffat nån elev
    där ni misstänker eller vet-

  11. -att det finns en sån frågeställning?
    Det är ju väldigt många här.

  12. Det jag tänkte fokusera på i dag
    är att berätta för er-

  13. -hur en utredning
    inom specialistvården går till.

  14. Det vet jag att många undrar kring
    och vill ha mer information om-

  15. -dels för egen del för att veta,
    vad kan jag göra-

  16. -och vad behöver jag remittera för,
    men också för att kunna informera-

  17. -barnen och ungdomarna, och kollegor,
    om vad det finns för hjälp att få-

  18. -om man har en önskan
    om könsbekräftande åtgärder.

  19. Jag jobbar som psykolog på BUP Team
    för könsidentitetsutredningar-

  20. -på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

  21. Jag har jobbat där sen 2012.
    Innan dess jobbade jag i Helsingfors-

  22. -inom vuxenpsykiatrin, och där fick
    jag göra könsidentitetsutredningar-

  23. -med vuxna, och blev intresserad
    av den här frågeställningen.

  24. Det är väldigt länge sen nu, och inom
    det här området sker det så mycket-

  25. -både inom forskningen och sen
    hur man implementerar det kliniskt.

  26. Det som jag tyckte var spännande
    var liksom rent teoretiskt det-

  27. -att det tangerar
    så många discipliner.

  28. Man behöver ha med sig
    det sociologiska perspektivet-

  29. -det medicinska perspektivet,
    det psykologiska perspektivet-

  30. -och idéhistoria på samma gång
    för att förstå fenomenet.

  31. Man kan inte lämna det ena ute.

  32. Sen märkte jag när jag kom i kontakt
    med de här patienterna-

  33. -att de hade ett fruktansvärt stort
    lidande kring sin könsinkongruens-

  34. -och att lidandet handlade mycket om
    hur man bemöttes i samhället.

  35. -och föreställningar
    om hur man borde vara-

  36. -vad det är att vara man, vad det är
    att vara kvinna och så vidare.

  37. Vårt team möter alltså
    barn och unga under arton år.

  38. Det är ett länsövergripande team som
    tar emot remisser från hela landet.

  39. Det är det team som har
    längst erfarenhet av barn och unga-

  40. -med könsdysfori
    eller könsinkongruens.

  41. Nu har det startat upp lite fler team
    som tar emot i alla fall patienter...

  42. ...över sexton, och allt fler som
    tar emot patienter under sexton år.

  43. Men vi är fortfarande det team
    som tar emot flest patienter.

  44. Det här är faktiskt ett team som är
    införlivat i BUP från och med 2014.

  45. Det är en verksamhet
    som är under kraftig utveckling-

  46. -och som faktiskt är
    organiskt framvuxen.

  47. Den har funnits "svart" väldigt länge
    som ett samarbete-

  48. -mellan Per-Anders Rydelius,
    som är barnpsykiater-

  49. -och en hormonläkare
    som heter Olle Söder.

  50. Sen började Louise Frisén,
    som är överläkare hos oss-

  51. -och sen kom jag in i bilden.
    Sen har vårt team växt-

  52. -och blivit införlivat i BUP.
    Det har inneburit stora förändringar-

  53. -i hur man hanterar de här ärendena.

  54. Vi jobbar utifrån de internationella
    riktlinjer som finns.

  55. Här i Sverige har Socialstyrelsen
    kommit ut med ett kunskapsstöd-

  56. -som ni kan hitta på nätet
    och som är väldigt bra.

  57. Det heter "God vård
    av barn och unga med könsdysfori."

  58. Där finns en del som är riktad
    mot personer med könsdysfori:

  59. "Till dig som har könsdysfori"
    heter den.

  60. Sen finns en del som heter "Till dig
    som möter person med könsdysfori."

  61. Där finns mer konkreta tips
    om bemötande, helt enkelt.

  62. Ja... Vad är kön?

  63. Det är liksom den här frågan
    som driver mig till vansinne-

  64. -och som driver mig i mitt jobb.
    Den är så otroligt intressant-

  65. -och spännande och svår, galet svår,
    och i ständig förändring också.

  66. Den har så mycket att göra med
    attityder och normer i samhället.

  67. När man gör gallupundersökningar
    och går ut på staden och frågar folk-

  68. -"Vad är kön?" så tar nog
    de flesta fasta på könsanatomi-

  69. -och hur kroppen ser ut.
    Om man har en snopp eller snippa-

  70. -eller nåt i den stilen,
    vad man har mellan benen.

  71. Men så enkelt är det ju inte.

  72. Det vet framför allt
    vi som jobbar med de här frågorna-

  73. -vilken enorm variation det finns
    när det kommer till kön-

  74. -både i biologisk bemärkelse, och sen
    i psykologisk och social bemärkelse.

  75. Könsidentitet är nåt helt annat
    än sexuell läggning också.

  76. Vi brukar visa den här figuren.

  77. Bilden heter "Gender unicorn". Om ni
    googlar det får ni fram en bild-

  78. -som är väldigt pedagogisk
    om man vill visa ungdomar-

  79. -och prata om kön och könsidentitet
    tillsammans med barn och ungdomar.

  80. Den är ju extremt förenklad,
    men den är till för att visa på-

  81. -att det inte handlar om nåt
    dikotomt system, utan om spektrum.

  82. När det kommer till biologiskt kön
    finns det två olika grupper-

  83. -med XX-kromosomer och
    XY-kromosomer-

  84. -och där anatomin följer
    de genetiska förutsättningarna där.

  85. Samma sak med hormoner. Men det finns
    personer som föds med oklart kön.

  86. Det kallas att födas med DSD,
    "Disorder of Sex Development".

  87. Det är när det är svårt att säga
    om ett barn är en pojke eller flicka.

  88. Det kan ha hormonella
    eller kromosomala orsaker.

  89. Det finns också hormonella rubbningar
    som gör att utseendet påverkas-

  90. -till att se mer androgyniserat ut,
    eller feminiserat.

  91. Då kan det ha konsekvenser
    för hur man könas-

  92. -även om det är
    en hormonell rubbning.

  93. Det finns en stor variation
    när det kommer till biologiskt kön-

  94. -men det vanligaste är naturligtvis
    i stort sett de här två grupperna-

  95. -där man pratar om den ena gruppen
    som kvinnor och den andra som män.

  96. En kategori är också...

  97. Ett till begrepp som hör till
    den här bilden är ju juridiskt kön.

  98. Det är inget spektrum i Sverige,
    utan det är binärt.

  99. Man är man eller kvinna.
    Det stämmer inte riktigt med de här.

  100. Men i alla fall... Oj, förlåt.

  101. Det psykologiska könet eller köns-
    identiteten är också ett spektrum-

  102. -där man kan vara bombsäker på
    att man är kille eller tjej-

  103. -eller bombsäker på
    att man är ingetdera av det-

  104. -eller så är man osäker: "Är jag
    kille eller tjej?" Det kan variera.

  105. När det kommer till den här gruppen,
    icke-binära...

  106. Det är ett vanligt ord, ett begrepp-

  107. -som personer som varken identifierar
    sig som män eller kvinnor använder.

  108. Det finns också
    många andra ord och uttryck för det.

  109. "Non-gender", "demi-gender",
    "genderfluid", "transgender"...

  110. Men i alla fall är det också
    en del variation i det.

  111. Könsrollsbeteende
    handlar om socialt kön-

  112. -hur vi kommunicerar kön
    i vårt samhälle med olika markörer-

  113. -och hur vi kategoriserar markörer
    enligt maskulinitet-femininitet-

  114. -manligt-kvinnligt, och där
    finns inget biologiskt kopplat-

  115. -utan det är vad vi har bestämt
    är kopplat till de begreppen.

  116. Om man är en cis-person
    stämmer de här bra överens.

  117. Man är tilldelad
    kvinnligt kön vid födseln-

  118. -man känner sig som en kvinna och man
    har ett feminint könsrollsbeteende.

  119. Om man är en cis-person är det sällan
    man reflekterar kring de här sakerna-

  120. -eller har gjort det,
    för det känns så naturligt-

  121. -och det är i enlighet med
    hur man tänker om kön i samhället.

  122. Men om det råder
    en inkongruens mellan de här...

  123. Man passar inte in i normen,
    man är inte cis, man är trans-

  124. -då brukar det orsaka problem-

  125. -för en själv och för hur andra
    bemöter en och ser på en.

  126. Kön, det vet man
    på basen av forskning-

  127. -är en av de första kategorierna
    vi lär oss som små bebisar.

  128. Det är otroligt inpräntat i oss-

  129. -när det kommer till de här
    två kategorierna i vårt samhälle.

  130. Sen finns det samhällen,
    historiskt sett och nu-

  131. -där det finns exempel på
    fler än två sociala kön.

  132. Det är väldigt bärande kategorier,
    socialt sett.

  133. Men när det kommer till det här
    finns det en stor variation.

  134. Jag brukar ge som exempel att på
    vår mottagning handlar det inte om-

  135. -att vi tittar på könsrollsbeteende
    när vi utreder könsidentitet.

  136. Det spelar ingen roll
    hur feminin eller maskulin man är.

  137. Vi kan träffa nån som är tilldelad
    kvinnligt kön vid födseln-

  138. -är bombsäker på att han är kille,
    men har ett feminint uttryck.

  139. Det är inte så att vi då tänker
    att den här könsidentiteten-

  140. -inte är verklig, eller så.

  141. Sexuell läggning
    är helt separat från de här grejorna.

  142. Därför kan det bli svårt-

  143. -i sammanhang
    när man pratar om könsidentitet-

  144. -att tala om homo-
    eller heterosexualitet-

  145. -för det syftar till vad man är
    själv. Om där finns en osäkerhet-

  146. -kan det bli svårt
    att använda de begreppen.

  147. Då kan man mer prata om
    vad man dras till, generellt sett-

  148. -att man är androfil eller gynofil-

  149. -att man dras till män
    eller till kvinnor.

  150. Bisexuell, pansexuell är jättevanligt
    att ungdomar definierar sig som nu.

  151. Lite bakgrund till den här frågan-

  152. -som egentligen ligger till grund
    för alla våra utredningar-

  153. -det är ju då det här:
    vad är kön och könsidentitet?

  154. Vad är då könsdysfori?
    Det är när det råder en inkongruens-

  155. -mellan det kroppsliga,
    tilldelade könet-

  156. -och den egna upplevelsen
    av min könsidentitet.

  157. Inte bara det, utan också att den här
    upplevelsen orsakar ett lidande-

  158. -ett psykiskt lidande,
    och en funktionsnedsättning-

  159. -alltså att man fungerar sämre i
    vardagen på grund av den här frågan.

  160. Det finns också transpersoner
    som inte upplever ett lidande-

  161. -och en funktionsnedsättning.
    De söker sällan medicinsk behandling-

  162. -eftersom det inte finns
    det här lidandet på det sättet.

  163. Det finns diskussioner
    kring diagnosen-

  164. -och var den hör hemma
    i diagnostiken.

  165. Det sker också mycket förändringar
    i diagnoskriterier och så.

  166. Det som jag kan säga
    om specialistvårdsutredningar-

  167. -är det att man tänker mycket kring
    lidande och funktionsnedsättning-

  168. -och om det finns behov av
    medicinska könsbekräftande åtgärder.

  169. Det som många funderar på är ju
    varför det ökar så otroligt kraftigt.

  170. När man ser till media
    och allmänna debatter och så-

  171. -så pratar man om en "tipping point".

  172. Det har varit väldigt uppmärksammat
    den senaste tiden-

  173. -när det kommer till
    könsidentitetsfrågeställningar.

  174. När man ser på siffror
    från olika mottagningar-

  175. -som möter barn och unga
    med könsdysfori över hela världen-

  176. -så talar de om att det är
    en extrem ökning av barn och unga-

  177. -som söker medicinsk
    könsbekräftande behandling.

  178. På vår mottagning, som är
    ganska typisk för den här ökningen-

  179. -så har det varit en hundraprocentig
    ökning de senaste tre åren-

  180. -fram till förra året, då det var
    en ungefär femtioprocentig ökning.

  181. Ni ser här att det har varit
    några enstaka fall per år-

  182. -men här kom jag in i bilden,
    och sen bara swisch...

  183. Det är spännande
    att ha fått se den här ökningen.

  184. Det har skett jättemycket på området.

  185. Alla undrar förstås
    vad det här beror på.

  186. Det är en fråga som är obesvarad.

  187. Det handlar inte om
    att man inte har gjort den studien-

  188. -utan det finns absolut studier-

  189. -men det är nog så att det är
    otroligt multifaktoriellt-

  190. -och det är svårt att utröna enskilda
    faktorer som skulle vara orsaker-

  191. -till könsdysfori,
    eller till den här ökningen.

  192. Det är många faktorer som tros spela
    in för den här kraftiga ökningen.

  193. En öppenhet i samhället kring de här
    frågorna, information på nätet-

  194. -mer tolerans, mindre stigmatisering-

  195. -lägre trösklar för att söka
    medicinska könsbekräftande åtgärder-

  196. -spelar absolut roll.
    Det är liksom samhälleliga faktorer.

  197. Men det går inte att utesluta
    att det finns biologiska faktorer-

  198. -som gör att det har skett en ökning.
    De är svåra att få reda på.

  199. Allt är svårt att få reda på
    i den här frågan.

  200. I alla fall så vet man
    att det måste vara en samverkan-

  201. -mellan biologiska,
    sociala och psykologiska faktorer-

  202. -som bidrar till en ökning.

  203. Det som man vet när det kommer till
    könsdysfori och behandling överlag-

  204. -är att medicinsk
    könsbekräftande behandling-

  205. -är den enda
    rekommenderade behandlingen-

  206. -om man tänker på
    vad som har vetenskaplig evidens.

  207. Det betyder inte att könsbekräftande
    behandling är det rätta för alla-

  208. -som söker den typen av vård.

  209. När det gäller barn och unga
    så vet man-

  210. -att ju tidigare man får hjälp,
    desto bättre prognos.

  211. Orsaken till att man börjar ge vård
    till barn och unga med könsdysfori-

  212. -är ju att man vet att-

  213. -en längre tid
    i det önskade upplevda könet-

  214. -en tonårstid i det upplevda könet-

  215. -och att man undviker
    att pubertera i ett oönskat kön-

  216. -och får de könskarakteristika,
    det minskar lidandet otroligt mycket.

  217. Då är det som är centralt
    för vården av barn och unga...

  218. Då ger man enbart vård
    i medicinsk bemärkelse-

  219. -till unga som har börjat pubertera.

  220. Man ger ingen medicinsk behandling
    till prepubertala barn.

  221. Där är det endast stöd, familjestöd
    och psykosocialt stöd som gäller.

  222. Men...

  223. Vägskälet, det viktiga vägskälet,
    är just puberteten-

  224. -när barnet kommer upp i en ålder
    där kroppen börjar förändras.

  225. Det är först då man kan utröna om det
    här kommer att kvarstå eller inte.

  226. En minoritet av alla barn
    med könsidentitetsfrågeställningar-

  227. -kvarstår i sin upplevelse
    av könsinkongruens.

  228. Därför ger man ingen vård
    annat än stödjande behandlingar-

  229. -till barn med könsdysfori.

  230. Ett första steg i en könsbekräftande
    behandling är stopphormoner.

  231. Det har att göra med att man kan
    pausa en oönskad pubertet-

  232. -och ge mer tid för att fundera
    kring sin könsidentitet-

  233. -och för att mogna i det här beslutet
    om det är rätt väg att gå-

  234. -att göra en könskorrigering.

  235. Så här ser utredningsgången ut.
    Jag går inte in på det-

  236. -men det här är alltså en utredning
    inom loppet om några år, oftast.

  237. Vanligtvis kommer man till oss
    när man är fjorton-femton år-

  238. -när puberteten har börjat puttra på
    och man inte kan leva på det sättet:

  239. "Jag klarar inte av
    mer grejer med min kropp."

  240. Sen har vi väldigt lång väntetid
    på grund av den här ökningen-

  241. -så det drar ut på tiden
    till tillgång till vård.

  242. Vid fjorton-femton kommer man oftast.

  243. Då görs det en omfattande utredning-

  244. -och sen ingår det också
    en observationsperiod-

  245. -där man ska ha stöd
    från utredningsteamet-

  246. -men kanske också andra
    parallella insatser från skola-

  247. -från barn- och ungdomspsykiatri, för
    att kunna testa sin könsidentitet-

  248. -och se om det är rätt för mig och
    att pröva sin könsidentitet socialt.

  249. Var det nån som undrade nånting? Nej.

  250. Det är tidigast vid arton års ålder
    som man kan ändra juridiskt kön.

  251. Innan det kan man vid sexton års
    ålder få tillgång till-

  252. -en könskonträr hormonbehandling.

  253. Till skillnad
    från stopphormonbehandling-

  254. -som går att sluta
    och inget har hänt-

  255. -så innebär könskonträr behandling
    att man gör grejer med kroppen-

  256. -som inte går att backa på.
    Då är riktlinjerna sexton år.

  257. Allt det här
    är förstås individanpassat.

  258. Vi har en basstruktur som vi utgår
    från när vi utreder och behandlar-

  259. -men den individanpassas alltid.

  260. Nu märker jag att jag har
    ganska lite tid, så jag går vidare.

  261. Ni kan läsa mer om detta
    i Socialstyrelsens kunskapsstöd.

  262. Det som vi märker hos oss, som kan
    vara bra för er att känna till-

  263. -det här är en klinisk observation,
    att det finns två stora grupper-

  264. -barn och unga med könsdysfori,
    och sen måste det finnas fler typer-

  265. -av transsexualism eller könsdysfori
    än bara två, men för att hårdra det.

  266. Den ena gruppen är de som debuterar
    väldigt tidigt i sin könsdysfori-

  267. -oftast så fort de har börjat prata-

  268. -har de uttryckt att de är det
    upplevda könet, oavsett kropp-

  269. -och haft en normativ könsidentitets-
    utveckling i det upplevda könet.

  270. Det är ofta ganska okomplicerat, men
    det kan finnas pålagringar av stress-

  271. -och oro och ångest, som oftast
    har att göra med bemötande-

  272. -eller att det finns oro
    kring framtiden-

  273. -och om man kan leva som det kön
    som man känner sig som.

  274. Det finns psykiatriskt sjukhet
    i den gruppen, men det är oftast-

  275. -minoritetsstress.

  276. Den grupp som kanske står för
    största delen av ökningen är de här-

  277. -som har en senare debut,
    oftast i samband med puberteten-

  278. -och där det finns
    en mycket mer komplex helhetsbild-

  279. -och där det är svårare bedömningar
    kring den bästa hjälpen.

  280. I den gruppen finns mycket högre grad
    av neuropsykiatrisk sjuklighet-

  281. -ADHD och framför allt autism.

  282. Här tänker man att det kan finnas
    nån gemensam etiologi-

  283. -men det vet man inte säkert ännu.

  284. Det är inte så
    att man inte kan få tillgång-

  285. -till könsbekräftande behandling
    om man har autism-

  286. -men man behöver vara
    extra noggrann i bedömning-

  287. -och hur man anpassar behandlingen.

  288. Där behövs det oftast också
    mer parallella insatser.

  289. Så ni vet om det. Generellt sett
    är det en utsatt patientgrupp.

  290. Precis som Anna sa är det
    en sårbarhetsfaktor att vara trans-

  291. -när det kommer till psykisk
    och psykiatrisk sjuklighet.

  292. Det är alltid nånting
    att vara uppmärksam på.

  293. Men det behöver inte finnas.
    Många tonåringar som vi träffar-

  294. -är välfungerande,
    har jättegod anpassning-

  295. -starka, frimodiga, inga problem-

  296. -och det är tydligt att det inte är
    en psykiatrisk frågeställning.

  297. Nu har jag hur många...
    Fem minuter kvar, kanske...

  298. Jag tänkte tala
    lite kort om bemötandet.

  299. Här vill jag säga
    att det som man tänker inom fältet-

  300. -när det kommer till psykosexuell
    utveckling, könsidentitetsutveckling-

  301. -är att det finns otillräcklig
    kunskap om vad som styr det.

  302. Det är vanligare i dag att barn och
    unga reflekterar kring könsidentitet-

  303. -precis som andra
    psykosexuella frågeställningar-

  304. -är väldigt levande
    i de åldrarna, i tonåren.

  305. Det här är kanske nåt
    som mer och mer införlivas-

  306. -i de vanliga utvecklingsutmaningarna
    när man är tonåring.

  307. "Vem är jag? Vad vill jag?"
    Sexualitet, könsidentitet-

  308. -och mycket annat kopplat till det.

  309. Man tänker inte:
    "Är det det ena eller det andra?"

  310. "Är det autism eller könsdysfori?"

  311. "Är det biologi
    eller samhälleliga faktorer?"

  312. Nej, det handlar om parallella
    processer och feedbacksystem.

  313. Det är otroligt komplexa sammanhang,
    och man behöver en bred bild-

  314. -för att kunna förstå patienterna,
    och förstå en upplevelse av det här.

  315. Dra inte snabba slutsatser och tänk
    kontinuum i stället för dikotomi-

  316. -manligt och kvinnligt.
    Det finns icke-binära personer-

  317. -som faktiskt mår bäst
    av att få vara i det gränslandet.

  318. Mycket stora
    individuella variationer.

  319. Och när man pratar om
    det här med tilldelat kön-

  320. -så finns de här begreppen:

  321. "Assigned female at birth"
    och "Assigned male at birth".

  322. Tilldelat kön vid födseln.
    Det är bra när man pratar med nån-

  323. -med en könsidentitetsfrågeställning
    att tänka-

  324. -att man tilldelas ett kön som kanske
    inte alltid stämmer med upplevelsen.

  325. Att ha koll på termerna är bra.

  326. Många tycker att det är så många ord
    och att det är svårt att hålla koll.

  327. Det är otroligt avväpnande
    om man har lite koll.

  328. Det är en ganska liten insats
    för att uppnå en bättre allians-

  329. -med de ungdomar man träffar.

  330. Ord spelar roll. De är jätteviktiga
    i den här patientgruppen.

  331. Det finns de här orden
    som gör att man kan känna:

  332. "Det där är jag.
    Det där stämmer nog på mig."

  333. Det kan vara väldigt vidgande
    för ens upplevelse av sig själv.

  334. En grej som jag vill att ni tar
    med er är önskat namn och pronomen.

  335. Det tänker man ändå att det finns
    en heteronorm inom vården-

  336. -och det behövs mer kunskap
    kring heteronormativa strukturer-

  337. -kring sånt som inverkar
    på våra tankar och våra fördomar-

  338. -och våra synsätt
    kring kön och könsidentitet.

  339. Det säkra kortet är ändå
    att bara lyssna väldigt noga-

  340. -på hur det är för just den individen
    och att inte sätta ord i mun på nån.

  341. Det finns otroligt mycket kunskap
    att få nu för tiden i form av böcker-

  342. -och information på nätet,
    när det gäller könsidentitetsfrågor.

  343. Ja, nu ska jag avsluta strax.

  344. Ni kommer att få de här bilderna
    så att ni kan titta på vad jag skrev.

  345. Jag vill avsluta med ett citat
    av en av de forskare-

  346. -som sysslar med väldigt ny
    och ganska tankeväckande forskning.

  347. Det här är en person
    som är både biolog och genusvetare-

  348. -med både medicinsk
    och samhällsvetenskaplig förankring.

  349. Det handlar om att man behöver hålla
    flera bollar i luften på samma gång-

  350. -när det berör psykosexuell
    utveckling hos barn och unga.

  351. "Det viktiga är att inte fastna i
    att tänka på kroppen binärt"-

  352. -"och att inte fastna i
    att tänka på arv kontra miljö."

  353. "Vi kan inte förstå hur folk är
    eller varför de är på ett visst sätt"-

  354. -"om vi tänker på dem som
    till hälften arv, till hälften miljö."

  355. "Vi måste se människor som både
    naturliga och kulturella samtidigt."

  356. "Det går inte att skilja dem åt,
    och ett dynamiskt angreppssätt är-"

  357. -"att alltid undersöka
    hur de påverkar varandra."

  358. Tyvärr blir det inga enkla svar,
    men kanske lite konkreta tips.

  359. Ni är jättevälkomna
    att mejla mig och ringa oss.

  360. Vi har konsultationstider
    flera gånger per vecka-

  361. -om det är nån elev eller nån
    man undrar kring. Tack för mig.

  362. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Möta unga med könsdysfori

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ
Ämnesord:
Barn, Differentiell psykologi, Elever, Könsidentitet, Psykologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Skärmtid, stress och livsvillkor

Anna Nygren från Ung livsstil kallar sig för livsstilspedagog. Hon berättar här om livsstilsfrågor för elever och deras vardag med ett särskilt fokus på mobiltelefonen. Hur ska de handskas med tekniken så de inte riskerar att drabbas av stress och sömnbrist? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Fyskisk aktivitet och hälsa

Vilka blir mest hjälpta av att röra sig och vara fysiskt aktiva, och spelar det någon roll vilken typ av rörelse man gör? Örjan Ekblom är forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och berättar här om sina forskningsresultat. Vilken typ av fysisk aktivitet hjälper hos vilka barn? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Ångest oro och depression

Att många lider av ångest och depression kan bero på bland annat biologi, genetik eller modellinlärning. Psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky har mött många drabbade barn och här förklarar hon olika typer av ångest och depression. Hon beskriver också behandling som varit framgångsrik. Hur ska du agera för att hjälpa och undvika att ångesten blir så stor att eleven slutar komma till skolan? Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med ätstörning

På de flesta som drabbats av en ätstörning syns det inte på utsidan. Maja Engström och Emrika Larsson från föreningen Frisk och fri berättar om ätstörningar och vad som kännetecknar en person som drabbats. Varje år kommer de i kontakt med tusentals drabbade, deras närstående eller personal som möter dem i arbetet. Här berättar de om deras förebyggande, stödjande och påverkande arbete för att hjälpa de som drabbats. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Unga med självskadebeteende

Lars Fjellman är socionom och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från arbete inom barn- och ungdomspsykiatri. Här berättar han om sina erfarenheter som resulterade i en bok om unga med självskadebeteende. Hur ska man känna igen eller hjälpa någon i riskzonen? Han beskriver vilka diagnoskriterier som krävs för det självskadande beteendet och liknar beteendet vid missbruk där patienten upplever lättnad i anslutning till självskadan. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Suicidalitet hos barn och unga

Vad ska man göra om man träffar på barn och unga som är självmordsbenägna? Överläkaren Anna Lundh går teoretiskt igenom suicidalitet, ger förslag på bemötande och berättar om vilka riskfaktorer man kan vara uppmärksam på som kan vara utlösande faktorer som leder till självmord. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa 2018

Möta unga med könsdysfori

Allt fler möter elever med könsidentitetsfrågeställningar. Hanna Bergman arbetar inom specialistvården för att hjälpa och utreda patienter som eventuellt vill ha könsbekräftande åtgärder. Hon ser det som nödvändigt för att förstå könsdysfori att man ser det tvärvetenskapligt utifrån flera discipliner som sociologi, medicin, psykologi, idéhistoria. Patienterna känner ett stort lidande som handlar om vilket bemötande man får i samhället på grund av normer. Inspelat den 16 mars 2018 på Bonnier conference center, Stockholm. Arrangör: Elevhälsa och Dagens Medicin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?