Titta

Har jag något val?

Har jag något val?

Om Har jag något val?

Det finns många starka krafter som försöker påverka oss väljare. Idag sker en stor del av påverkan via nätet och sociala medier. Programledaren Elin förklarar för oss hur man bedrev valkampanjer via sociala medier i USA när Donald Trump blev president. Hon tar reda på hur "dark ads" och "fake news" fungerar, och vad en filterbubbla är. Hon tittar också på valkampanjande ur historisk vinkel och lär oss hur vi kan bli mer källkritiska på nätet. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Till första programmet

Har jag något val? : Svensk opinionspåverkanDela
  1. God kväll och välkomna
    till partiledardebatten.

  2. Debatten sänds i televisionen
    och i radio.

  3. Spännande. I dag kan jag,
    oavsett om det är val eller inte-

  4. -följa politik och nyheter i mina
    sociala flöden i min telefon.

  5. Den vet redan innan vad jag gillar.
    Supersmidigt.

  6. Sen hör man om fake news, algoritmer,
    filterbubblor och trollfabriker.

  7. Behöver jag, som bor i Sverige-

  8. -och som är smart, självständig
    och logiskt tänkande, bry mig om det?

  9. Det ska jag ta reda på
    i den här serien.

  10. Vi ska titta närmare
    på begreppet "filterbubblor"-

  11. -och hur algoritmer påverkar våra
    flöden och hur vi är mot varandra.

  12. Under det amerikanska valet blev
    sociala medier en avgörande faktor.

  13. Man kartlade väljargrupper
    och skickade ut riktade budskap-

  14. -och ägnade sig
    åt systematisk smutskastning.

  15. Nu har man sett liknande metoder
    användas i val i Europa.

  16. Man har börjat snegla på vad som
    anses vara ett vinnande koncept.

  17. Många av metoderna
    Trump använde sig av i kampanjen-

  18. -har redan kommit till Sverige,
    som datainsamling och kartläggning-

  19. -för att nå väljare.

  20. Partierna har olika verktyg
    på sina sajter-

  21. -som gör att när du surfar in på dem-

  22. -så tankar de ner info om dig
    med hjälp av Facebook.

  23. Politik är
    att vilja förändra samhället.

  24. Många regler är då upphävda.
    Mycket är tillåtet.

  25. Inte allt, men mycket.

  26. Säg att Kristdemokraterna
    eller Vänsterpartiet säger-

  27. -att ett av deras mål
    är att moderater inte ska rösta.

  28. De bombarderar då moderatväljare
    med negativa annonser-

  29. -om att Ulf Kristersson
    inte är att lita på.

  30. Det skulle slå tillbaka hårt.
    Folk skulle bli jättearga.

  31. Vi har en annan politisk kultur. Att
    rösta ses som en demokratisk plikt.

  32. Folk klär upp sig
    innan de går till vallokalen.

  33. Partierna är för smarta.

  34. De överlåter smutskastningen
    till sina allierade grupper.

  35. Partier och aktivister
    kommer att bedriva politiskt arbete.

  36. Världen kan bli inblandad i vårt val.
    Man måste vara medveten om det.

  37. Vi är alla i händerna
    på en enorm ström av information.

  38. Vi delar och läser hastigt
    utan att hinna eller orka.

  39. Vi ska ta vår uppgift som
    samhällsmedborgare på allvar-

  40. -och informera oss
    så brett som möjligt.

  41. Vi lever i en tid när det händer
    grejer ute i världen hela tiden.

  42. Jag går ofta in och kollar nyheter
    i mina sociala flöden.

  43. Jag får en känsla av att internet
    ger mig kontroll över omvärlden.

  44. Men tänk om det är tvärtom-

  45. -och att det är internet
    som får kontroll över mig?

  46. Vissa varnar för att sociala medier
    gör så att vi bara får ta del-

  47. -av sånt som överensstämmer
    med vad vi redan tycker.

  48. Det brukar kallas "filterbubblor".

  49. Åsikterna går isär om ifall de finns
    eller om de har blivit tätare-

  50. -och i så fall hur mycket de
    egentligen påverkar oss.

  51. Filterbubblor såg lite annorlunda ut
    förr än vad de gör i dag.

  52. De digitala bubblorna kanske
    kompletterar de gamla bubblorna.

  53. Av gårdagens filterbubblor
    fanns det olika typer.

  54. Den geografiska bubblan är att man
    bor i en stad och ser världen ur den.

  55. Det finns politiska filterbubblor
    där man har en särskild åsikt.

  56. Rasism är en bubbla där man anser
    att en annan ras är mindre värd.

  57. I din bubbla har du bara folk av den
    egna rasen, så det förstärks.

  58. Vi har hela tiden haft olika sorters
    bubblor och de finns fortfarande.

  59. I våra sociala medier
    befinner vi oss i vår egen bubbla.

  60. Man pratar mycket om filterbubblor-

  61. -och att det är ett problem att man
    har vänner som tycker samma sak.

  62. Jag tror att det är lite överdrivet.

  63. Jag tror de flesta hämtar information
    från olika källor.

  64. Men man kan verkligen se bubblorna
    i olika Facebook-grupper...

  65. ...som skapas kring intressen
    eller politisk åskådning.

  66. Där blir det lätt
    en upptrissad stämning.

  67. Man länkar till artiklar som bara
    bekräftar vad man redan tror.

  68. I viss mån
    blir det en radikalisering.

  69. Man blir allt mer extrem-

  70. -om man bara tar del av åsikter
    som bekräftar ens verklighetsbild.

  71. Tidigare var det bara en elit-

  72. -bland dem som ägde produktionsmedlen
    inom media-

  73. -som kunde förmedla
    bilder av verkligheten.

  74. Man kunde
    dela ut flygblad-

  75. -eller gå med plakat,
    så som tokiga människor gjorde.

  76. I dag tar folk upp telefonen.
    "Jag såg det här. Det här hände."

  77. "Här är min åsikt och analys."

  78. Då får vi
    den stora demokratiska kraften-

  79. -som ännu inte är utnyttjad
    till full potential.

  80. Den stör
    och hotar dem som har makten.

  81. Men vi får också nåt annat.

  82. När alla kan välja
    att se saker från sitt perspektiv-

  83. -så kan man som människa välja
    att stå kvar i ett visst perspektiv-

  84. -och inte ta åt sig annan
    information. "Här står jag."

  85. Det kan man göra
    om det är en klok vinkel.

  86. Man kan också göra det
    med en helt galen vinkel.

  87. Om du förr valde koko-vinkeln
    och gick ut med ditt koko-plakat...

  88. ...så träffade du oftast
    ingen annan med plakat...

  89. ...men i en global värld
    hittar du nån annan.

  90. När vi pratar om fakta och
    konspirationsteorier eller lögner-

  91. -så är det en väsentlig detalj.

  92. Du kommer alltid att hitta nån annan
    och då kan ni bilda en klubb.

  93. Den stora skillnaden är
    att de digitala bubblorna-

  94. -tätar sig automatiskt.
    Det tränger ut information.

  95. Tidigare när man läste en dagstidning
    på morgonen-

  96. -fick man andra nyheter inpetade
    i alla fall.

  97. De digitala bubblorna
    kan stänga ute allt annat.

  98. Filterbubblor skapas av algoritmer-

  99. -som prioriterar
    sånt som du redan har gillat.

  100. Klickar du mycket på din mammas
    knasiga kusins skumma länkar-

  101. -så får du mer av det i ditt flöde.

  102. En filterbubbla är när Facebooks och
    Googles algoritmer anpassar flödet-

  103. -så att jag får det jag gillar
    och du får det du gillar.

  104. Problemet är då att jag bara möts av
    åsikter från dem som tycker som jag.

  105. För några år sen åkte jag till Indien
    för att "hitta mig själv". Klyschigt.

  106. Jag bodde på ett ashram och fick
    meditera tolv timmar om dagen.

  107. Och städa deras kök...

  108. Det var skönt att ha fått ett svar.

  109. Men vi fick inte gå utanför ashramet-

  110. -för man kunde bli "förvirrad"
    av världen utanför.

  111. Jag tyckte det lät vettigt. Jag kände
    att jag hade hittat min grej.

  112. Men när jag åkte därifrån ändrade jag
    snabbt mina tankar om livets mening.

  113. Det vi får upp i våra flöden eller
    i en sökning styrs av algoritmer.

  114. En algoritm är som en ekvation
    man hade i skolan.

  115. Om personen
    tidigare har klickat på nånting-

  116. -så ska följande grejer visas
    av sånt vi tror att han gillar.

  117. Vi pratar om algoritmerna
    som att de är onda.

  118. Algoritmerna är
    varken onda eller goda.

  119. Det är vad vi använder dem till
    som är grejen.

  120. Tittar du på Vit Makt-videor på
    Youtube ser du mer och mer av det-

  121. -och sen går du ner i ett
    Vit Makt-hål tills du blir knäpp.

  122. Vi har algoritmer
    som räknar ut vad vi vill se.

  123. Alla sociala nätverk och sökmotorer
    har algoritmer-

  124. -som kollar om det verkar rimligt
    och om folk är nöjda.

  125. Att söka information på nätet
    eller offline funkar olika.

  126. Nu ska vi leta info
    om Steven Spielberg.

  127. Vi är på filmsektionen på
    ett bibliotek och här är Spielberg.

  128. Om jag googlar
    ser jag inte alla de här böckerna-

  129. -utan då ser jag
    vad andra tyckte var mest intressant.

  130. Det kanske är
    Indiana Jones, Hajen och E.T.

  131. Resten ser jag inte
    förrän jag klickar mig vidare-

  132. -och då är det i den ordning
    som andra har gillat det.

  133. Vill man hitta lite mer obskyr
    information är det svårt.

  134. Det är en bra liknelse av skillnaden
    på online- och offline-sök.

  135. Var var de? På Google behöver man
    inte sätta tillbaka böckerna.

  136. Facebook vill åstadkomma
    en "meningsfull upplevelse".

  137. Det betyder inte att den ska rädda
    världen eller vara uppbygglig-

  138. -utan att man ska känna
    att man får det man vill ha.

  139. I algoritmerna prioriteras att visa
    innehåll som skapar känslor-

  140. -för det ger tillfredsställelse.

  141. Det kan vara både negativa
    och positiva känslor.

  142. Om du hatar nån och gör arg-gubben
    eller den här...

  143. ...så ger det känslor,
    och det prioriteras i flödet.

  144. Du kommer att se mer av det och
    mindre av det som är "skit samma".

  145. Om man söker på "vegetarianism"
    på Youtube-

  146. -får man förslag på veganism.

  147. Rekommendationsalgoritmerna drar en
    hela tiden ut mot ytterligheterna.

  148. Det är inget programmerat.
    Maskininlärningen har räknat ut-

  149. -att om man drar människor
    till ytterligheterna-

  150. -tittar de på klipp där,
    medan Youtube visar reklam.

  151. Rekommendationsalgoritmerna
    på Youtube och andra plattformar-

  152. -drar människor
    ut till ytterligheterna.

  153. Algoritmerna försöker ge oss
    användare mer relevant innehåll.

  154. Men samtidigt kan de styra oss
    mot ytterligheter.

  155. Vi människor
    söker hela tiden nästa kick.

  156. Man klickar på ett gulligt kattklipp-

  157. -och huxflux tittar man på arga
    björnar som lagar finska falaflar.

  158. Vad händer med oss
    när vi dras mer åt olika håll-

  159. -ibland längre och längre ifrån
    våra meningsmotståndare?

  160. Hur påverkas debatten? Hur påverkar
    det hur vi är mot varandra?

  161. Sverige har blivit mer uppdelat.

  162. Vi ser en starkt ökande polarisering.

  163. Vi ser den i det höjda tonläget
    och i hur vi pratar med varandra-

  164. -och hur vi betraktar
    dem som tycker annorlunda än vi.

  165. Vi har vant oss att hata
    den som kommer från det hållet.

  166. "Jag ska inte lyssna på dig. Jag
    går hem och hatar dig på Twitter."

  167. Då är nåt fel.

  168. Det är inget problem
    att folk tycker olika.

  169. Ett samhälle mår bra av-

  170. -att vi har
    hyfsat många positioner fyllda.

  171. Men vi måste också
    komma fram nånstans.

  172. Saker ska lösas.
    Vi har jättestora utmaningar.

  173. Hur ska vi kunna lösa
    dessa fundamentala utmaningar-

  174. -för oss alla som bor här-

  175. -om vi inte längre kan diskutera,
    enas och hitta lösningar?

  176. Förr debatterade man med "du tycker
    det här, jag tycker det här".

  177. "Du tycker vaniljglass är bäst.
    Jag tycker chokladglass är bäst."

  178. Kanske kom man fram till att en
    kombination är den ultimata glassen.

  179. Men när vi debatterar inför publik...
    Det gör vi på sociala medier.

  180. Då handlar det inte om
    att övertyga dig.

  181. Men om jag kan visa publiken
    att du har fel-

  182. -har jag ju automatiskt rätt.

  183. Vi vet att språket och tonläget
    i sociala medier skärps.

  184. Vi ser hur tonen på Twitter
    har blivit oerhört hatisk.

  185. Vi har mängder med exempel
    på hur folk blir näthatade.

  186. Om vi lever i en kultur
    där det är okej för mig-

  187. -att använda vilket språk som helst
    mot dig-

  188. -förändras jag
    när jag använder det språket-

  189. -och det förändrar dig som mottagare
    som blir kränkt av det.

  190. När det förändrar oss
    så förändrar det hela samhället.

  191. Många regler upphävs
    när det kommer till politik.

  192. Våra politiska partier och deras
    anhängare gör allt de kan-

  193. -för att uppnå
    den förändring de vill ha.

  194. Problemet är inte
    att folk har olika åsikter-

  195. -utan att vi bara lyssnar på dem
    som tycker som vi själva.

  196. Då hamnar vi
    i så kallade filterbubblor.

  197. När vi möter nån på nätet
    som går emot det vi själva tycker-

  198. -riskerar det att bli en hårdare ton
    än om vi ses vid fruktdisken.

  199. Jag tycker att stjärnfrukten
    är den godaste frukten så här års.

  200. Stjärnfrukt? Ska inte du dö snart?!

  201. Inget sker separat på internet.

  202. Internet handlar om hela samhället.
    Det finns ingen gräns.

  203. Man måste inse att man vilseleds
    för att man ska stanna på sidan.

  204. Det är en farlig trend
    men det är så det ser ut.

  205. Nästa gång
    nästa video automatiskt spelas upp-

  206. -ska du fråga dig vad det är.

  207. Det är lätt att gnälla. "Varför ger
    de mig inte en bra bild av världen?"

  208. 1. Du betalar inte för det. 2. De är
    inte medier. 3. Det är ditt ansvar!

  209. Alla har ett ansvar.

  210. Vi kanske behöver bli bättre på
    att ta oss ur vår filterbubbla.

  211. Och varför inte testa att lyssna
    på nån annans åsikt ibland?

  212. Förutom när det kommer till glass.
    För chokladglass är godast.

  213. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Svensk opinionspåverkan

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Masskommunikation, Massmedia, Opinionsbildning, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Valkampanjer
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Har jag något val?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

USA-valet och sociala medier

Avsnitt 1 av 5

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om "Project Alamo", kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Dold påverkan

Avsnitt 2 av 5

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur "dark ads" och "fake news" fungerar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Valmanipulation i Europa

Avsnitt 3 av 5

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Svensk opinionspåverkan

Avsnitt 4 av 5

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Att vara vaksam

Avsnitt 5 av 5

Det har blivit allt vanligare med desinformation och fejknyheter, så kallade "fake news". Hur ska vi bära oss åt för att bli mer källkritiska på nätet, och hur tar man sig ur sin egen filterbubbla?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barn till salu

Barnbrudar i Libanon

I Libanon är barnäktenskap vanliga. Det beror på att många syriska flyktingar kommit dit på grund av kriget. Familjerna har ofta fått lämna allt och därför tvingas de gifta bort flickor i 12-13-årsåldern för att klara sin försörjning. Noor var tvungen att gifta sig med en man som misshandlade henne och utsatte henne för sexuella övergrepp. När hon blev gravid lämnade hon honom. Men skilsmässor är skamfyllda och ovanliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Mördarclowner

Vad hände egentligen hösten 2016 när vi plötsligt såg mördarclowner i varje hörn? Drog horder av clowner runt i hela världen eller var det bara en masspsykos? Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström gräver i vad det finns för förklaringar till att clownskräcken uppstod just när den gjorde och vad den fick för konsekvenser.