Titta

Har jag något val?

Har jag något val?

Om Har jag något val?

Det finns många starka krafter som försöker påverka oss väljare. Idag sker en stor del av påverkan via nätet och sociala medier. Programledaren Elin förklarar för oss hur man bedrev valkampanjer via sociala medier i USA när Donald Trump blev president. Hon tar reda på hur "dark ads" och "fake news" fungerar, och vad en filterbubbla är. Hon tittar också på valkampanjande ur historisk vinkel och lär oss hur vi kan bli mer källkritiska på nätet. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Till första programmet

Har jag något val? : USA-valet och sociala medierDela
  1. God kväll
    och välkomna till partiledardebatt.

  2. Debatten sänds här i televisionen
    men också i radio i kväll.

  3. Spännande!

  4. Men i dag kan ju jag
    följa politik och nyheter-

  5. -i mina sociala flöden i min telefon.

  6. Och den vet vad jag gillar.
    Supersmidigt!

  7. Tills man hör talas om "fake news",
    algoritmer och trollfabriker.

  8. Men behöver jag,
    som bor här i Sverige-

  9. -som är smart,
    självständig och logisk-

  10. -ens bry mig om allt det där?
    Det ska jag ta reda på.

  11. Jag ska försöka förstå hur Trump
    lyckades bli president i USA.

  12. Gud välsigne er och Gud välsigne USA!

  13. Medierna hade sett Trump
    som en outsider utan reell chans.

  14. Ni vet de små...? Bing, bing, bing.
    Jag älskar er.

  15. Hillary Clinton stod för en politik
    som alltid har förts.

  16. ...alla chanser de förtjänar i USA.

  17. Jag blev, som de flesta andra,
    förvånad när Trump vann.

  18. Men i efterhand, när man har tittat
    på kampanjen och kandidaterna-

  19. -är jag inte lika förvånad.

  20. Instagram och Facebook
    spelar ju en väldig roll idag.

  21. Där vann han nog
    slaget om Vita huset.

  22. Vänta! Att nå folk med sociala medier
    är inget konstigt.

  23. Ingen trodde att Trump hade en chans.
    Vad gjorde han som var så smart?

  24. Vi ska göra USA storslaget igen. Tack.

  25. Man bedrev kampanjen som ett företag-

  26. -och använde samma metoder
    som kommersiella företag.

  27. Man delade upp befolkningen-

  28. -efter vad de bor,
    kön, etnicitet, intressen-

  29. -och beteenden på nätet.
    Sen anpassade man sitt budskap.

  30. Dumpa Trump! Dumpa Trump!

  31. Trump var en illa omtyckt kandidat
    i många läger.

  32. Man hade inte så stor framgång
    i att få folk att rösta på honom-

  33. -men man kunde få folk
    att avstå från att rösta på Clinton.

  34. DU FÅR INGET GJORT

  35. HON HAR BLIVIT ÖVERLISTAD

  36. Hej då, Hillary!

  37. Men medierna började
    granska honom ännu hårdare.

  38. Han slängde sig med
    falska fakta och rena lögner.

  39. Många uppfattade att etablissemanget,
    som man kände ilska mot-

  40. -favoriserade en kandidat,
    till förmån för Trump.

  41. Clinton lät folk
    bära pins och flaggor-

  42. -där det stod: "Jag är med henne".

  43. Mitt löfte är:
    Jag är med er, det amerikanska folket.

  44. Han satte sig själv
    i motsats till det.

  45. "Clinton vill stå på maktens topp
    och gör detta för sin egen vinning."

  46. "Medan jag är här för er skull,
    och jag ska lyfta Amerika."

  47. Vi ska göra USA storslaget igen!

  48. Gud välsigne er och god kväll.
    Jag älskar er!

  49. Han framträdde
    som att han hade enkla svar-

  50. -på svåra frågor
    där inga har enkla svar.

  51. Sen använde han sig av tekniken
    att provocera-

  52. -och säga sig prata om sånt
    som ingen annan vågar prata om.

  53. Det gjorde
    att många tilltalades av honom.

  54. Folk som inte kan ta på-

  55. -vad som gör en arg, ledsen
    och orolig för morgondagen.

  56. Här kommer nån med enkla svar.

  57. Inga problem. Hon ber om mitt stöd.

  58. EN NATION UTAN GRÄNSER
    ÄR INGEN NATION.

  59. Jag kommer aldrig nånsin svika er.

  60. VI KAN RÄDDA AMERIKANSKA JOBB,
    LIV OCH FRAMTIDER.

  61. Trumps taktik byggde på smuts-
    kastning, enkla svar, starka känslor-

  62. -och attack genom sociala medier.

  63. Han dolde sina brister
    genom att påpeka andras. Taskigt!

  64. Fast smart.

  65. Han flyttade fokus från det
    han inte ville att folk skulle se.

  66. Som en trollkarl.
    "Kolla högerhanden!"

  67. Då märker ingen
    kråkan i vänsterhanden.

  68. Hela sociala medier-strategin
    kallades Project Alamo.

  69. Vad exakt var det?

  70. Project Alamo
    var Trumps digitala initiativ.

  71. Det gick ut på
    att kartlägga väljarkåren.

  72. Man delade upp den i små målgrupper-

  73. -utifrån var man bor, kön,
    intressen, beteenden.

  74. När man hade gjort det
    bombarderades grupperna med artiklar-

  75. -och med annonser
    som hade specialanpassats.

  76. Olika målgrupper fick olika budskap.

  77. Tre grupper av Clinton-anhängare
    var intressanta:

  78. Demokrater
    som gillade Bernie Sanders-

  79. -unga vita kvinnor och afro-
    amerikaner, särskilt i städer.

  80. Trump kunde inte vinna över dem-

  81. -men man kunde få dem att inte rösta.

  82. Man påminde dem om
    vilken dålig kandidat Clinton var.

  83. -Slarvig.
    -E-posten hackades av fientliga aktörer.

  84. Hillary Clinton äventyrade vår säkerhet.

  85. -Comey tror mig.
    -Det är inte sant.

  86. Washington Post
    jämför henne med Pinocchio.

  87. Det var en otrolig mängd
    falska nyheter.

  88. Allt var naturligtvis inte
    helt taget ur luften.

  89. Man försökte hitta citat
    som kunde tas ur sitt sammanhang-

  90. -för att medvetet dupera väljarkåren.

  91. De spelade in ett kontroversiellt
    citat från Hillary Clinton-

  92. -där hon kallade gängmedlemmar
    för rovdjur.

  93. Man fick det att se ut som om hon
    hade kallat alla svarta för rovdjur.

  94. De kallas för superrovdjur
    och saknar samvete och empati.

  95. Det vevade man och skickade till
    afroamerikaner i storstäder-

  96. -för att de inte
    skulle rösta på henne.

  97. Trump-kampanjen använde
    Facebook och Google som de är.

  98. De gjorde inget hemligt.

  99. En av sakerna de gjorde
    var att rikta in sig på afroamerikaner-

  100. -i exempelvis Philadelphia,
    där Clinton förlorade knappt-

  101. -för att demobilisera dem.
    De övertalades att inte rösta.

  102. Det gjordes på Facebook,
    med så kallade "dark posts"-

  103. -för då är bara de människorna
    som ser det.

  104. Man vet inte ens om demobiliseringen.
    Det borde inte vara hemligt.

  105. Om nån övertalar andra att inte rösta
    måste vi veta det.

  106. Som svensk och lite naiv-

  107. -låter det helt sjukt att folk
    försöker påverka oss att inte rösta.

  108. Det blir ett hot mot demokratin!
    Men det gynnade Trump.

  109. En smart strategi.

  110. Det spreds inte bara
    falska nyheter genom Project Alamo.

  111. Även Ryssland kan ha gjort det.
    Men varför ville de det?

  112. Och vad är en trollfabrik?

  113. Det man menar är ett företag som har
    till uppgift att påverka debatten-

  114. -åt det hållet som ryska staten vill.

  115. Man producerar desinformation.

  116. Falsk information på nätet
    med specifika syften.

  117. Internet Research Agency
    är den mest berömda trollfarmen.

  118. Den ligger i Sankt Petersburg
    och har över 200 anställda.

  119. Internet Research Agency
    har släppt 3 000 annonser-

  120. -riktade mot amerikanska väljare.

  121. Man hade rappare
    med en egen Youtube-kanal.

  122. Afroamerikaner som pratade politik
    och var anti-Hillary Clinton.

  123. Man misstänker att de har skapats av
    Internet Research Agency.

  124. Hillary Clinton är en smutsig
    lögnare. Hon vill bara ha makt.

  125. Hon bryr sig inte om nån.

  126. En trollfabrik
    producerar desinformation.

  127. Falsk information på nätet
    från obskyra nyhetssajter-

  128. -med påhittade
    eller förvanskade nyheter.

  129. Inläggen gillas, retweetas
    och kommenteras av troll.

  130. När de lyckats bra
    delas inläggen av riktiga människor.

  131. Det mest konkreta exemplet
    på det här-

  132. -är att man startade Facebook-gruppen
    Stoppa islamiseringen av Texas-

  133. -och kallade till demonstration
    mot en moské.

  134. Samtidigt startade man ett event-

  135. -från en grupp som kallade sig för
    Förenade muslimer i USA-

  136. -och kallade till motdemonstration.

  137. Man utgav sig för att vara
    två olika grupper av amerikaner-

  138. -men ryska agenter hade startat båda.

  139. Och det blev bråk. Det dök upp folk
    som drabbade samman.

  140. Det är ett tydligt exempel på
    hur man tar en mycket känslig fråga-

  141. -och försöker elda på
    motsättningarna.

  142. Syftet är att på lång sikt
    skada amerikaners förtroende för-

  143. -demokratin, myndigheter
    och systemet.

  144. Det är lite enklare i ett val
    eftersom tonläget redan är högt.

  145. Man gjorde,
    enligt rapporter, förresor-

  146. -för att veta vad amerikaner tyckte.

  147. Det användes
    i valkampanjen-

  148. -för att på ett ganska dolt sätt
    skapa annonsering av olika slag-

  149. -riktad mot budskap
    som kan irritera i samhället-

  150. -för att boosta
    Trump-kampanjens argument.

  151. Man har kommit fram till
    att annonserna-

  152. -kan ha nått
    hundra miljoner amerikaner.

  153. De har haft
    ett väldigt stort inflytande.

  154. Herregud!
    Rappare påhittade av Ryssland.

  155. Låtsasgrupper får folk att slåss.
    Det är som en Bond-film.

  156. Men det är på riktigt.

  157. Ryssar har blivit åtalade
    för påverkan på valet.

  158. Bl.a. genom att uppträda som
    amerikaner och sprida falska nyheter.

  159. Det är helt omöjligt
    att veta vad som avgjorde valet.

  160. Det man vet är att desinformation,
    falska nyheter-

  161. -påverkan utifrån
    i form av datahackningar-

  162. -påverkade samtalet och debatten.

  163. Det är viktigt att tänka på att de
    effektiva budskapen är slogans.

  164. Bakom det finns det politik
    som man bör titta närmare på.

  165. Man kan inte bygga infrastrukturen
    och samla datan...

  166. Den kan inte stanna i en låda
    där den inte exploateras av de mäktiga.

  167. Smutskastning, digitala kampanjer,
    ryska agenter, trollfabriker-

  168. -Project Alamo, sociala medier-

  169. -Facebook, Twitter, Instagram
    och fejkade nyheter.

  170. Innan vi hann förstå gick Trump
    från outsider till president.

  171. Lite som en igelkott i ett travlopp.
    "Ja ja, det kan han väl få."

  172. Halvvägs in i loppet upptäcker man-

  173. -att igelkotten
    åker en trimmad Segway!

  174. Jag säger inte att Trump
    ser ut som ett taggigt däggdjur...

  175. ...men han lyckades
    få sina sympatisörer att rösta-

  176. -och många meningsmotståndare
    att inte rösta alls.

  177. Textning: Dann Ling
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

USA-valet och sociala medier

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om "Project Alamo", kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
IT, Indoktrinering, Informationsteknik, Masskommunikation, Massmedia, PR, Politik, Propaganda, Reklam, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap, USA, Val (statsvetenskap), Valkampanjer
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Har jag något val?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

USA-valet och sociala medier

Avsnitt 1 av 5

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om "Project Alamo", kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Dold påverkan

Avsnitt 2 av 5

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur "dark ads" och "fake news" fungerar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Valmanipulation i Europa

Avsnitt 3 av 5

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Svensk opinionspåverkan

Avsnitt 4 av 5

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Att vara vaksam

Avsnitt 5 av 5

Det har blivit allt vanligare med desinformation och fejknyheter, så kallade "fake news". Hur ska vi bära oss åt för att bli mer källkritiska på nätet, och hur tar man sig ur sin egen filterbubbla?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barn till salu

Barnbrudar i Libanon

I Libanon är barnäktenskap vanliga. Det beror på att många syriska flyktingar kommit dit på grund av kriget. Familjerna har ofta fått lämna allt och därför tvingas de gifta bort flickor i 12-13-årsåldern för att klara sin försörjning. Noor var tvungen att gifta sig med en man som misshandlade henne och utsatte henne för sexuella övergrepp. När hon blev gravid lämnade hon honom. Men skilsmässor är skamfyllda och ovanliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Angiverikultur

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström fortsätter att gräva i häxjakter som bedrivits på olika sätt genom historien och den angivarkultur som uppstår i häxjaktens kölvatten. Vi tittar närmare på epoken i Hollywood då jakten på kommunister pågick som mest och många i nöjesbranschen var rädda för att hamna på den så kallade "svarta listan". Varför vann en påhittad person en Oscar och hur kan vi koppla ihop det med den moderna myten om den vita skåpbilen som lurar utanför skolor?