Titta

Har jag något val?

Har jag något val?

Om Har jag något val?

Det finns många starka krafter som försöker påverka oss väljare. Idag sker en stor del av påverkan via nätet och sociala medier. Programledaren Elin förklarar för oss hur man bedrev valkampanjer via sociala medier i USA när Donald Trump blev president. Hon tar reda på hur "dark ads" och "fake news" fungerar, och vad en filterbubbla är. Hon tittar också på valkampanjande ur historisk vinkel och lär oss hur vi kan bli mer källkritiska på nätet. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Till första programmet

Har jag något val? : Valmanipulation i EuropaDela
  1. God kväll och välkomna
    till en partiledardebatt.

  2. Den här debatten sänds
    i televisionen, men också i radio.

  3. Spännande. I dag kan jag,
    oavsett om det är val eller inte-

  4. -följa politik och nyheter i
    mina sociala flöden i min telefon.

  5. Den vet redan innan vad jag gillar.
    Supersmidigt!

  6. Tills man hör talas om "fake news",
    filterbubblor och trollfabriker.

  7. Men behöver jag,
    som bor i Sverige-

  8. -och som är så smart, självständig
    och logiskt tänkande, bry mig om det?

  9. Det ska jag ta reda på.

  10. I det här avsnittet ska vi se
    hur en påverkanskampanj fungerar-

  11. -och ifall det finns andra länder
    som försöker påverka dig och mig.

  12. Ryssland försökte troligen påverka
    USA:s val med smutskastning.

  13. Behöver vi i Sverige vara oroliga?

  14. Och har andra val i Europa
    också utsatts för yttre påverkan?

  15. Metoderna från det amerikanska valet-

  16. -har plågat alla stora val
    som har hållits sen dess.

  17. Det var val i Tyskland, Frankrike,
    Holland och Storbritannien.

  18. I alla valen förekom desinformation,
    falsk ryktesspridning och propaganda.

  19. Ett val som dock står ut lite
    är det franska.

  20. Undersökningar visar
    att var fjärde nyhet under valet-

  21. -har klassats som falsk,
    eller inte sann.

  22. I franska val har man en period när
    ingen politiker får gå ut och prata.

  23. På fredagen,
    innan den perioden inträdde-

  24. -gjorde man ett intrång i Macron-
    kampanjens datorer och stal saker.

  25. Det de hade gjort, eftersom de
    var förvarnade av det som hänt i USA-

  26. -var att anlita experter-

  27. -som hade lagt in fejkad information
    i det stulna materialet.

  28. I efterhand kunde man visa
    att det var planterat.

  29. Det är
    som en spårsändare i ett paket.

  30. Det visade en vilja från den ryska
    sidan att försöka smutskasta Macron.

  31. Man har intresserat sig
    för Front Nacional-

  32. -och den nationalistiska politik
    som det partiet driver.

  33. Macron var en ung person
    och hade ett spännande privatliv.

  34. Han är ihop med sin franskalärarinna,
    som är många år äldre.

  35. Runt honom spred man många rykten.

  36. Det spreds ett rykte från
    statskontrollerade ryska media-

  37. -om att Macron var en amerikansk
    agent som var uppbackad av gaylobbyn.

  38. Anledningen till att man går mot val-

  39. -är att det är en av de tydligaste
    svängpunkterna i en demokrati.

  40. Då sker väldigt mycket, och det
    är väldigt viktiga beslut som tas.

  41. Man bestämmer ju ett lands inriktning
    under kommande år.

  42. Eftersom det är mycket debatt
    finns det mycket att hugga på.

  43. Man måste ju veta vart man vill!

  44. Det känner jag igen: smutskastning,
    elaka rykten och desinformation.

  45. I valtider vill man flytta fokus.

  46. Val handlar allt mindre om politik
    och allt mer om marknadsföring.

  47. Varför vill stater lägga sig i
    andra länders politiska debatt?

  48. Och vad är en påverkanskampanj?

  49. En påverkanskampanj är när man
    försöker göra flera saker samordnat.

  50. Man riktar sig
    mot beslutsfattare i vårt samhälle-

  51. -eller mot vanliga människor,
    för att påverka opinionen.

  52. Man gör det på ett sätt-

  53. -som kan ha negativ inverkan
    på vår möjlighet att styra vårt land.

  54. En påverkanskampanj
    är en koordinerad verksamhet-

  55. -som innehåller
    vilseledande information.

  56. Sen förstärker man det här via bottar
    för att sprida informationen.

  57. Det är syftet. Man vill skapa en
    splittring och polarisera debatten-

  58. -och man vill få myndigheten
    att lägga sina resurser på det här-

  59. -i stället för på
    andra händelser i samhället.

  60. En påverkanskampanj går till så här:
    Man identifierar en målgrupp.

  61. Man skapar
    en falsk grupp på sociala medier.

  62. Man sprider informationen med bottar.

  63. Då kan man få grupper att mötas
    och bråka i verkliga världen.

  64. Från början var "troll" nån
    som är allmänt störig på nätet.

  65. Den är
    som en "griefer" i ett dataspel.

  66. Den är inte där för att spela, utan
    för att hindra andra från att ha kul.

  67. När statsaktörer
    har börjat använda det här-

  68. -så handlar det om att ha anställda-

  69. -som genom falska konton på nätet
    eller genom bot-nät-

  70. -försöker tysta meningsmotståndare.

  71. Man smutskastar dem eller trycker ner
    deras synpunkter i en mängd inlägg.

  72. Här kan man använda troll,
    och den typen av människor-

  73. -men också förprogrammerade saker,
    för att öka spridningen.

  74. Det ska se ut
    som att många tycker nåt.

  75. Det är helt galet att de här
    kampanjerna är så organiserade.

  76. Här är det ingen enstöring
    som dricker energidryck och twittrar-

  77. -utan en statsmakt som försöker
    påverka folk i ett helt annat land.

  78. Även om många personer
    ligger bakom påverkanskampanjerna-

  79. -så använder man även bottar för att
    sprida budskap och elda på debatter.

  80. Men hur funkar och används de?

  81. Bot-nätverk är förprogrammerade
    konton på sociala medier.

  82. De ser ut som ett vanligt konto-

  83. -men de är till för att öka
    spridningen mångfalt av nånting.

  84. Man får det att se ut som att fler
    tycker nånting eller får mer effekt.

  85. Genom ett bot-nätverk kommer det här
    högt i sökresultat och rankinglistor.

  86. Man får många tusen tweets
    på kort tid.

  87. Sen ser man att kontot saknar följare
    och bara har funnits i fem dagar-

  88. -och det postar 22 gånger i minuten.

  89. Det ska se ut
    som att nåt har mer stöd-

  90. -eller så vill man sprida exempelvis
    desinformation till fler människor.

  91. Under den amerikanska valrörelsen
    såg vi många såna här bottar.

  92. Var femte inlägg om det amerikanska
    valet härstammade från en robot.

  93. En bot är ett program som automatiskt
    lajkar, retweetar och skriver inlägg.

  94. Ett bot-nätverk kan pumpa ut
    desinformation på sociala nätverk.

  95. Syftet är att få det
    att se ut som att fler tycker nåt-

  96. -fast kanske bara några få personer
    ligger bakom.

  97. Det här sättet att luras på
    har jag kört med sen jag var liten.

  98. Men hallå! Alla andra
    får minst en iPad i påskägget.

  99. Förlåt, mormor.

  100. Ryssland verkar alltså ha försökt
    påverka val runt om i hela världen.

  101. Det känns ju tryggt... Men vad
    får de ut av det? Vad är syftet?

  102. Ett sätt är att polarisera ett
    samhälle och skapa ett "vi" och "de".

  103. Det kan man göra effektivt genom att
    spela på olika polariserande ämnen-

  104. -som sociala, religiösa, etniska
    eller regionala splittringar.

  105. Det är det vi ser mycket av nu.
    Man får människor att vara mer oense.

  106. Sen finns det slutligen ett sätt-

  107. -där det handlar om att vilseleda
    och flytta fokus mellan olika saker.

  108. Om man vill ha mer möjlighet
    att göra saker internationellt-

  109. -så måste man förändra
    de motvikter som finns.

  110. Man kan se till att det blir
    extra rörigt i de länder-

  111. -som försöker argumentera emot en-

  112. -för då får de agera hemma i stället
    för på den internationella arenan.

  113. Om folk förlorar förtroendet
    för offentliga beslutsfattare-

  114. -så litar de inte
    på statens information.

  115. Då är risken att falsk information
    får lättare fäste i samhället.

  116. Om man vill ha mer utrymme i världen-

  117. -ska man se till att andra länder
    får fullt upp på hemmaplan.

  118. Det är som när nån
    går till en person och säger:

  119. "Hon har sagt att du är en tönt."

  120. Sen går man till den personen.
    "Han sa att du är dum."

  121. Sen backar man bara undan.
    - Förlåt, mormor och morfar.

  122. Det här är alltså en metod
    som statsmakter ska ha använt sig av.

  123. Riskerar vi i Sverige också att
    utsättas för påverkanskampanjer?

  124. Det finns en risk att svenska valet
    kan utsättas för påverkanskampanjer.

  125. Det grundar vi på utifrån vad vi sett
    i USA, men också i val i Europa.

  126. Här är ett exempel på dold påverkan.
    Det är ett falskt brev-

  127. -som ser ut att vara påskrivet
    av försvarsminister Hultqvist.

  128. I det brevet kan man läsa att Sverige
    skulle exportera vapen till Ukraina.

  129. Försvarsdepartementet
    dementerade brevets äkthet.

  130. Men det finns kvar på nätet
    och kan användas i olika syften.

  131. Att länder kan ha ett starkt intresse
    av vem som styr Sverige är naturligt.

  132. När vi pratar om nordiskt försvars-
    samarbete, så har Ryssland sagt:

  133. "Norden positionerar sig
    som vår fiende." Det är hårda ord.

  134. Man gillar inte
    att vi samarbetar i alla lägen.

  135. Ett tydligt exempel
    är ryska tv-kanalen NTV-

  136. -som för ett tag sen kom
    till en svensk länsstyrelse.

  137. Man bad om att få prata om Gotland
    och naturområdena som fanns där.

  138. När sen inslaget sänds på rysk tv-

  139. -pratar en speaker om att Gotland är
    en del av svensk krigsorganisation-

  140. -och personen ser ut att peka ut
    områden för militära placeringar.

  141. Man struntar alltså i sanningen.

  142. En publik som tittar på tv i Ryssland
    och inte kan svenska-

  143. -kan inte se att personen förklarar
    nåt annat än det speakern säger.

  144. Det är en tunn linje mellan otillåten
    påverkan och fri opinionsbildning.

  145. Sverige har en långtgående
    yttrandefrihetsgrundlag.

  146. Det ska väldigt mycket till
    innan det blir olagligt.

  147. Påverkanskampanjer är som gjorda
    för att dölja vem som ligger bakom.

  148. På nätet är det lätt
    att dölja vem man är.

  149. Såna verktyg är attraktiva. Man kan
    säga: "Det var inte vi. Titta på er!"

  150. Ett öppet samhälle är utsatt-

  151. -vad gäller vilseledande information,
    propaganda och desinformation.

  152. Men det är även i det öppna samhället
    som vi kan vara källkritiska.

  153. Vi kan ha olika värderingar.

  154. På sikt är demokratin
    ett motståndskraftigt samhälle.

  155. När jag ska rösta
    finns det alltså en risk-

  156. -att jag påverkas av andra länder
    utan att veta om det.

  157. Sånt är svårt att hindra, speciellt
    eftersom vi lever i en demokrati.

  158. Och det vill vi fortsätta med.

  159. Och tänk att vi påverkas av robotar.

  160. Det är som att jag plötsligt
    skulle börja tycka om att diska-

  161. -och sen upptäcka att jag
    påverkats av min ryska diskmaskin.

  162. Jag kommer att vara
    lite extra vaksam på Twitter-

  163. -vare sig det handlar om vapenhandel
    eller politiker. Nu ska jag diska.

  164. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Valmanipulation i Europa

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Desinformation, IT, Indoktrinering, Informationsteknik, Masskommunikation, Massmedia, Politik, Propaganda, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Har jag något val?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

USA-valet och sociala medier

Avsnitt 1 av 5

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om "Project Alamo", kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Dold påverkan

Avsnitt 2 av 5

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur "dark ads" och "fake news" fungerar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Valmanipulation i Europa

Avsnitt 3 av 5

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Svensk opinionspåverkan

Avsnitt 4 av 5

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Att vara vaksam

Avsnitt 5 av 5

Det har blivit allt vanligare med desinformation och fejknyheter, så kallade "fake news". Hur ska vi bära oss åt för att bli mer källkritiska på nätet, och hur tar man sig ur sin egen filterbubbla?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Brexit och Europas framtid

Hur kommer Storbritanniens utträde ur EU att påverka Europa och Sverige? Björn Fägersten tecknar en bild av en europeisk paradox. Samtidigt som behovet av internationella samarbeten är större än någonsin så finns det ett motstånd och engagemanget mellan EU-länderna är litet. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ett särskilt dilemma

Regler på boende

Del 6 av 20. Jenny Nihlén arbetar som övergripande omsorgspedagog inom LSS. Hon stödjer sin personal i arbetet med hur olika regler ska se ut och tillämpas i gruppbostaden. Ibland har brukarna och personalen på boendet väldigt olika uppfattningar om det. Vilka regler ska gälla för personalen och vilka ska gälla för brukarna? Utifrån egna och andras erfarenheter samtalar Sebastian med Jenny om hur en bra regel kan se ut, och hur man får den att fungera i praktiken.