Titta

Har jag något val?

Har jag något val?

Om Har jag något val?

Det finns många starka krafter som försöker påverka oss väljare. Idag sker en stor del av påverkan via nätet och sociala medier. Programledaren Elin förklarar för oss hur man bedrev valkampanjer via sociala medier i USA när Donald Trump blev president. Hon tar reda på hur "dark ads" och "fake news" fungerar, och vad en filterbubbla är. Hon tittar också på valkampanjande ur historisk vinkel och lär oss hur vi kan bli mer källkritiska på nätet.

Till första programmet

Har jag något val? : Dold påverkanDela
  1. God kväll
    och välkomna till partiledardebatt.

  2. Debatten sänds här i televisionen
    men också i radio i kväll.

  3. Spännande! Men i dag kan ju jag
    följa politik och nyheter-

  4. -i mina sociala flöden i min telefon.

  5. Och den vet vad jag gillar.
    Supersmidigt!

  6. Tills man hör talas om "fake news",
    algoritmer och trollfabriker.

  7. Men behöver jag,
    som bor här i Sverige-

  8. -som är smart,
    självständig och logisk-

  9. -ens bry mig om allt det där?
    Det ska jag ta reda på.

  10. Kan jag lita på sociala medier?

  11. Ja... Jo men, det är klart jag kan.

  12. Det är kul och ett jättebra sätt
    att hålla kontakt med vänner.

  13. Jag får ut massa kul.

  14. "Solen skiner. En härlig dag i
    spåret. Farmor." Ingen lajk på den.

  15. Men vad får sociala medier ut av mig?

  16. Vi ska titta på
    hur sociala medier kartlägger oss-

  17. -och hur Trump och marknadsförings-
    byrån Cambridge Analytica drog nytta.

  18. Cambridge Analytica
    är en marknadsföringsbyrå-

  19. -som har specialiserat sig på
    information och data.

  20. Vi har spenderat 100 miljoner dollar
    åt Trump-kampanjen.

  21. Cambridge använde sig av quiz,
    undersökningar och tester-

  22. -för att ta reda på vem du är.
    De fick många att göra dem.

  23. Information om
    över 50 miljoner Facebook-användare-

  24. -ska ha tankats ner
    av Cambridge Analytica.

  25. Informationen ska ha sålts
    till president Trumps valkampanj.

  26. I vanliga fall säger ett parti
    till sin reklambyrå:

  27. "Så här tycker vi.
    Berätta det på bästa sätt."

  28. Cambridge Analytica
    började i andra änden.

  29. "Vi har kartlagt väljarkåren."

  30. "Här tycker de så, där tycker de så."

  31. Då kan man anpassa sitt budskap
    efter det.

  32. Trump-kampanjen använde Cambridge
    Analytica till att bygga en databas.

  33. Vi kan sammanföra all data
    i en enda databas-

  34. -och bygga komplexa
    och kraftfulla modeller.

  35. Den här datan samkördes med
    till exempel demografiska data.

  36. Vad är du för typ?
    Hur är dina familjeförhållanden?

  37. Sen samkördes den med data om hur du
    beter dig på nätet och sajter.

  38. Ur den kan man få fram
    vilken typ du är.

  39. Är du impulsiv eller eftertänksam?

  40. Det psykografiska,
    hur du är som individ.

  41. Är du lite harig och rädd
    eller är du orädd och risktagande?

  42. Det här skapade
    relevant marknadsföring.

  43. Sen delade man in målgrupperna
    i olika segment.

  44. Sen valde man: "Det här segmentet
    får det här budskapet."

  45. Allt på Facebook har ett syfte.
    Inget är för att det är kul.

  46. När de lanserade...
    Tidigare kunde man lajka.

  47. Nu kan man lajka, göra ett hjärta
    gråta eller visa att man är arg.

  48. Det är roligt, men är till för
    att berätta för annonsörer-

  49. -hur man reagerar på olika budskap.
    Det är samma sak med frågesporterna.

  50. De skapades för att hämta information
    om dig och dina vänner.

  51. Många tänker inte på
    att man lämnar ut information.

  52. Den har jag gått på! Jag gjorde ett
    test om vilken Disneyfigur jag är.

  53. Det är ju viktigt att veta. Men det
    var viktigt för Trump-kampanjen.

  54. Om nån undrar så blev jag Snövit.
    Tack.

  55. Nej, jag blev Jafar.

  56. Okej,
    Facebook samlar information om mig-

  57. -som kan användas av annonsörer
    och politiska grupper.

  58. En typ av annonser kallas "dark ads".
    Vad exakt är det?

  59. "Dark ad" låter mystiskt och farligt-

  60. -men det är en helt vanlig annons
    på Facebook.

  61. Skillnaden mot andra annonser är-

  62. -att de endast syns för utvalda
    personer.

  63. Det har blivit debatt kring formatet-

  64. -för i vanliga fall kan man granska
    politikers löften, för alla ser dem.

  65. Problemet här är att ingen vet
    hur mycket man använder det.

  66. Det sker i skärm för skärm.

  67. I en skärm får man ett budskap,
    i en annan skärm är det nåt annat.

  68. Genom att använda riktade annonser-

  69. -artificiell intelligens
    och data som de har om dig-

  70. -kan de rikta in sig på
    dina och andras svagheter.

  71. Bit för bit
    förlorar vi den offentliga sfären-

  72. -där vi kan vara oeniga.
    Oenighet är en del av samhället.

  73. Vi vet inte ens om vi är oeniga
    eller om vi får samma fakta.

  74. Inom politiken
    bör man ta ansvar för det man säger.

  75. Om du säger nåt som är fel,
    eller som jag inte håller med om-

  76. -borde jag kunna få säga
    att jag inte håller med.

  77. Man vill ju säga
    att dark ads är problematiska-

  78. -men det är inte konstigare
    än olika löpsedlar per postnummer.

  79. Det som har hänt i Göteborg ser vi
    inte i Stockholm.

  80. Det händer varje dag.

  81. Det skapas ur oförstående
    för det här.

  82. Man måste kunna lita på att det inte
    är "fake news", och på mottagaren.

  83. Det kan skapa en politisk
    problematik-

  84. -med unikt formade budskap.

  85. Men sen 80-talet har man kunnat göra
    direktutskick till olika yrken.

  86. Det har politiska partier gjort
    utan att förklara eller visa.

  87. Det här är ett sätt som har använts
    väldigt länge.

  88. Det handlar om relevans och
    att nå fram till de röstberättigade-

  89. -på rätt sätt.

  90. Metoderna är inte nyttiga
    för den offentliga sfären.

  91. Det som borde vara offentligt
    blir privat.

  92. Det är samma sak här i Europa.

  93. En sund debatt, verktygen för det,
    en offentlig politik-

  94. -och ett sätt att diskutera fakta
    och bestämma vad som är sant.

  95. Utan det fungerar inte samhället,
    och vi riskerar att förlora det.

  96. Svårt. Riktade inlägg
    är kanske inte bara dåligt.

  97. Det är roligare att få upp saker
    jag är intresserad av, än typ:

  98. "Rea på mustaschvax!"

  99. Men det blir lite dumt om jag läser
    nåt som verkar rimligt-

  100. -men är helt galet.

  101. De som kan säga att det inte stämmer-

  102. -har förmodligen andra grejer
    i sina flöden.

  103. Trump-kampanjen skickade ut
    mängder av dark ads-

  104. -som anklagades
    för att vara påhittade.

  105. Var det så?

  106. Trump-kampanjen använde sig av det
    för att smutskasta motståndare.

  107. Hillary Clinton framför allt.
    Men inte allt var påhittat, så klart.

  108. "Falska nyheter" är problematiskt,
    för ofta finns det lite sanning i.

  109. Det är svårt att säga
    att det är falskt.

  110. Det är problemet med
    hur vi ska bemöta falska nyheter.

  111. För det är sällan helt taget ur
    luften. Det finns lite sanning i det.

  112. T.o.m. en idiot kan skapa falska
    nyheter eller Facebookgrupper.

  113. Tack vare all information
    kan man med stor precision välja ut-

  114. -vilka grupper
    som får ta del av inlägget.

  115. Hur många individer kan man nå ut
    till och vad kostar det?

  116. Jag ska skapa en målgrupp.

  117. Det är egentligen båda könen.
    Människor mellan 18-40 år.

  118. Stockholm, Göteborg och Malmö
    väljer jag.

  119. Har visat intresse för frukt.

  120. Då får jag en målgrupp
    på 120 000 personer.

  121. Skickade jag ut annonsen
    skulle jag få betala 1220 kr-

  122. -för att nå 20 000-53 000 personer.

  123. Facebook har över
    två miljarder användare.

  124. Det har utvecklats till
    den effektivaste plattformen-

  125. -att nå människor på.

  126. I dag är det svårt att nå väljare.

  127. Det finns mycket information
    och konkurrens om personers tid.

  128. Och inte många kollar på tv längre.

  129. Men sociala medier har man i mobilen.

  130. Du når personer från morgon tills
    de lägger sig, ända in i vallokalen.

  131. Det florerar mängder av falska
    nyheter på sociala medier.

  132. Man kan vräka ur sig vad som helst,
    som i "Paradise Hotel".

  133. "Nej, jag är den enda här
    du kan lita på."

  134. Vad ska Youtube,
    Google och Facebook göra åt det?

  135. Och vad har jag för ansvar?

  136. Hej, allesammans!

  137. Det finns förslag om att Facebook
    ska plocka bort material.

  138. Jag tror att det är farligt att låta
    dem vara smakdomare på internet.

  139. Ni är imponerande.

  140. Sociala medieföretag inser nog
    sin centrala plats i historien.

  141. Men de är ute på djupt vatten.
    Det har börjat spåra ut.

  142. De är mestadels ingenjörer
    och folk från Wall Street.

  143. Om tio år... Youtube startade som
    en sajt för karaoke, musik och sånt.

  144. Ni ville höra nåt sånt här.

  145. Plötsligt har de halshuggningsvideor.
    De är också ute på djupt vatten.

  146. Man kan pressa plattformarna att bli
    mer transparenta med hur de jobbar.

  147. En annan sak är
    att stänga ner konton-

  148. -som är uppenbart skapade
    för att sprida desinformation.

  149. De menar väl,
    men det är ett strukturellt problem.

  150. Sättet de jobbar och deras affärsmodell.

  151. Även om de oroar sig och vill göra
    sitt bästa så räcker det inte.

  152. Det är problem
    som måste diskuteras i samhället.

  153. Vi kan inte förvänta oss
    att några ingenjörer-

  154. -ska lösa problemet helt på egen hand.

  155. Facebook har ett ansvar
    att se till att-

  156. -felaktiga eller irrelevanta nyheter
    inte exponeras för oss som individer.

  157. Men vi måste visa
    att det inte är relevant.

  158. Man ska klicka
    i högra hörnet av annonsen-

  159. -och där kan man välja
    att tagga inlägget som "fake news".

  160. Tagga den, så kommer
    inläggets räckvidd att förminskas.

  161. Ju mer folk som taggar att det är
    felaktigt, dåligt eller irrelevant-

  162. -ju dyrare och kortare räckvidd.

  163. Ju mer folk som lajkar,
    delar och kommenterar-

  164. -ju större blir räckvidden.

  165. Det man borde göra är att titta på
    vilka som använder min mikrofon.

  166. Vad har man godkänt?
    Det är så mycket man godkänner.

  167. Sociala medier är gratis, fast inte.
    Jag betalar med information.

  168. Konstigt! Tänk om jag betalade godis
    med att berätta om mig själv?

  169. "Hej, jag är intresserad av
    skidskytte och är bipolär. Hej då!"

  170. All information registreras
    och ligger till grund för mitt flöde.

  171. Både plattformarna och jag har
    ett ansvar för vad som ska spridas.

  172. Insta, Snap och Facebook
    är mina vänner.

  173. Vi kommer hänga, säga "grattis"
    och göra roliga grejer ihop.

  174. Men jag kommer ihåg att de är
    som kompisar med dåligt omdöme-

  175. -som behöver påminnas om
    att inte allt folk säger är sant.

  176. Vem behöver inte påminnas om det?

  177. Textning: Dann Ling

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dold påverkan

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur "dark ads" och "fake news" fungerar.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Desinformation, IT, Indoktrinering, Informationsteknik, Internetreklam, Masskommunikation, Massmedia, Opinionsbildning, PR, Propaganda, Reklam, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Har jag något val?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

USA-valet och sociala medier

Avsnitt 1 av 5

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om "Project Alamo", kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Dold påverkan

Avsnitt 2 av 5

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur "dark ads" och "fake news" fungerar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Valmanipulation i Europa

Avsnitt 3 av 5

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Svensk opinionspåverkan

Avsnitt 4 av 5

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Att vara vaksam

Avsnitt 5 av 5

Det har blivit allt vanligare med desinformation och fejknyheter, så kallade "fake news". Hur ska vi bära oss åt för att bli mer källkritiska på nätet, och hur tar man sig ur sin egen filterbubbla?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Den ituklippta giraffen

Vad är det med vetenskapen, eller framför allt naturvetenskapen som lockar när man vill sälja något? Vad ÄR vetenskap och vad händer om vi inte längre litar på den? Varför uppstår misstro mot långsiktig metodik? Och vad har allt det här att göra med en ituklippt giraff? Det är några av frågorna som Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström tar sig an.