Titta

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Om UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Föreläsningar från Dietisternas riksförbunds kongress där temat var den nya visionen: Hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Visionen inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. DRF firade även 40 år som organisation. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa : Mat- och alkoholvanor hos äldreDela
  1. Det är viktigt att följa matvanorna
    över tid för att se effekten.

  2. Det är ett bra sätt att mäta-

  3. -hur den här populationen följer
    kostråd och rekommendationer.

  4. Hej! Felicia Ahlner heter jag.

  5. Jag är folkhälsovetare och doktorand
    vid Göteborgs universitet.

  6. Jessica Samuelsson,
    dietist och doktorand.

  7. Vi arbetar med... Jag jobbar
    med H70-studiens kostundersökning.

  8. -Du ska berätta lite mer om den.
    -Ja, jag ska prata om alkoholvanor.

  9. Jag börjar med alkoholvanor,
    och sen kommer du tillbaka.

  10. Som Jessica var inne på baseras våra
    resultat på de s.k. H70-studierna.

  11. Det är studier på 70-plussare
    som utförs i Göteborg.

  12. Studierna startade på 70-talet.
    Man tog in personer födda...

  13. Personer födda 1901-1902 tog man in-

  14. -för en grundlig hälsoundersökning.

  15. Det här har sen fortsatt med grupper
    av 70-åringar födda 1906-1907-

  16. -och ända upp
    till dem som är födda 1944.

  17. Vi har även följt upp
    de här personerna i stigande ålder.

  18. Så vi har möjlighet att jämföra-

  19. -hur hälsan har ändrats mellan
    70-åringar från olika decennier-

  20. -men vi har också möjlighet
    att följa personer och se-

  21. -vad som händer med deras hälsa.

  22. Personerna är inbjudna så att de är
    representativa för 70-åringar-

  23. -eller den åldern det gäller,
    i hela Sverige.

  24. Studierna är utförda i Göteborg, men
    man kan säga hur det ser ut i stort.

  25. Mitt forskningsområde är alkohol.
    Det tänkte jag gå in mer på nu.

  26. Vad vet vi i dag
    om alkoholkonsumtion hos äldre?

  27. Den äldre befolkningen ökar i
    Sverige, men också internationellt.

  28. Andelen äldre i befolkningen blir
    fler och fler.

  29. Trots det, så finns det ganska lite
    information om äldres alkoholvanor-

  30. -då alkoholforskningen har fokuserat
    på personer upp till medelåldern.

  31. Generellt sett minskar alkohol-
    konsumtionen med stigande ålder-

  32. -och bland gruppen äldre avstår
    fler personer helt från alkohol-

  33. -jämfört med yngre.

  34. Däremot kan vi se att äldre dricker
    mer frekvent än yngre-

  35. -d.v.s. man dricker fler dagar
    i veckan jämfört med yngre.

  36. Man kan också se att andelen äldre
    som dricker har ökat på senare tid.

  37. Då tänkte jag kolla på mina resultat
    från H70-studien.

  38. Jag fokuserar på just 70-åringar.

  39. Hur har alkoholkonsumtionsvanorna
    ändrats från 70-talet till i dag?

  40. Jag har tre grupper av 70-åringar.

  41. Den första är född 1906-1907,
    den andra är född 1930-

  42. -och den tredje gruppen är född 1944.

  43. Det var dem
    som vi undersökte nu senast.

  44. Alla deltagare har fått besvara
    ett antal alkoholfrågor.

  45. Det här görs
    vid en intervjusituation.

  46. Man ställer frågor
    om den senaste månadens konsumtion.

  47. Man frågar bland annat:
    Dricker du alkohol?

  48. Hur ofta har du druckit öl,
    vin och sprit den senaste månaden?

  49. Fast man rapporterar det
    som den senaste veckan.

  50. Hur mycket?

  51. Har du haft behov av
    en återställare den senaste månaden-

  52. -eller nån gång tidigare i livet?
    Har du haft en minneslucka?

  53. Ja... I vår studie har vi definierat
    riskkonsumtion-

  54. -som en konsumtion
    över 100 g ren alkohol veckan.

  55. Det motsvarar
    åtta standardglas i veckan.

  56. Jag misstänker att många av er är
    införstådda med vad standardglas är.

  57. Stämmer det? Ja.

  58. Det motsvarar som sagt åtta enheter.

  59. I Sverige rekommenderar man kvinnor-

  60. -att hålla sig under en konsumtion
    på nio standardglas i veckan.

  61. För män gäller rekommendationen
    att det ska vara under fjorton.

  62. Ni ser direkt
    att vår gräns är lite lägre dragen.

  63. Det beror på
    att vi håller på med äldre personer.

  64. Med åldrandeprocessen minskar...

  65. Man får
    en ökad känslighet för alkohol-

  66. -p.g.a. kroppsliga förändringar. Vi
    får minskad andel vatten i kroppen.

  67. Alkohol är vattenlöslig, så därför
    blir man mer känslig för alkohol.

  68. Därför har vi satt en lägre gräns.

  69. Den här gränsen är också i linje
    med internationella rekommendationer-

  70. -eller i alla fall USA:s-

  71. -för personer över 65 år.

  72. En åldersanpassad rekommendation
    saknas i Sverige-

  73. -så vi har valt
    att gå i den riktningen, helt enkelt.

  74. Det kan vara bra att ha i tanken
    att det är en lite lägre gräns-

  75. -än vad ni kanske är vana vid att se.

  76. Resultat, då?

  77. Längst till vänster ser ni
    ett diagram för män-

  78. -och till höger är det för kvinnor.

  79. Den turkosa stapeln representerar
    70-åringar födda 1906-1907.

  80. De var 70 år på 70-talet.

  81. Den gråa stapeln är gruppen som är
    födda 1930, och var 70 år 2000.

  82. Och den sista, röda stapeln, är
    personer födda 1944.

  83. De var 70 år 2014. Det här gäller
    för både män och kvinnor.

  84. De staplar som är mer till vänster
    har blivit lägre med tiden-

  85. -vilket betyder att de som dricker
    lite eller ingen alkohol har minskat.

  86. Det gäller både för män och kvinnor,
    även om staplarna är olika höga.

  87. Närmar vi oss höger
    ser ni att staplarna blir allt högre.

  88. Det betyder att de som dricker
    måttligt eller högt har ökat.

  89. Vi kan se en förändring
    i vad man väljer att dricka.

  90. Det gäller i alla fall män, som
    har gått från öl och sprit till vin.

  91. Man har fortsatt med öl,
    men gått från sprit till vin.

  92. Kvinnor har alltid druckit vin,
    och gör det än i dag.

  93. Om vi tittar specifikt på dem
    som uppnår riskkonsumtionsgränsen...

  94. Vi börjar med män.
    Vi tittar procentmässigt.

  95. Det är alltså personer som dricker
    mer än 100 g ren alkohol i veckan.

  96. På 70-talet, de som föddes 1906-1907,
    var det 16 % av männen-

  97. -som nådde de här nivåerna.

  98. Bland dem som föddes 1930 var det
    30 % som nådde en riskkonsumtion.

  99. Och av dem födda 1944 är det 45 %-

  100. -som når de här nivåerna, av männen.

  101. Bland kvinnor är motsvarande siffror
    0,5 % i den första gruppen.

  102. Det steg till 10 % år 2000,
    med dem födda 1930.

  103. Och nu senast kommer ungefär en
    fjärdedel upp i riskkonsumtionsnivå.

  104. Det är en rejäl ökning, helt enkelt,
    både bland män och kvinnor.

  105. Man kan fråga sig
    varför det ser ut så här.

  106. Det är troligtvis förändringar
    i samhället som har samverkat-

  107. -och påverkat den här utvecklingen.

  108. De här 70-åringarna har växt upp
    under helt olika förhållanden-

  109. -som har format dem
    och deras alkoholvanor olika mycket-

  110. -beroende på hur gamla de var-

  111. -när de här samhällsförändringarna
    trädde i kraft.

  112. Några orsaker är-

  113. -att i dag är 70-åringar
    mer resursstarka än på 70-talet.

  114. Man har bättre hälsa och ekonomi-

  115. -vilket båda är faktorer som gör att
    man kan bibehålla sina alkoholvanor-

  116. -även när man blir äldre.

  117. Man kan också tänka sig att
    attitydförändringar har påverkat...

  118. ...konsumtionen.

  119. Samhället tycker att det är mer okej
    att äldre personer dricker.

  120. Även förändringar bland 70-åringar
    i dag kan se annorlunda ut mot...

  121. Attityderna bland 70-åringar i dag
    kan skilja sig åt-

  122. -jämfört med attityderna på 70-talet.

  123. Man kanske har andra förväntningar på
    sig själv och vad man förväntas göra-

  124. -vilket... Ja.

  125. Man kan också tro att ökad
    tillgänglighet kan ha påverkat.

  126. Vi gick ju med i EU på 90-talet.

  127. Det påverkade priser
    och införselkvoter-

  128. -som gynnar alkoholkonsumtion-

  129. -och leder
    till en ökad tillgänglighet.

  130. Det har skett förändringar i design.

  131. Bag-in-box har ni säkert...
    Ja, ni vet så klart vad det är.

  132. Den har varit boven i dramat
    i många diskussioner.

  133. Det är lätt att köpa hem
    större mängder alkohol.

  134. Då kan man ta ett glas
    på vardagarna...när det passar-

  135. -på ett lättare sätt
    jämfört med förut.

  136. Man kan också tro
    att globaliseringen har påverkat.

  137. Man får intryck av nya kulturer, och
    hanterar alkohol på ett annat sätt-

  138. -som är inspirerat av andra länder.

  139. Det kan ha påverkat konsumtionen.

  140. Och nu tänkte Jessica dra motsvarande
    siffror, fast kolla på...

  141. Jag ska prata om tillbehören
    till alkoholen.

  142. Tack!

  143. Kostundersökningarna har varit med
    i H70-studien sen dess start 1971.

  144. Den har varit med vid sex tillfällen.
    Fem undersökningar av 70-åringar-

  145. -och en uppföljningsstudie
    på 85-åringar.

  146. Jag har gjort
    de senaste kostundersökningarna-

  147. -d.v.s. de som utfördes 2014-2016-

  148. -på 1944-kohorten-

  149. -och på 85-åringarna,
    som är födda 1930.

  150. I dag ska jag prata om 70-åringarna,
    och jämföra förändringar över tid.

  151. 2 246 70-åringar har varit med
    i H70-studiens kostundersökningar.

  152. 56 % var kvinnor.

  153. De tre första undersökningarna var
    en delstudie-

  154. -så det var inte
    lika stort deltagarantal.

  155. Men från kohorterna 1930 och 1944 har
    alla varit tillfrågade att vara med-

  156. -och det har varit
    ett ganska högt deltagarantal.

  157. Tidsspannet
    som jag kommer att prata om är-

  158. -de som var 70 år 1971
    fram till 2016. 2014-2016.

  159. Vi har använt samma metod
    i alla kostundersökningar.

  160. Det är en "diet history"-metod,
    vilket innebär en kostintervju.

  161. Den brukar vanligtvis ta
    1-1 1/2 timme.

  162. Vi börjar med att be om en
    sammanställning över en vanlig dag-

  163. -d.v.s. måltidsordning och vilken typ
    av livsmedel som brukar ingå.

  164. Sen går vi igenom många olika typer
    av livsmedel och dryck-

  165. -och vi frågar även om alkohol.

  166. Där får deltagarna uppskatta
    vilka mängder det är och hur ofta-

  167. -per dag, vecka eller månad,
    och vi tar hjälp av portionsguider.

  168. Utförs intervjun i hemmet kan de visa
    sina egna glas som de använder.

  169. Vi försöker uppskatta mängderna
    i så stor mån det går.

  170. Vi har också öppna frågor om
    hur de känner kring kost-

  171. -förändringar över tid,
    om vitamintillskott-

  172. -andra hälsokostpreparat, och även
    om de har gått på olika dieter.

  173. Det är viktigt att följa matvanorna
    över tid för att se effekten.

  174. Det är ett bra sätt att också mäta-

  175. -hur de följer rekommendationer,
    och hur de täcker sina näringsbehov.

  176. När jag jämför hänvisar jag till de
    nordiska näringsrekommendationerna-

  177. -och Livsmedelsverkets råd, som jag
    inte behöver förklara närmare här.

  178. Jag tänkte börja
    med vikt, längd och BMI-

  179. -och se
    hur utvecklingen har varit där.

  180. Deltagarnas vikt har för både män
    och kvinnor ökat över tid.

  181. I snitt 3 kg för kvinnor
    och 7 kg för män.

  182. Längden har också ökat, med i snitt
    4 cm för kvinnor och 5 cm för män.

  183. BMI:et har legat hyfsat stabilt.

  184. Det har pendlat
    i snitt mellan 26 och 27.

  185. Det ligger inom överviktsintervallet.

  186. För äldre behöver inte det
    vara negativt-

  187. -utan man har sett
    att de lever lite längre-

  188. -de som ligger lite
    på överviktsintervallet.

  189. Vad gäller kaloriintaget, så har det
    ökat för både män och kvinnor-

  190. -även om det i den senaste
    undersökningen för män har dippat.

  191. En del av åldrandeprocessen är
    förlust av muskelmassa.

  192. Det börjar
    så tidigt som i 40-årsåldern-

  193. -men ökar exponentiellt
    med stigande ålder.

  194. För friska äldre är det framför allt
    muskelproteinsyntesen som försämras-

  195. -och för att motverka det
    är det träning-

  196. -som är en viktig del.

  197. Maten är en annan viktig del,
    och där är det fokus på protein-

  198. -och att se till
    att maten är tillräckligt proteintät.

  199. För personer över 65 år är
    rekommendationerna för protein högre.

  200. För friska äldre ligger det på
    ungefär 1-1,2 gram per kg kroppsvikt.

  201. Jag har gjort tabeller för att se
    hur det ser ut med proteinintaget.

  202. Jag har delat upp dem i tre grupper.
    Dels den mörkblåa kolumnen.

  203. Där ligger de
    under rekommenderat intag.

  204. De ljusblåa ligger inom intervallet,
    och de röda ligger över.

  205. Man ser en ganska kraftig dipp av den
    mörkblåa, d.v.s. de som ligger under-

  206. -så de har ett högre proteinintag nu.

  207. Den röda, de som ligger över
    rekommenderat intag, har ökat.

  208. Det här gäller
    för både kvinnor och män.

  209. Vitamin D spelar också en stor roll
    för många funktioner i kroppen-

  210. -bland annat muskelproteinsyntesen.

  211. När det gäller åldrande
    är det svårare-

  212. -att ta upp D-vitamin från solen, som
    är vår största källa till D-vitamin-

  213. -och att omvandla D-vitamin
    som vi får från kost.

  214. Nu är också livsmedlen som är
    D-vitaminrika ganska begränsade-

  215. -jämfört med många andra vitaminer
    och mineraler.

  216. Även den omsättningen försämras
    med åldern-

  217. -både omsättningen via levern
    och via njuren.

  218. Här gäller det att de äldre når
    rekommendationerna som finns-

  219. -och att man vistas i solen,
    och så vidare.

  220. Jag tänkte visa resultat
    på hur D-vitaminintaget ser ut.

  221. Det har ökat, och det ligger
    som högst i den sista undersökningen.

  222. Alltså de som undersöktes 2016.

  223. De är nästan uppe i rekommenderat
    intag av 10 mikrogram per dag.

  224. Vid 75 års ålder ökar rekommenda-
    tionen till 20 mikrogram per dag.

  225. Det är man inte i närheten av.

  226. Det är en viktig faktor
    att hålla koll på-

  227. -och se till att de äldre får i sig
    tillräckliga mängder D-vitamin.

  228. Nu kommer jag in på livsmedel.
    Jag börjar med animalier.

  229. Där har det skett förändring
    över tid.

  230. Mycket har skett i samhället sen
    tidigt 70-tal med utbud och tillgång-

  231. -men det har hänt en del
    även sen undersökningen år 2000.

  232. Hos både kvinnor och män-

  233. -så har intaget av rött kött
    och charkuterier ökat över tid-

  234. -men det har tagit en liten dipp
    i den senaste undersökningen.

  235. Där har det ersatts av kyckling,
    fågel och fisk.

  236. Även över tid har intaget
    av kyckling, fågel och fisk ökat.

  237. Ägg har legat hyfsat stabilt
    genom alla kohorterna.

  238. Mjölk-, fil- och yoghurtintaget har
    legat stabilt fram till år 2000-

  239. -men i den senaste undersökningen
    har det minskat ganska kraftigt-

  240. -hos både män och kvinnor. Ostintaget
    har ökat över tid, däremot.

  241. Jag kikade på Livsmedelsverkets
    rekommendation om kött och fisk-

  242. -för att se hur många
    som når rekommendationerna.

  243. I den första,
    eller den längst till vänster-

  244. -där kan man se
    att intaget av kött har...

  245. De som äter under 500 g rött kött och
    charkuterier har minskat över tid-

  246. -men det verkar
    som om det går lite uppåt.

  247. Det är lite fler igen
    som äter under 500 g rött kött.

  248. Vad gäller fisk, så har intaget ökat.

  249. Jag räknade om det till 2,5 portioner
    fisk och skaldjur per vecka-

  250. -och det var ganska höga siffror
    i den senaste kohorten.

  251. 63 % och 71 %.

  252. Kolhydratintaget har minskat-

  253. -främst mellan de senaste två
    kohorterna. Alltså 2000 och 2016.

  254. Där ser man en nedgång i kolhydrat-
    intaget, men fiberintaget har ökat.

  255. Det indikerar att man väljer
    mer fiberrika kolhydratkällor-

  256. -som fullkornsprodukter,
    grönsaker, frukt och så vidare.

  257. Man kan se en ganska tydlig ökning av
    grönsaker, baljväxter, frukt och bär.

  258. Bröd har legat hyfsat stabilt genom
    åren, 2-3 skivor om dagen i snitt.

  259. Däremot har man sett
    en viss minskning av det vita brödet.

  260. Vad gäller potatis, så verkar det
    ha blivit mindre populärt med tiden.

  261. Både potatis och potatisrätter
    har minskat.

  262. Ris och pasta har ökat över tid
    hos både män och kvinnor.

  263. Jag gjorde staplar över rekommenda-
    tioner om frukt, grönt och fibrer-

  264. -och hur många som kommer över 500
    g.

  265. Där får man säga att det har skett
    en väldigt klar ökning över tid.

  266. Från ett par procent
    i de tidigare undersökningarna-

  267. -till en ganska stor andel.
    Och likadant vad gäller fibrer.

  268. Vad gäller fibrer får män i sig mer.

  269. Troligtvis får de det kanske mer från
    spannmåls- och fullkornsprodukter-

  270. -i och med att kvinnorna äter
    lite mer frukt och grönsaker.

  271. Godsaker, då? Ja...
    Det har både ökat och minskat.

  272. Jag tror
    att det ligger hyfsat stabilt-

  273. -det kanske bara är att man har bytt
    typ av grönsak...godsak.

  274. Godis och choklad har ökat över tid-

  275. -medan bullar, kakor och bakverk
    har minskat. Glass har ökat.

  276. Juice har ökat, även om det har tagit
    en dipp i den senaste undersökningen.

  277. Läsk- och saftintaget kan se högt ut
    i de första undersökningarna-

  278. -men det var mer saft där,
    och mer läsk i de senare.

  279. Socker och honung, alltså tillsatt
    socker, har minskat mycket-

  280. -hos både män och kvinnor.

  281. Sammanfattningen
    av våra preliminära resultat är-

  282. -att frukt och grönt, kött, fågel,
    fisk och skaldjur, ost, pasta, ris-

  283. -juice, godis och choklad har ökat.

  284. Mjölk, filmjölk, yoghurt,
    vitt bröd, potatis, läsk, saft-

  285. -bullar, kex,
    kakor och socker har minskat.

  286. Tack för mig!

  287. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Alkoholkonsumtion, Etnologi, Kosthåll, Matvanor, Samhällsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Äldre
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Hållbar nutrition för hälsa

Mer än hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller fetma. Dietisternas riksförbunds ordförande Susann Ask menar att det inte är ett individproblem, utan ett samhällsproblem. Här berättar hon om organisationens nya vision om hållbar nutrition för hälsa genom hela livet. Att skapa en gemensam syn på hållbarhet som inkluderar mat, miljö och levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Ett mänskligt varumärke

Varumärkesexperten Anna-Karin menar att ett varumärke är det intryck som vi ger andra människor, oavsett om vi är en person eller en organisation. Vilken bild har du av dig själv och vilken bild har andra av dig? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Förändra ohälsosamma levnadsvanor

Det är aldrig försent att ändra sina levnadsvanor. I snitt förlorar en person som lever ohälsosamt 14 år av sitt liv jämfört med någon som inte röker, äter hälsosamt, tränar och dricker måttligt med alkohol. Om detta berättar Irene Nilsson Carlsson från Socialstyrelsen med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtiden är enkel

Design som förenklar våra liv

Paneldiskussion om vilka företag som tjänar respektive förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss