Titta

UR Samtiden - Demokratidagen 2018

UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Om UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Vad kan vi göra för att värja oss mot yttre påverkan i valet, vilka är det som inte röstar och hur ser det ut med demokratin globalt sett? Föreläsningar från Demokratidagen 2018. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokratidagen 2018 : Rätt att röstaDela
  1. Glöm inte bort 70-plussarna.

  2. De är många fler
    än vad förstagångsväljarna är.

  3. Ingen kampanj riktar sig mot 70 plus
    vad gäller att höja valdeltagandet.

  4. Tack för inbjudan. Jag heter Henrik
    och är professor i statsvetenskap.

  5. Min forskning
    är inriktad mot väljarbeteende-

  6. -valopinion och demokrati.

  7. I dag ska jag prata om ett kärt ämne,
    nämligen valdeltagande.

  8. Jag ska beskriva vad vi vet om
    valdeltagande, varför det är viktigt-

  9. -varför det varierar mellan länder,
    platser och befolkningsgrupper-

  10. -och sätta det i ett internationellt
    och ett tidsjämförande perspektiv.

  11. Sen avslutar jag med
    vad ny forskning säger-

  12. -om orsakerna till varför människor
    tar sig till valurnorna-

  13. -och hur de här insikterna kan
    användas för att höja valdeltagandet.

  14. Här använder jag exempel
    från egen forskning-

  15. -men också från
    vår utmärkta demokrati-statistik.

  16. Varför är valdeltagande
    egentligen viktigt?

  17. Varför bryr vi oss om valdeltagande
    så himla mycket?

  18. Varför är det viktigt med ett högt
    och jämnt spritt valdeltagande?

  19. Ett högt valdeltagande
    resulterar i-

  20. -att det blir lättare att uppnå
    två av demokratins grundvärden:

  21. Politisk jämlikhet
    och folkviljans förverkligande.

  22. Herbert Tingsten formulerade redan
    1937 en särskild lag som visar detta.

  23. "Law of dispersion" går ut på
    att ju högre valdeltagande-

  24. -desto lättare är det att komma nära
    värdena om politisk jämlikhet-

  25. -och folkviljans förverkligande.

  26. Han kom fram till att skillnader
    i andelen röstande i olika grupper-

  27. -blir mindre, ju högre
    det totala valdeltagandet är.

  28. I viss mån följer det
    av ren matematik.

  29. Om valdeltagandet
    är väldigt högt totalt sett...

  30. ...så kan inte nån särskild grupp...

  31. ...vara ojämlikt representerad.

  32. Jag har några exempel på det
    från vår forskning-

  33. -som handlade om
    omvalet i Västra Götaland.

  34. Med åtta månaders mellanrum
    fick västragötalänningarna-

  35. -gå till valurnorna igen
    efter 2010 års val.

  36. Här kan man väldigt tydligt se...
    På panelen till vänster-

  37. -ser vi sambandet mellan ålder
    och valdeltagande-

  38. -i riksdagsvalet i september 2010.

  39. De är hämtade
    från Statistiska centralbyrån-

  40. -och är publicerade i en bok
    som heter "Omstritt omval".

  41. Till höger ser du samma samband
    mellan ålder och valdeltagande-

  42. -vid omvalet som ägde rum
    åtta månader senare, i maj 2011.

  43. Valdeltagandet
    var mycket lägre i omvalet-

  44. -och valdeltagandet var också mer
    snedfördelat med avseende på ålder.

  45. Till vänster
    är valdeltagandet jämnt spritt.

  46. Till höger
    är valdeltagandet ojämnt spritt.

  47. Då är det risk för
    att folkviljan inte kan förverkligas.

  48. I det här fallet
    väger yngres röster inte lika tungt.

  49. Och det kan finnas skillnader
    mellan icke-röstare och röstare-

  50. -som har politiska konsekvenser.

  51. Här har vi sambandet
    mellan inkomst och valdeltagande.

  52. Likadant där. Vid det ordinarie valet
    i Västra Götaland-

  53. -var valdeltagandet visserligen lite
    lägre i hushåll med lägre inkomster-

  54. -men i omvalet, när valdeltagandet
    var lägre totalt sett-

  55. -så var det något större klyftor
    mellan låg- och höginkomsthushåll.

  56. Samma sak med utbildning.
    Det är stora skillnader till vänster-

  57. -men ännu större till höger.

  58. Ju högre valdeltagande,
    desto större sannolikhet-

  59. -att social bakgrund, utbildning
    och inkomst blir mer avgörande för-

  60. -vem som röstar
    och vem som inte gör det.

  61. Det finns mindre utrymme
    för stora skillnader mellan grupper-

  62. -om valdeltagandet är mycket högt.

  63. Därför är valdeltagande viktigt.
    Nu lite historisk bakgrund.

  64. Vi har ju ett väldigt högt
    valdeltagande i Sverige.

  65. Det här är valdeltagandet sen 1921
    i andrakammar- och riksdagsval.

  66. 54 procent hade vi i det val-

  67. -då kvinnors röster för första gången
    räknades i ett nationellt val.

  68. En lång period av mobilisering
    kulminerade 1976 med 91,8 procent.

  69. Under efterkrigstiden snittar
    Sveriges valdeltagande på 85 procent.

  70. Det är högt. Vi hade en liten dipp
    efter 90-talskrisen, i valet 1998.

  71. Det kanske tråkigaste valet
    i hela min livstid.

  72. De tre senaste valen
    har deltagandet ökat.

  73. Vi har en positiv trend i Sverige.
    Kommer den att brytas 2018-

  74. -eller fortsätter vi höja
    valdeltagandet?

  75. Går det att komma högre
    än de 85,8 procent vi hade där?

  76. Även i folkomröstningar
    har valdeltagandet växt.

  77. Vi hade 55 procents valdeltagande
    i rusdrycksförbudsomröstningen 1922-

  78. -men EU-folkomröstningarna
    vi har haft på sistone...

  79. Eller "sistone"...
    Det är nästan 25 år sen.

  80. Men då har vi haft
    över 80 procent i valdeltagande.

  81. Landstings- och kommunval, då? Jo, de
    ligger lite lägre än riksdagsvalen.

  82. Skälen är då flera.

  83. Valrörelsen har ju
    ett stort nationellt fokus.

  84. Det hjälper ju inte
    att alla val inträffar samtidigt.

  85. Att människor flyttar och rör på sig
    orsakar svårigheter för väljare-

  86. -att orientera sig
    i nya lokala partisystem-

  87. -som kanske har nya sakfrågor
    och nya partier.

  88. Så flyttning är en orsak,
    men den största orsaken är-

  89. -att sammansättningen av
    de röstberättigade skiljer sig åt.

  90. Många som har rösträtt lokalt-

  91. -har ännu inte hunnit bli medborgare
    och fått rösträtt i riksdagsvalen.

  92. Varför har valdeltagandet stärkts
    de tre senaste valen?

  93. Det finns två stora skäl till det.

  94. Dels så har vi haft ganska spännande
    val med tydliga alternativ.

  95. Det har varit rödgrönt mot Alliansen.

  96. Och nya partier
    har mobiliserat väljare i valen-

  97. -med Sverigedemokraterna
    och Feministiskt initiativ.

  98. Även i Europaparlamentsval har
    vi haft Piratpartier och Junilistor.

  99. Och på lokal och regional nivå
    bildas det nya partier hela tiden.

  100. Så det finns
    en stark partibildning i Sverige-

  101. -och det är nånting som är positivt
    om man vill ha högt valdeltagande.

  102. Internationell utblick...
    Som Björn sa inledningsvis-

  103. -så har vi
    ett väldigt högt valdeltagande.

  104. Om man ritar såna här världskartor
    så blir det väldigt blått-

  105. -uppe i de nordiska länderna.
    Ett väldigt högt valdeltagande.

  106. Det finns massor med såna här listor
    som bekräftar-

  107. -att Sverige är i världstoppen
    när det gäller valdeltagande.

  108. Den här rangordningen
    visar de europeiska länderna.

  109. Här ligger vi på sjätte plats-

  110. -om vi ser till de senaste
    nationella parlamentsvalen.

  111. Räknar man bort länder med röstplikt
    så är det ännu bättre.

  112. Våra nordiska grannländer, Island och
    Danmark, ligger också väldigt högt.

  113. Ja, vad finns det att säga?
    Borde vi vara nöjda då?

  114. Nej, nivån på valdeltagandet
    till trots-

  115. -så finns det stor
    geografisk variation i valdeltagande.

  116. Trots att vi har högt valdeltagande
    så är det inte särskilt jämnt spritt.

  117. Tingstens gamla lag gäller-

  118. -men det är stora skillnader mellan
    olika befolkningsgrupper och platser.

  119. Det ser man kanske inte
    på en sån karta-

  120. -men här har vi försökt markera
    med rött och grönt-

  121. -vilka valdistrikt som hade lägst
    respektive högst valdeltagande-

  122. -i samband med kommunalvalen 2014.

  123. I kommunalvalen ser man de största
    skillnaderna mellan olika platser.

  124. På en hel Sverigekarta är det svårt
    att se de röda och gröna plupparna.

  125. I de röda områdena har valdeltagandet
    varit lägre än 62 procent.

  126. I de gröna områdena är valdeltagandet
    högre än 92 procent.

  127. Så det är stora skillnader.

  128. Man kan ju zooma in våra storstäder-

  129. -för där ligger de här platserna ofta
    nära varandra.

  130. Det här är samma karta,
    fast vi har zoomat in Stockholm.

  131. Kustlinjerna ser lite konstiga ut-

  132. -men ni som bor i Stockholm
    kanske känner igen Stockholm här-

  133. -och vilka som är
    de röda och gröna valdistrikten.

  134. Jag är göteborgare, så det är lättare
    för mig att prata om Göteborg.

  135. Så här ser Göteborg ut
    på den här konstiga kartan.

  136. Uppe i nordöst har vi valdistrikt
    där valdeltagandet är extremt lågt-

  137. -alltså lägre än 62 procent.

  138. Sen har vi då mörkblå områden
    och gröna områden-

  139. -som är mer välbärgade
    och resursstarka.

  140. Där är det fler människor
    med högre utbildning.

  141. Det är låg arbetslöshet
    och många tjänstemän.

  142. Där har vi gröna distrikt, där val-
    deltagandet är större än 92 procent.

  143. Det är extremt högt.

  144. Malmö vågar jag inte ens prata om.

  145. Geografi är inte min starka sida,
    men tabeller gillar jag.

  146. Här ser vi topplistan.

  147. Överst hittar vi de tio valdistrikt
    med högst valdeltagande.

  148. Västerled 15 Ålsten
    heter ett distrikt i Stockholm-

  149. -med 94,8 procents valdeltagande.

  150. De tio valdistrikt som har
    lägst valdeltagande finns nederst.

  151. Där har vi då Angered.
    Gårdsten i norra Angered.

  152. 37,42 procents valdeltagande.

  153. Där hittar vi också såna här platser
    i de stora städerna-

  154. -där valdeltagandet är
    väldigt, väldigt lågt.

  155. Kryddgården i Malmö, till exempel,
    och Rinkeby.

  156. Gårdsten i Göteborg.

  157. Södertälje har
    några såna här valdistrikt.

  158. Hur kommer det här sig, då?

  159. Vi kommer snart in på vilka faktorer
    som strukturerar de här sakerna-

  160. -men jag brukar prata om de två s:en.

  161. Det handlar om social status
    och graden av social integration.

  162. Status och social integration.

  163. Det visar sig då att valdeltagande är
    ett väldigt bra mått på-

  164. -hur hög grad av social integration
    som finns i ett område:

  165. Hur många som har jobb,
    fullgjord utbildning-

  166. -ordning och reda
    på familjeförhållanden-

  167. -goda språkkunskaper och så vidare.

  168. Alla steg mot
    att vara mer socialt integrerad-

  169. -brukar resultera i att man pallrar
    sig i väg till valurnorna och röstar.

  170. Men hur lågt kan valdeltagandet
    egentligen bli?

  171. Här har vi rätt spännande analyser.
    Vi har ju tillgång till paneldata-

  172. -där vi kan följa enskilda individer
    i åtminstone tre val i taget.

  173. Då ser vi att fallhöjden är liten
    när det gäller valdeltagande.

  174. Mindre än vad man kan tro.

  175. Trafiken mellan det som ibland kallas
    för sofflocket och valurnan-

  176. -är ganska liten på ett sätt,
    men stor på ett annat.

  177. Folk är inte antingen
    för alltid förlorade för demokratin-

  178. -eller hundraprocentiga röstare
    varje gång.

  179. Sanningen ligger naturligtvis
    nånstans däremellan.

  180. Här är 100 gubbar
    som får representera det här.

  181. De gröna gubbarna är de som röstar
    i alla tre valen 2006, 2010 och 2014.

  182. Full poäng, om man nu tycker
    att valdeltagande är viktigt.

  183. Så det representerar
    nåt slags lägstanivå.

  184. Det är de trogna röstarna
    som alltid ställer upp-

  185. -oavsett om det är tråkiga val
    eller ospännande val-

  186. -eller konstiga val.
    Här har vi röstarna.

  187. Sen har vi 13 procent.
    Det är de gula gubbarna.

  188. De passade på att rösta
    i två av valen men inte i det tredje.

  189. Alla tänkbara kombinationer där.

  190. De är med om det känns tillräckligt
    intressant och om tillfälle ges.

  191. Men de är kanske bortresta eller har
    annat för sig när det bränner till-

  192. -och då kanske det inte blir av.
    Detsamma gäller de bruna gubbarna.

  193. Det är de 7 procent som röstade
    i ett av de här tre valen.

  194. Men tittar vi på andelen som inte var
    med alls så är det bara 4 procent-

  195. -som inte röstar
    i nåt av valen 2006, 2010 och 2014.

  196. Det tycker jag känns lite hoppfullt.

  197. Fallhöjden är ganska liten
    när det gäller valdeltagande.

  198. Även om vi skulle åka på en
    väldigt demobiliserande valrörelse-

  199. -som är tråkig och oengagerande,
    vilket väl ingen tror-

  200. -så kommer vi fortfarande att vara
    med i den här stolta 80-klubben.

  201. Så vi kommer att ha ett valdeltagande
    på ungefär de nivåer som vi har haft.

  202. Det kanske inte går att komma upp i
    86 procent, men 84-85 är gott nog-

  203. -och ingen katastrof.

  204. Vilka faktorer pekar forskningen på
    vid variationer i valdeltagande?

  205. Man brukar dela upp det
    i tre olika lådor:

  206. Institutionella och kontextuella
    förklaringar och individförklaringar.

  207. Här ser vi det i tabellform.

  208. Här har jag listat en massa saker
    som påverkar valdeltagandet positivt.

  209. Vi börjar uppifrån.

  210. Institutionella förklaringar är sånt
    som är svårt att ändra på kort sikt:

  211. Valsystem, valadministration
    och valdagarnas placering.

  212. Det är inget man ändrar i brådrasket-

  213. -men det förklarar
    nästan all variation mellan länder.

  214. Valsystem, valadministration
    och hur man placerar sina valdagar...

  215. Allt det där spelar roll
    för valdeltagandet i ett land.

  216. Det är en viktig faktor, men det är
    inget man kan göra åt på kort sikt.

  217. På längre sikt kan man fundera på
    om man ska...

  218. Alltså, vi har ju nästan genomfört
    allt på hela listan utom röstplikt.

  219. Och det tycker jag inte om. Det ska
    vara en rättighet att inte rösta.

  220. Vi har ordning och reda på det mesta.

  221. Val på hösten är bra.
    Söndagsval är bra.

  222. Vi kan rösta i förtid. Vi har
    monterat ner väldigt många trösklar.

  223. Vi kanske inför e-röstning
    för utlandssvenskar.

  224. Där är valdeltagandet
    bara 30 procent.

  225. Handikappade som har svårt
    att ta sig till en vallokal-

  226. -kanske kan ha e-röstning
    som komplement.

  227. Sänkt spärr till riksdagsvalet skulle
    nog ge lite högre valdeltagande-

  228. -men då blir det
    ännu fler partier i riksdagen-

  229. -och ännu svårare att koordinera
    samarbete och sånt där.

  230. De kontextuella förklaringarna har
    att göra med den politiska kontexten.

  231. Att det är viktigt
    och spännande och jämnt.

  232. Att partierna har en
    sammanhållen politik inför väljarna-

  233. -så att det blir ett val mellan
    tydliga alternativ. Sånt är viktigt.

  234. Det kan variera
    inom ramen för ett land-

  235. -från valrörelse till valrörelse.

  236. Vad gäller kontextuella förklaringar
    så räknas också social kontext.

  237. Att det finns högt deltagande
    där man bor och där man finns.

  238. Att det finns rekryterande nätverk
    i individens nära sociala omgivning.

  239. Det kommer vi att prata mer om strax,
    när vi pratar om vad man kan göra.

  240. Det är svårt att ändra på
    politisk kontext. Man kan inte styra-

  241. -hur spännande valet blir och så där.

  242. Individförklaringar har att göra med
    social status och social integration.

  243. Det har med individen att göra. Tid,
    pengar, medborgerliga färdigheter...

  244. Det är inte lätt att ändra valsystem
    eller politisk kontext.

  245. Man kan höja
    människors sociala status-

  246. -eller graden av social integration,
    men det görs inte i en handvändning.

  247. Motivation kan man jobba med kort-
    siktigt och i den sociala kontexten.

  248. Det för oss då osökt in
    på sista frågan:

  249. Hur ska man kunna höja
    valdeltagandet?

  250. Ny forskning,
    från framför allt Danmark-

  251. -visar på ett övertygande sätt-

  252. -att det är en social handling
    att delta i demokratiska val.

  253. Det är nåt man gör med andra.

  254. Den här insikten vill jag nu
    passa på att försöka jobba in.

  255. Det bör genomsyra varje försök
    att öka valdeltagandet.

  256. Varje kampanj och varje tänk
    i den här riktningen-

  257. -bör genomsyras av insikten-

  258. -att människor tycker om att göra
    saker ihop och mobiliserar varandra.

  259. Det är morsor och farsor-

  260. -och såna som är centralt placerade
    i människors sociala nätverk:

  261. I idrottsföreningen,
    i bekantskapskretsen, i snabbköpet...

  262. Det är lokala "influencers"
    som har makten-

  263. -inte kampanjmakare.

  264. De har makten att förmå nån
    att pallra sig i väg till valurnan.

  265. Man går till valurnan tillsammans:

  266. Två och två eller i grupp
    med vänner, föräldrar och syskon.

  267. Jag tänkte dra en hel del exempel
    så att ni också blir övertygade.

  268. Exempel 1:
    att social integration spelar roll...

  269. Våra panelstudier visar
    hur valdeltagandet förändras-

  270. -om väljaren
    blir mer socialt integrerad.

  271. Den sociala kontexten är viktig
    om vi ska kunna mobilisera varandra.

  272. Det finns då en massa transitioner
    som har en avgörande betydelse-

  273. -för benägenheten att gå och rösta.

  274. Det här bygger på panelstudier
    ända tillbaka till 1970-talet-

  275. -där vi tittar på väljare som har
    gått från att vara ensamstående-

  276. -till att gifta sig
    och bo tillsammans med nån annan.

  277. Det ger en mycket robust
    och stark effekt-

  278. -med en ökad benägenhet med
    7,3 procentenheter att delta i val.

  279. Det som har den största effekten är-

  280. -att gå från att vara arbetslös till
    att få ett jobb. 11,8 procentenheter.

  281. Det är direkta effekter av förändrad
    position på arbetsmarknaden-

  282. -eller förändrade livsförhållanden.

  283. Omvänt finns det väljare som går
    från att vara gift och sammanboende-

  284. -till att bli ensamstående
    nästa gång vi intervjuar dem.

  285. Det är motsvarande effekter där,
    fast på den negativa sidan.

  286. Att ha ett jobb
    och hamna i arbetslöshet-

  287. -sänker också graden av social
    integration, och det spelar roll.

  288. Exempel 2 handlar om sambandet
    mellan ålder och valdeltagande.

  289. Valdeltagandet börjar ganska lågt och
    växer i takt med att man blir äldre.

  290. Sen droppar det av efter 70.

  291. Men ser ni nåt konstigt
    i början på kurvan?

  292. Det har vi sett i Danmark,
    Finland, Norge och USA också.

  293. De allra yngsta förstagångsväljarna,
    18-19-åringarna-

  294. -har ett avsevärt högre valdeltagande
    än 20-21-åringarna.

  295. Varför det? Jo, det har Kasper Hansen
    och hans grupp i Danmark kunnat visa.

  296. Det beror på att de bor hemma.

  297. De mobiliseras och påminns om
    att rösta av sina föräldrar.

  298. När man lämnar nästet
    sjunker benägenheten att rösta.

  299. Det händer annat i livet då.

  300. Man flyttar. Man kanske reser
    utomlands och pluggar på annan ort.

  301. Man är inte hemma hos mamma längre.

  302. Så det här med förstagångsväljare...
    18-19-åringarna är "fine".

  303. 20-21-åringarna och 22-23-åringarna
    är en problemgrupp.

  304. Och om vi nu pratar om
    att höja valdeltagandet-

  305. -glöm inte bort 70-plussarna.

  306. De är många fler
    än vad förstagångsväljarna är.

  307. Ingen kampanj riktar sig mot 70 plus
    vad gäller att höja valdeltagandet.

  308. Det är en stor bit av väljarkåren.

  309. På följande bild ser ni hur stor
    andel som är förstagångsväljare.

  310. Nu lade jag inte in 70-plussarna-

  311. -men 65-plussarna är 27 procent
    av valmanskåren i 2018 års val.

  312. Varför ska vi inte
    rikta kampanjer mot dem-

  313. -när det gäller
    att öka valdeltagandet?

  314. Kanske också de 100 000 väljare som
    endast har rösträtt i kommunala val-

  315. -ingår i de här riktigt svåra
    grupperna som man behöver titta på.

  316. Där har vi låg social status
    och låg social integration.

  317. Förstagångsväljarna
    är inte självklart unga.

  318. De röstar för första gången
    men kan vara i alla åldrar.

  319. Det är ungefär 100 000 extra, om man
    tittar på den här uppställningen-

  320. -som har rösträtt kommunalt
    men inte i riksdagen.

  321. Man vet mycket från Danmark då man
    har använt totalräknat valdeltagande.

  322. I spännande, storskaliga experiment
    har man testat olika saker-

  323. -på hela den danska befolkningen.

  324. Man har kunnat rikta kampanjer,
    randomiserat grupper-

  325. -och provat en sak på en grupp
    och struntat i en annan.

  326. Sen kan man se i röstlängden
    om de faktiskt röstade eller inte.

  327. Det här projektet har letts
    av Kasper Hansen och är nu avslutat.

  328. En del av de här sätten att försöka
    höja valdeltagandet har funkat.

  329. Bara för att ta några exempel...

  330. Man skickade en färgglad broschyr med
    en kortversion av danska grundlagen-

  331. -till förstagångsväljarna.
    Det funkade bra.

  332. Det ger en signifikant ökad effekt
    på den gruppen, men det är dyrt.

  333. Det som nästan inte kostar nåt alls
    är textmeddelanden med påminnelser.

  334. Det är billigt per vunnen röst.
    Det funkar också.

  335. De har skickat ut sms från masterna-

  336. -och sett om människor i närområdet
    röstade i större utsträckning.

  337. Och det påverkar inte bara den
    som får sms:et.

  338. Det blir en "spillover-effekt"-

  339. -eftersom människor gillar
    att göra saker tillsammans.

  340. Familjemedlemmarna till den personen
    går också och röstar.

  341. Och de här effekterna
    är större i grupper-

  342. -som tillhör
    de mest svårmobiliserade.

  343. Så här finns det
    väldigt mycket att göra.

  344. Med enkla lösningar som inte är så
    dyra kan man nå de många människorna-

  345. -där de finns
    i sina egna sociala miljöer.

  346. Det funkar inte att ta dem
    till en plats för att påverka dem.

  347. Man måste ut
    i de sociala kontexter där de finns-

  348. -där de kan låta sig påverkas
    av andra.

  349. Det måste inte vara storslagna event.

  350. Risken är då
    att man bara når de redan frälsta.

  351. Ett klistermärke till alla som lämnar
    en röstlokal att bära på sitt plagg-

  352. -arton dagar före valet.
    "Jag har röstat."

  353. Det kostar ingenting.

  354. Utskick med nån färgglad broschyr
    till förstagångsväljare.

  355. Sms till 18-19-åringar som bor hemma.

  356. De drar med sig mamma och pappa
    och röstar också.

  357. Sms-utskick till kommunens föräldrar.

  358. Dagisbarn, förskolebarn
    och tredjekladdare som kommer hem-

  359. -och ställer den där jobbiga frågan:
    "Röstar ni i valet?"

  360. Det är extremt effektivt.

  361. I hushåll där det finns en
    som just fyllt 18 år...

  362. Det är ju en väldigt mottaglig grupp
    för social påverkan.

  363. Det leder till att andra i hushållet
    påverkas att rösta.

  364. Dessutom har de
    en egen förhöjd benägenhet att rösta.

  365. Sociala medier... Om man övertygar
    en av alla "influencers" på Youtube-

  366. -att uppmana följare att rösta eller
    se till att mamma och pappa röstar-

  367. -så skulle det antagligen ha
    den största effekten av alla.

  368. Och när ni röstar, checka in
    på Facebook på röstningslokalen.

  369. Visa för alla i er bekantskapskrets
    att ni har röstat.

  370. Vi kan göra såna här experiment
    i Sverige också-

  371. -för från och med 2018
    så har vi totalräknat valdeltagande.

  372. Det ger unika möjligheter
    att utvärdera effekterna av insatser-

  373. -men då måste man utforma kampanjerna
    som ett vetenskapligt experiment.

  374. Ett fantastiskt verktyg att använda.

  375. Jag får tacka för mig.

  376. Det finns mer att läsa i rapporterna
    som jag hämtat materialet ifrån.

  377. Jag ber att få tacka för mig.
    Tack så mycket.

  378. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rätt att rösta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka är väljarna, och vilka röstar inte? Vilka skillnader finns mellan stad och landsbygd? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, presenterar statistik, analyser och förslag på insatser för att öka valdeltagandet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Val (statsvetenskap), Valdeltagande, Väljare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Påverkan mot valet 2018

Många typer av yttre påverkan förekommer numera i samband med val. Hur kan kommunerna förbereda sig? Här presenterar Sebastian Bay från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sin analys. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Valsäkerhet - arbetssätt för kommuner

Hur jobbar man med valsäkerhet i Örebro kommun? Robert Österlund presenterar här en plan för att trygga valet 2018. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Rätt att rösta

Vilka är väljarna, och vilka röstar inte? Vilka skillnader finns mellan stad och landsbygd? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, presenterar statistik, analyser och förslag på insatser för att öka valdeltagandet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Öka valdeltagandet i Uppsala

Flerspråkiga demokratiambassadörer som står i nära kontakt med grupper med lågt valdeltagande ska få fler till valurnorna i Uppsala. Utvecklingsledaren Gro Hansen presenterar här en kartläggning och åtgärdsplan. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Öka valdeltagandet i Skärholmen

I Stockholmsförorten Skärholmen arbetas det intensivt med att sprida information om valet och vikten av att rösta. Alexandra Tecle från organisationen 127:s röster räknas visar film och berättar om valarbetet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Utmaningar för kommuner och landsting

Sveriges kommuner och landsting kommer att ha flera orosmoln att hantera inom en snar framtid. Bland annat väntar en stor brist på arbetskraft, berättar Lena Langlet från SKL. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Jan Eliasson - det nya globala landskapet

Hur ser det ut i världen idag med mänskliga rättigheter, fred och utveckling? Jan Eliasson, tidigare FN:s vice generalsekreterare, ger här fyra anledningar till oro och fyra skäl till hopp. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ånger

Vad ångrar du i livet? Är det vettigt att ångra det man gjort och inte gjort? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.