Titta

UR Samtiden - Demokratidagen 2018

UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Om UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Vad kan vi göra för att värja oss mot yttre påverkan i valet, vilka är det som inte röstar och hur ser det ut med demokratin globalt sett? Föreläsningar från Demokratidagen 2018. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Demokratidagen 2018 : Påverkan mot valet 2018Dela
  1. Det går att sprida desinformation-

  2. -och det kan påverka förtroendet
    för valets genomförande.

  3. Jag vill hälsa alla
    varmt välkomna till seminariet-

  4. -som handlar om påverkan
    mot valet 2018.

  5. Mitt namn är Björn Kullander, och jag
    arbetar på Demokrati och styrning-

  6. -på Sveriges kommuner och landsting.
    Så jag arbetar med demokratifrågor.

  7. I år är det med särskilt fokus
    på genomförandet av valet-

  8. -och valdeltagande och så.

  9. SKL har haft flera seminarier
    där vi har lyft de här frågorna.

  10. En av frågorna
    som fick störst intresse-

  11. -var just frågan om
    informationspåverkan.

  12. Det är en fråga
    som diskuteras mycket i media.

  13. Det var en pressträff i dag från
    Säpo om hur de arbetar med frågorna.

  14. Därför är vi glada över att
    Sebastian Bay är med på seminariet-

  15. -från MSB.

  16. Du kommer att berätta
    hur ni arbetar med de här frågorna-

  17. -varför det är viktigt
    att arbeta med dem-

  18. -och varför det är viktigt att
    hantera dem på lokal nivå.

  19. Flera kommuner
    har också kommit ganska långt.

  20. Du var ju med på konferenserna också.

  21. Tack. - Som Björn sa
    har vi pratat med mycket kommuner.

  22. Vi har träffat 210 kommuner
    inom SKL:s seminarieserie-

  23. -och har utöver det träffat
    en stor mängd andra organisationer-

  24. -för att prata om tre delar kopplade
    till informationspåverkan.

  25. Det första är
    varför vi har bedrivit arbetet-

  26. -sen vår bedömning, och sen en
    rekommendation om vad som bör göras.

  27. Jag har varit projektledare
    från februari till februari.

  28. Nu har arbetet övergått
    i en särskild organisation på MSB.

  29. MSB har kraftsamlat också.

  30. Arbetet leds sen en månad tillbaka
    av en operativ chef.

  31. Det här är slutfasen på
    den här presentationsrundan-

  32. -som vi har kört under ett år,
    där vi har träffat många.

  33. Det här är sista steget, där vi
    pratar om just den här dragningen.

  34. Det är tänkt att vi
    ska ha en mer operativ roll nu-

  35. -när vi under lång tid
    har försökt höja medvetenheten.

  36. Vad menar vi när vi pratar om
    informationspåverkan mot val?

  37. Så jag kommer prata lite om det:

  38. Hur ser vi på MSB på
    informationspåverkan?

  39. Uppdelningen mellan
    påverkan av valets genomförande-

  40. -och påverkan mot valets utfall.

  41. Det är två viktiga distinktioner-

  42. -för det handlar om att påverka
    vem som vinner ett val-

  43. -men också om
    att påverka valets genomförande-

  44. -den stora administrativa process som
    krävs för att få ett val genomfört.

  45. Så ha med er den distinktionen.

  46. Jag kommer att beröra båda områdena.

  47. Jag kommer ta utgångspunkt
    i det amerikanska valet-

  48. -som är det val vi vet mest om,
    och som fick upp frågan på agendan.

  49. Sen kommer jag redovisa
    vårt förhållningssätt-

  50. -en liten beskrivning av vår
    verksamhet och råd till aktörerna.

  51. Där får vi höra hur Örebro kommun
    har konkretiserat arbetet-

  52. -och återmatat till oss
    hur vi går vidare.

  53. Det är ett projekt
    som många kommuner arbetar med-

  54. -där vi försöker ha
    en stödjande roll i projektet.

  55. Det började som ett projekt för
    att stödja skyddet av valet 2018-

  56. -från informationspåverkan.

  57. Men det blev ganska fort
    nåt mer än det.

  58. Det är i dag ett projekt
    för att stödja skyddet av valet.

  59. Många saker kan påverka
    ett vals genomförande.

  60. Ett strömavbrott, översvämningar,
    pandemier, terrordåd...

  61. ...och annat kan ju påverka
    genomförandet av val.

  62. Samhället måste ha en beredskap
    för att hantera såna saker.

  63. Vi insåg ganska fort när vi pratade
    med andra länders organisationer-

  64. -att vi måste ha en nationell förmåga
    att hantera samhällsstörningar-

  65. -i samband med offentliga val.

  66. När vi är ute och pratar
    har vi tre huvudbudskap:

  67. Omvärldsutvecklingen ställer
    högre krav på säkerhet vid val.

  68. Vi behöver förbereda oss.

  69. Men medvetenhet kring det här
    minskar effekten av påverkan.

  70. Bara att vi vet om att det
    är en utmaning tar oss långt-

  71. -men vi måste gå vidare,
    och då måste vi analysera risker-

  72. -vi måste samarbeta,
    förebygga och etablera beredskap.

  73. Så reducerar vi våra sårbarheter
    och kan hantera påverkan av valet.

  74. Det här utgår från MSB:s
    uppdrag om informationspåverkan-

  75. -som vi fick i kölvattnet av
    Försvarsberedningens rapport.

  76. Där har vi
    sen ett par år tillbaka en uppgift-

  77. -att vi ska ha god förmåga
    att möta informationspåverkan.

  78. Men vi ska också genom samverkan-

  79. -bidra till andra myndigheters
    och aktörers beredskap på området.

  80. Projektet har mycket handlat om
    att stödja andra aktörer.

  81. Vad är då informationspåverkan?

  82. Det är "fake news",
    som det talats så mycket om-

  83. -men det är nåt mer än det,
    och det vill jag bredda i dag.

  84. Det publicerades för sex dagar sen
    en artikel i Science-

  85. -som har uppmärksammats i Sverige-

  86. -där det visar sig att falska nyheter
    får större spridning än riktiga.

  87. Men inte på grund av automatisering-

  88. -utan för att människor sprider
    falska nyheter i större utsträckning.

  89. Studien tittar på faktagranskade
    nyheter, så den är skev i urvalet-

  90. -men den visar
    att vi inte kan skylla allt-

  91. -på botar eller "robo-trolling".

  92. Det här är en studie från
    Natos Stratcom-centrum i Riga-

  93. -som följer automatiserad påverkan.

  94. När de har tittat på
    Natofrågan i Baltikum-

  95. -är 84 procent i snitt
    av alla tweets-

  96. -genererade av robotar eller botar.

  97. Rapporten är ett år gammal.

  98. De publicerade precis en ny rapport,
    och det har gått ner.

  99. Twitter agerar för att minska före-
    komsten av automatiserad påverkan-

  100. -på nätet, framför allt på Twitter.

  101. Men vi har också sett hur man går
    till mindre reglerade plattformar.

  102. Så när vissa plattformar regleras
    tycks man flytta till andra.

  103. Påverkan är också det här.
    Här är en bild från NY Times-

  104. -av Internet Research Agency,
    trollfabriken i Sankt Petersburg.

  105. Jag kommer att beröra åtalet-

  106. -som USA:s justitiedepartement
    har väckt mot ett antal individer.

  107. Det finns delar där
    om vad påverkan är-

  108. -och i vilken kontext påverkan sker.

  109. Påverkan kan också vara
    dolt ägande av medier.

  110. En baltisk tidning visade med hjälp
    av Estlands underrättelsetjänst-

  111. -att de här tre
    nyhetssidorna i Baltikum-

  112. -ägdes av statskontrollerade medier,
    dolt via underbolag.

  113. Och dolt ägande gör det svårt
    att se vem som ligger bakom nånting.

  114. Informationspåverkan
    kan också gälla den fysiska miljön.

  115. I det här exemplet förekom det...

  116. ...information om att ett
    statskontrollerat mediebolag...

  117. ...hade försökt betala ungdomar
    i Stockholm att begå upplopp...

  118. ...för att det i sig
    skulle skapa en nyhet.

  119. Så genom att manipulera den fysiska
    miljön kan man skapa nyheter.

  120. Det får man inte glömma: Falska
    nyheter skapas inte alltid först-

  121. -i den virtuella miljön.

  122. Man kan skapa en falsk nyhet genom
    att provocera fram en verksamhet.

  123. Det kan även vara legitimering och
    rekrytering till extrema grupper.

  124. I vår definition är informations-
    påverkan kognitiva aktiviteter.

  125. Vi tittar på sånt
    som genomförs av främmande makt-

  126. -för att påverka målgruppers
    beteenden till maktens fördel.

  127. Vilseledning, desinformation
    och propaganda är exempel.

  128. Informationspåverkan ska man se
    som en del i nånting större-

  129. -där en stat
    har många verktyg i sin arsenal.

  130. Det kan vara diplomatiska
    eller militära påtryckningar-

  131. -eller informationspåverkan.

  132. Där finns det
    olika typer av tekniker.

  133. Det här en bild från Försvarsmakten
    som visar varseblivning-

  134. -och hur man kan påverka
    den processen på olika sätt.

  135. Mycket känner vi till: felaktig
    statistik, falska experter-

  136. -botar, manipulation av teknik.

  137. Här har det skett
    en stor förändring på sistone-

  138. -och det här är exempel på det.

  139. Hur ser då problemformuleringen
    för valet ut?

  140. Statsministern
    pratade redan i mars förra året-

  141. -om vikten av
    att stödja skyddet av valet.

  142. Sen gick man ut på Folk
    och försvars konferens i januari-

  143. -och underströk behovet av att kunna
    freda sig från yttre påverkan-

  144. -och att det finns en risk att
    utomstående vill påverka våra beslut.

  145. Det här har vi sett
    i flera olika länder på senare tid.

  146. Sverige står väl rustat.
    Valsystemet är otroligt robust-

  147. -och ett antal myndigheter jobbar
    med det här, men vi måste göra mer.

  148. Varför då? Jag ska förtydliga
    hur det har sett ut i andra länder.

  149. Vi utgår mycket från valet i USA.

  150. Det aktualiserade frågan
    och visade hur det kan se ut.

  151. Vi har delat upp det
    i fyra områden där val kan påverkas.

  152. Det kan handla om
    att undergräva förtroendet.

  153. Att med IT-angrepp och
    desinformation om valets robusthet-

  154. -påverka förtroendet för valet.

  155. Det kan handla om försök att
    påverka väljarnas vilja att rösta-

  156. -det vill säga
    att få folk att stanna hemma-

  157. -eller att på andra sätt
    påverka hur man kan rösta.

  158. Jag fördjupar mig i det
    om en liten stund.

  159. Och sen påverkan av
    väljares politiska preferenser.

  160. Och sist otillbörlig påverkan
    av politiker och tjänstemän-

  161. -där underrättelsehot
    från främmande makt är en komponent.

  162. I arbetet som vi har bedrivit-

  163. -och den seminarieserie vi
    har genomfört tillsammans med SKL-

  164. -har det handlat om försök
    att påverka valets genomförande.

  165. Det vill säga
    förtroendet för vår demokrati-

  166. -och säkerställa
    att vi kan skydda den.

  167. Varför gör vi då det?

  168. Det beror på att vi har sett
    såna indikationer, i andra länder.

  169. Jag kommer fördjupa mig litegrann
    i de olika delarna.

  170. Det mesta vi visste inledningsvis
    om det här-

  171. -vet vi från rapporten som USA:s
    underrättelsetjänster gav ut-

  172. -i januari 2017-

  173. -där de visar på utländska försök
    att påverka det amerikanska valet.

  174. De visade på försök till
    underrättelseinhämtning-

  175. -med hjälp av cyberangrepp,
    vilket i många fall också lyckades-

  176. -där man lurade till sig
    kontoinformation-

  177. -så att man kunde komma in i det
    demokratiska partiets e-postsystem.

  178. Sen stal man informationen och läckte
    den vid väl lämpade tillfällen.

  179. Det var en liten del av
    vad som pågick som framkom då.

  180. Vi har fått en bredare förståelse
    av vad som hänt-

  181. -med hjälp av amerikanska
    justitiedepartementet-

  182. -som har åtalat ett antal personer.
    De säger:

  183. "De tilltalade samarbetade
    för att bedra USA..."

  184. "...genom
    att motarbeta statliga funktioner..."

  185. "...för att påverka
    USA:s politiska processer..."

  186. "...däribland presidentvalet 2016."

  187. De visar en bred arsenal,
    och bredheten har inte kommit fram-

  188. -så jag tänkte uppehålla mig vid det.

  189. De visade försök att påverka
    väljares politiska preferenser.

  190. De genomförde målgruppsanalyser-

  191. -de skapade
    falska konton i sociala medier-

  192. -de spred felaktig information-

  193. -och förstärkte informationen
    med automatiserade konton.

  194. De engagerade personerna
    som de rekryterat till grupperna-

  195. -i fysiska aktiviteter-

  196. -för att nå en effekt,
    som de i åtalet bedömer som-

  197. -splittring i samhället
    och polarisering av debatten.

  198. Men bilden är mycket bredare än så.

  199. Vi måste se på det här
    som innan, under och efter valet.

  200. En analys av sociala medier. Man
    skapade hundratals falska konton.

  201. Man åkte till USA, rekryterade
    och samlade in information.

  202. Man öppnade bankkonton
    med stulna identiteter.

  203. Man hyrde IT-infrastruktur
    för att kunna agera från USA.

  204. Man spred desinformation-

  205. -och agerade för att undergräva
    förtroendet för valsystemet.

  206. Man köpte annonser. Det
    har Facebook och Twitter vittnat om.

  207. Och man anordnade demonstrationer.
    Man skickade pressmeddelanden-

  208. -om de här eventen som man skapade.

  209. Man etablerade en relation
    med minst hundra ovetande amerikaner-

  210. -för att få dem att demonstrera
    eller att bygga olika attrapper.

  211. Man hade kontakt med partier och fick
    valmaterial till demonstrationerna.

  212. När det framkom försökte man aktivt
    dölja spåren av verksamheten.

  213. Det här är bredden av verksamheten
    som framgår i avtalet som lagts fram.

  214. När det gäller påverkan av väljares
    politiska preferenser framför allt.

  215. Redan i den första rapporten
    nämnde man IT-angrepp lite löst.

  216. Vi såg läckta rapporter från
    USA:s signalspaningsmyndighet.

  217. På senare tid
    har staten öppet pratat om-

  218. -att det skedde försök till
    IT-angrepp mot 21 delstater-

  219. -där man försökte angripa delar
    av IT-infrastrukturen som används-

  220. -för att registrera väljare,
    deras poströstningssystem-

  221. -men också
    delar av röstningsprocessen.

  222. Så cyberangrepp mot
    den amerikanska valadministrationen.

  223. Vi vet också från åtalet att det
    skedde försök att sprida rykten om...

  224. ...fel och problem i valsystemet.

  225. Och det spreds av bloggar
    och statskontrollerade medier-

  226. -i ganska stor utsträckning, både
    innan och efter presidentvalet.

  227. Så, försök att undergräva förtroendet
    för valets genomförande.

  228. Det förekom försök att påverka
    väljares vilja att rösta.

  229. Här försökte man få folk att rösta
    via sms, och så kasta bort sin röst.

  230. Det förekommer uppgifter
    om automatiserad uppringning-

  231. -där man har ringt upp väljare och
    sagt att de inte är registrerade-

  232. -det som i USA
    kallas för "voter suppression"-

  233. -inom olika områden, och en stor del
    av annonserna var på spanska.

  234. I åtalet framgår det försök-

  235. -att få särskilda målgrupper
    att stanna hemma.

  236. Där valde man inte sida utan spelade
    ofta båda grupperna mot varandra.

  237. Den påverkan vet vi inte om den
    förekom i samordning med nåt annat-

  238. -utan det har vi sett som ett enskilt
    försök att påverka viljan att rösta.

  239. Så det är kontexten, det är bredden:

  240. Påverkan mot valets genomförande,
    mot väljares vilja att rösta-

  241. -och mot det politiska utfallet.

  242. Vilka är då MSB:s ingångsvärden?

  243. Vad har vi för förhållningssätt
    för att stödja skyddet av valet?

  244. För det första behöver vi fokusera
    på skydd av valets genomförande-

  245. -och förtroendet för allmänna val,
    det är fundamentet.

  246. Vi måste också se det
    som kritisk infrastruktur.

  247. Valet berör oss alla
    och är beroende av många.

  248. När vi trycker och distribuerar
    660 miljoner valsedlar-

  249. -när vi jobbar med
    de administrativa processerna-

  250. -är många delar
    i samhället inblandade.

  251. Där måste vi se det brett-

  252. -och skapa förmåga
    att hantera det på nationell nivå.

  253. Samhällsstörningar måste vi hantera
    genom ordinarie krishantering.

  254. När vi tittar på andra länder
    är det ofta där det har brustit:

  255. Samlad förmåga och respons
    kopplade till de här frågorna.

  256. Vi har försökt förbereda
    krishanteringssystemet-

  257. -ordinarie samverkan
    på nationell nivå-

  258. -men också etablerat
    nya samverkansforum-

  259. -för att försöka stödja
    vår förmåga till samverkan.

  260. Vi har kommit långt,
    men vi får inte släppa garden-

  261. -inte heller på eller efter valdagen.

  262. Bara den administrativa processen
    pågår ett par veckor efter valet.

  263. Ibland finns det ett efterspel,
    så vi måste se det genom hela valet.

  264. Vår roll är att reducera sårbarheter
    och öka egen förmåga.

  265. Och förmågan
    har vi ökat med en organisation-

  266. -som har varit aktiv i en månad nu,
    där vi försöker kraftsamla.

  267. Arbetet började med
    att vi försökte förstå behovet-

  268. -vi lanserade en lägesbild,
    som delgavs länsstyrelser.

  269. Och sen har vi varit ute
    och pratat mycket-

  270. -om vikten av att förbereda sig.

  271. Det arbetet kommer fortsätta efter
    att vi jobbat med medvetandehöjandet.

  272. Vi tar fram en handbok
    om informationspåverkan-

  273. -som är ämnad för kommunikatörer
    ute i offentlig förvaltning.

  274. Vi jobbar med att stödja
    de risk- och sårbarhetsanalyser-

  275. -som alla
    valmyndigheter behöver göra.

  276. Och valmyndigheter i Sverige
    är Valmyndigheten-

  277. -men också län och kommuner-

  278. -som har ett stort arbete med valets
    genomförande och förberedelser.

  279. Sen har vi under våren
    träffat nationella medier-

  280. -för att prata om
    den här frågan och valet i sig.

  281. Nyheter i valet, missuppfattningar-

  282. -saker
    som vi behöver större kunskap om.

  283. Hur genomförs allmänna val i Sverige?
    Det måste vi alla kunna.

  284. Det vi jobbar intensivast med nu
    är att skapa förmågan-

  285. -att identifiera
    och möta påverkan, om det så sker-

  286. -med etablering av
    en särskild organisation.

  287. Vår bedömning är att det
    svenska valsystemet är robust.

  288. Det är robust
    för att det är manuellt.

  289. Man röstar med valsedlar,
    som räknas manuellt.

  290. Dels hos kommunerna,
    men sen också igen-

  291. -i den slutliga röstningen
    på länsstyrelsen.

  292. Vi har ett kontrollsystem.

  293. Processen är decentraliserad
    till kommuner och länsstyrelser-

  294. -och det är en offentlig förrättning.

  295. Man kan stanna kvar i vallokalen
    och titta på förrättningen.

  296. Ett otroligt förtroendeingivande
    system som alla kan och bör delta i.

  297. Men förtroendet för valets
    genomförande kan påverkas.

  298. Det går att genomföra
    informationspåverkan-

  299. -och det riskerar att påverka
    förtroendet för valets genomförande.

  300. Det måste vi säkerställa
    att det inte sker.

  301. Vi bedömer att vi är bättre rustade
    i dag än för ett år sen.

  302. Det förberedande arbetet har gett
    effekt. Många jobbar med frågan.

  303. Samtidigt kan påverkan av valet
    inte uteslutas.

  304. Det går inte att utesluta att
    främmande makt påverkar valet 2018.

  305. Det är samma budskap
    som statsministern kommit med:

  306. Vi kan inte utesluta det här,
    så vi måste öka vår tröskel.

  307. Det har aktualiserat ett behov av
    ett fortsatt arbete-

  308. -där vi måste fortsätta arbetet.

  309. Och de råd som vi har pratat om med
    aktörerna är huvudsakligen fem saker.

  310. Ett: Se problemet.
    Var uppmärksam om att det här sker.

  311. Förbered er,
    föregå, återta och samordna.

  312. Var medveten om hur informations-
    påverkan kan påverka dig-

  313. -i din kommun, i ditt landsting,
    i din offentliga förrättning.

  314. Skapa förmåga genom analys,
    utbildning och övning-

  315. -som Robert kommer prata om
    att man har gjort i Örebro.

  316. Arbetet har ofta fyra komponenter.

  317. En processkartläggning:
    Hur genomförs valet i kommunen.

  318. Där erbjuder SKL stöd
    med processkartläggning.

  319. Genomförande av
    risk- och sårbarhetsanalys.

  320. Där genomför vi projekt
    där vi är ute och pratar.

  321. Vi kommer fortsätta prata om det här.

  322. Säkerhetsanalys,
    där Säpo erbjuder stöd.

  323. Och slutligen övning,
    öva det här systemet.

  324. När vi har skapat förberedelserna,
    när vi har kartlagt riskerna-

  325. -och genomfört riskreducerande
    åtgärder, när vi har övat-

  326. -har vi förhoppningsvis
    förmågan att föregå-

  327. -att berätta vår egen historia,
    så att nån annan inte gör det.

  328. Att möta proaktivt.
    Lyckas vi inte med det-

  329. -så behöver vi kunna återta,
    att ha förmåga-

  330. -att tänka efter, agera medvetet
    och återta initiativet.

  331. När vi gör det
    måste vi agera samordnat.

  332. Vi måste ta ansvar för hela systemet.

  333. Det gäller lokalt på kommuner-

  334. -det gäller på länsstyrelser,
    och det gäller nationellt.

  335. För det är sårbarheter i det lilla,
    ute i den lilla kommunen-

  336. -som kan användas för att påverka
    förtroendet för systemet som helhet.

  337. Och där har den lilla kommunen
    ett ansvar för ett stort system.

  338. Jag tänkte pausa där
    och släppa in er.

  339. ...mycket.
    Jag kan ställa några frågor-

  340. -innan
    vi lämnar över ordet till Robert.

  341. Den lilla kommunen
    har ett väldigt stort ansvar-

  342. -för kommunerna är
    de lokala valmyndigheterna.

  343. Då har det beskrivits
    som ett slags hot.

  344. Vilket stöd kan kommuner
    förvänta sig av MSB i valrörelsen-

  345. -om man märker att man behöver det?

  346. Frågan har flera delar.

  347. Dels är det stödet
    med ett slags medvetandegörande.

  348. Sen stödjer vi med analyser.

  349. Det är MSB som kommer med de guider
    som finns kopplat till det.

  350. Sen ska vi sammanställa erfarenheter
    och hjälpa till-

  351. -och komma med konkreta råd.

  352. Om vi i vårt arbete upptäcker
    informationspåverkan-

  353. -behöver vi höra av oss
    till den lilla kommunen.

  354. Men också tvärtom, för det kanske är
    mer sannolikt att kommunen ser nåt-

  355. -och behöver höra av sig
    till vår tjänsteman i beredskap.

  356. Och då kan vi stödja
    med det vi är duktiga på-

  357. -som stöd till samordning,
    men också kompetens-

  358. -för att ge råd kring hur man kan
    hantera en händelseutveckling.

  359. Kan du ge exempel på en sån händelse
    som skulle kunna inträffa?

  360. Du har pratat om ett exempel från
    Skåne. Du kanske kan dela det med...

  361. Skåneexemplet är en liten del
    av nåt som skulle kunna ske.

  362. Jag antar
    att du tänker på kyrkovalet.

  363. Det förekom information
    om valfusk i en lokal.

  364. Informationen spreds
    och togs av falska konton-

  365. -och amplifierades och
    spreds i ganska stor omfattning.

  366. Det här fick två konsekvenser.
    Dels påverkades bilden av valet-

  367. -men kommunen i sig, eller
    i det här fallet Svenska kyrkan-

  368. -de tjänstemän som jobbade med valet
    utsattes för hot och hat-

  369. -som den här svansen plockade upp.

  370. Det här är ett exempel
    på vad som skulle kunna ske:

  371. Systematisk spridning av information-

  372. -som ska underminera
    förtroendet för valet.

  373. Vi måste skilja på rätt och fel.

  374. För korrekt information ska hanteras
    enligt de mekanismer som finns.

  375. Man kan behöva stöd för att se om det
    är informationspåverkan. Är det...

  376. ...systematisk spridning,
    och vad ska vi göra?

  377. Där kan det finnas behov
    av att få stöd.

  378. Och att man är beredd,
    och det ska Örebro få berätta om.

  379. Man tog kort på valsedelstället-

  380. -och där framkom det att det fattades
    valsedlar för ett parti-

  381. -även om så inte var fallet.
    Det känner nog många igen-

  382. -för det har varit
    på agendan i andra kommuner.

  383. Du pratar om att vi
    i Sverige har en öppen valprocess.

  384. Man kan följa varje steg, och det
    beskrev du som väldigt positivt.

  385. Samtidigt talas det om
    ökad digitalisering-

  386. -och många vill utreda om man
    ska gå över till ett digitalt val-

  387. -eller åtminstone digitalisera
    delar av valprocessen.

  388. Vill du resonera lite kring det?

  389. Det viktiga med den processen
    är förtroendet för valet.

  390. Det här behöver vi ta höjd för-

  391. -när vi fortsätter prata om
    fortsatt digitalisering av systemet.

  392. Därför att det finns nya utmaningar,
    nya hot om man så vill-

  393. -som kan använda vår oförståelse
    för vissa tekniska system-

  394. -för att undergräva förtroendet
    för systemet som helhet.

  395. Där måste vi gå i takt
    med förtroendet för det.

  396. När man pratar om
    digitalisering av val-

  397. -tänker de flesta
    att man ska rösta digitalt-

  398. -men det finns andra delar
    som man kan titta på.

  399. Det är det viktiga i vårt arbete:

  400. Att värna förtroendet för valet,
    att tänka den tanken hela vägen.

  401. Och det behöver vi tänka
    även när det gäller såna frågor.

  402. En sista fråga, om hur kommuner och
    landsting kan säkra sina kanaler-

  403. -till exempel inom sociala medier,
    Facebook-

  404. -och hemsidor också, för den delen-

  405. -gentemot den här typen
    av yttre och inre påverkan.

  406. Ni har ett samarbete med Facebook.
    Kan du säga nåt om det-

  407. -och om kommunerna, landstingen och
    regionerna kan få nåt stöd i det?

  408. Absolut. En möjlig utveckling är...

  409. ...att någon sprider information
    i en myndighets namn.

  410. Man kapar ett konto
    eller skapar ett duplicerat konto.

  411. Vi inledde
    ett samarbete med Facebook och sa-

  412. -att vi behöver kunna
    prioritera såna förfrågningar-

  413. -om det skulle ske.

  414. Det är en dialog som vi har
    haft...och fortsätter att ha.

  415. Så om man märker att nån annan utger
    sig för att vara Åsele kommun-

  416. -då kan man höra av sig till oss, för
    vi kan prioritera en sån förfrågan-

  417. -det vill säga att rapportera
    ett förfalskat myndighetskonto.

  418. Det är ju det det handlar om,
    att kunna titta närmare på konton-

  419. -som utger sig för
    att vara myndighetsaktörer.

  420. Många tror att vi
    ska rapportera falska nyheter-

  421. -men det är inte det samarbetet har
    handlat om, utan det har handlat om-

  422. -att nån har utgett sig
    för att vara myndighetsaktör.

  423. Det här strider mot de
    flesta sociala plattformars villkor.

  424. Men en sån rapportering kan
    ibland ta tid, tid som inte finns-

  425. -och därför såg vi
    ett behov av ett sånt samarbete.

  426. Har man behov av ett sånt stöd
    hör man av sig till MSB.

  427. Det låter jättebra.
    Ett stort tack till dig.

  428. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Påverkan mot valet 2018

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många typer av yttre påverkan förekommer numera i samband med val. Hur kan kommunerna förbereda sig? Här presenterar Sebastian Bay från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sin analys. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Desinformation, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Val (statsvetenskap)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Demokratidagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Påverkan mot valet 2018

Många typer av yttre påverkan förekommer numera i samband med val. Hur kan kommunerna förbereda sig? Här presenterar Sebastian Bay från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sin analys. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Valsäkerhet - arbetssätt för kommuner

Hur jobbar man med valsäkerhet i Örebro kommun? Robert Österlund presenterar här en plan för att trygga valet 2018. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Rätt att rösta

Vilka är väljarna, och vilka röstar inte? Vilka skillnader finns mellan stad och landsbygd? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, presenterar statistik, analyser och förslag på insatser för att öka valdeltagandet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Öka valdeltagandet i Uppsala

Flerspråkiga demokratiambassadörer som står i nära kontakt med grupper med lågt valdeltagande ska få fler till valurnorna i Uppsala. Utvecklingsledaren Gro Hansen presenterar här en kartläggning och åtgärdsplan. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Öka valdeltagandet i Skärholmen

I Stockholmsförorten Skärholmen arbetas det intensivt med att sprida information om valet och vikten av att rösta. Alexandra Tecle från organisationen 127:s röster räknas visar film och berättar om valarbetet. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Utmaningar för kommuner och landsting

Sveriges kommuner och landsting kommer att ha flera orosmoln att hantera inom en snar framtid. Bland annat väntar en stor brist på arbetskraft, berättar Lena Langlet från SKL. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demokratidagen 2018

Jan Eliasson - det nya globala landskapet

Hur ser det ut i världen idag med mänskliga rättigheter, fred och utveckling? Jan Eliasson, tidigare FN:s vice generalsekreterare, ger här fyra anledningar till oro och fyra skäl till hopp. Inspelat den 14 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangör: SKL.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.