Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolanDela
  1. Vi har ett fritt skolval i Sverige.

  2. Mellanskolsegregation
    kan inte helt förklaras-

  3. -av boendesegregation.

  4. Tack så mycket. Kul att komma hit
    och prata lite om min forskning...

  5. ...om likvärdighet
    och förändringar i Sverige.

  6. Huvudfokus på presentationen-

  7. -är orsaker till minskad likvärdighet
    i den svenska grundskolan.

  8. Så här kommer jag att organisera
    min presentation.

  9. Först ska jag prata lite om
    vad vi menar med likvärdighet-

  10. -och sen visa vad som hänt
    med likvärdighet i Sverige-

  11. -under de senaste 20 åren.

  12. Sist lägger jag fram några möjliga
    orsaker till förändringar.

  13. När vi pratar om likvärdighet-

  14. -en generell beskrivning
    av likvärdighet-

  15. -består av de här tre punkterna:

  16. ...och skolan kompenserar för barn
    med ogynnsamma förutsättningar.

  17. Vad menar vi med det?

  18. Alla, oberoende av geografisk,
    sociala och ekonomiska förhållanden-

  19. -ska ha lika tillgång
    till utbildning.

  20. Det kan vi tänka på-

  21. -barnens sociala hembakgrund-

  22. -eller var man bor i landet
    ska inte spela någon roll.

  23. Utbildning inom skolväsendet ska vara
    likvärdiga inom varje skolform-

  24. -oavsett var i landet den anordnas.

  25. Mellanskolskillnaden
    ska inte vara stor.

  26. I utbildningen ska hänsyn tas till
    barns och elevers olika behov.

  27. Barn och elever ska ges stöd
    och stimulans-

  28. -så att de utvecklas
    så långt som möjligt.

  29. Det är skolans kompensatoriska
    uppdrag, kan man säga.

  30. Jag kommer att fokusera på
    förändringar-

  31. -i betydelsen
    i elevernas hembakgrund-

  32. -skolsegregation med avseende
    av betyg och presentationsnivå-

  33. -elevernas sammansättning och dess
    betydelse på skolprestation.

  34. Vad som hände i likvärdighet
    i svenska skolan...

  35. Här visar man familjebakgrundens
    betydelse för skolprestation.

  36. Man kan se att...

  37. Det är från 1988.

  38. 13 % av variationen
    i elevers medelvärde-

  39. -alltså betyg,
    förklaras av deras familjebakgrund.

  40. 2011 ökade det till 16 %.

  41. Den här beräkningen är baserad
    på årskurs nios elever-

  42. -alla elever i Sverige.

  43. Vi ser att det kan vara
    en indikator till att skolan-

  44. -inte klarar lika bra som förut-

  45. -sitt kompensatoriska uppdrag.

  46. Det är ju en ökande trend.

  47. När man tittar på skillnaderna
    i betyg mellan skolorna-

  48. -ser vi att...

  49. ...fem, nästan sex procent
    variationer i betyg-

  50. -kan förklaras av
    vilken skola man går på.

  51. Från 1988 så har det ökat med 12,7 %.

  52. Vad kan det betyda?
    Hur ska vi tolka den ökande trenden?

  53. Det kan vara så
    att vissa typer av skolor-

  54. -tenderar att sätta högre betyg-

  55. -till sina elever än vad som
    förväntas utifrån nationella prov.

  56. Det kan också vara så
    att lärarkompetens-

  57. -och undervisningskvalitet varierar
    i olika skolor-

  58. -så att variationen ökar.

  59. Det är andra skolrelaterade faktorer
    som skolklimat-

  60. -och skolans inriktning
    till akademiska prestationer-

  61. -som också kan ha betydelse när vi
    försöker förklara den ökande trenden.

  62. Mellanskolskillnad i betygen-

  63. -kan vara en indikator
    till skolsegregation.

  64. När vi tittar på skillnaden i
    elevernas sammansättning på skolorna-

  65. -så använder vi föräldrarnas
    utbildningsnivå.

  66. Där ser vi också en ökande trend,
    från 7,8 % år 1998-

  67. -till 10,2 %.
    Det är 10,2 % av skillnaden-

  68. -i elevers sammansättning-

  69. -som kan förklaras av
    var man går i skolan.

  70. Vi fortsätter att titta på samband
    mellan skolprestation-

  71. -och elevernas sammansättning.

  72. Det är 1998 var 56 %-

  73. -av mellanskolskillnad
    i skolprestation-

  74. -som kan förklaras
    av elevernas sammansättning.

  75. 2011 ökade det till 74 %.

  76. Olika elevsammansättning
    kan skapa olika lärandemiljöer.

  77. Kamrateffekterna, interaktion
    mellan lärare och elever-

  78. -kan se väldigt olika ut
    på olika skolor.

  79. Bra lärare tenderar också
    att söka sig till bättre skolor.

  80. Det kan skapa kopplingar
    mellan skolprestation-

  81. -och elevernas sammansättning.

  82. I samhällsdebatten
    och i media och forskning-

  83. -kan man ofta läsa eller höra
    olika möjliga förklaringar.

  84. Vi ser att kanske är det så-

  85. -att skolreformer under de senaste
    20-30 åren i Sverige-

  86. -till exempel decentralisering-

  87. -och fritt skolval
    och fri skolreform-

  88. -och nya betygsystem-

  89. -kan orsaka den trenden
    som jag har presenterat.

  90. Det kan också vara så att
    undervisningsformen har ändrats.

  91. Eleverna krävs i högre grad
    att ha eget ansvar-

  92. -i sitt eget lärande.

  93. "Eget arbete" klarar inte
    alla elever lika bra.

  94. Där skapar man skillnaderna.

  95. Sen har vi
    en generell samhällsförändring.

  96. Boendesegregationen ökar,
    inkomstskillnaderna ökar-

  97. -så det kan vara en förklaring.

  98. Sen kommer vi till skolans förmåga
    att kompensera-

  99. -olika elevers behov.

  100. Den har försämrats.

  101. På ett mer konkret sätt-

  102. -hur kan det fria skolvalet-

  103. -eller boendesegregering
    ge minskad likvärdighet?

  104. Kan de minskade likvärdigheterna
    och den ökade skolsegregationen-

  105. -förklaras av det fria skolvalet-

  106. -eller förklaras
    av boendesegregationen?

  107. Vi har två mekanismer här.

  108. Den första mekanismen
    när man tittar på skolvalet-

  109. -så väljer elever
    med olika hembakgrund skolor.

  110. Det valet kan orsaka det.

  111. Den andra mekanismen
    är boendesegregation.

  112. När skillnaderna mellan
    bostadsområden ökar-

  113. -så ökar skillnaden mellan skolorna.

  114. Där kan man tänka sig
    att om ett skolsystem-

  115. -har en närhetsprincip
    när man rekryterar sina elever-

  116. -så är mellanskolskillnaden-

  117. -helt beroende på boendesegregation.

  118. Nu har vi
    det fria skolvalet i Sverige.

  119. Mellanskolsegregation
    kan kanske inte helt förklaras-

  120. -av boendesegregation.

  121. Det kan vara involverat
    med nån annan faktor.

  122. Så här tänker vi:
    hur kan vi studera orsaken?

  123. När vi tänker på
    de två olika mekanismerna-

  124. -om vi kan ha
    ett parallellt skolsystem i Sverige-

  125. -där den ena tillåter skolval
    och den andra inte-

  126. -det är bara närhetsprincip som
    gäller, kan vi jämföra systemen.

  127. Vi kan se skillnaderna
    när man kontrollerar-

  128. -bostadsområdenas sammansättning.

  129. Om skillnaderna är kvar-

  130. -kan skillnaden
    förklaras av skolvalet.

  131. Ha det...

  132. ...tänket i huvudet.

  133. Det är två parallella system.

  134. Vi gjorde faktiskt
    ett parallellsystem.

  135. I den fiktiva skolan-

  136. -skapade vi ett system-

  137. -där alla elever
    går till skolan nära sitt hem.

  138. Vi skapade ett sånt system.

  139. Det jämförde vi med faktiska skolor.

  140. Jag kan inte prata så detaljerat
    om hur vi skapade dem-

  141. -men det kan vi diskutera senare.

  142. Vi ser att...

  143. På vänster sida är de...

  144. De är de fiktiva skolorna
    med enbart närhetsprincip-

  145. -när de väljer skolor.

  146. Den högra sidan är vad vi har,
    här i Sverige.

  147. Den faktiska skolan.

  148. Då ser vi att...

  149. Vi tittar på olika typer av kommuner.

  150. Vi delade de tre storstäderna-

  151. -Stockholm, Göteborg och Malmö
    som metropolitan-

  152. -och sen storstäderna
    och små kommuner.

  153. Vi jämförde mellanskolskillnaden
    med den fiktiva skolan-

  154. -och den faktiska skolan.

  155. Vi ser att på de faktiska skolorna-

  156. -minskade den
    övergripande trenden något.

  157. De svarta linjerna
    är den övergripande trenden.

  158. Det minskar särskilt i storstäderna.

  159. Det gäller förändringar
    i variation mellan skolorna-

  160. -med avseende
    på föräldrars utbildningsnivå.

  161. När vi tittar på den faktiska skolan
    finns en något ökande trend.

  162. Den övergripande trenden är något
    ökande. Den är ganska stabil.

  163. Men när man tittar på storstäder-

  164. -och de små landsbygdskommunerna-

  165. -är det en ökande trend.

  166. Till mellanskolskillnaderna
    med avseende på-

  167. -elevernas migrationsbakgrund,
    där ökar det något-

  168. -i storstädernas fiktiva skola.

  169. Om man tittar på den faktiska skolan
    ökar den övergripande trenden.

  170. Mellanskolskillnad i avseende
    av migrationsbakgrund ökar-

  171. -särskilt för storstäderna.

  172. Förändring
    i mellanskolskillnad i betyg-

  173. -ser man en väldigt stor skillnad.

  174. För den fiktiva skolan
    har vi en inte tydlig trend-

  175. -för förändringar. Men storstäderna
    har väldigt stor skillnad.

  176. Det är mycket stor skillnad i
    betygsnivå på de faktiska skolorna.

  177. Det kanske är så att ambitiösa barn-

  178. -med lågutbildade föräldrar
    och migrationsbakgrund-

  179. -söker sig till bättre skolor
    utanför deras boendeområde.

  180. Då är det så att skolans
    elevsammansättning-

  181. -kanske minskar skillnaden-

  182. -men det ökar prestationsskillnaden.

  183. När man kontrollerar,
    när man tar hänsyn till-

  184. -föräldrars utbildningsbakgrund
    och elevernas migrationsbakgrund-

  185. -ser man att i den fiktiva skolan
    är skillnaderna helt borta.

  186. Men skillnaderna
    i de faktiska skolorna-

  187. -finns fortfarande kvar.

  188. Trenden är ökande
    och segregationen står kvar.

  189. Det är i stort sett-

  190. -i de tre storstäderna
    och lite på landsbygden.

  191. Då kan jag skippa den här...

  192. Vi ser att...

  193. Hur kan vi förklara de ökande
    trenderna i skolsegregationen?

  194. Det är skolvalet,
    det fria skolvalet-

  195. -har bidragit
    till den ökade skolsegregationen-

  196. -samt boendesegregation.

  197. De båda faktorerna spelar roll.

  198. Men ni såg i den sista bilden
    att vi fortfarande har kvar...

  199. Skillnaderna förklaras inte med...

  200. ...föräldrarnas utbildnings-
    och migrationsbakgrund.

  201. Det kan vara en indikator på-

  202. -att det är andra faktorer
    som ligger bakom-

  203. -som vi inte har tagit hänsyn till.

  204. Det kan vara skolkultur,
    undervisningspraktiken-

  205. -och professionalismen inom skolan.

  206. Det finns kvar där.

  207. Här finns lite litteratur
    som man kan titta på.

  208. Tack så mycket.

  209. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Rockys osynliga skada

När Rocky är nio år ramlar hon och slår sig i huvudet. Händelsen förändrar hennes liv helt. Hon blir ett av de barn som varje år drabbas av förvärvad hjärnskada och idag lider hon av hjärntrötthet. Med en bristande förståelse från Rockys omgivning har kampen för att återgå till livet varit lång och inte förrän fem och ett halvt år efter skadan kunde hon återgå till sina studier.