Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnaderDela
  1. Om man riktar stöd universellt,
    når vi dem som behöver det?

  2. Eller når vi jätteengagerade
    föräldrar som gillar att gå på kurs?

  3. Jag har utgått ifrån frågeställningen
    hur föräldraskapsstöd kan bidra till-

  4. -att utjämna skillnader
    i barns uppväxtvillkor och hälsa.

  5. Som har nämnts tidigare har Göteborgs
    stad en långsiktig satsning-

  6. -som ska minska skillnaderna
    mellan Biskopsgården och Askim t.ex.

  7. Mellan olika stadsdelar.
    Ett av målen är-

  8. -att alla vårdnadshavare
    i Göteborg ska erbjudas föräldrastöd.

  9. Föräldraskapsstöd är det
    som tidigare kallades föräldrastöd.

  10. Det ändrades när Myndigheten för
    familjerätt och föräldraskapsstöd-

  11. -tog över ansvaret för föräldrastöds-
    arbetet från Folkhälsomyndigheten.

  12. Oj.

  13. Det här målet har funnits
    på nationell nivå sen 2009-

  14. -när man formulerade strategin
    om ett utvecklat föräldrastöd.

  15. På nationell nivå.

  16. Då fick Folkhälsoinstitutet
    i uppdrag att fördela medel-

  17. -till kommuner och lärosäten-

  18. -för studier
    kring universellt föräldrastöd.

  19. Så det är så vårt forskningsprojekt
    har finansierats.

  20. Jag tycker
    att strategins målsättning-

  21. -att ge föräldrar kunskap
    om barns hälsa och utveckling-

  22. -och stötta sociala nätverk-

  23. -och att öka andelen barn
    med goda föräldrarelationer-

  24. -och därigenom öka barnens
    möjligheter till god hälsa...

  25. Och att erbjuda det till alla.

  26. Inte välja ut föräldrar
    av nåt särskilt skäl.

  27. Det är ett svar på frågan
    som jag inledde med.

  28. Det finns olika former
    av universellt stöd på kommunal nivå.

  29. Det kan vara individuell rådgivning,
    en föräldratelefon dit man kan ringa-

  30. -och rådgöra med nån.

  31. Föreläsningar där föräldrar
    får komma och lyssna på nån.

  32. Mötesplatser för föräldrar. Öppna
    förskolan är ett exempel på det.

  33. Och en föräldrahemsida.
    Många kommuner har på sin webbplats-

  34. -en sida där man kan hitta
    olika former av stöd-

  35. -och länkar vidare till information.
    Och ledarledda grupper.

  36. De här formerna av stöd existerar
    parallellt på kommunal nivå-

  37. -och erbjuds av kommunen, hälso- och
    sjukvården, ideella organisationer-

  38. -och trossamfund.

  39. Och föräldrastöd kan erbjudas
    på olika nivåer.

  40. Universellt stöd är det
    som jag kommer att prata om i dag.

  41. Till skillnad från riktat stöd,
    som är selektivt och indikerat.

  42. Universellt stöd erbjuder man
    till alla föräldrar.

  43. Inte av nån särskild anledning.
    Man söker det om man önskar.

  44. Man riktar nåt selektivt
    med anledning av en riskfaktor.

  45. Att folk bor i ett särskilt område
    eller att det finns ett missbruk.

  46. När det är indikerat, handlar det om
    grupper där det finns symtomnivåer-

  47. -eller problem på nåt sätt.

  48. Det har funnits diskussioner om
    vad som är bäst, mest ansvarsfullt-

  49. -och ekonomiskt.

  50. De som förespråkar att man ska
    rikta stöd till vissa grupper-

  51. -brukar göra det utifrån
    att man kan uppnå större effekter.

  52. När det finns större problem, finns
    det en större förändringspotential.

  53. Men om man riktar stöd universellt,
    når vi dem som behöver det?

  54. Eller når vi jätteengagerade
    föräldrar som gillar att gå på kurs?

  55. Men man kan argumentera
    att det är svårt att förutse-

  56. -vilka som kommer att utveckla
    problem om man vill förebygga.

  57. Så även om man vet att den här
    riskfaktorn innebär en förhöjd risk-

  58. -för att få psykisk ohälsa, kanske
    den här gruppen bär på riskfaktorn.

  59. Där har vi en del
    av dem som utvecklar psykisk ohälsa.

  60. Men merparten av dem som gör det
    sitter i resten av lokalen.

  61. Och dem når vi inte om vi riktar.
    Är ni med på det resonemanget?

  62. En annan fördel med
    att rikta stöd universellt är-

  63. -att det är mindre stigmatiserande.

  64. Man har sökt upp det själv
    och inte blivit utvald.

  65. Det föräldrastöd som jag har forskat
    på, som är den nationella strategin-

  66. -är det som har en universell ansats.
    Det kommer jag att prata vidare om.

  67. Konsensus har blivit...

  68. ...att det bästa är att...

  69. Att rikta sig till alla nivåer.
    För riktar man stödet universellt-

  70. -kan man få små effekter, eftersom
    det finns en lägre problemnivå-

  71. -när man riktar generellt, men man
    når fler. Då får man en sorts effekt.

  72. Riktar man det till en mindre grupp,
    kan man få effekter på de färre.

  73. Men ska man rikta stöd universellt,
    gäller det att nå tillräckligt många-

  74. -för att de sammanlagda små
    effekterna ska bli lika stora-

  75. -som den större effekten
    för få personer.

  76. Mot bakgrund av det tänkte jag
    presentera några relevanta fynd-

  77. -utifrån vad vi vet utifrån studier
    som vi har gjort på institutionen-

  78. -och studier som genomfördes när
    Folkhälsomyndigheten fördelat medel.

  79. Men även från forskningsläget
    i övrigt.

  80. De studier som vi har gjort... Det är
    jag och min kollega Elin Alfredsson-

  81. -och Ulf har varit involverad.

  82. Vi har tittat på föräldrars intresse
    för kännedom om universellt stöd-

  83. -och deltagande i och effekter av
    ledarledda grupper för föräldrar.

  84. Jag intresserar mig för universellt
    föräldrastöd till tonåringar-

  85. -för att det inte har funnits mycket.

  86. Öppen förskola och bvc
    är riktat till småbarnsföräldrar.

  87. Men jag känner igen
    att ju större barnen blir-

  88. -desto mindre involverad
    blir man som förälder.

  89. Universellt stöd har riktat sig till
    ungdomen när barnen är i tonåren.

  90. Jag har varit nyfiken på vad
    föräldrar till tonåringar vill ha.

  91. När är de intresserade av stöd?

  92. Vilka faktorer är det
    som påverkar det?

  93. Det vi har sett är
    att intresset är större än utbudet.

  94. Det avtar inte med barnens ålder.

  95. Utan... Jag blev faktiskt förvånad
    över att föräldrar till tonåringar-

  96. -var så pass intresserade av stöd
    som har varit utformat...

  97. Stödet som har funnits har varit
    riktat till småbarnsföräldrar.

  98. Men föräldrar till tonåringar
    är nästan lika intresserade.

  99. Vissa former finns det
    ett lika stort intresse för hos dem.

  100. Föräldrar till tonåringar tycker att
    stödet är viktigast under tonåren.

  101. 82 % säger att det är då det är
    viktigast att erbjudas föräldrastöd.

  102. Vi har också sett...

  103. ...att de mer intensiva stödformerna
    är mindre påverkade av social status.

  104. Där har vi inte sett nån skillnad
    jämfört med stöd som riktas mer...

  105. De lättare formerna,
    som föreläsningar och seminarier-

  106. -där ser vi
    att det är folk med högre utbildning-

  107. -och som har en sysselsättning
    som intresserar sig för det.

  108. Vi ser även här att det är mammor
    som är mer intresserade än pappor.

  109. De är mer intresserade
    av föräldrastöd.

  110. Förmodligen för att de ofta har
    och tar ett större ansvar för barnen.

  111. Ett undantag är en webbsida där
    intresset är lika stort hos pappor.

  112. Och bland tonårsföräldrar är pappor
    lika intresserade av en stödtelefon.

  113. Så det kan ge en bedräglig känsla
    när man har gjort en föreläsning-

  114. -och det kommer mycket folk.
    Men det är en bedräglig känsla.

  115. För det är de mer intensiva formerna
    som intresserar-

  116. -oavsett social status.

  117. Föräldrar till tonåringar
    är generellt lika intresserade.

  118. Och vi ser ett starkt intresse för
    individuell rådgivning.

  119. Och att intresset för
    de mer intensiva formerna-

  120. -ledarledda grupper
    och individuell rådgivning-

  121. -är starkast när de själva
    har symtom på ångest.

  122. Eller när de tycker
    att deras barn inte mår bra.

  123. Emotionella problem
    eller hyperaktivitet.

  124. Eller när de tycker
    att problemen blir svårhanterliga.

  125. Och när de tycker att ungdomen
    inte berättar saker hemma.

  126. Då är de mer intresserade av stöd.

  127. Sen underströk de... Vi undersökte
    stödet med telefonintervjuer.

  128. Vi har ringt föräldrar och frågat
    vad de skulle vara intresserade av.

  129. En fråga var öppen. "Vad mer skulle
    du kunna vara intresserad av"-

  130. -"än det som jag räknat upp?"

  131. Då sa många att de var intresserade
    av ett diskussionsforum.

  132. Ett forum där de hade möjlighet att
    träffa andra och dela erfarenheter.

  133. Som jag sa är intresset
    väldigt mycket större än utbudet.

  134. Många sa som svar på den öppna
    frågan: "Vart ska man vända sig?"

  135. Så många är intresserade.
    Men få känner till att det finns.

  136. Det var många som inte kände till
    webbsida och föräldratelefon.

  137. Den telefonen var tonårspappor och
    tonårsmammor lika intresserade av.

  138. Det kände de inte till att det fanns.

  139. 70 % var intresserade av en webbsida.

  140. 7 % kände till att det fanns en
    i den kommun där de bodde.

  141. Föräldratelefon
    var 59 % intresserade av.

  142. När det fanns tillgängligt
    där de bodde, kände 3 % till den.

  143. Där finns det lite att göra.
    Det kan vara annorlunda nu.

  144. Det är några år sen som vi genomförde
    telefonintervjuerna.

  145. Men om man vill nå ut med vilket stöd
    som finns-

  146. -kan det vara trösterikt att
    det finns intresse för en hemsida.

  147. När vi gjorde telefonintervjuerna då-

  148. -fanns det inga könsskillnader
    mellan föräldrar till yngre barn.

  149. Men det kan ha varit en kohorteffekt.

  150. Det är några år sen. De föräldrar
    som hade tonåringar då var äldre.

  151. Så det kanske är en generationsfråga.

  152. Och att folk... Jag kan tänka mig
    att man skulle få ännu högre siffror-

  153. -om man frågar föräldrar
    som har yngre barn nu.

  154. Vi ser också att föräldrar
    som är intresserade av stöd-

  155. -har en större tendens att söka
    information om uppfostran på nätet.

  156. Så en webbsida är en bra kanal
    att nå dem.

  157. Men man får kombinera det med
    att söka upp folk aktivt också.

  158. Om man vill utjämna skillnader,
    ska man erbjuda stöd-

  159. -till alla föräldrar
    under hela barnets uppväxt.

  160. I olika format och på olika nivåer.

  161. Och använda skola och vårdcentral
    som informationskanaler.

  162. Tack så mycket för mig!

  163. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjesociologi, Föräldraskap, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.