Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Vem bestämmer hur faderskap ska göras?Dela
  1. På öppna förskolan funkar det
    att sitta i ring och sjunga allsång.

  2. På andra platser
    är andra ideal rådande.

  3. Nu ska vi prata om... "Vem bestämmer
    hur faderskap ska göras?"

  4. -Scenen är din.
    -Tack så mycket.

  5. Före lunch
    fick vi höra om skolans värld-

  6. -och vilket ansvar personalen har
    för att eleverna ska ha det bra.

  7. Nu riktar vi fokus på föräldrar.
    Det föräldrar får höra är-

  8. -att föräldern är
    den viktigaste för barnet.

  9. Det finns en god intention i det.

  10. Vi vet att föräldrastöd
    kan ha en viktig funktion-

  11. -både för enskilda barn
    och samhället.

  12. Föräldraskapsstöd bygger på att den
    enskilda föräldern kan behöva stöd-

  13. -för att bli
    en så bra förälder som möjligt.

  14. Men är vi nånsin intresserade av
    föräldrar i sig själva?

  15. Eller ser vi föräldrar
    som verktyg för att få hållbara barn?

  16. Verktyg för
    att få goda samhällsmedborgare.

  17. Eller är vi
    intresserade av föräldrarna själva?

  18. Jag ska rikta fokus mot den grupp
    av föräldrar som vi kallar pappor.

  19. Jag ska ha en "split vision".

  20. Jag ska dels prata om föräldrar
    i relation till sina barn-

  21. -men också att deras erfarenheter
    är viktiga för dem själva.

  22. När det gäller intresset för pappor
    från politiker och forskare-

  23. -har det varit
    ett jämställdhetspolitiskt projekt.

  24. Staten har arbetat för att mammor
    och pappor ska ha samma villkor.

  25. Dagens mammor och pappor i Sverige
    har samma lagstadgade rättigheter.

  26. Det finns
    en könsneutral föräldraförsäkring.

  27. Barnomsorgen är offentligt utbyggd
    och subventionerad.

  28. Svenskar har, i ett internationellt
    perspektiv, goda möjligheter-

  29. -att balansera individuella önskemål
    och arbetslivet-

  30. -med familjen och barnens behov.

  31. När det gäller papporna
    visar attitydundersökningar-

  32. -att pappor vill hitta en balans
    mellan arbetsliv och familjeliv.

  33. Det är nåt som ofta lyfts fram
    i forskningsstudier.

  34. Många gånger när pappor
    är med i intervjustudier-

  35. -är urvalet inte representativt
    för alla pappor i Sverige.

  36. Ofta är det medelklasspappor
    som har intervjuats.

  37. Mindre privilegierade pappor
    har inte kommit till tals.

  38. Studierna indikerar
    att både kön och klass-

  39. -påverkar föräldraskapets villkor,
    men de är inte tillräckliga.

  40. Om vi ska förstå
    vad som händer i närmiljön-

  41. -och hur ansvar förhandlas,
    måste vi titta mer på plats.

  42. Det har jag gjort i den här studien.

  43. Platsens betydelse för pappor
    har varit central.

  44. Hur påverkas faderskapet av
    de platser man befinner sig på-

  45. -och de människor man möter där? Jag
    har inspirerats av etnografisk metod.

  46. Jag har observerat och intervjuat
    ett tjugotal pappor.

  47. En del av intervjuerna
    har varit som stadsvandringar.

  48. De har fått visa vad olika platser
    betyder och vad man gör där.

  49. Om man vill få en mer ingående
    beskrivning av metoden-

  50. -finns det en referens till en bok
    där jag har beskrivit metoden mer.

  51. Det är viktigt att understryka
    att jag som forskare och som kvinna-

  52. -inte har haft tillträde till
    alla platser som papporna talar om.

  53. Jag har inte gjort observationer-

  54. -vid några av de moskéer
    som ligger i stadsdelen-

  55. -även om det är platser
    som papporna beskriver som viktiga.

  56. Men jag har försökt
    hitta en variation i platserna.

  57. En del riktar sig till föräldrar
    och barn, som öppna förskolan-

  58. -men också mer offentliga miljöer,
    som bibliotek och kaféer.

  59. Det är en kvalitativ studie, så
    mina resultat kan inte generaliseras.

  60. Jag kan inte säga: "Så här
    tycker pappor i Biskopsgården."

  61. Men det var intressant
    att se variationen i berättelserna-

  62. -i ett avgränsat område.

  63. I jämlikhetsrapporten,
    som ges ut av Göteborgs stad-

  64. -lyfter man fram att villkoren ser
    olika ut mellan Göteborgs stadsdelar.

  65. Men den här studien visade att det
    även finns skillnader inom områden.

  66. För stadsdelen Biskopsgården
    anger jämlikhetsrapporten-

  67. -att invånarna upplever mer otrygghet
    jämfört med andra stadsdelar.

  68. När jag var där tecknades i media
    en negativ bild av Biskopsgården-

  69. -som en otrygg och farlig stadsdel.
    Dödsskjutningen vid Vår krog-

  70. -var en av de händelser som ägde rum
    när jag gjorde mina observationer.

  71. Det påverkade mina intervjuer,
    det som papporna pratade om.

  72. En del pappor kände inte
    personligen så stor oro-

  73. -men de blev ifrågasatta
    av folk som bodde nån annanstans.

  74. "Hur kan du bo där? Är det verkligen
    säkert för dina barn?"

  75. Flera av papporna har aktivt valt
    att bo i Biskopsgården.

  76. Man vill bo kvar.
    Det finns positiva saker där.

  77. Man vill ge sina barn en uppväxt
    där man visar-

  78. -att vi människor
    lever på olika sätt.

  79. Det finns ett bra serviceutbud,
    med vårdcentral och öppen förskola.

  80. Det finns bra kommunikationer
    och vackra grönområden.

  81. Trygghet kan vara mer
    än avsaknad av kriminalitet.

  82. En av papporna låter sin sexåriga son
    gå själv till närbutiken.

  83. "Min son tycker att det är roligt
    att få hjälpa till."

  84. "Det är inga
    farliga trafikerade vägar här."

  85. "På förra stället vi bodde
    behövde man korsa en bilväg."

  86. "Här känns det tryggt.
    Barnen kan vara ute själva."

  87. Det som väger in i tryggheten är
    hur närmiljön ser ut.

  88. En annan pappa säger: "Vi kom
    till Sverige för att slippa det här."

  89. "Våra barn ska kunna vara trygga."

  90. "De första åren var det bra,
    men nu har nåt hänt."

  91. "Nu har många här problem. Polisbilar
    kommer och hämtar personer."

  92. "Det skjuts. Det vill jag inte ha."
    Familjen skulle vilja byta stadsdel.

  93. De känner otrygghet
    i området där de bor.

  94. Men de känner sig trygga när barnen
    är på innergården och leker.

  95. Där har de uppsikt över barnen
    från köksfönstret.

  96. Upplevelsen av trygghet
    i Biskopsgården kan se olika ut.

  97. Man kan skilja på
    stadsdel, grannskap och mikroplatser.

  98. Stadsdelen är
    den administrativa konstruktionen.

  99. Grannskapet är avgränsade delar-

  100. -och mikroplatserna är de ställen
    som ligger nära där man bor.

  101. I de flesta fall beskriver papporna
    mikroplatserna som trygga.

  102. Man har koll.

  103. Man känner
    de som bor i området och i huset.

  104. Grannskapen kan vara mer osäkra.

  105. Det beror på
    vilka personer som dyker upp där.

  106. Man påverkas av yttre saker.
    Om man hör en helikopter-

  107. -går man in på gp.se
    och ser om det har hänt nåt.

  108. Många av papporna vill skapa
    en nyanserad bild av stadsdelen.

  109. Man lyfter fram det positiva.
    Samtidigt överskuggas det av en oro.

  110. "Får mina barn en bra uppväxt här?
    Är skolorna tillräckligt bra?"

  111. "Kan jag lita på
    det medierna skriver? Gör jag rätt?"

  112. Vad är det då man ska göra som pappa?

  113. "Mina barn ska vara stolta över mig."

  114. "De ska se att jag jobbar,
    och inte lever på samhället."

  115. "Det hänger på pappan hur barnen
    blir. De ska göra som jag."

  116. Men allt blir ju inte
    som man har tänkt sig.

  117. Många har ju den här bilden av att
    man är väldigt viktig som förälder.

  118. "Jag vill verkligen ha ett arbete."

  119. "Jag vill kunna göra saker
    med barnen. Nu har vi inte råd."

  120. "Jag har min frus jobb nu,
    men jag vill hellre arbeta."

  121. Att ha ett arbete
    är viktigt för människor-

  122. -för självbilden och ekonomin.

  123. Vi vet
    att arbetslöshet leder till ohälsa.

  124. Papporna i min studie har haft
    olika position på arbetsmarknaden.

  125. Det är stor skillnad mellan pappor
    födda i Sverige och utanför Europa.

  126. Det är svårt för personer
    födda utanför Europa att få arbete.

  127. I intervjuerna med papporna
    som saknar arbete-

  128. -pratar man mycket
    om känslan av exkludering.

  129. Förvärvsarbete fyller
    flera faderskapsfunktioner.

  130. Både att kunna försörja barnen
    och att vara en rollmodell.

  131. Att visa hur man gör som vuxen.

  132. Man vill att ens barn
    ska bli goda samhällsmedborgare.

  133. Ett annat återkommande tema är-

  134. -att föräldraledighet är
    nåt naturligt, nåt man bara gör.

  135. En pappa hade varit föräldraledig
    i fem månader.

  136. Jag frågade varför de
    hade fördelat föräldraledigheten så.

  137. "Vi tänkte inte så mycket på det.
    Det är så vi gör i Sverige."

  138. "Först är mamman hemma, sen pappan.
    Jag gör som de flesta pappor."

  139. Papporna som berättar om det här
    är oftast ganska välutbildade.

  140. Det är medelklasspappor, som ser
    föräldraledigheten som självklar.

  141. Man gör det utan
    att reflektera så mycket.

  142. Andra pappor är också
    hemma mycket med barnen-

  143. -men på grund av arbetslöshet.

  144. En pappa på öppna förskolan
    satt på golvet och sjöng och lekte.

  145. Han uppfyller bilden av
    det moderna föräldraskapet.

  146. Men han hade ambivalenta känslor.
    Det är fint att vara med barnen-

  147. -men han är frustrerad, och vill
    jobba med det han är utbildad för.

  148. "Jag fick ett jobb ett tag,
    men sen förlorade jag det."

  149. Det är positivt att vara med barnen,
    men det är inte hans förstahandsval.

  150. I dag finns det olika normer och
    ideal om faderskap och maskulinitet.

  151. De olika bilderna
    fungerar olika bra i olika miljöer.

  152. På öppna förskolan funkar det
    att sitta i ring och sjunga allsång.

  153. På andra platser...
    Det kan vara i de sociala nätverken-

  154. -eller bland den utvidgade familjen
    eller på arbetsplatsen-

  155. -är andra ideal rådande,
    till exempel försörjarpappan.

  156. Papporna i min studie har
    olika möjlighet att få erkännande-

  157. -för den pappa de vill vara eller är.

  158. Professionella personer
    har inte alltid förstått-

  159. -deras sätt att vara pappa
    eller organisera familjelivet.

  160. De kan ifrågasätta att bara
    de biologiska föräldrarna är viktiga.

  161. "Vi bor med släktingar. Faster
    och farbror är minst lika viktiga."

  162. "De kan göra det jag gör."

  163. De kan ifrågasätta
    uppdelningen av föräldraledigheten.

  164. "Varför finns det bara ett rätt sätt
    att göra faderskapet på?"

  165. I år är det valår,
    om nån har missat det.

  166. Det påverkar samhällsdebatten.

  167. Vi kommer att få höra en hel del
    om problemen i våra förorter.

  168. En del kommer att kräva
    eller presentera snabba lösningar.

  169. "Vad gör vi åt exkludering
    eller religiös extremism?"

  170. "Hur får vi föräldrar
    mer engagerade i sina barns liv?"

  171. Min studie ger inga enkla lösningar.

  172. Men mina resultat understryker vikten
    av att förstå föräldrars villkor-

  173. -på mesonivå,
    det som sker i närområdet.

  174. Vardagslivets utformning är inte
    bara en rationell individualism-

  175. -där vi kan försöka förstå
    hur individen fattar beslut.

  176. Vi kan inte heller
    bara jobba med strukturen.

  177. Vissa saker...
    Som presentationen före lunch.

  178. Lagändringar kan ju
    leda till positiva förändringar.

  179. Men vi måste också
    titta på det som sker i närmiljön.

  180. Det är
    i fältet mellan individ och samhälle-

  181. -som familjeliv, föräldraskap och
    barndom - det är där det utformas.

  182. Det blev tydligt genom studien
    hur viktiga sociala nätverk är-

  183. -när det gäller normer och ideal.

  184. Och dialogen som finns mellan
    olika aktörer i lokalsamhället.

  185. Olika professionella grupper,
    personer i föreningslivet...

  186. Man möts för att kunna ge,
    i det här fallet pappor, erkännande.

  187. Man kan växa
    och känna att det man gör är okej.

  188. I det kan det skapas möten
    för att kanske tänka om.

  189. Man ser
    att man kan göra på olika sätt.

  190. Det finns inte ett enda rätt sätt.

  191. Det är när vi gör det här som vi
    kan få en bättre förståelse för-

  192. -hur vi kan stötta pappor - i sig
    själva och i relationen till barnen.

  193. Tack för att ni lyssnade.

  194. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Differentiell psykologi, Fadersrollen, Familjesociologi, Föräldraskap, Genusfrågor, Mansfrågor, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Idol-Bori

Tusentals barn och ungdomar drömmer om att få vara med i talangtävlingen Idol. Men hur är det egentligen att vara med? Bori Shoyebos unika röst gjorde honom snabbt till en publikfavorit. Han är 16 år och kom utan föräldrar till Sverige. Hans medverkan har förändrat hans liv. Från att vara helt okänd har han plötsligt blivit kändis. Bori lever sin dröm. Men inget är givet - varje vecka riskerar han att åka ut ur tävlingen.