Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Barnens roll i familjemigrationenDela
  1. Även om föräldrarna försöker tala
    per telefon eller Skype-

  2. -så vill inte barnen prata
    med föräldrarna.

  3. Och då är det svårt
    att ge omsorg på distans.

  4. Tack så mycket för att vi fick komma.

  5. Att vi är två betyder inte att vi
    ska prata dubbelt så länge.

  6. Vi förstår ansvaret
    med att vara sist ut.

  7. Egentligen borde vi ha varit tre,
    för det första namnet ni ser-

  8. -är Ingrid Höjer. Hon är
    projektledare i vårt projekt.

  9. I dag ska vi prata utifrån
    det här forskningsprojektet-

  10. -som vi har hållit på med i tre år,
    med stöd från FORTE.

  11. I relation till andra presentationer
    det viktigt att notera-

  12. -att det är, som Björn har sagt,
    ett av de exempel-

  13. -där vi pratar om invandring och
    migration som nåt icke homogent-

  14. -utan
    som nåt varierat och annorlunda.

  15. Vi tittar på migration inom ramen
    för den fria rörligheten-

  16. -där EU-medborgare
    från nya medlemsländer-

  17. -som Polen och Rumänien,
    men också andra länder-

  18. -kommer till bland annat Sverige för
    att arbeta och försörja sin familj.

  19. För att bygga ett nytt hus, investera
    i barnens utbildning, o.s.v.

  20. Projektets teoretiska utgångspunkt
    handlar-

  21. -om många olika processer
    och företeelser-

  22. -som t.ex. "Vad är mobilitet
    inom EU?" och "Hur regleras den?"

  23. Vi tittar också på en viktig aspekt,
    nämligen att man även inom EU-

  24. -kan prata om
    transnationella familjer.

  25. Och också processer
    som på olika sätt-

  26. -sätts inom ramen
    för välfärds- och migrationsregimer-

  27. -där policyn och politiker
    på olika sätt-

  28. -kan sätta förutsättningar
    för människors mobilitet.

  29. I projektet som vi diskuterade
    utifrån-

  30. -så aktualiserades frågor som: Vilka
    institutionella förutsättningar-

  31. -finns det för föräldrar att organ-
    isera och ge omsorg till sina barn-

  32. -som stannar i hemlandet,
    medan föräldrarna jobbar i Sverige?

  33. Och den andra aspekten är: Vilka
    är föräldrarnas egna strategier-

  34. -för att organisera omsorg? Projektet
    baseras på en del empiriskt material-

  35. -och i dag ska vi fokusera
    på intervjuer med föräldrarna.

  36. Vi träffade föräldrar som har jobbat
    föräldrar som jobbar i Sverige-

  37. -och som
    började sin arbetskarriär här-

  38. -genom att lämna sin familj
    i Rumänien och Polen.

  39. Det som är väldigt framstående
    är att alla utgår på något vis-

  40. -från sina egna barn.

  41. Barnens närvaro är påtaglig i anled-
    ningen till att komma till Sverige.

  42. När vi försöker sätta på oss
    de här barnperspektivögonen-

  43. -så kan vi aktualisera
    många olika frågor.

  44. Sker familjemigrationen
    på barnens villkor?

  45. I vilken mån
    deltar barnen i beslutet-

  46. -att hela familjen ska migrera,
    även barnen-

  47. -eftersom de flesta barn ansluter
    till föräldrarna.

  48. Hur påverkas relationerna
    av familjens migration?

  49. Vi har valt att fokusera på tre
    aspekter i mobilitetsprocessen.

  50. Vi ska titta på beslutstagande,
    förhandlingar och relationer.

  51. Här ser ni två citat,
    och jag måste notera-

  52. -att alla namn är fingerade -
    det är inte riktiga namn.

  53. Här har ni två citat, ett från
    en pappa och ett från ett par-

  54. -där vi kan se vilka förutsättningar
    och vilka omständigheter-

  55. -som tvingar föräldrarna att migrera.
    Vi börjar med en pappa från Polen.

  56. "Jag sökte jobb i Sverige
    på grund av ekonomiska skäl."

  57. "Det saknas pengar
    för att leva med familjen i Polen."

  58. Men sitt beslut att migrera
    diskuterade han bara med sin fru.

  59. Det andra citatet
    ger oss också ett exempel-

  60. -på svåra familjeomständigheter,
    fast för en familj från Rumänien.

  61. De kunde inte heller involvera
    sina barn i migrationsbeslutet-

  62. -eftersom de var för små. Man
    uttrycker sitt beslut att migrera-

  63. -i relation till förhandlingar
    med övriga medlemmar.

  64. "Det är svårt
    att vara tretton familjemedlemmar"-

  65. -"när inkomsterna inte räcker
    till alla. Vi har inte plats"-

  66. -"så därför migrerar vi."

  67. Det som vi såg mer sällan
    i föräldrarnas berättelser-

  68. -är när föräldrar vänder sig till
    barnen för att diskutera migrationen-

  69. -som en utväg
    ur en svår ekonomisk situation.

  70. Här är ett exempel
    från en mamma från Rumänien.

  71. Hon har tre barn,
    och är ensamstående mamma.

  72. När det gäller involvering av barn
    i migrationsprocessen-

  73. -så är det väldigt sällan som
    föräldrar diskuterar olika beslut-

  74. -av den digniteten med sina barn,
    och involverar dem i beslutet.

  75. Oftast blir barnen informerade, eller
    informerade av nån annan i familjen.

  76. Viorica uttrycker att hon var tvungen
    att prata med sina äldste son-

  77. -eftersom han tog över ansvaret
    för två mindre syskon-

  78. -som på olika sätt fick acceptera
    att mamma var tvungen att migrera-

  79. -för att kunna ge dem en bra
    skolgång, ordentlig mat, o.s.v.

  80. Varsågod.

  81. Då fortsätter jag. Som Oksana tog upp
    så återkommer begreppet förhandling-

  82. -och här ser vi hur förhandlingarna-

  83. -kring att ta beslutet att migrera
    och hur omsorgen ska organiseras-

  84. -sker inte bara mellan föräldrarna,
    utan det sker mellan föräldrar.

  85. I Vioricas fall
    mellan föräldrar och barnen-

  86. -men här är det mellan föräldrar
    och den utvidgade familjen.

  87. Amelia och Nikolaj har faktiskt
    befunnit sig i migration-

  88. -med några av barnen i Sverige
    och i Finland tidigare-

  89. -men hade svårt
    att försörja sig och hitta bostad-

  90. -så de återvände till Rumänien. Men
    det gick inte att försörja sig där-

  91. -så de bestämde sig
    för att lämna några av barnen-

  92. -och först försöka etablera sig
    själva på arbetsmarknaden i Sverige.

  93. Men det ena barnet - vid det
    tillfället hade de två barn-

  94. -hade särskilda behov,
    och då kunde inte...

  95. ...Nikolajs syster
    och hennes man tänka sig att...

  96. Det var ett för stort ansvar att ta
    hand om barnet med särskilda behov-

  97. -men de kunde tänka sig att
    ta hand om dottern, som var två år-

  98. -och som inte hade särskilda behov.
    Så de förhandlade med familjen-

  99. -om att låta ett barn stanna och ta
    med sig barnet med särskilda behov.

  100. Och...

  101. Sen har vi Jakub.
    Alla föräldrar som vi har träffat...

  102. De flesta har återförenats
    med sin familj i Sverige-

  103. -eller har planer på det.

  104. De planerar att göra det
    när omständigheterna tillåter.

  105. Vi kommer till det. Men några fäder-

  106. -har inte nån plan på att flytta
    till Sverige med familjen-

  107. -och de förhandlingarna sker då-

  108. -utifrån barnens behov och situation.

  109. Jakub beskriver: "Nu är det för sent
    att flytta till Sverige."

  110. "Den bästa tiden
    var när min son var liten."

  111. "Det är ganska stabilt för oss
    i Polen, men andra orsaker gör"-

  112. -"att jag inte vill stanna i Sverige.
    Visst, barnen skulle ha det bra här"-

  113. -"men det handlar inte
    bara om skolan."

  114. "Det finns andra risker."

  115. "Man tar barnen från deras omgivning,
    med kompisar och sånt."

  116. Det knyter an till det
    som vi hörde under förmiddagen-

  117. -att det är en stor risk att flytta
    på barn, från deras vänner.

  118. De har sina släktingar, mormor
    och farmor, o.s.v. En trygg bas.

  119. Om de ekonomiska omständigheterna
    inte är...

  120. Om de är tillräckligt bra
    så överväger värdet-

  121. -av den sociala gemenskapen i Polen,
    att ha kvar den-

  122. -och pappan fortsätter att arbeta
    i Sverige under längre perioder-

  123. -och besöker familjen kanske
    var tredje eller varannan månad.

  124. Och det här med relationer
    är också nåt-

  125. -som har varit genomgående-

  126. -det här att relationerna mellan barn
    och föräldrar på olika sätt påverkas-

  127. -av att leva på distans
    under kortare eller längre perioder.

  128. Beroende på barnens ålder
    så beskriver föräldrarna-

  129. -att det är lättare eller svårare
    att förklara migrationsbeslutet.

  130. För Ada, som kommer från Polen,
    som tog beslutet...

  131. Hon och hennes man tog beslutet-

  132. -att hon skulle migrera
    när deras son var 2,5 år.

  133. Hon säger, när hon väl
    hade kommit till Sverige:

  134. "Jag provade att prata med min son.
    Det var det värsta."

  135. "Han tyckte att jag sprang iväg.
    Övergav honom."

  136. "Så han ville inte prata med mig."

  137. Det återkommer i flera berättelser,
    att barnen...

  138. -även om föräldrarna försöker
    tala per telefon eller Skype-

  139. -så vill inte barnen prata med dem.

  140. Och då är det svårt
    att ge omsorg på distans.

  141. Det kan finnas flera skäl
    till att barnet inte vill prata.

  142. De är besvikna, känner sig övergivna,
    men det kan också vara-

  143. -att det är känslomässigt jobbigt att
    påminnas om att föräldrarna är borta.

  144. När man pratar med och ser föräldern
    så kan det bli för jobbigt.

  145. David, som har återförenats
    med sina barn i Sverige-

  146. -har jobbat under hela barnens
    uppväxt i olika länder i Europa-

  147. -men senast i Sverige, medan barnen
    bodde kvar i Polen med sin mamma.

  148. "Kanske jag skulle göra annorlunda
    i dag, men det går inte riktigt nu."

  149. "Jag har förlorat jättemycket,
    speciellt kontakten med mina barn."

  150. Och detta, att speciellt fäder-

  151. -som kanske även
    under barnens uppväxt har haft-

  152. -det största kravet
    på att vara familjeförsörjaren-

  153. -som då när barnen har vuxit upp-

  154. -inser att de har förlorat det
    känslomässiga bandet till barnen-

  155. -och det är inte så lätt
    att ta igen den tiden.

  156. Det här att relationen på distans-

  157. -eller att relationen påverkas
    av att vara på distans-

  158. -det har också återverkningar
    på efter att man har återförenats-

  159. -och det tar också Ada upp.

  160. Jag kan nämna att Davids barn-

  161. -var i tonåren när de
    återförenades med honom i Sverige.

  162. De var först positivt inställda.
    De hade fått vad Sverige var-

  163. -och de hade sett fördelarna
    med att få en större lägenhet, t.ex.

  164. Men när de väl var här så saknade de
    sina vänner väldigt mycket.

  165. Nån saknade en pojkvän.
    De kom in inte in socialt.

  166. De ville inte gå i skolan och mådde
    jättedåligt. De försökte själva-

  167. -utan att tala med föräldrarna,
    ordna en tillbakaflytt till Polen.

  168. Så när barnen är små
    så är det föräldrarna som bestämmer-

  169. -men när de är äldre så har de
    större makt över sin situation-

  170. -och kan agera, och det är inte
    lika lätt att ta beslut-

  171. -att till exempel
    flytta till Sverige.

  172. Sammanfattningsvis, då.

  173. Det är ekonomiska svårigheter
    av olika karaktär-

  174. -som får föräldrar att migrera
    till Sverige, och under en period-

  175. -lämna sina barn i hemlandet.

  176. Vi ser att barnets ålder inverkar på
    vilken omsorg man kan ge på distans-

  177. -men också på hur man
    kan förklara besluten för barnen.

  178. Vi ser en tendens till att
    det är större omställningar-

  179. -som föräldrarna beskriver det,
    när mödrarna migrerar-

  180. -om de har haft det största
    omsorgsansvaret innan migrationen.

  181. Och... Tiden under separation
    påverkar ju relationen-

  182. -mellan barn och föräldrar, och det
    tar tid att bygga upp den tilliten-

  183. -när man har återförenats.

  184. Och själva beslutet... De som har
    beslutat att komma till Sverige...

  185. Om man kan ta det beslutet påverkas
    av om man har ett formellt jobb-

  186. -och man får tillgång
    till vårt välfärdssystem.

  187. Och det får man
    genom ett formellt arbete.

  188. Man får ett personnummer,
    man får uppehållsrätt.

  189. Och egen bostad,
    och det är väldigt svårt att få det-

  190. -i storstadsregionerna i dag.

  191. Det kan ta lång tid
    innan återföreningen sker-

  192. -på grund av svårigheterna
    att få bostad i Sverige.

  193. Ja... Det var det. Tack ska ni ha.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnens roll i familjemigrationen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Arbetskraftsinvandring, Föräldrar och barn, Immigration, Invandrarbarn, Invandrare, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.