Titta

UR Samtiden - Barns livsvillkor

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Om UR Samtiden - Barns livsvillkor

Föreläsningar från Barns livsvillkor 2018 om hur förutsättningarna för barn och familjer i Sverige ser ut i dag och om hur de kan göras mer likvärdiga. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns livsvillkor : Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstatenDela
  1. Tittar man på vilka nivåer barnbidrag
    och annat till hushållen har legat-

  2. -så har de inte förändrats mycket-

  3. -under en period
    när lönerna har vuxit kraftigt.

  4. Tack för inbjudan.

  5. Jag har suttit med och hört
    på presentationerna i dag.

  6. Vi har tagit upp ämnen som skola,
    familj, social barnavård och annat.

  7. Det var många olika typer
    av presentationer-

  8. -från översikter om forskningsläget
    till pågående forskning.

  9. Det har också varit så-

  10. -att vilken typ av barn
    som har stått i centrum har varierat.

  11. Och vilken forskningsmetod
    man har använt sig av.

  12. Vi har varit tillsagda inför dagen-

  13. -att inte prata så mycket
    om forskningsmetod.

  14. Men jag ska säga att nu kommer ni att
    möta en metod ni inte har hört om.

  15. Jag kallar mig ibland
    registerforskare.

  16. Det betyder att det inte är fråga
    om kunskap som fås-

  17. -genom att observera
    eller intervjua personer-

  18. -utan kunskapen fås genom
    att bearbeta register som finns.

  19. Vi har många befolkningsregister-

  20. -som man får bearbeta
    under vissa etiska villkor.

  21. Den typen av forskning
    ska jag prata om.

  22. Ämnet är barns representation i
    inkomstfördelningens topp och botten-

  23. - har föräldrarnas födelseland
    betydelse?

  24. Vi ska komma in på invandraraspekten.

  25. Det kommer att handla om pengar.
    Alltså inte barnens veckopeng-

  26. -utan de pengar som finns
    i de familjer där barnen växer upp.

  27. Jag har lovat att bara ta mig an
    en forskningsfråga.

  28. Men den är ganska vid och kräver
    att jag pratar åtminstone 15 minuter.

  29. Den handlar om förändringar över tid.

  30. Mitt perspektiv är relativt långt,
    men inte alltför långt.

  31. Det kommer att handla
    om välfärdsstaten-

  32. -och om barn
    till invandrade och infödda.

  33. Jag tittar på familjens försörjning.

  34. Jag definierar även
    vad jag menar med invandrarbarn-

  35. -för det blir
    en central byggsten i det hela.

  36. Tidsperspektivet är
    från 80-talet och framåt.

  37. Beroende på vem man talar till
    känns det som nutid-

  38. -eller som nåt
    väldigt långt tillbaka i tiden.

  39. Våra studenter säger: "Jaha, det var
    sånt som våra föräldrar upplevde."

  40. Själv tycker jag att 1983 och -85
    var för bara några dagar sen.

  41. Okej, vi kommer att göra tre nedslag
    i det svenska samhället.

  42. Det första gör vi år 1983/85.

  43. Vi har tre år
    eftersom när vi sen gör skattningar-

  44. -så tittar vi på en period om tre år.

  45. Nästa period är 1995/97.

  46. Går vi tillbaka till 1983/85-

  47. -så var den svenska välfärdsstaten då
    som mest utrustad och fullbordad.

  48. Forskare från andra länder ville
    lära sig om den nordiska modellen-

  49. -och många var väldigt stolta
    över detta.

  50. Fast en del tyckte
    att den hade gått för långt.

  51. I början på 90-talet hände saker
    som vi som var med då kommer ihåg.

  52. Massarbetslösheten kom till Sverige.

  53. Den hade kommit stegvis till
    andra rika länder under 80-talet-

  54. -men till Sverige kom den i början
    på 90-talet och det gick snabbt.

  55. Det innebar då att man reformerade
    många trygghetssystem.

  56. Det skedde nedskärningar i dessa.

  57. Det tredje nedslaget gör vi när vi
    har kommit längre fram, 2008/10.

  58. Så långt kommer vi med våra siffror.

  59. En del av er kommer ihåg-

  60. -att 2008 kom den djupa nedgången
    i världsekonomin.

  61. Men den svenska ekonomin
    hämtade sig snabbt.

  62. Så mellan 95/97 och 08/10-

  63. -hade vi en snabb ekonomisk tillväxt
    i Sverige, och den har fortsatt.

  64. För att beskriva Sverige vid tre
    tidpunkter med några nyckelsiffror-

  65. -har jag fyra kolumner.
    De börjar med arbetslöshetstalen.

  66. På 80-talet talade vi
    om arbetslöshetstal på 3-4 procent.

  67. Vissa talade om att den kanske
    skulle gå upp till 5 procent.

  68. Men de ansågs vara nåt av förrädare
    till den svenska välfärdsmodellen.

  69. Om den låg på 5 procent i dag
    skulle vi vara glada.

  70. Så det skedde en snabb ökning i
    början på 90-talet av arbetslösheten.

  71. Nästa kolumn handlar om medelinkomst
    i fasta priser.

  72. Mellan de två första paren av år
    skedde en viss inkomstökning-

  73. -som var ganska långsam. Inte alls så
    snabb som den efter 90-talets mitt.

  74. Men medelvärden
    säger inte alltid allt.

  75. Det handlar också
    om hur en variabel är fördelad.

  76. Då brukar många titta på en indikator
    som kallas för Gini-koefficient.

  77. Vi ser på disponibel inkomst
    på hushållsnivå-

  78. -och tar hänsyn till
    hur många som bor i hushållet.

  79. På 80-talet låg Gini för Sverige
    lite över 0,20.

  80. Det var ett av de allra mest jämlika
    länderna mätt med inkomstfördelning.

  81. Sen dess har förändringarna inneburit
    att inkomstskillnaderna har ökat.

  82. Nu är inte vår inkomstfördelning
    en av de jämnaste.

  83. Den sista kolumnen-

  84. -handlar om varifrån ökningarna
    i inkomstskillnader kom.

  85. De är uträknade som en konstruktion-

  86. -utan pensioner och överföringar.

  87. Hur stora skulle inkomstskillnaderna
    vara i så fall, rent hypotetiskt?

  88. De skulle vara ganska stora 83/85-

  89. -och så ökade de kraftigt
    på grund av nedgången av ekonomin.

  90. Sen har det inte hänt så mycket
    efter det.

  91. Varför visar inte näst sista
    och sista kolumnen samma utveckling?

  92. Där kommer välfärdsstaten in.

  93. 90-talets början var en succé på så
    sätt att mycket av nedgången som kom-

  94. -dämpades av välfärdsstaten.

  95. Men därefter har välfärdsstaten
    blivit mindre omfördelande-

  96. -så när vi talar om orsaker
    till en mer ojämn inkomstfördelning-

  97. -är en av orsakerna att välfärds-
    statens ambitioner har krympt.

  98. Det var den definitionen.
    Nu ska jag tala om invandrarbarn-

  99. -och måste försöka vara lite precis.

  100. När vi har gått in i registren
    har vi funnit det lämpligt-

  101. -att definiera tre typer
    av invandrarbarn utifrån födelseland.

  102. Det ena är
    om man själv är född utomlands.

  103. Men inte så många av dem som kallas
    för invandrarbarn tillhör kategorin-

  104. -utan de allra flesta som växer upp
    och går på dagis och skola här-

  105. -och som vi kallar för invandrarbarn
    är invandrarnas barn.

  106. Alltså personer som är födda
    utomlands men har barn som fötts här.

  107. Det är mest dem vi ska prata om
    och det är den största gruppen.

  108. Den tredje gruppen
    har en invandrad förälder-

  109. -medan den andra är född i Sverige.

  110. Det här är
    den mest komplicerade figur jag har.

  111. Den handlar om hur många
    invandrarbarn kategorierna har.

  112. Vi har intresserat oss för varifrån
    föräldrarna eller man själv kommer.

  113. Vi har gjort detta
    efter de tre olika tidsperioderna.

  114. Då är det så... Vi ska se här nu.

  115. Den helmörka linjen handlar om
    att man är född i Sverige-

  116. -och har en utrikesfödd förälder.

  117. Sen står det FI här nere och 1983/85.

  118. En stor grupp invandrarbarn
    som fanns i början på 80-talet-

  119. -hade en pappa eller mamma som var
    född i Finland och en född i Sverige.

  120. Sen var det några som hade föräldrar
    som båda två kom från Finland.

  121. Men deras antal
    har dramatiskt minskat över tiden-

  122. -och vi har fått alltfler
    i de olika kategorierna.

  123. Min medförfattare, Torun Österberg-

  124. -som har gjort minst lika mycket
    av arbetet som jag-

  125. -har ordnat länderna
    efter Förenta Nationernas index-

  126. -som kallas
    "Human Development Index".

  127. Det handlar om
    hur bra det är i ett land.

  128. Länder med hög mänsklig utveckling
    har vi här.

  129. De nordiska länderna,
    Grekland och Polen.

  130. Sen går det nedåt till länder
    med en låg mänsklig utveckling.

  131. Det som har hänt
    de senaste 30 åren är-

  132. -att strukturen av dem vi kallar
    invandrarbarn är helt annorlunda-

  133. -med avseende på i vilket land
    föräldrarna eller de själva är födda.

  134. Jag ska också prata
    om inkomstfördelning-

  135. -och att vara i toppen
    eller botten av den.

  136. Vi utgår alltså från hur mycket
    pengar som familjen har under ett år.

  137. Vi tar hänsyn till hur många
    som ska leva på den inkomsten.

  138. Sen sätter vi det värdet
    på varje person.

  139. Då får vi ett värde som vi åsätter
    varje invandrarbarn och svenskt barn.

  140. Vi tittar på den fördelningen-

  141. -och speciellt om man finns i toppen
    av fördelningen, höginkomsttagare-

  142. -eller om man finns i botten. För
    botten använder jag ett kriterium-

  143. -som är vanligt nuförtiden
    och som inom EU används allra mest:

  144. Att man har en inkomst som är lägre
    än 60 procent av medianen-

  145. -i det land man befinner sig.
    Det är ett relativt fattigdomsmått.

  146. Det säger inte hur mycket det handlar
    om, utan definierar fattigdom-

  147. -i förhållande till det land
    där man lever för tillfället.

  148. Det är viktigt att komma ihåg när man
    pratar om barnfattigdomen här.

  149. Det är så man oftast, men inte
    alltid, betecknar barnfattigdom.

  150. Vi har ett resultat som handlar om-

  151. -i vilken grad man finns
    i inkomstfördelningens topp.

  152. Länderna är ordnade
    precis som tidigare.

  153. Vi har satt Sverige
    allra längst bort.

  154. Som jämförelse har vi Norge,
    Tyskland, Danmark, Finland-

  155. -Grekland, Polen, Tjeckoslovakien,
    före detta Jugoslavien och Turkiet.

  156. Bosnien kommer till när vi talar om
    90-talet och framåt. Och så vidare.

  157. Här är då procentsatser
    och vackra figurer-

  158. -som visar
    hur det har förändrats över tid.

  159. Alltså om barnet lever i en familj
    där inkomsterna är höga.

  160. Hur stor andel är det?

  161. Vi kan lätt se att i vissa fall är
    det lika vanligt bland invandrarbarn-

  162. -att man finns i inkomstfördelningens
    topp som bland infödda.

  163. Det handlar då om
    att man är invandrad-

  164. -från länder
    som är ganska lika Sverige.

  165. Men ju längre bort vi kommer,
    desto ovanligare är det-

  166. -att hitta invandrarbarn
    i fördelningens topp.

  167. Det är den ena delen av sanningen.

  168. Det är inte så att alla invandrarbarn
    är underrepresenterade.

  169. Vi har också undrat:
    Varför finns man i toppen-

  170. -och hur stor är sannolikheten
    att befinna sig i toppen?

  171. Vi vet en del om föräldrarna:

  172. Hur långutbildade de är
    och hur länge de har bott i Sverige.

  173. Resultatet är föga förvånande
    men tål ändå att sägas.

  174. Den största sannolikheten
    att hamna i toppen-

  175. -har de med föräldrar
    med en lång utbildning-

  176. -och de barn som är födda i Sverige.

  177. Då är det 42 procents sannolikhet
    att barnet befinner sig i toppen.

  178. Även om man är från ett annat land
    och föräldrarna har lång utbildning-

  179. -är det inte försumbara chanser
    att man finns i toppen.

  180. Är man från Finland
    och föräldrarna har lång utbildning-

  181. -är det ganska hög sannolikhet
    att man finns i fördelningens topp.

  182. Det här är resultat av analyser och
    med hänsyn till ett antal faktorer.

  183. Med kortutbildade föräldrar är sanno-
    likheten låg för att vara i toppen-

  184. -även om föräldrarna
    kommer från Sverige.

  185. Då kan vi säga nåt om det-

  186. -och se att det har lite att göra med
    hur länge de bott här-

  187. -även om det inte är
    dramatiska skillnader.

  188. Men är föräldrarna födda i Turkiet
    och har lång utbildning-

  189. -och har funnits i Sverige
    i minst tio år-

  190. -är chanserna att finnas i toppen
    13 procent.

  191. Det är lite mer
    än den topp vi har definierat:

  192. Att man finns bland de 10 procent
    med högst inkomst i hela Sverige.

  193. Barn och vuxna.

  194. Tittar vi på fattiga
    blir det rätt mycket spegelbilden.

  195. Jag ska först kommentera det
    som handlar om barnfattigdomen-

  196. -bland svenskfödda barn
    till svenska föräldrar.

  197. Den ligger enligt definitionen
    kring 10 procent.

  198. Den har gått lite upp och ner, men
    det finns ingen långsiktig tendens-

  199. -att den chansen
    eller risken har ökat.

  200. Men när vi kommer till andra länder
    ligger vi på fattigdomstal-

  201. -som är högre än 10 procent
    och i vissa fall mycket högre.

  202. Jag ska ta ut två exempel
    som har lite olika historier.

  203. Det ena är Bosnien.

  204. Många kom på 90-talet
    under inbördeskriget.

  205. Då räknades två femtedelar
    som fattiga.

  206. Men med tiden har föräldrarna
    kommit in på arbetsmarknaden-

  207. -och vi ser en succéhistoria.

  208. Fattigdomsrisken
    har minskat kraftigt.

  209. Men så har vi
    den somaliska invandringen-

  210. -där fattigdomstalen startade
    på ungefär samma nivå-

  211. -men som har stigit sen dess.

  212. Det har förstås kommit till
    ny invandring från Somalia-

  213. -men det visar ändå på
    att historien om hur det går-

  214. -handlar rätt mycket om från
    vilket land man har kommit och när.

  215. Vi har gjort
    motsvarande statistiska modeller-

  216. -där vi har tagit reda på
    sannolikheten att räknas som fattig-

  217. -beroende på föräldrarnas utbildning-

  218. -hur länge man har bott i Sverige
    och var man är född.

  219. Den första raden är då sannolikheten
    om man har föräldrar födda i Sverige.

  220. Risken för fattigdom är då inte
    försumbar om de har grundskola-

  221. -men har de minst tre år i gymnasie-
    skola är talet väldigt mycket lägre.

  222. Ett liknande mönster
    har vi även för invandrarbarn.

  223. Har föräldrarna en längre utbildning
    är risken för fattigdom mindre-

  224. -än om de har en kort utbildning.

  225. Hur länge man har bott i Sverige
    spelar också roll.

  226. Ni ser att nyinvandrade från Finland
    med kort utbildning-

  227. -har stor risk för fattigdom.

  228. Är man barn till invandrare
    som har bott länge i Sverige-

  229. -och föräldrarna har hög utbildning
    är risken för fattigdom inte så hög.

  230. Det är samma mönster
    hos dem från Turkiet.

  231. Det vi kan säga
    när vi närmar oss slutet-

  232. -är att när vi först tittar på...

  233. Ska vi ta hur det såg ut
    i mitten på 80-talet?

  234. Här har vi många olika sorters barn:

  235. Utrikes födda,
    adopterade från annat land-

  236. -andra generationens invandrare,
    som vi fokuserat på-

  237. -de med en svenskfödd
    och en utrikes född förälder-

  238. -och så de där bägge föräldrarna
    är svenskfödda.

  239. Då ser vi
    att de med två svenskfödda föräldrar-

  240. -utgjorde 82 procent av befolkningen-

  241. -och de har nästan samma procent
    bland fattiga och toppen.

  242. Det fanns inte speciellt många barn
    som räknades som invandrarbarn-

  243. -och som var i fattigdom på 80-talet.

  244. Men de blir fler
    på grund av ökade fattigdomsrisker-

  245. -och för att de är fler.

  246. När vi kommer så nära vi kan i tid-

  247. -ser vi att de svenskfödda barnen
    faktiskt är i minoritet-

  248. -när vi tittar bland de som räknas
    som fattiga enligt det här kriteriet.

  249. Medan de är i dominerande majoritet
    när vi tittar på dem som är i toppen.

  250. Så det är en stor förändring
    som har skett under de här åren.

  251. Då ska jag kommentera det här lite.

  252. I mitten på 80-talet var det små
    skillnader i försörjningssituation-

  253. -i de familjer
    där invandrarbarn fanns.

  254. Men det har förändrats över tiden.

  255. Då kan man fundera på
    vilka skälen är till förändringarna.

  256. Det ena är nåt som alla
    som lyssnar på nyhetssändningar vet:

  257. Bristande integration i arbetslivet
    av invandrarföräldrar.

  258. Det är en mycket het politisk fråga
    vad man ska göra åt det.

  259. Men det finns
    ytterligare en förklaring-

  260. -som rör hur trygghetssystemet
    har utvecklats.

  261. Tittar man på vilka nivåer barnbidrag
    och annat till hushållen har legat-

  262. -så har de inte förändrats mycket-

  263. -under en period
    när lönerna har vuxit kraftigt.

  264. Det är inte bara frågan
    om arbetsmarknaden-

  265. -utan också om hur socialförsäkringar
    och andra transfereringar utvecklats.

  266. Så en avslutande kommentar.

  267. Vi har funnit stora skillnader
    beroende på från vilket land man kom-

  268. -och även efter föräldrarnas
    utbildning och antal år i Sverige.

  269. Tänker man på det är det inte
    förvånande men det tål att upprepas-

  270. -för ofta talar man om invandrare
    som en homogen kategori.

  271. Det sista har jag inte betonat
    i presentationen men säger ändå.

  272. De siffror vi tog fram visar att
    när vi kommer fram till år 2008/2010-

  273. -räknas en majoritet
    av andra generationens invandrare-

  274. -med föräldrar födda i Somalia, Irak,
    Syrien och Afghanistan som fattiga.

  275. Det kan jämföras med 10 procent
    bland barn till infödda.

  276. Sen kan man alltid fundera på
    om detta är viktigt eller inte.

  277. Tycker man att barndomen
    har en egen roll, så är det viktigt.

  278. Men det skulle också kunna vara så
    att det har långsiktiga effekter-

  279. -på barnen när de växer upp.

  280. Om det vet vi än så länge
    väldigt lite.

  281. I så fall är argument
    för att bekämpa barnfattigdom större-

  282. -än om man inte hittar såna effekter.

  283. Det var allt.

  284. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Barn- och ungdomsvård, Fattiga barn, Immigration, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barns livsvillkor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Utbildning på landsbygden och i storstaden

Segregationen mellan Sveriges skolor ökar, bland annat när det gäller elevsammansättning och betyg. Analyser av det fria skolvalet och omorganiseringen av skolan visar att det finns två slags förlorare: ungdomar med små socioekonomiska resurser från storstaden, samt landsbygdsungdomen. Elisabet Öhrn är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och berättar om hur situationen ser ut för skolorna i storstaden och på landsbygden, hur unga talar om den och om hur undervisningen förhåller sig till omgivningen där den finns. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Om de bara visste

Många av de barn som blir mobbade berättar inte om mobbningen för någon vuxen. Ylva Bjereld är lektor i socialt arbete och postdoktor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur det mobbade barnets relation till föräldrar, lärare och andra vuxna vanligen ser ut och om hur relationerna kan förändras av mobbningen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så har barn utsatta för våld och övergrepp det i skolan

Barn som utsatts för våld och övergrepp har svårare att fungera tillsammans med andra och prestera i skolan än sina jämnåriga. Johan Melander Hagborg är legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur barns skolgång påverkas av våld och övergrepp. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Stress

Vad gör dig stressad? Hur gör du för att motarbeta stressen? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.