Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Att få upp ögonen för meänkieliDela
  1. Det är i meänkieli
    man har sina rötter.

  2. Där ligger ens identitet-

  3. -även om ens föräldrar
    inte kan prata det.

  4. Hej! Jättekul att vara här
    och spännande att få höra-

  5. -på alla tidigare talare.

  6. Vi kommer från Met Nuoret.
    Jag heter Hanna Aili.

  7. Och jag Joel Öhlund.

  8. Vi ska prata om
    att få upp ögonen för meänkieli.

  9. Ingen av oss har det som modersmål.

  10. Vi har på olika sätt förstått
    vad meänkieli innebär för oss-

  11. -i senare ålder.

  12. Vi kommer också att presentera
    lite tankar och idéer-

  13. -från andra unga
    med en relation till meänkieli-

  14. -som jag har intervjuat.

  15. Vi kommer från en förening
    som heter Met Nuoret.

  16. Det betyder "vi unga".

  17. Det är ungdomsorganisationen till
    STRT, tornedalingarnas riksförbund.

  18. Vi finns till sen 2014.

  19. Och alla mellan noll och tjugofem år
    är välkomna att vara med gratis.

  20. Det här är en sorts vision.

  21. En vision under arbete, kan man säga.
    Vi jobbar på det.

  22. Ungefär så är det.

  23. Så om ni har barn eller unga,
    så be dem att bli medlemmar.

  24. -Här är vår hemsida.
    -Där blir man också medlem.

  25. Då ska vi prata lite-

  26. -om hur olika ungdomar ser på
    sin relation till meänkieli-

  27. -och kanske framför allt på
    hur meänkieli skulle kunna utvecklas.

  28. Och vad man har för drömscenario
    när det gäller meänkieli.

  29. Det här började som ett projekt-

  30. -när Anders för lite mer än
    ett år sen ringde upp mig och sa:

  31. "Hej, Hanna. Vi på Umeå universitet
    ska skriva en antologi om meänkieli."

  32. "Kan du skriva några sidor om hur
    ungdomar ser på meänkielis framtid?"

  33. "Vem är jag att svara på den frågan?"
    tänkte jag.

  34. Men jag gör det som jag kan bäst.

  35. Jag ringde runt till människor-

  36. -som jag visste hade
    en relation till meänkieli-

  37. -och frågade dem, helt enkelt.

  38. Antologin som ska tas fram
    ligger i en byrålåda just nu.

  39. Men jag är glad att kunna presentera-

  40. -delar av det som personerna
    jag pratade med har sagt.

  41. Men jag och Joel är också en del
    av meänkielis framtid kan man säga-

  42. -så för att göra det rättvist ska vi
    också försöka svara på frågorna.

  43. Min relation till meänkieli är
    att det är min pappas modersmål.

  44. Han bor utanför Övertorneå,
    i Puostijärven Alapää.

  45. Men jag är uppvuxen i Arboga.
    Han flyttade upp när jag var fem.

  46. Jag har aldrig haft meänkieli omkring
    mig, förutom under sommarmånaderna.

  47. Som obstinat ungdom var man inte
    jätteintresserad av pappas språk.

  48. Det var nåt som han höll på med.
    Det fanns där i bakgrunden.

  49. Men efter nåt år på universitetet
    i Göteborg och så där-

  50. -behövde jag ta ett break.

  51. Då åkte jag för första gången
    upp till min pappa-

  52. -utan en returbiljett.

  53. Det här var 2014 ungefär,
    så för fyra år sen.

  54. Då började jag förstå vad meänkieli
    innebar i Tornedalen-

  55. -och fick upp intresset för det.

  56. När jag sen skulle skriva min
    kandidatuppsats i kulturarvsstudier-

  57. -riktade jag in mig på
    hur unga ser på meänkieli-

  58. -och standardiseringen av språket.
    Det är min relation till meänkieli.

  59. Min är väl liknande.
    Min mamma växte upp-

  60. -i en liten by
    mellan Pajala och Sattajärvi.

  61. Hon pratade det.

  62. Hon har fått agera hjälpledare
    till mig när jag går kurserna.

  63. Jag försöker lära mig språket.
    Jag kan det alltså inte-

  64. -men är på god väg att lära mig.

  65. Hon har bara fått höra det.
    Hon har pratat det med sina syskon-

  66. -och mamma och pappa.

  67. Men när hon läser det
    måste hon säga det för att förstå.

  68. Hon måste läsa det högt
    för att förstå.

  69. Det är så, helt enkelt.

  70. Vi tänkte ta upp lite citat
    från dina intervjuer.

  71. Precis. Det här var
    en väldigt liten rundringning.

  72. Jag har pratat med åtta personer
    inför det här projektet.

  73. Fyra killar och fyra tjejer.

  74. De har alla gjort en ansats
    till att försöka lära sig meänkieli-

  75. -eller så har de fått det hemifrån.

  76. De är uppvuxna i Botkyrka,
    Kiruna, Göteborg-

  77. -Luleå, Övertorneå
    respektive Juoksengi.

  78. Hälften av dem bor
    i det ursprungliga språkområdet.

  79. Den andra hälften
    är spridd över Sverige.

  80. Och de har en ålder
    mellan 21 och 35 år-

  81. -med betoning runt 24-26 år.

  82. De citaten ska vi presentera
    några utdrag ifrån-

  83. -för att få se bredden
    som finns bland unga-

  84. -i hur man förhåller sig till språket
    och standardiseringen av det.

  85. Vi börjar med kopplingen till
    meänkieli, vad har man för relation.

  86. Ja.

  87. "Jag har aldrig riktigt lärt mig
    språket. Man borde."

  88. "Mina föräldrar har pratat hemma
    men har använt det som sitt språk"-

  89. -"för att ha sina hemligheter."

  90. Viktor, 28 år.

  91. "Min släkt har pratat meänkieli."

  92. "Min mormor var förbjuden att prata
    det, inte bara ute i samhället"-

  93. -"utan även hemma, vilket var trist."

  94. "Min pappa ville aldrig lära sig
    det när han var liten"-

  95. -"men jag ringer min farfar."

  96. "Nu studerar jag för mig själv för
    att på sikt ta tillbaka språket."

  97. Här ser man att det går
    två generationer tillbaka-

  98. -och man ändå känner att man har
    sina rötter i meänkieli.

  99. Där ligger ens identitet, även om
    ens föräldrar inte pratar det.

  100. -Vi kan tillägga att namnen inte...
    -Ja, de heter inte så här.

  101. "Jag var arton innan
    jag ens hörde talas om meänkieli."

  102. "Jag fick höra att jag pratade
    blandfinska hela min uppväxt"-

  103. -"fast jag tror
    att pratade meänkieli."

  104. Elina, 26 år.

  105. "Vi har pratat vår variant
    av meänkieli hemma."

  106. "Jag säger 'minunkieli', eftersom
    språket är så olika på olika håll."

  107. Det ser man ofta
    när man pratar med unga:

  108. Vad är meänkieli egentligen?
    Kan man säga att man pratar det-

  109. -eller är det minunkieli?

  110. Det är ju inte fast.
    Vad är meänkieli egentligen?

  111. Det finns en osäkerhet där, om man
    kan hävda att det är det man pratar-

  112. -även om man har det
    från sin hemmiljö.

  113. Eller om man bara kallade det finska,
    som förr.

  114. Vad betyder meänkieli för dig?

  115. Om jag ska svara på det,
    som inte förstår särskilt mycket-

  116. -så är det ändå ett språk
    som jag känner en relation till.

  117. När jag hör det,
    så känns det inte främmande.

  118. Det är ändå mitt språk på nåt sätt.

  119. Jag blir berörd
    när jag hör sånger på meänkieli-

  120. -eller hör min pappa prata
    med farmor.

  121. Men det väcker också en frustration.
    Jag går miste om ett sammanhang-

  122. -som jag kanske inte kan förstå
    helt och fullt-

  123. -utan att jag lär mig meänkieli.

  124. Jag kan väl instämma.
    Det är en del av kulturen också.

  125. Det är ju bara en del av kulturen
    som man känner-

  126. -när man hör språket
    och när man är där uppe.

  127. Det är en känsla, kan man säga.

  128. "Det är ändå som ett arv
    som en har när man bor här."

  129. "Det är nåt man kan vara stolt över,
    tycker jag."

  130. "Det finns i vår historia
    och är en del av den."

  131. "Det hade varit kul att vara en del
    av den historien." Viktor, 28.

  132. Viktor sökte till meänkieli-kursen
    här för några år sen-

  133. -men det blev ingen kurs det året,
    sa han.

  134. Han bor alltså i Pajala
    och är uppvuxen där-

  135. -men har ändå inte fått del av det.

  136. Men han ser det som en stark koppling
    till regionens historia.

  137. "Jag vill knyta an till mina rötter"-

  138. -"och låta språket leva vidare
    i släkten." Isak, 26.

  139. "Att man får bitar av en kultur som
    bara kan beskrivas med de orden."

  140. Min mamma sa att det är lättare att
    beskriva känslouttryck på meänkieli-

  141. -än på svenska.

  142. "Det har gett mig mycket fördelar"-

  143. -"och gjort att jag fått göra
    många roliga saker"-

  144. -"för att jag är en ung person
    som kan meänkieli."

  145. "Det har varit en stor tillgång."
    Emma, 24 år.

  146. Och så är det ju nu. Om man är ung
    och behärskar meänkieli-

  147. -så öppnas en massa dörrar för en.

  148. Medierna skriker efter unga
    som kan representera gruppen.

  149. De har fått göra tv-program
    och radioprogram.

  150. Det är nåt man skriver på CV:et.

  151. Det är väldigt positivt.

  152. "Jag har jobbat i renskogen och jagar
    älg. Då talas det bara meänkieli."

  153. "Inget annat funkar med den äldre
    generationen, så man måste prata."

  154. "Så ska det vara. Det är kulturen här
    att det är meänkieli som gäller."

  155. Jonathan, 25 år.

  156. Det kom fram tidigare,
    att det är i såna sammanhang...

  157. Man måste helt enkelt lära sig.

  158. Jonathan är också uppvuxen
    i ett meänkieli-talande hem-

  159. -men har aldrig riktigt pratat det
    med sina vänner-

  160. -eller sin generation.

  161. Det är när man måste, med
    den äldre generationen, framför allt.

  162. "På nåt vis är det så nära,
    det här med meänkieli."

  163. "Det är som känslor,
    fast man inte pratar om känslor."

  164. Då är vi inne på
    det som din mamma sa också.

  165. "Vad ska jag svara?"

  166. "Jag pratar det med mina föräldrar.
    Det är mitt vardagsspråk."

  167. Det är som om nån frågar:
    "Vad betyder svenska för dig?"

  168. Ja, vad ska man svara?
    Det är det som jag känner till.

  169. Det finns fortfarande de som har en
    väldigt rak koppling till meänkieli.

  170. Det är väldigt blandat.

  171. Vissa har fått prata det, andra har
    inte ens föräldrar som pratar det.

  172. Vad skulle underlätta
    meänkielis fortsatta utveckling?

  173. Det finns många svar på det.

  174. Det som de flesta nämner och som
    Met Nuoret arbetar för är läromedel.

  175. Vi behöver mer.
    Vi behöver uppdatera dem.

  176. Vi behöver mer medieexponering.

  177. Man måste kunna titta på tv
    och känna igen sig i det som visas.

  178. Och man behöver...

  179. ...plattformar där samtal kan föras-

  180. -och diskutera inbördes
    vad vi vill med meänkieli.

  181. Vi behöver såna här symposier,
    där vi kan diskutera nästa steg.

  182. Sånt återkommer i alla svar.

  183. Men nu ska vi ta upp några
    som har mer konkreta lösningar också.

  184. En grej som jag ser är kulturen-

  185. -inom olika kultur- och konstformer.

  186. Musik är ju en sån grej,
    men även teater, konst och dans.

  187. Som också är ett område där meänkieli
    har varit och är framträdande.

  188. Det görs väldigt mycket
    fin och bra kultur på meänkieli.

  189. Det är också där
    jag har min starkaste koppling.

  190. Samma här.
    Jag håller själv på mycket med musik-

  191. -har hört många låtar
    och tycker om att sjunga-

  192. -även om jag inte kan förstå
    vad jag sjunger i vissa fall.

  193. Statusen på språket höjs också
    med hjälp av kultur.

  194. Nu ska vi se...

  195. "Att ha grupper där man möts
    över generationsgränserna."

  196. "Att de som vuxit upp i en miljö där
    det var fult att prata sitt språk"-

  197. -"får möta unga som inte gjort det.
    Att man får prata ut."

  198. "Tyvärr är det viktigt
    att majoritetssamhället har kunskap."

  199. "Deras attityder och intressen
    påverkar minoriteten."

  200. Markus, 35 år.

  201. "Man får nog acceptera att språket
    utvecklas som alla andra språk."

  202. "Det går kanske mer
    åt det finska hållet."

  203. "Det finns många ord som jag känner
    att ingen ung människa skulle säga."

  204. "Ska jag då använda ett språk
    som ligger onaturligt för mig"-

  205. -"för att det historiskt korrekta?"

  206. Emma, 26 år.

  207. "Det krävs bara att folk pratar det.
    Jag kan det men pratar det inte."

  208. "Jag hör det flytande i huvudet,
    men när jag pratar blir jag osäker."

  209. "Det är som om mina talmuskler
    inte är bekväma med det."

  210. Jonathan, 26 år.

  211. "Det hade varit perfekt med många
    språkkurser här i Tornedalen."

  212. "Nån kvällskurs
    som kan kombineras med nåt annat."

  213. "Typ om man går en kurs i bärvård
    och hur man ska hantera bär."

  214. Elina, 26 år.

  215. Apropå lite kvinnliga domäner,
    kanske.

  216. Och man får höra
    att det ligger i Umeå.

  217. "Det är långt bort.
    Varför har vi ingenting?"

  218. Man vill kunna kombinera det
    med arbete och övrigt liv.

  219. "Vad är ditt drömscenario
    när det kommer till meänkieli?"

  220. Ja... Mitt drömscenario.

  221. Det är på nåt sätt-

  222. -att inte bara tornedalingarna-

  223. -lantalaiset
    eller hur man nu vill benämna det-

  224. -känner att "Det här är mitt språk".

  225. Och att gemenskapen kan täcka
    hela Nordkalotten.

  226. Att språket får fortsätta vara
    den kopplingen-

  227. -inom gruppen som pratar meänkieli.

  228. Och att kunskapen inom gruppen
    är så pass hög-

  229. -att när man exempelvis
    blir förälder-

  230. -så kan man göra ett medvetet val:

  231. Vill man lära sig barn meänkieli,
    och hur går man då till väga.

  232. Att man har det historiska bagaget
    med sig-

  233. -så att man vet
    hur man kan ta språket vidare-

  234. -och att det är en allmän kunskap-

  235. -och inte bara förunnat några få.

  236. Ja. Det håller jag med om.

  237. Och om man använder det
    inom kulturen och musiken-

  238. -då förevigas det på ett vis.

  239. I min drömvärld skulle man även leka
    med det. Att det är väldigt fritt-

  240. -och får gå i olika riktningar.

  241. Och att det inte behöver vara nån
    som är polis-

  242. -och bestämmer hur det ska vara.

  243. Jag läste en barnbok på kvänska-

  244. -och förstod lika mycket av den
    som av en barnbok på meänkieli.

  245. Met Nuoret samarbetar
    med Kväni Nuoret-

  246. -som är kvänernas ungdomsförbund.

  247. Lite citat:

  248. "Att det skulle vara
    en naturlig del i allas vardag."

  249. "Alla pratar det med varandra."
    Viktor, 28 år.

  250. "Jag förespråkar obligatorisk
    undervisning i skolorna"-

  251. -"i de områden som är
    förvaltningsområden." Markus, 35 år.

  252. "Att folk förstår hur unikt det är
    att man kan ett extra språk"-

  253. -"framför allt ett språk med
    en sån historisk bakgrund i Sverige"-

  254. -"och att folk uppmärksammar
    och förstår hur coolt det är."

  255. "Att vi skulle kunna göra det
    som vår äldre generation gjorde:"

  256. "Bland meänkieli och svenska
    och umgås över gränsen."

  257. "Komma närmare Finland igen."

  258. "Att skolungdomar redan i lågstadiet
    gör aktiviteter med finska skolan"-

  259. -"det skulle vara fint.
    Sånt hoppas man ska hända."

  260. "Det skulle stärka hela regionen."
    Jonathan, 26 år.

  261. Man ser att det finns en idé
    om hur det var förut-

  262. -att det fanns
    en starkare sammanhållning.

  263. Att man hade
    en gemenskap över gränserna-

  264. -och över generationerna,
    som har gått förlorad.

  265. Det är det som man vill ta tillbaka-

  266. -i och med att man lär sig meänkieli

  267. "Drömmen vore ett jättestort
    medieutbud, framför allt för barn."

  268. "I Netflix, eller att Word har
    rättningsprogram på mieänkieli."

  269. "På Facebook kommer det inte upp
    nåt på 'meänkieli'."

  270. "Det hade varit drömmen."

  271. Hon menar att man i Netflix ska kunna
    välja meänkieli i undertext-

  272. -precis som finska eller svenska.

  273. Och rättstava,
    så att man inte behöver...

  274. "Att språket får förutsättningar
    att utvecklas"-

  275. -"och för med sig vår historia."
    Sofia, 26 år.

  276. Då kan vi avsluta
    med ett citat från Madelene.

  277. Vi kan kanske bara berätta
    om språkpaketet.

  278. Det är en del som är på gång,
    som vi har varit inblandade i.

  279. Met Nuoret, precis som Sámi Nuorat
    och Sverigefinska Ungdomsförbundet-

  280. -har satt ihop ett språkpaket som
    ska delas ut på BVC:er ute i landet.

  281. Med sånger, barnböcker
    och lite information-

  282. -om vilka rättigheter man har
    som nationell minoritet.

  283. Det kommer vi att släppa de
    närmaste veckorna, förhoppningsvis.

  284. Till nyblivna föräldrar.

  285. -Okej, sista...
    -Nu kommer det.

  286. "Lär dina barn meänkieli, annars
    blir de arga på dig i framtiden."

  287. En hälsning från Madelene, 21 år.

  288. Det var
    vad vi hade att bjuda på i dag.

  289. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att få upp ögonen för meänkieli

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Meänkieli, Språk och identitet, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.