Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Standardisering av finskan och meänkieliDela
  1. I den processen har standardisering
    av språken en potentiell roll-

  2. -som en hjälpande faktor,
    inte en stjälpande.

  3. Det är trevligt att få vara med i ett
    sammanhang där meänkieli diskuteras.

  4. Jag har följt det här från sidan
    under några decennier.

  5. Inte minst för att Erling Wande var
    min handledare och föregångare.

  6. Sen har jag varit kollega
    med Birger Winsa.

  7. Vi var i Skottland
    på en minoritetsspråkskonferens-

  8. -och en person kallade oss
    Dupond och Dupont-

  9. -för att vi var blonda, långa,
    hade glasögon och skrattade mycket.

  10. Nu ska jag göra en ganska ruschig
    historia, där jag inte är färdig.

  11. I dag har jag fått nya informations-
    bitar som jag ska föra in-

  12. -och så småningom blir det
    en artikel.

  13. Utgångspunkten är att språk är
    beroende av vilken prestige de har-

  14. -d.v.s. vad folk vill göra med sina
    språk. Status är ett annat begrepp-

  15. -alltså vad man kan göra enligt
    formella beslut och riktlinjer.

  16. Det finns, när det gäller finskan
    på 1800-talet och meänkieli i dag-

  17. -en fråga om vilken roll
    språken spelar för identiteter-

  18. -men också vad språken kan utföra
    i ett modernt samhälle-

  19. -för talarnas behov.

  20. I den processen har standardisering
    av språken en potentiell roll-

  21. -som en hjälpande faktor,
    inte stjälpande.

  22. Som vi ska se i 1800-talets Finland
    handlade det om både och.

  23. Först presenterar jag
    den finska situationen.

  24. Det kanske blir som när folk skrev
    sina avhandlingar om ljudlära.

  25. Man skrev först del ett, om vokaler-

  26. -och sen skulle man skriva del två,
    om konsonanter.

  27. Jag är i del ett, vokaler.

  28. Jag vet inte hur mycket jag kommer in
    på meänkielis förhållande.

  29. Här finns experter, så jag får säkert
    bra kommentarer och frågor.

  30. Sen kanske det tål att nämnas
    och lyftas fram-

  31. -att språkliga processer kan vara
    väldigt långsamma.

  32. Ofta är människor otåliga och vill
    att saker och ting ska hända direkt.

  33. Där har jag tyckt mig se likheter
    mellan situationen i Tornedalen-

  34. -när det gäller meänkieli i dag-

  35. -och Finlands 1800-tal
    när det gäller finskan.

  36. Så här kände jag mig i måndags.
    Det här är en översättning-

  37. -av Antti Keksis ena kända kväde.

  38. "Uleskolans djäknegosse
    lydde namnet Nikolaus."

  39. "Han blev präst i Övertorne för-
    samling, blev dess höge kyrkoherde.

  40. "Han fick ej predikan samman,
    läste uselt ur postillan."

  41. "Märkeligt det spordes likväl
    vid en matsmäss minnesvärd:"

  42. "När prästen steg i stolen för att
    klämma ur postillan fanns ej ord."

  43. Jag kommer att ha ord,
    men kanske ingen postilla.

  44. Keksi är mer känd
    för "Islossningen i Tornedalen"-

  45. -som kom till 1677.

  46. Det fanns pådrivande krafter
    i bakgrunden för finskans utveckling.

  47. Det var efter 1809 framför allt.

  48. Där fanns svenskan,
    det gamla riksspråket.

  49. Där finns också
    gamla skriftspråksfinskan-

  50. -som är baserad på Åbodialekter,
    men också på västfinska drag.

  51. Det fanns tankar om hur dialekterna
    skulle behandlas i den här processen-

  52. -och det fanns nya språkliga behov.
    Samhället förändrades-

  53. -och Finlands position i ett
    kulturellt tomrum behövde definieras.

  54. Det fanns tankar om hur överheten,
    som ofta var svenskspråkig-

  55. -skulle bete sig.

  56. Det hände också en del saker.
    Helsingfors blev huvudstad 1812-

  57. -eftersom Ryssland ville ha Finlands
    huvudstad närmare Sankt Petersburg-

  58. -och längre från Stockholm.
    Åbo brann också.

  59. Det innebar
    att kulturlivet avstannade där-

  60. -och flyttade till den nya
    huvudstaden med ca 4 500 invånare.

  61. Väldigt mycket hände, och väldigt
    mycket var högljutt under 60-70 år.

  62. Man kan väl säga att det var då
    den moderna finskan föddes.

  63. Man pratar bl.a. om dialektstriden,
    som var som kraftigast 1820-1840-

  64. -men också om språkstriden
    mellan finska och svenska.

  65. Den upphörde
    när andra världskriget började.

  66. Då kunde man se en gemensam yttre
    fiende som man behövde samlas mot.

  67. Det fanns också andra betydelsefulla
    drag. Ett var språkcensuren 1850-

  68. -som till viss del avstannade
    de här processerna för finskan.

  69. Men också grundandet
    av ett seminarium i Jyväskylä 1863.

  70. Det hade en stor betydelse, för man
    utexaminerade 5 000 folkskollärare-

  71. -fram till -38,
    när det förstatligades.

  72. Många kulturarbetare har sina rötter
    i den här utbildningen.

  73. Avståndet till Sverige ökade
    både kulturellt och språkligt.

  74. Mycket av de här debatterna fördes
    i tidskrifter, ofta svenskspråkiga-

  75. -och det var ofta svenskspråkiga
    som hade åsikter om finskan.

  76. Ganska avgörande var publikationen
    av "Kalevala" 1835-

  77. -och även "Kanteletar" kring 1840.

  78. Det var Elias Lönnrot som förde in
    rätt mycket östfinska drag i det här-

  79. -och det ledde till
    en sorts nationalromantisk iver-

  80. -att lyfta fram det
    som ansågs mer finskt-

  81. -än det som tidigare funnits.

  82. Finska litteratursällskapet fick en
    stor betydelse för språkutvecklingen.

  83. De publicerar t.ex. avhandlingar
    om finska och finsk kultur.

  84. Jag ska prata
    om översättningens roll.

  85. Jag har själv inte tidigare noterat
    hur viktig den kan vara-

  86. -för ett språk som håller på
    att utvecklas och standardiseras.

  87. Det fanns också en laglig bas
    för finskans utveckling.

  88. Man fick samma språkliga rättigheter
    som svenskan 1863-

  89. -men det dröjde tjugo år
    innan det infördes.

  90. Det känner vi igen från den svenska
    delen också. Det tar tid.

  91. Kanske för lång tid enligt många,
    och även mig.

  92. Sällskapet Kotikielen Seura bildas.

  93. Det betyder "hemspråkets förening".
    1876.

  94. Hemspråket var positivt då.
    Det var ett språk som användes hemma-

  95. -och som man ville stötta
    och utveckla.

  96. Den kollektiva dialektstriden avtog
    mer och mer framemot 1860-1880-talen.

  97. Det fanns långvariga bataljer
    mellan enskilda individer-

  98. -som jag ska kommentera kort.

  99. Man anser
    att nutidsfinskan fick sin början-

  100. -i och med publiceringen
    av Aleksis Kivis "Sju bröder".

  101. Typiskt för Finland, så har man haft
    tre olika grammatikkommittéer.

  102. 1885, en som tillsattes 1906,
    och en 1993.

  103. När språksituationen förändras ska
    det genomföras i pedagogiska termer.

  104. Den som leddes av Emil Nestor Setälä
    i början av 1900-talet är känd-

  105. -som en som hade väldigt goda idéer,
    men som aldrig genomfördes.

  106. Den baserade sig på 1800-talets
    olika dialektstrider, bland annat.

  107. Om man tittar på själva begreppen
    på finska för att översätta...

  108. I början på 1800-talet hade man
    begreppet "kääntää", "att överföra"-

  109. -och det hade man använt
    sen 1500-talet.

  110. Men då införde man nåt som kallas
    "suomentaa", "att förfinska".

  111. Det anpassar man till försöken
    att skapa finsk litteratur-

  112. -som då också skulle vara bildande
    och utvecklande.

  113. Det fanns en massa kommentarer
    om litteraturens betydelse-

  114. -bland annat
    av Johan Vilhelm Snellman 1848.

  115. "Överflyttandet av främmande
    litteratur till modersmålet"-

  116. -"utgör den närmaste vägen
    till en inhemsk litteratur."

  117. Man såg det här
    som en möjlighet att bilda folket-

  118. -men det krävde vissa ansträngningar
    rent språkligt.

  119. Man använde också ibland
    Tegnérs talesätt:

  120. "All bildning står på ofri grund,
    blott barbariet var fosterländskt."

  121. Många tyckte att det var för mycket
    att föra över på finsk situation.

  122. Det här är på finska. De som inte kan
    finska ser att det är blått och rött.

  123. Det röda är sånt
    som inte är standardfinska i dag.

  124. Det ena är från 1830,
    och det andra... Nu ska vi se...

  125. Det är ungefär från samma tid.
    Det är Ingmans företal-

  126. -till sin egen översättning
    av vissa klassiska verk.

  127. "Den här typen av upplysande bok
    finns utgiven på alla civiliserade språk"-

  128. -"och den kallas för en geografi."

  129. "Men vårt stela och fattiga,
    ännu i sin linda liggande finska språk"-

  130. -"har inte ansetts vara värt att skriva på
    om varken geografi eller historia."

  131. Det här betyder
    att den här typen av bok-

  132. -eller upplysande bok,
    finns utgiven på alla språk-

  133. -eller på alla upplysta folks språk,
    och det kallar man för en geografi.

  134. "Med vårt stela språk,
    som är fattigt på lärdomsord"-

  135. -"och som fortfarande ligger..."
    Ja, vad ska man kalla "kapalosa"?

  136. "I skötet", kanske. "...har inte
    ansetts vara så mycket värt"-

  137. -"att man skulle ha skrivit speciellt
    mycket om geografi eller historia."

  138. Likadant kan man se
    på den högra delen.

  139. "I dessa sångers finska översättning"-

  140. -"lär en noggrann forskare
    upptäcka många brister och fel."

  141. "Men han bör också komma ihåg
    att vårt språk är lite stelt"-

  142. -"för att man först på senare tid
    börjat använda det mer"-

  143. -"och att arbetet därför
    varit svårt för översättaren."

  144. En översättare som har översatt
    från klassisk grekiska beklagar-

  145. -att finskan är så stel.

  146. Man måste rådbråka sin egen förmåga
    för att kunna översätta.

  147. I det här fallet börjar man se
    östfinska drag: "näien", "tahtoopi".

  148. Och västfinska drag, som är äldre:
    "kankianlainen", "vaikiata".

  149. Så det börjar bli en blandning
    av olika dialektala inslag i det här.

  150. Översättningen hade både
    en viktig roll-

  151. -för kulturens och litteraturens
    utveckling, men även för språket-

  152. -där det var svårt för översättarna-

  153. -att faktiskt genomföra
    det man hade föresatt sig.

  154. Här är ytterligare en kommentar
    där man...

  155. Hannikainen skriver att inget folk
    har fått ett färdigt språk i handen-

  156. -och att de som säger att finskan
    inte kan användas till litteratur-

  157. -är det fel i huvudet på. Ungefär så.

  158. Den tonen var vanlig på 1800-talet.
    Det var oerhört fräna kommentarer.

  159. August Ahlqvist är en av dem som var
    väldigt frän i sin kritik av andra.

  160. Han fick, när han översatte Almqvists
    "Kapellet", två typer av kommentarer.

  161. Morgonbladet tackade honom
    för bristen på sveticismer.

  162. Åbo Underrättelser skrev att språket
    var uselt och avskräcker läsaren.

  163. Den här typen av motsatser och idéer
    bröts mot varandra under 1800-talet.

  164. Ofta var det samma kombattanter.

  165. En sak som jag tror mig veta är-

  166. -att meänkieli kämpar mot och för-

  167. -hur man ska translitterera
    olika språk-

  168. -svenska och finska,
    inte minst egennamn.

  169. Ett förslag var att finskan skulle ta
    bort d, g, b, c, f, q, x, z, och å-

  170. -men det uppstod diskussioner.
    Hur ska man då skriva t.ex. Åke?

  171. Det är integrerade tecken och ljud,
    därför kan man inte bara ta bort dem.

  172. D och g har visat sig oumbärliga
    för finskan.

  173. D, för att det har en viktig roll
    i en stadieväxling med t.

  174. Om man hade tagit bort den
    hade man hamnat i trångmål senare.

  175. Det var ett antal personer
    som deltog i den här debatten.

  176. En del använde pseudonym, t.ex. Arwo
    Moittiwainen och Matti Matalainen.

  177. "Arwo Moittiwainen" betyder
    "den som klagar på allting".

  178. "Matti Matalainen" betyder
    "Matti som är lite låg".

  179. Själva stämningen fanns ofta
    även i den typen av pseudonymer.

  180. Kring 1845 fanns det en student-

  181. -som angav hur man skulle kunna
    bete sig med det här.

  182. Man har kunnat urskilja
    olika principer.

  183. De spelar en viss roll-

  184. -för de språkideologiska
    diskussionerna under det seklet.

  185. Hur skulle man förhålla sig till att
    många finnar inte kunde andra språk?

  186. Man skulle anpassa skrivningen till
    en finne som uttalar det på finska.

  187. Då tänkte man ofta savolaxiskt.
    Det kallar man för exonymprincipen.

  188. Endonym var att man skulle skriva
    enligt ursprungsspråket.

  189. Man kunde också använda svenskans
    och tyskans skrivsätt.

  190. Man kunde ha en kompromiss.

  191. Man skulle anpassa sig till vad
    som redan var etablerat i språket.

  192. Den här principen har varit
    ganska stark i finsk språkvård.

  193. Bildningsprincipen låter
    lite konstig.

  194. Folket är inte bildat, och behöver
    därför en språklig anpassning-

  195. -medan överheten ska få
    en anpassad...

  196. De ska egentligen använda
    ursprungsspråkets skrivsätt.

  197. Sen fanns det en liberal princip:
    Man skulle låta bruket avgöra.

  198. Man skulle få såna här effekter
    om man använde den första principen:

  199. Puonapartti, Praaki,
    Puljonilainen Kotriitti-

  200. -Jämes Kookki, Rietrikki, Tantti,
    Riseljöö, Kyöti, Portoo, Luorensi.

  201. Det första är Bonaparte.
    Alltså Napoléon. Sen är det Prag.

  202. Gottfried af Bouillon blir väldigt
    svårt att känna igen.

  203. James Cook, Fredrik,
    Dante, Richelieu och Goethe.

  204. Sen har ni Bordeaux...och Florens,
    som numera heter Firenze på finska.

  205. Sånt som då var väldigt viktigt
    att diskutera-

  206. -ser i efterhand ut
    som lätt skrattretande.

  207. Det är en effekt som meänkieli
    nog genomled under 80- och 90-talen.

  208. När man såg det i skrift var det
    många i Finland som drog på munnen-

  209. -och tyckte att det såg barnsligt ut.

  210. Men det är en fråga om tid
    innan man vänjer sig.

  211. Man skulle bevara sånt som var
    etablerat. "Ruotsi", "Tukhulmi".

  212. Fast det heter "Tukholma" nu,
    så det har ändrats lite.

  213. Och sen andra egennamn och statsnamn
    som ni känner igen.

  214. Tiden har gått väldigt fort.

  215. Det här får ni tänka själva kring.
    Vad ska man använda språket till?

  216. En kontextualisering kan vara på
    plats i meänkieli nu och Finland då.

  217. Man befann sig
    i nån sorts ruralt tillstånd-

  218. -som skulle anpassas
    till ett modernt liv.

  219. När det gäller språket,
    så finns det rätt mycket att göra.

  220. Det utländska hade ofta högre status,
    så man skulle anpassa sig till det.

  221. Den egna kulturen och det egna sättet
    att vara ansågs inte vara fint.

  222. Det här är alltså Giuseppe Acerbi
    som åkte till Tornedalen.

  223. Han stannade till i Kuivaniemi 1799
    på väg mot Tornedalen.

  224. "De dansade klumpigt hoppande
    utan någon som helst smidighet."

  225. "Ibland gjorde de något slags ryck
    då damernas kjolar fladdrade upp."

  226. "De hade ingen variation i dansen
    och de hade inga ansiktsuttryck."

  227. Det låter precis som finnar är i dag.

  228. "Deras dans var det mest klumpiga
    hoppande. Det fanns ingen smidighet."

  229. "Ibland gjorde de konstiga ryck,
    då damernas klänningar hoppade."

  230. "Det fanns ingen variation
    i deras danssätt"-

  231. -"och det fanns inga ansiktsuttryck
    över huvud taget."

  232. Det här var Acerbis sätt att se
    på finsk kultur och finsk dans.

  233. Det var egentligen en...
    Vad ska man kalla det för?

  234. ...en lektion som vi både i Finland
    på 1800-talet och senare...

  235. ...och även i Tornedalen
    kanske har mött i olika fall.

  236. Det här kan ni.

  237. Vikten Haparanda kom att få, och
    processen kring skapandet av staden.

  238. Först 1863 lyckades det.

  239. Man försökte skapa staden Karl Johans
    stad, men man la ner försöket.

  240. Sen flyttade man staden
    till Haparanda by. Den utvecklades-

  241. -och staden grundades 1842.

  242. Jyväskyläs folkskollärarseminarium
    och Haparandas seminarium-

  243. -hade ungefär lika stor betydelse för
    utvecklingen efterföljande decennier.

  244. En sak
    som jag vill ha kommentarer på är:

  245. Vad hände 1867-68? Ledde det
    till utvandring från Tornedalen?

  246. Det var ju nödåren, då tusentals
    svenskar for till Nordamerika.

  247. Haparanda försvenskades snabbt. Det
    var den viktigaste staden i området-

  248. -så det har haft en stor betydelse
    för synen på tornedalsfinska.

  249. Mer än hälften av Haparandas invånare
    har en förälder född i Finland.

  250. För tornedalsfinskan har mycket hänt.

  251. En del av det har jag varit inne på
    i början på den här presentationen-

  252. -och det som hände under 1800-talet.

  253. 1888 är ett kritiskt år,
    för det var då...

  254. ...endast statsskolor som under-
    visade på svenska kunde få bidrag.

  255. Det ledde till att meänkieli fick
    en dålig position i skolväsendet.

  256. Sen har en hel del annat hänt. Att
    meänkieli användes i skrift är klart-

  257. -och det finns en längre
    etnografisk beskrivning-

  258. -av Inkeri Tuovinen
    från 1930-talet på meänkieli.

  259. En hel del av det andra som nämns här
    har redan omtalats i dag-

  260. -så det behöver vi inte ta upp.

  261. Det här är den moderna tiden
    med olika språkpolitiska processer.

  262. Lite typiskt är det att när
    invandrarutredningen kom till-

  263. -och så småningom
    resultatet hemspråk-

  264. -betraktades meänkieli
    som ett invandrarspråk-

  265. -och tornedalingar som invandrare,
    liksom samer. En logisk kullerbytta.

  266. Meänkieli utropades, såvitt jag vet,
    officiellt till språk 1988-

  267. -men det hade ju varit
    under utveckling under lång tid.

  268. Erling Wande konstaterade att finska
    är ett inhemskt språk i Sverige.

  269. Finskan och meänkieli separerades
    och fick officiell status-

  270. -i de nya konventionerna
    som Sverige ratificerade.

  271. Minoritetsspråkskonventionen
    och ramkonventionen.

  272. I Finland... Det fanns
    en dialektstrid och en språkstrid.

  273. En del skribenter tyckte-

  274. -att den gamla bibelfinskan inte
    fyllde det moderna samhällets behov.

  275. Man ville förnya språket.
    Förespråkare och motståndare fanns.

  276. När nationalromantiken fick fart-

  277. -och Lönnrot producerade "Kalevala"
    och "Kanteletar"-

  278. -fick man också en ganska stark push
    i den östfinska riktningen.

  279. Det som ofta var motsatspar var
    hur man såg på svenskan-

  280. -om det var en resurs eller fiende.

  281. Det gamla skriftspråket likaså.
    Väst- eller östdialekter?

  282. Även ett kulturellt perspektiv fanns.
    Skulle finnar vara en del av Europa-

  283. -eller ses historiskt som en ut-
    veckling av de finsk-ugriska folken-

  284. -och som nationalromantiskt
    mer korrekt eller bättre?

  285. Man tittade också på
    hur folket förväntade-

  286. -att språkstriden och dialektstriden
    skulle utvecklas gentemot överheten.

  287. Det fanns olika typer av purism.
    Inte bara en, utan flera olika.

  288. Man började utveckla krav
    på språkriktighet i olika riktningar.

  289. På 1800-talet ledde det
    till en kompromiss-

  290. -där man blandade
    väst- och östfinska drag.

  291. Jag återkommer om ett år
    och slutför den här.

  292. Jag har bara listat
    en del av namnen som var viktiga.

  293. Det finns inte en dam
    så långt ögat når.

  294. Dessutom var det så att de som deltog
    länge i den här debatten bytte åsikt.

  295. Det kanske de inte erkände.

  296. Det mesta slutade med att Setälä
    som ung student såg till-

  297. -att en modern lingvistik kröp in
    i undervisningen av finska.

  298. Exempel på vad som föreslogs av
    en ganska okänd student, Carl Borg...

  299. Han skrev en dikt
    som aldrig publicerades-

  300. -men han föreslog att man inte skulle
    ha långa eller dubblerade vokaler-

  301. -utan man skulle ha streck ovanpå.

  302. I samma anda-

  303. -så föreslog
    både Gustaf Renvall och Jacob Judén-

  304. -att man skulle ersätta tz med ts,
    och x med ks.

  305. Och kanske mer viktigt, att "lintu"
    skulle ersätta gamla "lindu".

  306. Och "lanka pro langa",
    och "ampu pro ambu", och så vidare.

  307. Vissa kasus skulle skrivas med lång
    bokstav - "talossa", inte "talosa".

  308. Man skulle förenhetliga verbsystemet
    och säga "olivat", inte "olit"-

  309. -och "menisivät", inte "menisit".
    Alltså tredje person pluralis.

  310. Reinhold von Becker har ansetts vara
    den som drog i gång dialektstriden.

  311. "Finnarna i Savolax har i nästan 200 år
    läst strandfinnarnas finska."

  312. "Och eftersom inte ens solen
    skiner ensidigt"-

  313. -"är det bara rimligt att man ibland
    även skriver som savolaxarna."

  314. Där har vi Hennings "päivä".
    Alltså, "solen", inte "dagen".

  315. Man ville att savolaxiska, som ansågs
    renare och befriat från svenska-

  316. -skulle utgöra basen
    för det växande språket.

  317. Det är jätteroliga citat här,
    men dem får jag skippa.

  318. Det kom till stillestånd kring 1850.

  319. I tjugo år diskuterades om man skulle
    skriva "inte" och "heller inte"-

  320. -men böja "en" och "enkä" i person,
    och även i nekade former.

  321. Det här orkade man alltså diskutera
    i olika tidskrifter i tjugo år.

  322. Ingela viftar, och jag borde sluta.
    Vi ska se om jag kan hitta en utgång.

  323. Vi måste hitta nånting om...

  324. Principerna som Setälä baserade
    på 1800-talets språkdebatter...

  325. Det var tre huvudinriktningar.
    En kallades språkriktighetsprincipen.

  326. Man skulle ha en grammatisk
    eller etymologisk syn på språket.

  327. Språkhistoria var viktigt. Jag vet
    inte om Kieletär finns i meänkieli.

  328. Det är en sorts feminin varelse
    som är språkets innersta väsen.

  329. Kieletär skulle leda forskarna till
    att hitta den innersta, rena finskan-

  330. -på olika sätt.

  331. Folkspråksprincipen var
    mer dialektbaserad.

  332. I en annan språkriktighetsprincip
    kompromissade man-

  333. -mellan olika inriktningar.

  334. Det fanns metaforer för språkbrukare.

  335. T.ex. trädgårdsmästare, läkare,
    genetiker, stigfinnare och Kieletär.

  336. Då använde man
    en sorts tillhyggen mot varandra.

  337. Man kunde vara en sträng
    trädgårdsmästare.

  338. Då rensade man bort
    allt språkligt ogräs.

  339. Dit hörde svenskan.

  340. Väldigt kort om kvinnorna.

  341. Det fanns ett enda större inslag här,
    och det var "Hemmets ordförråd"-

  342. -som skapades av två kvinnliga, yngre
    forskare i slutet på 1800-talet.

  343. Man ville
    att man skulle granska den noga-

  344. -för att se att man gör det som man
    har bestämt sig för. Man skulle:

  345. "Talspråket i de civiliserade hemmen"-

  346. -"bör rensas från dialektala drag
    och onödiga influenser från svenskan."

  347. Den bildade klassens språk,
    speciellt det som talas hemma-

  348. -skulle rensas från svenskheter
    och onödiga dialektala drag.

  349. Det var en ordlista-

  350. -som användes i finska hem
    i slutet på 1800-talet.

  351. Det här tänkte jag diskutera-

  352. -men eftersom jag hoppas få mycket
    kommentarer under dagen-

  353. -så kan man fundera på vad som binder
    ihop de här processerna-

  354. -när det gäller hur man beter sig
    gentemot finskans planering-

  355. -och om man jämför det
    med meänkielis utveckling.

  356. Sen ska jag bara visa den här...
    Det saknas en del kvinnonamn här.

  357. Jag tror att flera av dem sitter här.

  358. Och... Det är en skillnad
    mot 1800-talsdebatten.

  359. Det var nån som efterlyste
    kvinnoperspektivet. Var finns det?

  360. Det kom mot slutet av 1800-talet.

  361. Då hade gubbarna slagits i åttio år
    om finskans utveckling.

  362. Men det som är nytt i Tornedalen-

  363. -man får se det som en förbättring,
    är att mer av språket kommer in-

  364. -som inte tillhör det moderniserade
    synsättet, men som också tillhör det.

  365. Meänkielis utveckling är inte bara
    att bevara det traditionella-

  366. -utan även att anpassa språket till
    de behov och förhållanden som finns.

  367. De finns bland annat i den nya lagen
    om nationella minoriteter.

  368. Man får använda språket på sätt som
    aldrig var aktuellt för finskan förr.

  369. Meänkielis utveckling behöver vara
    snabbare och effektivare.

  370. Sen kan man titta på det förgångna,
    för att se vad man kan lära sig.

  371. Jag slutar där.

  372. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

  373. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Standardisering av finskan och meänkieli

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk, Svenska > Språkbruk > Nordiska språk, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Finska språket, Meänkieli, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.