Titta

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Sedan 2017 går det att läsa meänkieli på akademisk nivå vid Umeå universitet. Språkinstitutionen arrangerade därför en heldag med föreläsningar som utgick från olika infallsvinklar för att försöka utröna vad som krävs för att detta steg in i den akademiska världen ska lyckas. Här diskuteras litteratur, kultur, olika organisationer, ordboksprojekt och släktskapet med finskan. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon : Meänkieli, nord- och standardfinskaDela
  1. Han talade högt
    och fick verben via öronen.

  2. Han förstår meänkieli via öronen,
    inte som text.

  3. Talspråket meänkieli som verb,
    textspråket finska som substantiv.

  4. En jämförelse nordfinska, tornedals-
    finska, finska och meänkieli.

  5. Birger Winsa heter jag.
    Jag är från Kainulasjärvi.

  6. Här är skolan där jag gick i sex år.

  7. Mitt på fotot är min hemgård,
    det röda huset.

  8. Lite kort om meänkieli
    och nordfinska dialekter.

  9. Det här är den klassiska bilden
    av nordfinska dialekter.

  10. Fyra underkategorier.
    Gällivarefinskan är en egen kategori.

  11. Tornedalsfinskan 6a.
    Finska Tornedalen är med.

  12. Det är samma dialekt.

  13. Men på svenska sidan
    är det ett språk.

  14. Rovaniemidialekten i 6c och
    Kemijärvidialekten längst ut.

  15. Ganska stora likheter
    över hela fältet.

  16. Nordfinskan
    består av väst- och östfinska-

  17. -samiska, svenska och norska.

  18. En del ryska finns också,
    som "saju" för te.

  19. De har även andra ryska ord.

  20. Det är få skillnader
    i vardagsspråket.

  21. Jag har inte studerat procenttal-

  22. -men av de
    tusen vanligaste orden i meänkieli-

  23. -är 80-90 procent
    samma i standardfinska.

  24. Olla, ostaa, mennä,
    tulla, maito, makkara-

  25. -kone, sähkö, pyöra, etc.

  26. Ingen skillnad alls.
    Nästan exakt samma uttal också.

  27. Grammatiskt finns skillnader.

  28. Däremot en stor brist
    på moderna abstrakta ord.

  29. Ord som "eduskunta".

  30. De förstår att "edu"
    betyder före eller fördel-

  31. -och att "kunta" är kommun.

  32. De tolkar det till fördelskommun
    eller förekommun.

  33. Ingen förstår
    vad fördelskommun är.

  34. Det är nåt mystiskt.

  35. Riksdag betyder det.
    Företrädare för landet, kommunen.

  36. Men det kan man
    omöjligen gissa sig till.

  37. Men vad man inte har talat om-

  38. -och som jag hållit på med
    som frilansare i tio år-

  39. -är den viktigaste skillnaden,
    att meänkieli är ett textlöst språk.

  40. Detta ord är inte ordet -
    "tämä sana ei ole sana".

  41. Det är konstens insikter
    av meänkieli.

  42. Detta ord är ordet -
    "tämä sana on sana".

  43. Det är språkvetenskapens
    förståelse av meänkieli.

  44. I "Don Quijote" från 1605
    beskrivs meänkieli och finska.

  45. Tjänaren Sancho Panza
    talar meänkieli.

  46. Sancho Panza är baskiska
    för en tjockmagad bondtölp.

  47. Språkvetaren/riddaren
    talar textfinska.

  48. Han hånar förstås tjänaren
    hela tiden.

  49. "Man ska förstå orden som de är,
    inte som de inte är", sa Sancho.

  50. Det verkar självklart,
    men det är inte så enkelt.

  51. Talade ord är inte detsamma
    som ordbokens ord.

  52. Talspråket meänkieli
    förstås intuitivt.

  53. Exempel från en elektronisk ordbok
    hur man förstår naturlig meänkieli:

  54. Olla, on, oli, eiollu
    är fyra olika ord enligt redaktören.

  55. Alla är verbet "vara"
    i olika tidsformer och så.

  56. "Talo" och "talossa"
    är två olika ord.

  57. De betyder "i huset" och "hus".

  58. Redaktören uppfattar det som två ord.

  59. "Menthiin" och "mennä"
    betyder båda "gå".

  60. Men redaktören skriver som två.

  61. Orden är enskilda ljudvågor, verb,
    som redaktören vill medvetandegöra.

  62. Han talar bra,
    men vet inte hur han talar.

  63. Han förstår bra,
    men vet inte hur han förstår.

  64. Så har vi förstått språket
    under en miljon år, helt naturligt.

  65. Textord tillhör samhällskulturen.

  66. För att få med er
    på sättet att tänka-

  67. -har jag tagit med en tavla
    av René Magritte.

  68. Tavlan är en pipa, inget annat.

  69. Tavlans titel är
    "Detta är inte en pipa!".

  70. Det är listigare än man tror.

  71. Att tillämpa detta synsätt
    på språket ska vi tala en del om.

  72. Då blir det följande konsekvenser,
    eller följande resultat.

  73. Ordet "bil" är inte talets "bil".

  74. Ordet "titta" är ett substantiv.

  75. Talets "bil" är däremot ett verb.

  76. Vanans makt är enorm.

  77. Det är en fördel att vara lite
    dåraktig om man ska tänka så här.

  78. Jag höll på att bli bokstavligen
    galen för några år sen.

  79. Sancho sa: "Skriv en bok om dårskap,
    så kan du hantera galenskapen."

  80. Jag skrev en bok om dårskap,
    och det var bra terapi.

  81. Efter boken
    förstod jag René Magritte bättre.

  82. Jag kunde tänka som Sancho.

  83. Nu försöker jag alltid tänka
    som Sancho Panza.

  84. Textlösa ord är verb,
    textlösa ord är substantiv.

  85. Meänkieli är verb, ljudvågor.
    De har inget analytiskt filter.

  86. Därför har vi meänkieli, inte finska.

  87. Textord är vad de inte är,
    och är inte vad de är.

  88. Meänkieli är vad det är
    och är inte vad det inte är.

  89. Sancho skulle säga att det
    är självklart, inget att diskutera.

  90. Ordbokens ord är substantiv för ögat.
    Det kan ni enkelt konstatera.

  91. Alla textlösa ord är verb för örat.

  92. I Pajala förstår vi som barn
    en intuitiv helljudsförståelse.

  93. Om man frågar barn "Kan man kalla
    kon för kro?", säger de:

  94. "Nej, då är det inte längre en ko."

  95. Om ni i Pajala frågar "Kan man kalla
    'mahoton' för 'mahdoton'?"-

  96. -säger Pajalabon
    att det är ett annat ord.

  97. Kan man kalla "sae" för "sade"?

  98. Nej, då är det en annan betydelse.

  99. Det förstod jag
    först för några år sen.

  100. Efter min galenskap förstod jag
    att det är en annan betydelse.

  101. Barnet förstår precis. Det går inte
    att kalla kon för en "kro"?

  102. Bara riddaren på en hög häst tycker
    att det är helt okej.

  103. Vid smärre avvikelser
    förstår man inte orden.

  104. Högläsa på finska
    och höra via öronen.

  105. Jag har en vän i 75-årsåldern.

  106. Han skriver svenska och engelska
    och läser tyska och franska.

  107. Men han kan inte läsa
    på sitt modersmål finska.

  108. Han håller på att lära sig finska.

  109. Han började med att läsa tyst
    och vartannat ord blev konstigt.

  110. Han började högläsa och stötte på
    ord som "mahdoton" och tänkte:

  111. "Såna ord finns inte i meänkieli
    eller i finskan i Kainulasjärvi."

  112. Sen kommer han på:

  113. "Mahoton! Det är ju självklart."
    "Bara en bokstav avviker!"

  114. Sen stötte han på ett nytt ord,
    "sade"-

  115. -och tänkte att såna ord har vi inte.

  116. Han talade högt
    och fick verben via öronen.

  117. Han förstår meänkieli via öronen,
    inte som text.

  118. Då kopplade han ihop att "sade"
    och "sae" är samma sak.

  119. Men det var via öronen han förstod.

  120. Han knäcker koden och ser en struktur
    i bokstäverna som kommer och går.

  121. Då är det lättare
    att intuitivt få strukturen.

  122. Språkvetenskapens insikter
    är inte huvudfrågan för meänkieli.

  123. Sancho Panza visste 1605
    att konsten har svaret.

  124. Språkvetenskapen
    har ännu inte insett kärnfrågan.

  125. Det som konsten insett
    för mer än 4 000 år sen.

  126. Talade ord kan inte nedtecknas
    med bokstäver.

  127. Textord ger en ny betydelse
    som skapar en ny livsform.

  128. Ett allmänt substantiv kan inte
    vara samma som ett enskilt verb.

  129. Det har språkforskare
    svårt att förstå.

  130. "Det är enkelt", säger Sancho.

  131. Nästan allt i meänkieli finns
    även i finska Tornedalens dialekt.

  132. Finska Tornedalen har ord
    från textfinskan.

  133. Meänkieli har lånat från svenskan.

  134. Biili - auto, marsia - kävällä,
    kruuva - kaivos och tusen andra.

  135. Men det är fortfarande samma
    dialekt i grundordförrådet.

  136. Från svenskan har meänkieli
    lånat de aspirerande fonemen:

  137. Thoortta, khapteeni, physsi, phiili.

  138. Men finnarna säger
    kapteeni, bussi, biili.

  139. "Piili" och "biili"
    blir nästan samma för dem.

  140. De kan inte säga "ph"
    om de inte tränar.

  141. Samma med sj-ljuden: I meänkieli
    "sjyltti" och "sjurnalisti".

  142. Finnen säger "kyltti"
    och "journalisti".

  143. Det blir annorlunda,
    men inga större skillnader.

  144. Finnar har ordböckernas substantiv
    och finska som samhällskultur.

  145. Meänkieli har svenska
    som samhällskultur.

  146. Typiska meänkieli-ord som är totalt
    avvikande från standardfinska är:

  147. "Heti" - "snart".
    I Helsingfors är det "omedelbart".

  148. Vi säger 20 minuter.
    Det blir konflikt direkt.

  149. "Piian" betyder "kanske" hos oss-

  150. -medan "pian" i Helsingfors
    betyder "snart".

  151. "Varsin" är "genast",
    men sen är det inte mycket mer.

  152. Det är i stort sett de enda som finns
    i det allmänna språket.

  153. Mie/minä, sie/sinä och några till.

  154. Allt förekommer även
    i nordfinska dialekter.

  155. Meänkieli har mycket lite
    som inte finns i finska dialekter.

  156. Men en del har tappat ord
    som vi har kvar.

  157. Vi har kvar "seserä" för rank båt.

  158. Det användes i Tavastland.
    Mormor i Tavastland kan komma ihåg.

  159. Men det är marginellt ändå.

  160. Standardfinska och meänkieli -
    små skillnader i ordförråd.

  161. Brist på abstrakta ord.
    Det är samhällskulturen som saknas.

  162. Den politiska överbyggnaden
    är på svenska.

  163. Vi förstår inte statsförvaltning
    och politisk diskussion på finska.

  164. Det är små grammatiska skillnader
    om man kan dem.

  165. Om man inte kan grammatik
    är det jättestora skillnader.

  166. Grammatiken substantiverar orden.

  167. Skillnaderna är som Jarmo visade:

  168. "Tulit" fanns tidigare
    i Agricolas bibel.

  169. "Het tulit" säger vi fortfarande -
    "het tulivat" i standardfinskan.

  170. Ett h i passiv och illativ.
    H:et finns lite varstans.

  171. Inget konstigt, men när de förstår
    som barn är det nåt annat-

  172. -när de hör "taloon"
    i stället för "talhoon".

  173. De tror att det är ett annat ord
    om man inte kan räkna ut koden.

  174. En östfinsk stadieväxling:
    lato - laon.

  175. Hela östra och norra Finland
    säger "lato" och "laon".

  176. På standardfinska "ladon".

  177. En konsonant i vissa partitiv -
    "lihhaa", "kallaa" och så vidare.

  178. "Metsä" och "mettä" likaså.

  179. Men en jätteskillnad mellan
    formell och informell meänkieli.

  180. Lite tillspetsat skrev jag "informell
    meänkieli", men inte så mycket.

  181. Så här kan det låta:
    "Kamppi on ollu svoori ja hoorti"-

  182. -"mutta kyllä se siittä jyysnaintu ja
    oornaintuu. Kamppi mennee viitare!"

  183. Ingen skriver så, men så talar man.

  184. På formell meänkieli:
    "Taistelu on ollu vaikea ja kova"-

  185. -"mutta kyllä se siittä järjestyy
    ja kirkastuu. Taistelu jatkuu!"

  186. Ingen finne säger att han inte
    förstår formell meänkieli.

  187. De skulle säga att det är en dialekt,
    vanlig finska.

  188. Men kan man inte svenska förstår
    man inte informell meänkieli.

  189. Det är svårt att knäcka koden
    även om man kan svenska och finska.

  190. "Kyllä se siitä jyysnaintu
    ja ornaintuu."

  191. Då funderar de
    på vilka ord som ligger bakom.

  192. "Kampen har varit svår och hård,
    men nu blir det ljusare och klarare."

  193. "Kampen fortsätter!"

  194. Är det två olika språk
    man talar om här...

  195. ...och som avviker kraftigt?

  196. De kan inte läsa,
    det är ett textlöst språk.

  197. Att lära sig skriftfinska som vuxen.
    Jag har läst finska i hela mitt liv-

  198. -men när jag skriver på finska
    skapas ett tredje språk:

  199. Meänkieli, finska
    och meänkielen finska.

  200. Det ser ut som finska,
    men nåt är konstigt, udda.

  201. Konstiga kasus som finnarna inte
    använder, och konstig ordföljd.

  202. Jag kan inte skriva felfri
    standardfinska, trots två böcker.

  203. Jag var mer eller mindre textlös
    analfabet till 30-40-årsåldern.

  204. Jag tänker fortfarande intuitivt
    på meänkieli.

  205. Det är kreativt att tänka med verb,
    som ordboksredaktören.

  206. Det är korrekt om man ska tänka
    i ett nyskapande perspektiv.

  207. Men det är inte så enkelt.

  208. Hur mycket tid har jag kvar?

  209. Bra, då håller jag tiden exakt.

  210. Konsten och textlösa förstår
    språket med subjektiva verb.

  211. Språkvetenskapen studerar
    med "objektiva" substantiv.

  212. Textspråk socialiserar medvetandet.

  213. Talspråk individualiserar.

  214. Språkvetare säger tvärtom-

  215. -men de kan inte konsten
    att se från Sanchos perspektiv.

  216. Den där bondtölpen som inte kan läsa.

  217. När du medvetandegör textlöst språk
    förlorar du det du visste innan.

  218. Du förstår diskursivt
    och intertextuellt.

  219. När vi lär oss läsa och skriva-

  220. -förlorar vi Sanchos sätt
    att förstå verkligheten.

  221. Det går inte
    att med fri vilja komma tillbaka dit.

  222. Därför sa en känd gubbe
    för 2 000 år sen-

  223. -att bokstaven/substantivet
    dödar anden/intuitionen/verben.

  224. Aposteln Paulus kunde språkvetenskap.

  225. En viktig principiell ståndpunkt.

  226. Sancho Panza skulle ha sagt
    att precis så är det.

  227. Texter förblindar och upplyser,
    men regeln gäller även talspråk.

  228. Det finns två perspektiv
    på bägge språken-

  229. -och vad som menas
    med upplyser och förmörkar.

  230. Med textlösa verb ser du helheten.

  231. Med allmänna textords substantiv
    ser man bara delar.

  232. "Att vara verb eller substantiv"
    borde Shakespeare ha frågat.

  233. "Att vara eller icke vara"
    låter konstnärligt bättre-

  234. -men han var ingen lingvist.

  235. Jag har några sekunder kvar...

  236. Sancho sa till mig
    att jag måste skriva om dårskap.

  237. Så jag skrev om dårskap
    på meänkieli, finska och svenska.

  238. Sen sa Sancho:
    "Skriv en politisk ideologi"-

  239. -utifrån mitt sätt
    att förstå verkligheten."

  240. "Ni skriver om ideologier
    utifrån akademiska perspektiv."

  241. "Jag är kapitalist och socialist."

  242. "Jag är individualistisk socialist.
    Skriv om det", sa han till riddaren.

  243. Alltså jag, en patetisk
    akademiker på en hög häst.

  244. Jag skrev "Innovativ ideologi.
    Där rött är blått och blått är rött."

  245. Det är individualistisk socialism,
    en tredje väg.

  246. Jag är nog den ende i Sverige som
    skrivit en egen politisk ideologi.

  247. Om inte det är dårskap, vad är det
    då? Man ska inte vara lite galen.

  248. Men Sancho tyckte att det var bra.
    "Fortsätt", sa han.

  249. "Du måste skriva en bok utifrån
    mitt sätt att förstå verkligheten.

  250. "Som en olärd bondtölp."

  251. Riddaren sa:
    "Jag får väl vara din dräng då."

  252. Jag skrev "Kreativt medvetande".

  253. Det finns ett talspråk
    som är Freuds spontana språk-

  254. -och det finns ett förvaltarspråk
    som vi lär oss i skolan.

  255. Skaparspråket talas av
    Sancho Panza och i Pajala.

  256. Bondtölparnas språk är det kreativa.

  257. Sancho sa: "Jättebra bok.
    Precis så tänker jag."

  258. Tack för att ni orkade lyssna!

  259. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Meänkieli, nord- och standardfinska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk, Svenska > Språkbruk > Nordiska språk, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Finska språket, Meänkieli, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.