Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2018, om vad som krävs för att återskapa ett mångformigt jordbrukslandskap med bibehållen biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018 : Bonden och den levande landsbygdenDela
  1. Det är
    många deltidsföretag med äldre.

  2. De har ett orosmoln
    - att ingen ung människa ska ta över.

  3. Det var inte många kära ansikten.
    Det var väldigt få som jag kände.

  4. Inte många alls! Men det är positivt.

  5. Jag är här för att lära mig nya saker
    - och kanske bidra med nåt till er.

  6. Jag ska leta upp den här...

  7. Jag jobbar på en ekologisk mjölkgård.
    Vi har 360 mjölkande.

  8. Det är ungefär 900 djur på gården.
    Just nu väntar betessläppet.

  9. Vi ska planera var djuren ska vara-

  10. -och hur vi ska flytta dem
    fram och tillbaka.

  11. Det är på gång! Men nu är jag här.

  12. Jag har ingen lösning på hur
    bonden ska fixa biologisk mångfald.

  13. Men under mina tio minuter
    ska jag prata om varför.

  14. När jag ombads prata här tänkte jag:
    "Varför behövs biologisk mångfald?"

  15. Hur tänker jag som jobbar
    inom näringen? Hur tänker bonden?

  16. Det är våra kvigor "by the way".

  17. Hälften av alla växter, däggdjur,
    groddjur och insekter är beroende av-

  18. -odlingslandskapet.

  19. Och 85 % av de växter vi odlar
    är beroende av pollinerande insekter.

  20. Och så det här med
    alla arters rätt att finnas.

  21. Vi vet inte vilka miljöer som behövs
    för att olika arter ska klara sig-

  22. -och vilken roll de spelar
    i det ekologiska systemet.

  23. Vilka är vi att bedöma
    vem som ska vara där?

  24. Och ekosystemtjänsterna.

  25. 85 % av våra grödor är ju beroende
    av pollinerande växter...insekter.

  26. Men insekterna bidrar även
    till högre och bättre skördar.

  27. Och forskningen. Vi vet bara en liten
    del av allt vi kommer att få reda på.

  28. Det krävs att vi har olika arter
    att hitta andra odlingstekniker på-

  29. -och förädlingsmöjligheter, för
    att klara morgondagens utmaningar.

  30. Exempelvis klimatpåverkan
    kräver nya sorter.

  31. Det är viktigt att vi forskar på
    vad arterna kan bidra med.

  32. Med det här i bakfickan, varför ser
    då jordbruket ut som det gör i dag?

  33. Många pratar
    om storleksrationaliseringen.

  34. Vi ser att teknikutveckling,
    nya redskap och arbetseffektivitet-

  35. -har ändrat sättet vi brukar på.

  36. Vi har färre jordbruksföretag,
    och de har större arealer.

  37. Avkastningen på både djur och skördar
    är mycket högre.

  38. Ett exempel:

  39. År 1850 var 700 kg spannmål
    per hektar riktigt schyst-

  40. -och då hade man lagt ner
    150 arbetstimmar.

  41. Nu får man ca 7 000 kg spannmål
    per hektar i konventionell odling-

  42. -och arbetstimmarna är fyra till fem.

  43. Det är en faktor som har påverkat
    konkurrensen i världen.

  44. Det är nånting som jag
    ska komma till nu - konkurrensen.

  45. Vi har svårigheter
    att vara konkurrenskraftiga.

  46. Många har pratat om det i dag-

  47. -att svenska bönder
    har det lite kämpigt med lönsamheten.

  48. Då kan man tänka på olika orsaker.
    Varför är vi inte konkurrenskraftiga?

  49. Vet ni när den stora ökningen
    av importerade livsmedel började?

  50. Och inte minst billigt kött.

  51. EU-inträdet 1995. Det här
    konkurrerade ut svensk produktion.

  52. Och det hade negativa effekter
    på biologisk mångfald.

  53. Hur stor förändring blev det?

  54. 1995 var den svenska andelen av
    totalförbrukningen av nötkött 90 %.

  55. 2013 är vi nere på 51 %.

  56. Om man tittar på maten i stort,
    hur många kan svenskt jordbruk föda?

  57. Fem miljoner. Så ta med egen matsäck!

  58. Det händer positiva grejer också.

  59. Vi har fått livsmedelsstrategin.

  60. Vi hoppas att den får stor betydelse
    för det gröna näringslivet-

  61. -men den måste främja en konkurrens-
    kraftig livsmedelsproduktion.

  62. Betesdjuren spelar en viktig roll
    för den biologiska mångfalden.

  63. De betar en krympande areal ängs- och
    hagmarker med höga biologiska värden.

  64. Enligt Jordbruksverket-

  65. -har 127 av 290 kommuner
    för få betande djur-

  66. -för att betesmarkerna
    ska hållas öppna.

  67. Där finns den största mångfalden
    av arter - på ängar och naturbeten-

  68. -i skogsbryn, våtmarker,
    åkerholmar och stengärdesgårdar.

  69. På äng- och naturbeten är det
    lika många arter som i regnskogen.

  70. Det är ju nåt att skryta med!

  71. Det finns annat än betesdjuren
    som gynnar biologisk mångfald-

  72. -och andra orsaker till att ha
    betesdjur. Vad mer behöver funka?

  73. De gröna näringsföretagen hör ihop.
    Vi fungerar som ett litet kretslopp.

  74. Varor som halm, som
    djurproducenter behöver på vintern-

  75. -eller behöver i ensilaget-

  76. -det köps från spannmålsföretag
    eller andra enheter.

  77. Många utnyttjar
    varandras varor och tjänster.

  78. Vad händer
    när vi har långt till grannbonden?

  79. För många småbrukare
    är skogen en viktig inkomstkälla.

  80. Man jobbar i skogen på vinterhalvåret
    och får en investeringspott därifrån.

  81. Det måste finnas förutsättningar för
    att få betalt för att bruka sin skog.

  82. Nu kommer den kluriga frågan:

  83. Vad ser vi som det största hotet
    mot den biologiska mångfalden?

  84. Igenväxning
    när det aktiva brukandet försvinner.

  85. Igenväxning är det
    som hotar flest rödlistade arter.

  86. Öppna gräsmarker är den miljö
    som hyser flest rödlistade arter.

  87. Åkermarkens areal uppgick år 2016
    till 2,58 miljoner hektar.

  88. 1995 fanns det 2,8 miljoner hektar-

  89. -så det försvinner 54 hektar per dag.

  90. Minskningstakten är störst i Norrland
    och södra Sveriges skogsbygder.

  91. Det är oftast där man har djur-
    produktion och använder mycket vall.

  92. Vad beror det här på? Vi har varit
    inne på att lönsamheten inte är bra.

  93. Det är ett dåligt mjölkpris
    och yngre tar inte över.

  94. Men nötköttsproducenter
    känner stark framtidstro, tänker ni-

  95. -med tanke på att efterfrågan
    på svenskt kött har ökat.

  96. Men där är knäckfrågan att det
    är många deltidsföretag med äldre.

  97. De har ett orosmoln - att ingen ung
    människa tar över deras verksamhet.

  98. Framtiden. Vad behöver vi för att
    gynna den biologiska mångfalden-

  99. -från ett bondeperspektiv?

  100. Och så kommer den...
    Jag har jobbat jättemycket på den!

  101. Det är viktigt att fortsätta utveckla
    lantbruk och livsmedelsproduktion.

  102. Ofta har gamla gårdar inte råd
    att investera. Det är tungarbetat.

  103. Och hur många yngre vill ta över
    när det krävs stora investeringar?

  104. Vi lägger ner väldigt lite
    av vår inkomst på mat i Sverige.

  105. 11 % av vår generella inkomst
    går till det.

  106. Den biologiska nyttan vi gör...

  107. Vi behöver hitta vägar för marknaden
    att betala för biologisk mångfald.

  108. Men hur ska vi få upp allmänhetens
    ögon för hur vår mat blir producerad-

  109. -och vad vårt val i affären
    ger för konsekvenser?

  110. Viljan kanske finns,
    men vet de vad de ska efterfråga?

  111. Unga behövs för att
    svenskt lantbruk ska överleva.

  112. Hur stor del av lantbrukarna i dag
    är över 65?

  113. 70 procent!

  114. En tredjedel av dem som är
    sysselsatta i jordbruket är över 65.

  115. Så vi har en utmaning framöver,
    att få våra lantbruk att överleva.

  116. Det som jag vill trycka extra på
    är samverkan.

  117. Det kanske lät som om bonden
    bara bryr sig om lönsamheten.

  118. Det är ju inte sant. Det är en del av
    det som vi behöver lösa tillsammans.

  119. Det är en viktig faktor för att
    gynna den biologiska mångfalden.

  120. Jag tror på samverkan och
    förståelse för hur komplext det är-

  121. -och hur komplexa förändringarna
    kommer att vara.

  122. Det handlar om ett "mindset".

  123. Hur vi än gör, behövs
    ett hållbarhetstänk i tre delar:

  124. Den sociala, den ekonomiska
    och den miljömässiga delen.

  125. Utmaningen är att producera mer mat
    och samtidigt nå miljömålen.

  126. Vi har egentligen
    ett land som kan leverera detta-

  127. -men vi behöver jobba på "huret".

  128. Men jag ska avsluta med nåt positivt.

  129. Jättemånga unga
    vill jobba i de gröna branscherna.

  130. Jag hoppas att ni tror på oss.
    Jag får tacka för mig.

  131. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bonden och den levande landsbygden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Betesmarker, Biologisk mångfald, Jordbrukslandskap, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Hotad mångfald i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet är den landskapstyp där det står sämst till när det gäller andelen rödlistade arter. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken vid SLU, berättar om vad som har lett till att flera arter som är beroende av jordbrukslandskapet har minskat i antal och om vad som behöver göras för att främja en större biologisk mångfald. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Situationen för fjärilar i odlingslandskapet

Många av de arter av fjärilar som ska bevaras enligt EU:s art- och habitatdirektiv har blivit alltmer lokala, och på flera ställen har de försvunnit helt. Lars Pettersson, forskare vid Lunds universitet och koordinator Svensk dagfjärilsövervakning, ger här en lägesbeskrivning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han lyfter också fram insatser som kan främja områden som gynnar fjärilar. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

En larmrapport om hotade vildbin

De senaste hundra åren har Sverige förlorat flera arter av vildbin. En tredjedel är i dagsläget starkt hotade, vilket är problematiskt då färre arter innebär att ekosystemet får sämre motståndskraft mot förändringar. Niklas Johansson, entomolog vid Artdatabanken, SLU, berättar om svenska pollinatörers status och minskning och hur man kan motverka effekten av naturtypernas förändring. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Levande fäbodkultur i Schweiz

Hur kan staten göra för att säkra god landskapsskötsel och biologisk mångfald? I Schweiz har man en blomstrande fäbodkultur med ett lönsamt lantbruk. Fabian Mebus, landskapsvårdsutredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om hur fäbodkulturen fungerar i Schweiz och vad Sverige kan lära av det. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Strategi för ett rikt odlingslandskap

Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Johan Wallander, miljömålssamordnare på Jordbruksverket, berättar om vad som behöver göras för att vända de negativa trenderna och hur statligt stöd kan användas för att främja ett hållbart brukande av åkermark. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Vad gör regeringen för den biologiska mångfalden?

Sveriges jordbrukslandskap måste bli en mer variationsrik livsmiljö för att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Stefan Berggren, departementsråd på naturmiljöenheten vid miljö- och energidepartementet, berättar om regeringens livsmedelsstrategi för att främja odlingslandskapets biologiska mångfald, våtmarker och gröna infrastruktur. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Värdetrakter i odlingslandskapet

Utan ett rikt odlingslandskap kan vi inte ha ett rikt växt- och djurliv. Nuvarande stöd till jordbruket räcker inte till för att bevara och hantera de värdefullaste markerna och landskapsavsnitten. Det konstaterar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket. Han berättar om vilka styrmedel som behövs för att främja biologisk mångfald i odlingslandskapet. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Grön infrastruktur

En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är att förbättra förutsättningarna för arter i gräsmarker. Helena Rygne och Ida Lilja från länsstyrelsen i Örebro län berättar om hur de har samordnat det regionala arbetet för att bibehålla och stärka de biologiska värdena. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Bonden och den levande landsbygden

Betesdjuren spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, men av Sveriges 290 kommuner har 127 för få betande djur för att betesmarkerna ska hållas öppna. Emilia Astrenius Widerström, djurskötare och ordförande i LRF Ungdomen, berättar om vilka de största hoten mot den biologiska mångfalden är, varför jordbruket ser ut som det gör idag samt vad som behöver göras för att gynna mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Odlingslandskapet i skogen

I stora delar av Sverige var skogen en del av odlingslandskapet till långt in på 1900-talet, vilket har format den biologiska mångfalden. Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Upplandsstiftelsen, berättar om vad vi kan lära oss av det historiska nyttjandet av skogen för att skydda biotopen i framtiden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Skogen i odlingslandskapet

Många biologiska arter är beroende av miljön som finns mellan odlingslandskapet och skogslandskapet. Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, anser att gränsen mellan landskapstyperna är för skarp, vilket försvårar arbetet med att skydda dem. Han berättar om skogsägarens ansvar för odlingslandskapets arter i skogen och om var utmaningarna och kunskapsluckorna finns. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Landskapsperspektiv för ett hållbart jordbruk

Hur ska vi restaurera och bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i odlingslandskapet? Emelie Waldén, forskare vid institutet för naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om vikten av landskapsperspektiv, långsiktighet och kommunikation. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2018

Make mångfalden great again

Sju sorters blommor borde vara allas rättighet. Det anser Tina-Marie Qwiberg, berättare, filmskapare och jordvän, som värnar om den biologiska mångfalden. Hon berättar bland annat om vikten av att nå ut och beröra för att skydda och främja den biologiska mångfalden. Inspelat den 25 april 2018 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vikten av vikten

Träning som gör oss friskare

Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig än smal och otränad, säger fysioterapeuten Åsa Tornberg. Den som inte tränar löper större risk för typ 2-diabetes. Mycket pekar på att det krävs en viss träningsvolym, men även intensiteten på träningen är viktig för att göra cellerna insulinkänsliga, menar Åsa Tornberg. Att lägga in högintensiva intervaller i sin träning gör den mer effektiv. Dock är det alltid bättre med lite träning än ingen träning alls. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.