Titta

Har jag något val?

Har jag något val?Dela
  1. God kväll och välkomna till
    partiledardebatt.

  2. Debatten sänds i televisionen,
    men också i radio.

  3. Spännande. Men i dag kan jag,
    oavsett om det är val eller inte-

  4. -följa politik och nyheter
    i mina sociala flöden-

  5. -när och var jag vill, i min telefon-

  6. -och den vet till och med redan
    innan vad jag gillar. Supersmidigt!

  7. Tills man hör talas om uttryck
    som fake news, algoritmer-

  8. -filterbubblor och trollfabriker.

  9. Men behöver jag,
    som bor här i Sverige-

  10. -och som är en otroligt smart,
    självständig och logisk människa-

  11. -ens bry mig om det där?
    Det ska jag ta reda på i programmet.

  12. Och först ska jag förstå hur
    Trump lyckades bli president i USA.

  13. Gud välsigne er,
    och Gud välsigne Amerika.

  14. När man i efterhand
    har tittat på hur kampanjen bedrevs-

  15. -och vilka kandidater det var,
    är jag kanske inte lika förvånad.

  16. Instagram och Facebook och annat
    spelar en väldig roll i dag.

  17. Det var där
    han nog vann slaget om Vita huset.

  18. Stopp nu. Att använda sociala medier
    för att nå folk är inget konstigt.

  19. Ingen trodde att Trump hade en chans,
    och så bara vann han.

  20. Vad gjorde han
    som var så himla smart?

  21. Vi kommer att göra
    Amerika fantastiskt igen!

  22. Man bedrev kampanjen
    nästan som ett företag.

  23. Man använde metoder
    som företag brukar använda.

  24. Man delade upp befolkningen i delar-

  25. -kanske efter var de bor, vilket
    kön de har, etnicitet, intressen.

  26. Beteenden på nätet
    kan man spåra också.

  27. Sen anpassade man sitt budskap
    efter det.

  28. Nej till Trump!

  29. Trump var en illa
    omtyckt kandidat i många läger-

  30. -och därför hade man inte
    så stor framgång, insåg man-

  31. -i att få folk att rösta på honom-

  32. -men däremot kunde man få folk att
    avstå från att rösta på Clinton.

  33. Du snackar, men du får inget gjort

  34. Hon har blivit
    överlistad och utmanövrerad

  35. Hej då, Hillary!

  36. Men medierna började också
    granska honom ännu hårdare.

  37. Både att han slängde sig med falska
    fakta eller till och med rena lögner-

  38. -gjorde att många uppfattade
    att etablissemanget-

  39. -faktiskt favoriserade en kandidat
    till förmån för Donald Trump.

  40. Hillary Clinton delade ut pins
    där det stod "I'm with her".

  41. Jag, däremot,
    står på det amerikanska folkets sida.

  42. Samtidigt satte han
    sig själv i motsats till det.

  43. "Clinton vill stå där
    på den politiska maktens topp."

  44. "Hon gör det för sin egen vinning."

  45. "Men jag gör det här för er skull.
    Jag ska lyfta Amerika."

  46. Vi kommer att göra Amerika fantastiskt
    igen! Gud välsigne er och god kväll!

  47. Han framträdde som att han
    hade väldigt enkla svar-

  48. -på svåra frågor,
    där ingen har enkla svar egentligen.

  49. Sen hade han teknikerna han använde
    sig av.

  50. Att provocera, säga sig vara den som
    pratar om sånt ingen annan pratar om.

  51. Tillsammans gjorde ju det-

  52. -att många tilltalades av honom,
    och de kanske inte kan ta på-

  53. -vad är det som gör mig arg,
    besviken och orolig för morgondagen.

  54. Här kommer nån som
    påstår sig ha ganska enkla svar.

  55. Det vill ingen säga.
    Han bad om att få mitt stöd.

  56. En nation utan gränser
    är ingen nation alls

  57. Och jag kommer aldrig nånsin
    att svika er.

  58. Tillsammans kan vi rädda
    amerikaners jobb, liv och framtid

  59. Okej, så Trumps taktik
    byggde på smutskastning-

  60. -enkla svar på svåra frågor,
    starka känslor-

  61. -och attack på alla fronter
    genom sociala medier.

  62. Han dolde sina egna brister
    genom att påpeka andras.

  63. Så himla taskigt, fast smart ändå.

  64. Han flyttade fokus bort från det
    han inte ville att folk skulle se.

  65. Lite som en trollkarl.
    "Kolla vad jag har i högerhanden!"

  66. "För då märker ingen att jag
    gömmer en kråka i vänsterhanden."

  67. Och hela strategin gick under nåt
    som kallades "Project Alamo".

  68. Vad exakt var det?

  69. Project Alamo
    var Trumps digitala initiativ.

  70. Det gick ut på
    att man kartlade hela väljarkåren.

  71. Man delade upp den i små målgrupper-

  72. -återigen utifrån var man bor,
    kön, intressen och beteenden.

  73. När man hade fått alla små
    målgrupper-

  74. -bombarderade man dem
    med artiklar, inlägg-

  75. -i form av specialanpassade annonser.

  76. Så olika målgrupper fick olika
    budskap.

  77. Av Clintonanhängarna var det tre
    grupper Trumpkampanjen ville åt.

  78. Demokrater som gillade Bernie
    Sanders, unga vita kvinnor-

  79. -och afroamerikaner,
    i synnerhet i städer.

  80. Trumpkampanjen förstod
    att de inte kunde vinna över dem-

  81. -men däremot kan man försöka
    få dem att inte rösta-

  82. -och det gjorde man genom att påminna
    om vilken dålig kandidat Clinton var.

  83. -...extremt vårdslös.
    -Mejlsystemet drabbades av intrång...

  84. Clinton riskerade nationens säkerhet.
    Och hon ljuger än.

  85. -Enligt FBI-chef Comey var jag ärlig.
    -Det stämmer inte.

  86. Washington Post
    jämför Clinton med Pinocchio.

  87. Det figurerade
    en otrolig mängd falska nyheter.

  88. Sen var det inte så
    att allt var helt taget ur luften-

  89. -utan man fokuserade på att hitta
    citat som man kunde vantolka-

  90. -och medvetet
    försöka dupera väljarkåren.

  91. De hade ett kontroversiellt citat
    från Hillary Clinton-

  92. -när hon kallade
    gängmedlemmar för rovdjur.

  93. Men det vantolkade man-

  94. -så att det skulle se ut som att hon
    hade kallat alla svarta för rovdjur.

  95. De kallas ofta rovdjur.
    De saknar samvete och empati.

  96. Det vevade man och skickade
    till afroamerikaner i storstäder-

  97. -i hopp om
    att de inte skulle rösta på henne.

  98. Donald Trumps kampanj
    utnyttjade Facebook och Google-

  99. -på det sätt
    som de i princip är skapade för.

  100. En sak som de gjorde var
    att rikta in sig på afroamerikaner-

  101. -i delstater som Pennsylvania, en stor
    delstat som Clinton knappt förlorade-

  102. -för att avmobilisera dem. De
    försökte få dem att låta bli att rösta.

  103. Och de sa att de gjorde det
    på Facebook med "dark posts".

  104. För då ser bara mottagarna annonserna.

  105. Så man vet inte ens att det pågår
    en avmobiliseringskampanj.

  106. Sånt bör inte ske i det fördolda.

  107. Om nån försöker få folk
    att inte rösta bör vi känna till det.

  108. Jag får ut massa kul av sociala
    medier.

  109. "Solen skiner och en härlig dag i
    spåret." Hallå, farmor... Ingen like.

  110. Men vad får sociala medier ut av mig?

  111. Vi ska titta på hur sociala medier
    kartlägger oss användare-

  112. -och hur Trump och Cambridge
    Analytica drog nytta av det.

  113. Cambridge Analytica
    är en marknadsföringsbyrå-

  114. -som har specialiserat sig
    på information och data.

  115. Vi har köpt digitala annonser för över
    hundra miljoner dollar åt Trump.

  116. Cambridge använde sig av olika typer
    av quizzar eller tester.

  117. Då får du reda på vad det är för
    person. De fick många att göra dem.

  118. Personlig information om över
    femtio miljoner Facebookanvändare-

  119. -ska ha tankats ner av dataanalys-
    företaget Cambridge Analytica-

  120. -och informationen ska sen ha sålts
    till Trumps valkampanj 2016.

  121. I vanliga fall säger
    ett parti till sin reklambyrå:

  122. "Så här tycker vi. Berätta det
    för människor på bästa sätt."

  123. Cambridge Analytica
    börjar i andra ändan.

  124. De säger: "Vi har kartlagt
    väljarkåren."

  125. "Här borta tycker de så här,
    och här tycker de så här."

  126. Då kan man
    anpassa sitt budskap efter det.

  127. Trumpkampanjen använde Cambridge till
    många saker-

  128. -men en viktig del var
    att bygga databasen.

  129. Vi kan sammanställa alla data
    till en enda stor databas-

  130. -och använda den
    till att skapa kraftfulla modeller.

  131. Datan samkördes med data i några
    andra delar, t.ex. demografiska.

  132. Vad är du för typ av människa?
    Vad har du för utbildning?

  133. Sen samkördes det med data om
    vilka sajter du är inne på.

  134. Hur det kan man få fram
    vad du är för typ av människa.

  135. Är du impulsiv eller eftertänksam?

  136. Och det psykografiska,
    efter hur du är som individ.

  137. Är du harig och rädd
    eller orädd och risktagande?

  138. Det här samkördes för att skapa
    relevant marknadsföring.

  139. Och sen delade man upp
    målgrupperna i olika segment.

  140. Sen valde man: De här segmenten
    ska kommuniceras det här budskapet.

  141. Det var det det användes till.

  142. Allt på Facebook fyller ett syfte.
    Inget är där för att det är kul.

  143. Tidigare kunde man "lajka" en status.

  144. Nu kan man lajka, göra ett hjärta,
    gråta eller visa att man blir arg.

  145. Det är ju roligt,
    men samtidigt berättar man...

  146. Det är till för
    att berätta för annonsörer-

  147. -exakt
    hur man reagerar på olika budskap.

  148. Det är precis
    samma sak med frågesporterna.

  149. De är skapade för att hämta
    information om dig och dina vänner.

  150. Många kanske inte tänker på
    att man lämnar ut mycket information.

  151. Så Facebook och andra företag
    samlar information om mig-

  152. -som sen kan användas
    av annonsörer och politiska grupper.

  153. En typ av annonser kallas för
    "dark ads". Vad exakt är det?

  154. "Dark ad"
    låter mystiskt och farligt, nästan-

  155. -men det är
    en helt vanlig annons på Facebook.

  156. Skillnaden på
    Facebooks annonser och andra-

  157. -är att de endast syns
    hos de personer man valt ut.

  158. Det som har gjort
    att det har blivit en debatt-

  159. -är att man i vanliga fall
    kan granska politikers löften.

  160. De säger nåt på tv,
    och då ser alla vad de säger.

  161. Problemet med formatet är att
    ingen vet hur mycket det används.

  162. Varje skärm ser annorlunda ut.

  163. Så på en skärm syns ett visst budskap-

  164. -och på en annan skärm
    står det nåt annat.

  165. Genom att använda
    målinriktade annonser-

  166. -artificiell intelligens
    och mycket data-

  167. -kan man utnyttja
    olika personers svagheter.

  168. Så vi börjar förlora den gemensamma
    sfären, där vi kanske är oense-

  169. -vilket ju är naturligt i samhället.

  170. Nu vet vi inte ens om vi är oense
    eller har samma fakta.

  171. Inom politiken bör man
    hållas ansvarig för vad man säger.

  172. Så om man säger nåt som inte stämmer
    eller som jag inte håller med om-

  173. -borde jag kunna få förklara
    varför jag inte håller med.

  174. Man vill ju säga att det finns en
    problematik i det här med dark ads.

  175. Men det är inte konstigare än att vi
    har olika löpsedlar per postnummer.

  176. Det är som är relevant i Göteborg
    ser inte vi i Stockholm.

  177. Man pratar om att det här
    kan skapa en politisk...

  178. ...problematik
    med unikt formade budskap.

  179. Men sen mitten av 80-talet
    har man kunnat via direktutskick...

  180. ...välja per postnummer olika
    yrkeskategorier för att nå fram.

  181. Och det har många partier gjort,
    utan att egentligen förklara det här.

  182. Så det här sättet att kommunicera
    har använts väldigt länge.

  183. Det handlar mer om relevans.

  184. De här metoderna
    är inte bra för den offentliga sfären.

  185. För de privatiserar det
    som borde vara offentligt.

  186. Samma sak i Europa.
    Det är oviktigt vem man stöttar.

  187. Man behöver ordentlig debatt
    och politik som utövas offentligt.

  188. Vi behöver sätt att diskutera fakta
    och ta reda på vad sanningen är.

  189. Utan det kan man inte ha ett fungerande
    samhälle. Vi riskerar att förlora det.

  190. Svårt. Det kanske inte bara är dåligt
    att Facebook har riktade inlägg.

  191. Det kanske är roligare att få saker i
    mitt flöde som jag är intresserad av-

  192. -än typ: "Rea på mustaschvax!"

  193. Samtidigt blir det lite dumt om
    jag läser nåt som verkar rimligt-

  194. -men som är helt galet.

  195. För de som hade kunnat säga till mig
    att det inte stämmer-

  196. -har förmodligen fått upp
    andra grejer i sina flöden.

  197. Trumpkampanjen skickade ut
    mängder av dark ads.

  198. Och flera av inläggen anklagades
    för att vara påhittade. Var det så?

  199. Trumps kampanj
    använde sig absolut av det-

  200. -för att smutskasta sina motståndare
    - Clinton framför allt.

  201. Men det är klart att inte allt
    som kom ut var påhittat.

  202. Därför är uttrycket
    "falska nyheter" problematiskt.

  203. Ofta finns det lite sanning i dem.

  204. Det är svårt att säga:
    "Det här är inte sant."

  205. Det är också problemet med hur vi ska
    bemöta det vi kallar falska nyheter.

  206. För det finns väldigt ofta
    en liten sanning i det.

  207. Till och med en idiot
    kan skapa falska nyheter på Facebook.

  208. Och tack vare all information som
    användarna ger ifrån sig-

  209. -kan man välja ut vilka människor
    som ska få ta del av inlägget.

  210. Men hur många kan man nå ut till,
    och vad kostar det-

  211. -att sprida falska inlägg på
    Facebook?

  212. Jag ska skapa en målgrupp här,
    tänkte jag.

  213. Det är båda könen. Vi kanske har...

  214. ...människor
    som är mellan arton och fyrtio.

  215. Stockholm, Göteborg och Malmö,
    väljer jag.

  216. Har visat intresse för frukt...

  217. Då får jag en målgrupp
    på 120 000 personer.

  218. Skulle jag vilja skicka ut annonsen
    skulle jag få betala 1 220 kronor-

  219. -för att nå
    mellan 20 000 och 53 000 personer.

  220. Facebook har
    över två miljarder användare.

  221. Det har utvecklats till
    den mest effektiva plattformen-

  222. -att nå människor på.

  223. I dag är det väldigt svårt
    att nå väljare.

  224. Det finns mycket information. Det är
    en otrolig konkurrens om folks tid.

  225. Det är inte många
    som kollar på reklam på tv längre.

  226. Sociala medier har du i din mobil,
    dygnet runt.

  227. Du når personerna från morgon tills
    de lägger sig, och in i vallokalen.

  228. Det florerar mängder
    med falska nyheter på sociala medier.

  229. Vem som helst kan vräka ur sig vad
    som helst. Som i "Paradise Hotel":

  230. "Jag är den enda här inne
    som du kan lita på."

  231. Men vad ska Youtube, Google
    och Facebook göra åt det här?

  232. Och vad har jag för ansvar?

  233. Det finns förslag om att Facebook ska
    plocka bort material man inte gillar.

  234. Det är farligt att låta Facebook
    bli smakdomare över Internet.

  235. Jag tror att företagen
    bakom de sociala medierna inser-

  236. -att de har en väldigt viktig roll-

  237. -men jag tror inte riktigt
    att de klarar av uppgiften.

  238. De är nog mest ingenjörer,
    och nu lite Wall Street-folk.

  239. Och Youtube handlade först
    om musik och karaoke.

  240. Men sen kom det halshuggningsvideor.

  241. De vet nog själva inte
    hur de ska hantera det.

  242. Man kan sätta press på plattformarna
    att bli mer transparenta-

  243. -bli mer öppna med hur de jobbar.

  244. En annan sak man kan göra
    är att stänga konton-

  245. -som är uppenbart skapade
    för att sprida desinformation.

  246. De menar väl.
    Men problemet är strukturellt.

  247. Det handlar om deras hela affärsmodell.

  248. Och även om de oroar sig-

  249. -och faktiskt gör sitt bästa,
    så räcker inte det.

  250. Det är ett stort problem.
    Som samhälle måste vi diskutera det.

  251. Vi kan inte förvänta oss
    att några ingenjörer-

  252. -ska lyckas lösa det här av sig själva.

  253. Facebook som plattform
    har ju ett ansvar...

  254. ...att se till att felaktiga
    och irrelevanta nyheter...

  255. ...faktiskt inte exponeras
    för oss som individer.

  256. Men det är vårt ansvar att visa
    att det inte är relevant för oss.

  257. Och då klickar man uppe i högerhörnet
    på annonsen eller inlägget-

  258. -och där finns ett val-

  259. -där man väljer
    att inlägget är fake news.

  260. Det är bara att tagga i den, så
    förminskas räckvidden på inlägget.

  261. Och ju mer folk som taggar inlägget
    som felaktigt eller irrelevant-

  262. -ju dyrare blir annonsen,
    och ju kortare blir räckvidden.

  263. Men ju mer folk som delar,
    lajkar och kommenterar-

  264. -ju större blir räckvidden,
    och ju billigare blir det.

  265. Det man borde göra är att titta på
    vilka som använder min mikrofon-

  266. -och vad är det man har godkänt?
    För det är så mycket man godkänner.

  267. Sociala medier är gratis,
    fast ändå inte.

  268. Jag betalar med den information jag
    lämnar ut. Och det känns konstigt.

  269. Tänk om jag kunnat gå in i en kiosk
    och ta godis och inte betala.

  270. "Jag är intresserad av skidskytte
    och har diverse bipolära sjukdomar."

  271. Vi ska titta närmare
    på påverkanskampanjer-

  272. -och om andra länder försöker påverka
    hur du och jag ska tycka och rösta.

  273. Och vad är egentligen en trollfabrik?

  274. Det man brukar mena
    med en trollfabrik är ett företag-

  275. -som har till uppgift
    att påverka debatten-

  276. -åt det hållet som ryska staten vill.

  277. Det man producerar är desinformation-

  278. -falsk information som sprids på
    nätet med vissa specifika syften.

  279. Internet Research Agency är den mest
    berömda av de ryska trollfarmarna.

  280. Det ligger i Sankt Petersburg
    och har nånstans över 200 anställda.

  281. Man har släppt
    tretusen olika annonser-

  282. -som Internet Research Agency
    har utformat-

  283. -och riktat mot amerikanska väljare.

  284. Man hade afroamerikanska rappare
    med en egen Youtubekanal-

  285. -som pratade ganska mycket politik.

  286. De var väldigt anti Clinton,
    och man misstänker att gruppen-

  287. -har skapats och finansierats
    av Internet Research Agency.

  288. Hillary Clinton är en smutsig lögnare.

  289. Hon är bara intresserad av makt.
    Hon bryr sig inte om nån annan.

  290. En trollfabrik är just en fabrik
    där man producerar desinformation-

  291. -falsk information som sprids på
    nätet, som klipp från obskyra sajter-

  292. -med påhittade
    eller förvanskade nyheter.

  293. Inläggen gillas, retweetas och
    kommenteras av andra trollkonton.

  294. När en trollfabrik har lyckats bra
    börjar tiotusentals människor-

  295. -att också dela inläggen.

  296. Det kanske mest
    konkreta exemplet på det här-

  297. -är grundandet av en Facebookgrupp,
    "Stoppa islamiseringen av Texas"-

  298. -och kallade till demonstration
    mot ett moskébygge i Houston.

  299. Samtidigt startade man ett event...

  300. ...från en grupp som kallade sig
    "United Muslims of America"...

  301. ...och kallade till en
    motdemonstration.

  302. Där utgav man sig för
    att vara två grupper av amerikaner-

  303. -men det var ryska agenter
    som hade startat båda.

  304. Och det blev bråk. Det dök upp folk,
    och det blev sammandrabbningar.

  305. Så det var ett tydligt exempel
    på hur man...

  306. ...hänger på en mycket känslig
    fråga...

  307. ...och försöker elda på
    motsättningarna.

  308. Syftet är att på lång sikt skada
    amerikaners förtroende för...

  309. ...demokratin, för myndigheter -
    för systemet, så att säga.

  310. Och det är ju lite enklare i ett val-

  311. -eftersom då är tonläget redan högt.

  312. Man gjorde till och med förresor-

  313. -för att samla in underrättelser
    om vad amerikaner tyckte-

  314. -och sen använde man
    det i valkampanjen-

  315. -för att på ett dolt sätt
    skapa annonsering av olika slag-

  316. -som riktade sig just mot de budskap
    som kan irritera i samhället.

  317. Och också för att boosta
    Trumpkampanjens argument.

  318. Man har kommit fram till
    att annonserna-

  319. -de har potentiellt nått
    över hundra miljoner amerikaner.

  320. Så de har haft
    ett väldigt stort inflytande.

  321. Mycket tyder på att Ryssland försökte
    påverka det amerikanska valet-

  322. -med smutskastning
    och försök att skapa oreda.

  323. Men behöver vi i Sverige vara
    oroliga-

  324. -och har andra val här i Europa också
    blivit utsatta för yttre påverkan?

  325. Metoderna som har diskuterats efter
    amerikanska valet har ju plågat-

  326. -i princip alla stora val sen dess.

  327. Vi hade val i Tyskland, Frankrike,
    Holland och Storbritannien-

  328. -och alla de valen
    har haft inslag av desinformation-

  329. -ryktesspridning och propaganda.
    Ett val som står ut är det franska.

  330. Jag har sett undersökningar om
    att var fjärde nyhet under valet-

  331. -har klassats
    som falsk eller inte sann.

  332. I franska valet har man en pausperiod
    på ett par dagar-

  333. -när ingen politiker får prata.
    Och precis innan perioden inträdde-

  334. -gjorde man ett intrång i Macron-
    kampanjens datorer och stal saker.

  335. Det de hade gjort dock, eftersom de
    var förvarnade av det som hänt i USA-

  336. -det var att anlita experter-

  337. -som hade lagt in fejkad information
    i materialet som man stal.

  338. Därmed kunde man peka på
    att man hade planterat det.

  339. Det är som
    att lägga en spårsändare i ett paket.

  340. Men det visade en vilja från Ryssland
    att försöka smutskasta Macron.

  341. De har tidigare visat
    mer intresse för Front National-

  342. -och den typen av nationalistisk
    politik som det partiet driver.

  343. Macron var en ung person.

  344. Han hade ett spännande privatliv.

  345. Han är ihop med sin franskalärarinna,
    som är ganska många år äldre.

  346. Runt honom
    spred man väldigt många rykten.

  347. Det spreds ett rykte från
    statskontrollerade medier i Ryssland-

  348. -om att Macron var amerikansk agent,
    uppbackad av gaylobbyn.

  349. Anledningen till
    att val är attraktivt att gå mot-

  350. -är att det är en av de tydligaste
    svängpunkterna i en demokrati.

  351. Då sker väldigt mycket,
    och det är viktiga beslut som tas-

  352. -eftersom man till viss del bestämmer
    vilken inriktning landet ska ha.

  353. Och eftersom det är mycket debatt
    finns det mycket att hugga på.

  354. Man måste ju veta vart man vill!

  355. Det här känner jag igen:
    smutskastning och desinformation.

  356. Speciellt i valtider
    för att flytta fokus.

  357. Val verkar handla allt mindre om
    politik och mer om marknadsföring.

  358. Men varför vill stater lägga sig i
    debatten i andra länder?

  359. Och vad är egentligen
    en påverkanskampanj?

  360. En påverkanskampanj är
    när man försöker göra flera saker-

  361. -på ett samordnat sätt.

  362. Man riktar sig
    exempelvis mot beslutsfattare-

  363. -eller mot vanliga människor,
    för att påverka opinionen-

  364. -och gör det så
    att det kan ha negativ inverkan på-

  365. -vår möjlighet att styra vårt land.

  366. En påverkanskampanj
    är en koordinerad verksamhet-

  367. -som innehåller
    vilseledande information.

  368. Sen förstärker man det här
    via bottar.

  369. Det kan få en effekt, att man
    vill skapa splittring i samhället-

  370. -och se till att myndigheternas
    resurser läggs på det här-

  371. -i stället för
    andra händelser i samhället.

  372. Om jag vill göra
    en påverkanskampanj gör jag så här:

  373. Ett: Identifierar en målgrupp.

  374. Två: Skapar en falsk grupp
    på sociala medier.

  375. Tre: Sprider
    den falska informationen med bottar.

  376. Då kan jag få olika grupper
    att bråka i verkliga världen.

  377. Från början var ju troll nån som
    är...

  378. ...allmänt störig på nätet,
    och gillar att sabba för andra.

  379. Som när man i ett datorspel gör det
    svårt för andra att ha roligt.

  380. Men när statsaktörer har kommit
    att använda sig mer av det här-

  381. -då handlar det om
    att man har anställda-

  382. -som genom
    falska konton eller botnät-

  383. -försöker tysta meningsmotståndare.

  384. Antingen smutskasta dem,
    eller trycka ner deras synpunkter-

  385. -i en mängd av inlägg
    eller såna saker.

  386. Och här kan man använda både troll
    och den typen av människor-

  387. -men också botnät
    och mer förprogrammerade-

  388. -så att det ser ut som att många
    tycker nåt, fast det inte är så.

  389. En bot är ett program som automatiskt
    lajkar och skriver meddelanden.

  390. Ett botnätverk kan pumpa ut
    desinformation på sociala medier.

  391. Målet är att få det att se ut
    som om många fler tycker nåt-

  392. -fast det kanske bara är en
    eller två personer som ligger bakom.

  393. Det är helt galet, att kampanjerna är
    så samordnade och organiserade.

  394. Det är inte nån enstöring
    med flottigt hår-

  395. -som sitter ensam i ett mörkt hörn
    och twittrar, utan en statsmakt.

  396. Men vad får de ut av det?
    Vad är syftet?

  397. Ett sätt är att polarisera ett
    samhälle, att skapa ett "vi och de".

  398. Det kan man göra effektivt, genom att
    spela på olika polariserande ämnen-

  399. -som sociala splittringar, eller
    religiösa, etniska eller regionala.

  400. Det är väl snarare det
    vi ser mycket av nu-

  401. -att få människor att vara
    än mer oense med varandra än innan.

  402. Sen finns det ett sätt
    som handlar om att vilseleda-

  403. -att flytta fokus
    från nånting till nånting annat.

  404. Om man vill ha mer möjlighet att göra
    saker internationellt som land-

  405. -då måste man förändra
    de motvikter som finns mot en.

  406. -och ett bra sätt är att se till
    att det blir extra rörigt-

  407. -i de länder
    som försöker argumentera mot en.

  408. För då får de fullt upp på hemmaplan-

  409. -i stället för att vara på
    den internationella arenan.

  410. Förlorar medborgarna
    förtroendet för beslutsfattare-

  411. -kommer man inte lita på den
    information som staten går ut med.

  412. Då är risken att falsk information
    kan få lättare fäste i samhället.

  413. Så om man vill ha mer
    utrymme i världen-

  414. -ska man se till att andra länder
    får så mycket problem-

  415. -att de har fullt upp på hemmaplan.

  416. Lite som en person
    som till en person kan säga-

  417. -"hon har sagt att du är en tönt"-

  418. -och som sen säger till den andra:
    "Han sa att du är dum i huvudet."

  419. Sen backar man undan
    och låter resten sköta sig själv.

  420. Det här är en metod som experter
    säger att statsmakter använt sig av.

  421. Men finns det nån risk att vi
    i Sverige utsätts för påverkan?

  422. Det finns en risk att svenska valet
    kan utsättas för påverkanskampanjer.

  423. Det grundar vi på vad vi har sett
    i det amerikanska valet-

  424. -men också i val runtom i Europa.

  425. Det här är ett exempel på dold
    påverkan. Det är ett falskt brev-

  426. -som ser ut att vara påskrivet av
    försvarsminister Peter Hultqvist.

  427. Det står att Sverige skulle exportera
    vapen till kriget i Ukraina.

  428. Nu dementerade Försvarsdepartementet
    brevets äkthet väldigt snabbt-

  429. -men det är på engelska,
    så det kan användas i olika syften.

  430. Att många länder har ett intresse av
    vem som styr Sverige är naturligt-

  431. -men vad gäller nordiskt försvars-
    samarbete har Ryssland sagt-

  432. -att Norden positionerar sig
    som en fiende mot Ryssland.

  433. Ganska hårda ord, och man gillar inte
    att vi samarbetar i alla lägen.

  434. Ett tydligt exempel
    är den ryska tv-kanalen NTV-

  435. -som för ett tag sen
    kom till en svensk länsstyrelse-

  436. -och bad att få prata om Gotland
    och naturområdena som finns där.

  437. När sen inslaget sänds på rysk tv-

  438. -säger en speakerröst att Gotland är
    viktigt i Sveriges krigsorganisation-

  439. -och personen ser ut att peka ut
    områden för militära placeringar.

  440. Det visar
    hur man struntar i sanningen-

  441. -men också att en publik i Ryssland
    som kanske inte kan svenska-

  442. -kan inte se att det personen
    förklarar inte är vad rösten säger.

  443. Det är en tunn linje mellan otillåten
    påverkan och fri opinionsbildning.

  444. Och vi har en långtgående
    yttrandefrihetsgrundlag i Sverige-

  445. -så det ska mycket till innan det
    blir otillåtet eller olagligt.

  446. Just påverkanskampanjer är som gjorda
    för att dölja vem som ligger bakom.

  447. På nätet är det lätt
    att dölja vem man är.

  448. Det är därför de här
    verktygen är så attraktiva-

  449. -för man kan säga:
    "Det var inte vi!"

  450. Ett öppet samhälle är utsatt när det
    gäller vilseledande information-

  451. -och propaganda och desinformation.

  452. Men det är även i det öppna samhället
    som vi kan vara källkritiska-

  453. -och ha olika värderingar.
    Så på sikt-

  454. -så är ju demokratin
    en motståndskraft i samhället.

  455. När jag ska rösta i Sverige
    finns det en risk-

  456. -att jag blir påverkad av andra
    länder utan att jag ens vet om det.

  457. Under det amerikanska valet
    blev sociala medier avgörande.

  458. Man kartlade väljargrupper,
    skickade ut riktade budskap-

  459. -och ägnade sig
    åt systematisk smutskastning.

  460. Nu har man även sett liknande metoder
    i en rad olika val här i Europa.

  461. Man har börjat snegla på vad
    som anses vara ett vinnande koncept.

  462. Många metoder som Trump använde i
    kampanjen har kommit till Sverige.

  463. Datainsamling, kartläggning, dark
    posts för att nå väljare med budskap.

  464. Partierna har olika verktyg
    installerade på sina sajter-

  465. -som gör
    att när du surfar in på deras sajter-

  466. -tankar de ner information om dig
    med hjälp av Facebook.

  467. Politik är
    att vilja förändra samhället.

  468. Och många regler är upphävda då.

  469. Mycket är tillåtet.
    Inte allt men mycket.

  470. Om Kristdemokraterna
    eller Vänsterpartiet sa-

  471. -att "ett av våra mål är att
    Moderater inte ska rösta".

  472. "Vi ska bombardera moderatväljare
    med negativa annonser"-

  473. -"om att Ulf Kristersson
    inte är att lita på."

  474. Det skulle få en otrolig backlash.
    Folk skulle bli jättearga.

  475. Vi har en annan politisk kultur
    och ett högt valdeltagande.

  476. Att rösta ses
    som en demokratisk plikt.

  477. Folk klär ju upp sig
    innan de går till vallokalen.

  478. Partierna är för smarta.

  479. De kommer överlåta den värsta smuts-
    kastningen till allierade grupper.

  480. Partier kommer att bedriva politiskt
    arbete, liksom dess aktivister.

  481. Det är möjligt att världen
    blir inblandad i vårt val.

  482. Det bästa sättet att kontra
    är att vara medveten om det.

  483. Vi är alla i händerna
    på en enorm ström av information-

  484. -där vi hastigt delar, tittar
    och läser utan att alltid orka.

  485. Att vi tar på allvar den uppgift
    vi har som samhällsmedborgare-

  486. -att informera oss
    på ett så brett sätt som möjligt-

  487. -om vad som händer runtom oss.

  488. Vi lever i en stormig tid, där det
    händer grejer i världen hela tiden.

  489. För att inte känna mig lost kollar
    jag ofta nyheter i mina flöden.

  490. Jag får då nån känsla av att Internet
    ger mig kontroll över omvärlden.

  491. Men tänk om det är tvärtom-

  492. -att det är Internet
    som får kontroll över mig.

  493. Det som styr vad vi ska få upp
    i en sökning styrs av algoritmer.

  494. En algoritm är som
    en ekvation du hade i skolan.

  495. Om personen som tittar på flödet
    tidigare har klickat på nåt-

  496. -ska följande grejer visas, av
    sånt vi tror att han gillar.

  497. Ibland pratar vi om algoritmer
    som dåliga eller onda.

  498. Men det handlar om
    vad vi använder dem till.

  499. Tittar du på vit makt-videos på You-
    tube går du ner i ett vit makt-hål-

  500. -tills du blir alldeles knäpp,
    för det blir man.

  501. Så samtidigt som algoritmer
    försöker räkna ut vad vi vill se-

  502. -har alla de här
    nätverken och tjänsterna-

  503. -algoritmer som kollar av
    om folk verkar vara nöjda.

  504. Om man ska leta efter information
    på nätet eller offline, det är olika.

  505. Nu ska vi leta efter info
    om Steven Spielberg på biblioteket.

  506. Jag har gått till filmsektionen,
    och jag vet att här är Spielberg.

  507. Men om jag googlar
    ser jag inte böckerna-

  508. -utan info baserat på
    vad andra tyckte var mest intressant.

  509. Det kanske dyker upp
    "Indiana Jones", "Hajen" och "E.T."

  510. Det dyker upp först, och resten ser
    jag inte förrän jag klickar vidare.

  511. Och då är ordningen inte alfabetisk
    utan efter hur andra gillade det.

  512. Vet vi det är det lugnt, men det är
    svårt att få obskyr info på Google.

  513. Det är en bra liknelse av skillnaden
    mellan online- och offlinesök.

  514. Då ska vi se var de var.

  515. Med Google behöver man inte
    sätta tillbaka böckerna.

  516. Mark Zuckerberg menar att Facebook
    ska ge en "meningsfull upplevelse".

  517. Och han menar inte
    att den ska vara uppbygglig-

  518. -utan att du ska känna
    att det var vad du ville ha.

  519. I de här algoritmerna prioriterar man
    innehåll som skapar mycket känslor.

  520. Och det kan vara
    negativa och positiva känslor.

  521. Om du kör den jättearga gubben
    eller gör den här-

  522. -så inger det mycket känslor,
    och det prioriteras i dina flöden.

  523. Så du kommer se mer av det, och
    mindre av det som är "skit samma".

  524. Om man söker
    efter vegetarianism på Youtube-

  525. -får man även förslag på veganvideor.

  526. Rekommendationsalgoritmerna
    för en ut mot ytterligheterna.

  527. Det är inte programmerat av människor,
    utan det är en maskininlärningsalgoritm.

  528. Om man lockar folk mot kanten-

  529. -kommer de att titta på
    video efter video och alla annonser.

  530. Så rekommendationsalgoritmerna
    på Youtube och andra plattformar-

  531. -för inte oss samman,
    utan de för ut alla mot olika kanter.

  532. Algoritmerna försöker sortera inne-
    håll, så att det ska bli relevant.

  533. Men samtidigt kan de styra oss
    mot mer ytterligheter.

  534. Vi människor
    söker hela tiden nästa kick.

  535. Man klickar sig vidare
    från ett gulligt kattklipp-

  536. -och hux flux tittar man på arga
    björnar som lagar finska falaflar.

  537. Vad händer med oss
    när vi dras åt olika håll-

  538. -ibland längre och längre ifrån
    våra meningsmotståndare?

  539. Hur påverkas debatten, och hur
    påverkar det hur vi är mot varandra?

  540. Jag tycker att Sverige
    har blivit mer uppdelat.

  541. Jag tycker att vi ser
    en starkt ökande polarisering.

  542. Vi ser den i det höjda tonläget
    och i hur vi pratar med varandra-

  543. -och hur vi betraktar människor
    som tycker annorlunda än vi.

  544. Vi var har vant oss vid att hata den
    jäveln som kommer från det hållet.

  545. "Jag ska inte lyssna på dig.
    Sen hatar jag dig på Twitter."

  546. Och då är det ju nånting som är fel.

  547. Förr när man debatterade
    var det så här:

  548. Du föredrar vaniljglass, och jag
    chokladglass. Jag ska övertyga dig-

  549. -och kanske inser vi att en
    kombination är den ultimata glassen.

  550. Men sen vi började debattera inför
    publik, som i sociala medier-

  551. -då handlar det inte
    om att övertyga dig.

  552. Om jag kan visa publiken
    där ute att du har fel-

  553. -har jag automatiskt rätt.

  554. Vi vet att språket och tonläget
    i sociala medier skärps och ökar.

  555. Vi kan se hur tonen på Twitter
    har blivit oerhört hatisk.

  556. Vi har mängder med exempel på
    hur folk blir näthatade.

  557. Om vi har en kultur där det är okej
    att använda vilket språk som helst-

  558. -händer nåt med mig när jag använder
    språket. Det förändrar mig-

  559. -och det förändrar dig som mottagare,
    som blir kränkt av det.

  560. Och när det förändrar oss och fler,
    så förändrar det hela samhället.

  561. Många regler verkar upphävas
    när det kommer till politik.

  562. Både våra politiska partier
    och deras anhängare-

  563. -gör allt de kan för
    att uppnå den förändring de vill ha.

  564. Vad kan man göra själv
    för att minska risken att bli lurad?

  565. Hur känner man igen en falsk nyhet
    och kollar upp en misstänkt källa?

  566. Kort sagt,
    hur man tänker källkritiskt på nätet.

  567. Källkritik är ett maratonlopp.
    Folk kommer alltid opinionsbilda.

  568. Man försöker se till att människor
    röstar på ens föredragna parti.

  569. Man kommer göra det
    på mer eller mindre ljusskygga sätt.

  570. Det här kan man ha i bakhuvudet
    när man tittar på info på nätet.

  571. Varför dyker informationen upp nu,
    vem är avsändaren?

  572. Vad är syftet med informationen?

  573. Man ska tänka efter
    innan man kastar sig på dela-knappen-

  574. -för att man blir upprörd,
    och man ska vara lite misstänksam.

  575. Källkritik måste börja med
    självkritik.

  576. Man vill hela tiden att det ska vara
    som man hela tiden har trott.

  577. Om vi inte fattar att vi funkar så,
    kan vi strunta i all källkritik-

  578. -för den kommer ändå handla om
    att bevisa att vi har rätt.

  579. Utöver det måste vi ta till vara
    på varje punkt av fakta vi hittar.

  580. Man kan söka
    ganska mycket på sociala medier.

  581. Vad har en profil tidigare skrivit?
    Driver den en agenda även nu?

  582. Det handlar om att ta makten
    över sitt informationsflöde.

  583. Det tar några minuter och räcker
    för att fatta att nåt är fel.

  584. Det handlar om att vara misstänksam-

  585. -faktakolla och försöka
    förstå syftet bakom inlägget.

  586. Om man inte kollar
    vad som är sant är risken-

  587. -att man sprider vidare
    lögner och falska nyheter.

  588. Och jag har själv nån gång delat nåt
    utan nån vidare källundersökning.

  589. Men hur gör man för att faktagranska
    en nyhet man tror är påhittad?

  590. Och finns det exempel
    på falska nyheter i Sverige?

  591. För några år sen var det
    en nioårig tjej i en skola i Örebro.

  592. Hon hade en telefon, och på skalet
    hade hon en svensk flagga.

  593. Rektorn sa:
    "En svensk flagga får man inte ha."

  594. "Man är rasist om
    man använder den svenska flaggan."

  595. Nioåringen sa:
    "Nej, jag gillar ju bara Sverige."

  596. Rektorn sa "Humbug!",
    och så fick hon kvarsittning.

  597. Det första misstänkta är att det är
    publicerat på "Storkens nyheter".

  598. Har man inte hört talas om sajten
    tyder det på att nåt är konstigt.

  599. Är det inte nån annan förutom dem som
    skrivit om det är det också konstigt.

  600. Då finns det en sajt som heter Tin
    Eye. Har bilden cirkulerat förut?

  601. Ja, den är uppladdad i november 2014
    på Media Bakery. Vad är det?

  602. Jo, det är en hemsida
    som säljer bilder.

  603. Ja, här är hon ju uppenbarligen.

  604. Då dyker det upp en kille
    jag brukar kalla Stig, och han sa:

  605. "Jag skiter i att det är fejk -
    det är för jävligt ändå."

  606. Om vi jämför det
    med ett citat från Trump:

  607. "Om jag nånsin kandiderar
    blir det för Republikanerna"-

  608. -"som har de dummaste väljarna."
    Bilden delades av kända journalister.

  609. När jag frågade
    varför de inte kollade det själva-

  610. -sa de: "Men han hade ju kunnat säga
    så." Det handlar inte om nyheten-

  611. -utan om att få bevis för
    att det man tyckte var sant är sant.

  612. Storkens nyheter... Det ringer kanske
    en liten varningsklocka.

  613. Men så länge det stämmer
    med vad de tycker-

  614. -verkar folk strunta i
    om det är sant.

  615. Och det är inte lätt att vara käll-
    kritisk mot nåt man hoppas är sant.

  616. Jag tror på horoskop -
    så länge de är positiva.

  617. Står det nåt dåligt
    brukar jag sno vädurens.

  618. Det kommer alltid finnas folk
    som vill påverka en-

  619. -och ett framgångsrikt sätt
    är att spela på våra känslor. Varför?

  620. Känslor är ett effektivt sätt
    att manipulera människor.

  621. Känslor får
    också människor engagerade-

  622. -och då är det lättare
    att få spridning för sitt budskap.

  623. Om jag säger samma sak när jag är
    upprörd som när jag är kär-

  624. -så kommer det fram annorlunda.

  625. Och därför är det attraktivt
    om man vill påverka nån-

  626. -att försöka hitta saker
    som personen känner starkt för.

  627. För då är det lättare att vi
    kortsluter den långsamma mekanismen-

  628. -att tänka efter eller
    försöka förstå helheten i nånting.

  629. Att vi tar en genväg i hjärnan.
    Det är nåt som bedragare använder.

  630. Att få nåt
    att verka enkelt, billigt och bra.

  631. Sen har man beställt en Iphone
    men får bara hem ett skal.

  632. Och så har man betalat
    flera hundra dollar.

  633. Genom historien är det fyra saker
    som vi byggt vad är sant på.

  634. Vad jag tänker,
    känner, observerar och blir tillsagd.

  635. Olika tyngdpunkt
    har legat vid olika saker-

  636. -i olika tider i historien
    och olika samhällen.

  637. I en diktatur är tillsagd det som
    har formulerat vad sanningen är.

  638. Men det bästa är om de samverkar.

  639. Vad jag själv kan tänka, känna,
    observera och blir tillsagd om.

  640. I dag baserar vi sanningen
    mer och mer på vad jag känner-

  641. -mer än nånting annat.

  642. Varför gör vi då det? Jo, känslorna
    styr det vi delar i sociala medier.

  643. Och det vi delar i sociala medier-

  644. -är det informationsflöde
    som kommer att spridas.

  645. Att känslor spelar stor roll för vårt
    engagemang kanske inte är en chock.

  646. Man har väl själv scrollat förbi
    politiska artiklar-

  647. -och fastnat för rubriken: "Parti-
    ledare i tårar under fyllefest!"

  648. Det finns många knep för att få oss
    på kroken. Och vad har vi att vänta?

  649. Hur undviker man att inte påverkas
    av hur andra vill vi ska tycka?

  650. En ung person som ska rösta-

  651. -bör skaffa sig information som
    inte kommer från ens vanliga källor.

  652. Lyssna inte bara på såna du håller med,
    utan leta upp information-

  653. -och försök hitta
    rätt sätt att tänka kring ett ämne.

  654. Förmågan att resonera kring
    olika aspekter är väldigt viktig.

  655. Det är inte alls fel
    att ha starka åsikter-

  656. -men de bör komma ur
    djupa övertygelser och fakta.

  657. Då blir man självsäker i sin tro.

  658. Man ska förstå att allt
    som vi gör i vår vardag är politik.

  659. Om vi äter klimatsmart, om vi är
    medvetna om ojämställdhet-

  660. -hur vi handlar våra kläder,
    vad vi har för fritidsintressen.

  661. Allt är politik, och det gäller
    att informera sig om-

  662. -var partierna står i olika frågor,
    och främst de frågor vi brinner för.

  663. Sociala medier är inte
    speciellt nytt, men ganska-

  664. -och vi är inte
    vana vid att hantera det.

  665. Om några år kommer vi vara
    mer vana vid källkritik-

  666. -med att olika människor
    försöker påverka oss.

  667. Vi ser evolutionen av marknadsföring.

  668. Tidigare skrek man ut budskapet, och
    det ploppade upp några intresserade.

  669. Vi kommer se en framtid där vi har
    individoptimerade budskap.

  670. Och vi kommer att exkluderas
    för det som inte är intressant.

  671. Det är viktigt att inte ignorera
    hur digitala medier påverkar oss.

  672. I USA var det många
    som inte deltog i debatten.

  673. Men om man inte gör det
    blir det bara svårare.

  674. Så trots att det är svårt
    kan man inte bara ignorera politiken-

  675. -och hoppas att allt ska lösa sig.

  676. Det är lätt att tänka att politik är
    tråkigt eller svårt att förstå.

  677. Man tänker kanske inte på
    att allting vi har omkring oss-

  678. -påverkas av politik.

  679. Man behöver kanske inte
    bli nån politisk expert-

  680. -men det är viktigt att känna
    vad man tycker är viktigt-

  681. -och att man är medveten om
    att andra kommer försöka påverka en.

  682. Jag kommer ta med mig att inget på
    sociala medier är där av en slump.

  683. Läskigt men spännande.

  684. Jag undrar vad man säger om 40 år när
    man ser tillbaka på debatten i dag.

  685. Men,
    det är faktiskt upp till dig och mig.

  686. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Har jag något val?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledaren och komikern Elin Almén gör en undersökning om hur sociala medier används för att påverka politiska strategier och valresultat. Med utgångspunkt i det senaste amerikanska valet och Donald Trumps framgångar tar hon reda på hur "dark ads" (en typ av reklam som inte märks ut med tydlig avsändare) och "fake news" används. Vad är en filterbubbla och hur påverkar algoritmer våra flöden? Vilka metoder används i Sverige för att påverka inför politiska val? Programmet avslutas med en genomgång av hur vi själva kan bli mer vaksamma på manipulation.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Desinformation, IT, Indoktrinering, Informationsteknik, Internetreklam, Källkritik, Masskommunikation, Massmedia, Opinionsbildning, Politik, Propaganda, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap, Val (statsvetenskap), Valkampanjer
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Mer gymnasieskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Pi inte sant!

Använder vi bara 10 procent av hjärnan?

Du kanske har läst att vi människor bara använder tio procent av vår hjärnkapacitet? Men stämmer verkligen det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Angiverikultur

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström fortsätter att gräva i häxjakter som bedrivits på olika sätt genom historien och den angivarkultur som uppstår i häxjaktens kölvatten. Vi tittar närmare på epoken i Hollywood då jakten på kommunister pågick som mest och många i nöjesbranschen var rädda för att hamna på den så kallade "svarta listan". Varför vann en påhittad person en Oscar och hur kan vi koppla ihop det med den moderna myten om den vita skåpbilen som lurar utanför skolor?