Titta

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Om UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Föreläsningar inspelade under Rektorsprogrammets forskningskonferens 2018 om arbetet med att utveckla elevhälsan så att den uppfyller sitt syfte; att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan. Pedagogikforskare ger olika perspektiv på vad som krävs av såväl huvudmän som rektorer och professionella för att skapa goda förutsättningar för elevers hälsa och lärande. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens : Elevhälsoarbete under utvecklingDela
  1. Man sätter ett frö hos en elev-

  2. -men då måste man också
    ta hand om jordmånen.

  3. Hur ser sammanhanget ut?

  4. Hej igen.

  5. Jag har inte bara förmånen att få
    forska om elevhälsa och liknande-

  6. -utan jag är också ansvarig
    för fortbildning av rektorer på SU.

  7. Här ser ni
    fyra av mina superrektorer-

  8. -som jag snart ska introducera.

  9. Först ska jag säga att jag också
    har jobbat med Monika Törnsén-

  10. -i tre år i forskningsprojekt
    där vi har observerat skolledare-

  11. -när de går rektorsutbildning.

  12. Monika kunde inte var med här i dag-

  13. -men hon hälsar så gott till er alla-

  14. -och vi kommer att se henne
    i ett bildklipp, som ska starta nu.

  15. Monika Törnsén
    har skrivit ett kapitel i boken-

  16. -som ni kommer att få när ni går hem.

  17. Med Monikas inspel som utgångspunkt,
    så går vi över till panelen-

  18. -där vi alltså har fyra deltagare,
    som jag har bett ska presentera-

  19. -var de står just nu, om vi tar på
    allvar att man ska vara där man är-

  20. -och ge exempel på det.

  21. Jag är glad att vi kan presentera-

  22. -fyra olika skolor och skolledare.

  23. Achilles French
    från vuxenutbildningen i Södertälje.

  24. Emelia Gardemar från Lilla Akademien.

  25. Du presenterar själv den helhet
    av skola som ni arbetar med.

  26. Anette Buhlér
    från praktiska gymnasiet i Sundsvall.

  27. Eva Lindvall
    från F-6 Ljungnässkolan i Mönsterås.

  28. Vi har bestämt att Eva börjar.
    Då skulle vi ha mikrofonen där.

  29. Vi ska se om det hörs.

  30. Jag har arbetat i fem år
    på den skola som jag har i dag.

  31. Det jobb som jag påbörjade först-

  32. -var att använda elevhälsoteamet som
    en förlängd arm ut i verksamheten-

  33. -gällande kunskapssyn,
    elevsyn, läromiljöer-

  34. -och det professionella språket, som
    inte alla på golvet har hittat än-

  35. -även om det går fort framåt.

  36. De har varit ovärderliga som en del
    i mitt pedagogiska ledarskap-

  37. -på så sätt att jag når längre ut
    i verkligheten genom dem.

  38. I dag så arbetar vi,
    sen två år tillbaka-

  39. -ganska så intensivt med våra
    läromiljöer på skolan på olika sätt.

  40. Vårt syfte är att sänka trösklarna-

  41. -och göra undervisningen så till-
    gänglig som möjligt för alla elever-

  42. -för att vi
    inte ska exkludera elever-

  43. -eller att de ska behöva nån form av
    individuell en till en-undervisning.

  44. Vi jobbar med lektionsstrukturer,
    vilka ser likadana ut på skolan.

  45. Vi jobbar med bildstöd och använder
    samma bildstöd på hela skolan.

  46. Vi jobbar med färgkodning, klass-
    rumsstrukturer och stödstrukturer-

  47. -alltifrån begrepp till matematiska
    eller skrivtekniska stödstrukturer.

  48. Det här är vi inte ensamma om-

  49. -men vi har jobbat medvetet med det
    och det ger resultat för våra elever.

  50. Fler elever kan ta emot
    sin undervisning i klassrummet.

  51. Tack.

  52. Då lämnar vi ordet till Achilles
    och vuxenutbildningsperspektiv.

  53. Jag fick order
    att hålla mikrofonen på hakan.

  54. Jag började inom vuxenutbildning
    för cirka tolv år sen-

  55. -och kom innan dess
    från IV-programmet.

  56. Sen början har jag slagits med hur
    man jobbar helt utan elevhälsoarbete-

  57. -på vuxenutbildningen. Tidigare var
    det ett kompensatoriskt uppdrag-

  58. -för dem som hade haft det
    knackigt i grundskolan-

  59. -och som sen ofta inte klarade av
    gymnasiet, trots insatser.

  60. Sen kom de till vuxenutbildningen,
    där det saknas elevhälsoarbete.

  61. Det blev väldigt mycket extraarbete
    för lärarna, för vi lärare-

  62. -tar ofta på oss
    det extraarbete som krävs.

  63. Vi blir kuratorer, skolsystrar,
    handläggare och specialpedagoger.

  64. Vi blir lite allt möjligt, och då
    hinner vi kanske inte undervisa.

  65. Nu är vi inte bara kompensatoriska.
    Vi har arbetsmarknadsutbildningar.

  66. Tidigare skulle vi rädda folk-

  67. -men nu är vi början
    för många som blir antagna.

  68. Vi har många elever med olika behov.

  69. Vi har elever som döljer sina
    funktionshinder. De har lärt sig det.

  70. Många av våra nyanlända har
    nedsatt hörsel eller syn och PTSD.

  71. Det finns mängder
    som man behöver titta på.

  72. När jag tog jobbet som kommunrektor,
    så var det mest prioriterade området-

  73. -att försöka skapa
    en elevhälsa för vuxenutbildningen.

  74. Jag har drivit det hårt,
    för det är märkligt...

  75. Man har haft otur när man har tänkt
    att elevhälsa inte är lagstadgat-

  76. -inom kommunal vuxenutbildning. Det
    bör finnas regler och restriktioner.

  77. Antingen utökar man befintlig
    lagstiftning, eller så skapas en sån-

  78. -som anpassas för vuxenutbildningen.

  79. Lite så, tänkte jag...
    Vi återkommer till det.

  80. -Emelia, varsågod.
    -Tack.

  81. Jag är rektor på Lilla Akademien,
    en fristående skola här i Stockholm.

  82. Vi har en musikprofil med elever
    från förskoleklass till nian.

  83. Vi har en spetsutbildning
    på estetiska programmet-

  84. -och en konst- och kulturutbildning,
    så vi har elever mellan 6 och 25 år.

  85. Skolledningen och elevhälsoteamet
    har ansvar för alla dessa elever.

  86. Nåt som präglar vår skola,
    vilket kanske särskiljer oss-

  87. -är att alla elever
    spelar ett instrument.

  88. Alla elever har musiken
    som sitt särskilda intresse.

  89. Vi har hela Storstockholm
    på grundskolan-

  90. -och hela Sverige på gymnasiet och
    på vår eftergymnasiala utbildning.

  91. Eleverna har 60 olika nationaliteter-

  92. -så det är en heterogen elevgrupp.

  93. Det intressanta med profilskolor-

  94. -är att det alltid går att hitta
    styrkor hos eleverna.

  95. Det är tydligt i elevhälsoarbetet.

  96. Även om lärare eller EHT arbetar
    mycket med en elevs utmaningar-

  97. -så kan man på konsert
    se eleven i ett annat sammanhang.

  98. Det är viktigt i elevhälsoarbetet och
    i det pedagogiska arbetet i stort.

  99. Vi är en skola som har höga resultat.
    Man kan kalla oss högpresterande.

  100. Vi talar inte så mycket om resultat-

  101. -utan fokuserar mer på processerna-

  102. -och på helhetssynen runt
    varje elevs utveckling och lärande.

  103. Det går igen i elevhälsoarbetet.

  104. I vårt elevhälsoarbete skulle
    jag säga att vi sakta men säkert-

  105. -börjar byta perspektiv från att ha
    varit i det här som många av oss är-

  106. -där vi släcker bränder-

  107. -till att bli mer främjande och före-
    byggande. Vi har kommit en liten bit.

  108. Eftersom jag har många olika elever
    med många olika behov-

  109. -så är det svårt att säga generellt
    hur vi arbetar, men jag vill nämna-

  110. -två lärdomar som jag har fått
    tillsammans med biträdande rektor-

  111. -elevhälsoteamet och lärarna.

  112. Den ena handlar om det vi hörde om
    på förmiddagen: samtalskulturen.

  113. Vi vill arbeta förebyggande
    och ha en helhetssyn på varje elev.

  114. Vi vet vad vi vill, men varför
    pratar vi då så mycket om problem?

  115. Det är en viktig lärdom att
    ta till sig på skolan där jag är-

  116. -för både i elevhälsoteam och arbets-
    lag befäster man problemen mycket.

  117. Det önskar jag att man ska vrida om
    genom att vara medvetna om-

  118. -vad vi förmedlar,
    både i elevhälsoteamet, till lärare-

  119. -men också till elever och föräldrar.
    Det är en viktig lärdom.

  120. En annan sak som jag har funderat på
    under fortbildningen i ledarskap-

  121. -är att individperspektivet
    är starkt på vår skola.

  122. Vi är duktiga på
    att bemöta varje elevs behov.

  123. Vi har åtgärder för varje elev,
    men hur ser sammanhanget ut?

  124. Man sätter ett frö hos en elev-

  125. -men då måste ju man ta hand om
    jordmånen. Hur ser sammanhanget ut?

  126. Hur kan vi jobba med klasserna?

  127. Hur kan vi tillsammans med lärarna
    tala om vad som fungerar i en klass?

  128. Vilka styrkor har klassen? Vilka
    arbetsformer ska vi ha i klassen?

  129. Hur kan vi inkludera alla lärare och
    kanske föräldrar i elevernas lärande?

  130. Det känns viktigt
    att få gå vidare med-

  131. -hur vi kan jobba inkluderande
    utifrån hela sammanhanget.

  132. -Tack. Nu till ett annat sammanhang.
    -Precis.

  133. Jag jobbar på en ganska liten
    gymnasieskola med 200 elever.

  134. Vi har sju yrkesförberedande program.

  135. 30 procent av eleverna i årskurs 1
    går introduktionsprogram.

  136. Jättemånga går yrkesintroduktion.

  137. De kommer utan betyg från grundskola,
    eller med ett par betyg.

  138. De behöver mycket stöd, och det här
    läsåret har vi bildat ett resursteam.

  139. Vi försöker säkerställa
    att alla får rätt stöd.

  140. Det kan vara stöd i klass,
    en till en, eller att jobba med...

  141. Vad heter det? Jag får skärpa mig!

  142. Det som främjar studiero.

  143. Bland eleverna som kom i höstas,
    så var det hela havet stormar-

  144. -långt in på höstterminen. Lärare
    och klasskamrater var förtvivlade-

  145. -och alla förväntade sig att jag
    skulle lösa det, vilket vi gjorde-

  146. -tack vare det här resursteamet.

  147. Specialpedagogen manövrerar. Vi
    pratade om distribuerat ledarskap-

  148. -så att vi ihop
    kan se över lösningar.

  149. Vi har speciallärare,
    elevresurser och en elevvärd.

  150. Det är en person som jobbar
    särskilt med trygghet och studiero.

  151. Det är en fantastisk miljö
    att jobba i. Det låter kanske tufft-

  152. -men vi lyckas faktiskt få ut
    många av ungdomarna i arbetslivet.

  153. Om vi kan ge dem det stöd och
    de förutsättningar som de behöver-

  154. -så släpper vi ut många i arbete.

  155. Det gör att man orkar bedriva
    det här arbetet tillsammans.

  156. Det har varit en fantastisk dag,
    och jag tänker framför allt på-

  157. -att elevhälsoarbetet ska inkludera
    all personal. Där har vi nått långt.

  158. Många av yrkeslärarna
    är kopplade till alla elever.

  159. De saknar specialpedagogisk kompetens
    och är inte så bra-

  160. -på att utläsa åtgärdsprogram, men de
    vill lotsa eleverna ut i arbetslivet-

  161. -så de bidrar också
    till en bra skolmiljö för eleverna.

  162. Tack.

  163. Vi har pratat om att ni - samtidigt
    som ni har åstadkommit mycket-

  164. -i era verksamheter - har funderingar
    på vad som blir era nästa steg.

  165. Eva?

  166. Innan jag går in på nästa steg,
    så tänker jag-

  167. -att det är viktigt att man
    tillsammans inom elevhälsoteamet-

  168. -har tid att fördjupa sig i sitt eget
    utvecklingsarbete. Det är avgörande.

  169. Vårt team åker bort
    några dagar per år-

  170. -och jobbar med strukturerna.

  171. Hur kan vi få saker och ting
    att fungera smidigare?

  172. Vid ett tillfälle en gång i månaden
    jobbar vi med sånt här.

  173. Den tiden är viktig
    om man ska jobba fram nya processer.

  174. Utmaningen för framtiden...

  175. ...är just att...

  176. ...man i större utsträckning än i dag
    ska få in det förebyggande arbetet-

  177. -i det dagliga jobbet med elevhälsan.

  178. Men där har vi...

  179. Vi träffar ju olika lärare
    som har utbildning från olika tider-

  180. -och det är viktigt att vi ser
    det här som ett "tillsammans-arbete".

  181. Att varje lärare känner-

  182. -att arbetslaget är den viktigaste
    och första instansen i elevhälsan-

  183. -men att de inte är ensamma, utan att
    vi gör det här arbetet tillsammans-

  184. -både elevhälsan och lärarna.

  185. Det är en utmaning att få
    den känslan etablerad i hela skolan.

  186. -Vill du fylla i, Achilles?
    -Ja.

  187. -Vad är ditt nästa steg?
    -Vi befinner ju oss mitt i görandet.

  188. Vi fick personal på plats i augusti
    och började bygga upp det här.

  189. Teamet som vi jobbar med-

  190. -är två kuratorer och två personer
    med specialpedagogisk kompetens.

  191. Det är ju skillnad på specialpedagog
    och speciallärare. Säger man fel-

  192. -så får man skäll.

  193. Det är viktigt
    att elevhälsoteamet har perspektivet-

  194. -att man både kan jobba med elever
    på individnivå och med lärare.

  195. Vi har en hälsopedagog och mig själv.

  196. Eva var ju inne på det här med
    att vara den förlängda armen.

  197. Jag får mer insyn i verksamheten.

  198. Semantiken är också viktig.

  199. Elevhälsoteamet är en del
    I organisationen, inte en del AV den.

  200. Det ska genomsyra precis allting.

  201. Vi har tagit lite grejer.
    Man stjäl ju det som går att stjäla.

  202. Idén om elevhälsokonferenser
    är från IV-programmet.

  203. Arbetslagen träffar elevhälsoteamet
    varje månad-

  204. -och tar upp
    om man oroar sig för nån.

  205. Då trillar inga elever
    mellan stolarna.

  206. Elevhälsoteamet har diskuterat-

  207. -utifrån lärarnas yrkesetiska
    principer samt skollagar-

  208. -vad man kan begära ska ingå inom
    ramen för ordinarie undervisning.

  209. I stället för att köra ut
    bökiga elever, så ska man titta på-

  210. -om man har vidtagit rätt åtgärder.

  211. En av kuratorerna är ansvarig-

  212. -för skolans likabehandlingsarbete.

  213. Om jag får skryta lite-

  214. -så är vi Sveriges första
    hbtq-certifierade vuxenutbildning.

  215. Vi gjorde ett samarbete med RFSL.

  216. Vi har startat en ettårig utbildning
    på 7,5 poäng för alla våra lärare-

  217. -ihop med LiU och SU, som handlar om
    vuxenlärares pedagogiska ledarskap.

  218. För att få till ett bra kollegialt
    lärande krävs ett kollektivt lärande.

  219. Vi måste diskutera samma saker.

  220. Nu bygger vi de här strukturerna, så
    att arbetet genomsyrar allt vi gör.

  221. Det får inte bli en enskild
    verksamhet som lever sitt eget liv.

  222. För att få mandat i det här-

  223. -så började vi med att titta inåt.

  224. Har vi några lärare som är väldigt
    intresserade av specialpedagogik?

  225. Vi hittade två som på eget initiativ
    har tagit kurser i specialpedagogik.

  226. Då valde vi
    att ge dem vidareutbildning.

  227. Så de är inne i den biten.

  228. -Ja... Det var det.
    -Det kan räcka så. Tack.

  229. Emelia, varsågod.

  230. Det som känns angeläget
    för vår skola-

  231. -är hur man kan fläta samman
    elevhälsoteamets arbete med lärarnas-

  232. -och med lärandet på skolan.

  233. Hur gör man det? Det är både lätt
    och rätt att säga det-

  234. -men hur gör man det?

  235. Jag har funderat mycket på helheten.

  236. Vi har en helhetssyn på varje elev-

  237. -men hur arbetar man med helheterna-

  238. -och hur skapar man helheter
    som inkluderar-

  239. -där olikheten behövs
    och där olikheten ryms?

  240. Vi har talat om det
    även på lärarnivå-

  241. -för vi har en brokig lärarkår.

  242. Hur jobbar man med all denna
    brokighet, så att det ska bli...

  243. ...en gemensam attityd bland lärarna-

  244. -och ett sammanhang där eleverna ryms
    och får utvecklas till dem de är?

  245. Hur gör man det på systemnivå?

  246. Kan man ha helhetsplaner för klasser?

  247. Inte åtgärdsplaner,
    utan främjande helhetsplaner.

  248. I november
    gjorde vi en sån för en klass-

  249. -där lärarna fick berätta om
    vilka styrkor som fanns i klassen-

  250. -om vilka utmaningar som fanns-

  251. -och om elever
    som man hade vissa bekymmer kring.

  252. Vi gjorde en bakgrund, ett nuläge-

  253. -och förslag på insatser
    som behövde göras.

  254. Delar av planen
    presenterades för föräldrarna.

  255. Det här landade fint i klassen-

  256. -vilket nog beror på att lärarna,
    elevhälsoteamet och skolledningen-

  257. -har ett gemensamt arbete
    runt eleverna.

  258. Vi förstår saker mer på samma sätt.

  259. Alla gör inte längre bara sitt-

  260. -och känner sig överbelastade
    av att ha ansvaret för klassen.

  261. Vi länkar samman, vilket är viktigt.

  262. I det arbetet
    kommer man åt samtalskulturen-

  263. -som för mig känns angelägen
    att gå djupare in i-

  264. -särskilt då vi är så många lärare.

  265. 170 stycken jobbar på skolan. Många
    instrumentlärare har timanställning.

  266. Hur får man dem
    att ha samma språk och tankesätt?

  267. De står ju nära våra elever.
    Hur ska jag få dem att arbeta-

  268. -gemensamt runt eleverna?

  269. En konsekvens av helhetsplanen skulle
    vara att ta bort klasskonferenser.

  270. Många kanske har det av gammal vana,
    för det har man ju alltid haft.

  271. Där bara rabblar man upp elever och
    pratar om det bra och det dåliga-

  272. -men man pratar inte
    om klassen som helhet.

  273. Det är ett sätt att samtala om elever
    och problem, som kanske ska tas bort-

  274. -och ersättas med att samtala om
    individer, men också om sammanhangen.

  275. -Det tror jag är vår väg vidare.
    -Tack. - Anette?

  276. Vår väg framåt är nog
    att jobba mycket med personalen.

  277. Vi har en otrolig kompetens hos vår
    specialpedagog och vår speciallärare-

  278. -och skickliga lärare-

  279. -men i en klass kan det finnas fem
    elever med åtgärdsprogram i engelska.

  280. Det är inte så lätt.
    Även om läraren är jätteskicklig-

  281. -så är det inte bara att lägga åt-
    gärderna så att det funkar för alla.

  282. Här behöver vi titta mer på grupp-
    nivå, och inte fastna på individnivå.

  283. Vi behöver också ha en struktur
    där den undervisande läraren-

  284. -går igenom sin veckoplanering
    tillsammans med elevhälsoteamet-

  285. -där många elever har behov av stöd,
    för att säkerställa före lektionen-

  286. -att vi har gjort rätt.

  287. Det ska ske genom att speciallärarna
    ska jobba mycket mer ute i klass-

  288. -men också genom handledningssamtal-

  289. -för både lärare,
    specialpedagog och speciallärare.

  290. Det här har vi lyft i arbetslag-

  291. -och lärarna ser fram emot det här.

  292. De behöver få bekräftat
    att de gör ett gott jobb.

  293. Det är nåt som vi kommer att utveckla
    till nästa läsår.

  294. Tack.

  295. Det som vi har talat mycket
    med rektorerna om-

  296. -är att kombinera olika ledarskap.

  297. Man är en pedagogisk ledare, men man
    kan också dela ledarskap med andra.

  298. Det finns mycket att lyfta. Vi tackar
    var och en med en jättevarm applåd.

  299. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elevhälsoarbete under utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rektorerna har en viktig roll att spela för att samordna och utveckla elevhälsan så att den fungerar förebyggande och främjande. I en paneldiskussion berättar fyra rektorer från olika skolor om hur de arbetar med det uppdraget. Medverkande: Anette Buhlér, Achilles French, Emelia Gardemar och Eva Lindvall. Moderator: Pia Skott. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Elevvård, Rektorer, Skolan, Skolpersonal, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt

Elevhälsan syftar till att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Men många lärare vittnar om att de har svårt att hinna med det arbetet. Erica Sjöberg och Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om vad som behöver göras för att höja skolans elevhälsokompetens. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

Den svenska skolan har en historia av att fokusera på individen och att göra skolproblem till elevproblem. Hur ska skolan göra för att uppfylla skollagens krav på att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och främjande? Eva Hjörne, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för PRIS, berättar om hur lärare och personal på olika skolor börjat arbeta mot en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och främjande. För att uppnå det målet måste elevhälsoarbetet omfatta hela skolan och alla yrkesgrupper som arbetar där. Ingrid Hylander, legitimerad psykolog och docent i pedagogik, berättar om vad som försvårar samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan och om hur ett flerprofessionellt team kan utvecklas till ett interprofessionellt team. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolan

Elevhälsan är en del av det pedagogiska arbetet i skolan och varje lärare är delaktig i det. Varför är då organisering och samordning av skolans elevhälsoarbete så svårt? Och hur får man skolans personal att arbeta tillsammans för att uppnå de krav på elevhälsan som står i skollagen? Pia Skott, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, föreläser. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsoarbete under utveckling

Rektorerna har en viktig roll att spela för att samordna och utveckla elevhälsan så att den fungerar förebyggande och främjande. I en paneldiskussion berättar fyra rektorer från olika skolor om hur de arbetar med det uppdraget. Medverkande: Anette Buhlér, Achilles French, Emelia Gardemar och Eva Lindvall. Moderator: Pia Skott. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Rektorns roll i elevhälsoarbetet

För att uppfylla elevhälsans syfte - att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan - behöver elevhälsoarbetet samordnas så att det omfattar hela organisationen och all personal där. Tre pedagogikforskare berättar om vilka de största utmaningarna är, samt vilken roll rektorn spelar i utvecklingsarbetet. Medverkande: Pia Skott, Eva Hjörne och Ingrid Hylander. Moderator: Cecilia Löfberg. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Elevaktiv undervisning

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.