Titta

Perspektiv på världen

Perspektiv på världen

Om Perspektiv på världen

Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Hur fungerar extremism och hur långt är människan beredd att gå för sin övertygelse? Varför har vi krig och vad gör vi för att förhindra dem? I sex avsnitt tas frågor om demokrati, makt och rättigheter upp ur nya vinklar och från olika delar i världen. Varje avsnitt har ett eget avgränsat tema. Vi möter människor med olika åsikter, möjligheter och perspektiv. Det som är självklart för någon kan vara en omöjlighet för en annan.

Till första programmet

Perspektiv på världen : Sverige vs världenMaterialDela
  1. Jag är gay, det är okej!
    Jag är gay, det är okej!

  2. Det som är självklart för den ena,
    kan vara otänkbart för en annan.

  3. Vem blir till exempel extremist?
    Och varför?

  4. Vad innebär det att vara kvinna idag?
    Och vem styr dina val av politiker?

  5. I det här programmet
    får du inga svar, du får perspektiv.

  6. Trots vår blygsamma folkmängd
    har Sverige-

  7. -lyckats utmärka sig med
    sin omhändertagande folkhemspolitik-

  8. -sin neutralitet, sin välfärd
    och sin jämställdhet.

  9. Det gör Sverige till extremt land
    ur ett värderingsperspektiv.

  10. I takt med att världen förändras,
    förändras Sverige.

  11. I affärerna är det mest utlänningar.

  12. Man fick höra "neger" och "apa".
    Jag kände mig inte inkluderad.

  13. Stämmer vår självbild kring jäm-
    ställdhet, neutralitet och välfärd?

  14. -Vi svenskar kallar oss sekulära.
    -Gud betyder allt för mig.

  15. Vi ska ha
    en feministisk utrikespolitik.

  16. Jag provoceras av att regeringen
    ökar svensk vapenexport.

  17. Världen består
    av sju miljarder människor-

  18. -fördelade på närmare 200 länder
    över sju världsdelar.

  19. Vi delar alla samma känslor
    och behov av att höra till.

  20. Men kulturskillnader gör ibland-

  21. -att olikheter tycks ha
    större betydelse än likheterna.

  22. En och en halv promille av
    jordens befolkning bor i Sverige.

  23. Men det råder olika uppfattning om
    vad det är att vara svensk.

  24. -Sverige? Blonda flickor.
    -Svenskar är sanslöst snygga.

  25. -Jag brukar ha kul och äta god mat.
    -Alla saker på rätt plats.

  26. På vissa sätt kan Sverige
    kanske vara nån sorts...

  27. ...ljus som man vill se,
    ett positivt exempel.

  28. Själv trivs jag mycket bra
    här i Sverige.

  29. God kväll och välkommen
    till ett alldeles nytt program.

  30. Vi i Sverige brukar kalla oss
    "landet lagom", "mellanmjölkslandet".

  31. Men tittar man på världen
    utifrån ett värderingsperspektiv-

  32. -så är vi snarare "landet extrem".

  33. World Values Survey är
    ett pågående forskningsprojekt-

  34. -som utforskar värderingar
    inom kulturer världen över.

  35. Resultaten presenteras
    i den så kallade kulturkartan.

  36. World Values Survey har gjort under-
    sökningar sen början av 80-talet-

  37. -i en massa länder.

  38. Man har undersökt människors
    värderingar och inställning-

  39. -i alla möjliga sorters frågor.

  40. Allt ifrån hur man ser
    på religion och barnuppfostran-

  41. -om man har tillit till varandra,
    hur man ser på kvinnors rättigheter-

  42. -homosexuellas rättigheter
    i samhället-

  43. -och hur man ser på demokrati,
    åldrande och en mängd frågor-

  44. -som är viktiga
    för människor i livet.

  45. Undersökningen visar hur olika länder
    placerar sig på en karta-

  46. -utifrån medborgarnas värderingar.

  47. Länderna placeras ut
    efter synen de har på livet.

  48. Ren överlevnad hamnar till vänster-

  49. -medan självförverkligande
    hamnar längre högerut.

  50. Kartan visar också
    hur människor tänker kring religion.

  51. Ett religiöst land hamnar
    i ena änden av skalan-

  52. -medan mer sekulära länder
    hamnar i den andra änden.

  53. I Sverige tror vi lite på Gud
    och är väldigt självförverkligande.

  54. Linjerna korsas,
    och Sverige hamnar här.

  55. Sverige befinner sig
    i det översta högra hörnet-

  56. -och har väldigt
    sekulära värderingar-

  57. -och är starkt orienterade mot
    att vara självständig och oberoende-

  58. -men har också stor tillit
    till andra människor i Sverige.

  59. De allra flesta människor
    är alltså mer religiösa än vi.

  60. I andra delar av världen
    är behovet av samhörighet större.

  61. Många har inte samma möjligheter
    till självförverkligande som vi har.

  62. Nej, jag tror inte på Gud
    men har varit troende tidigare.

  63. Jag är nöjd med hela välfärden,
    utbildning och sånt-

  64. -och när det gäller vård också.

  65. Vissa av mina förutsättningar
    är bättre än andras.

  66. Jag är från Sverige och har
    en universitetsutbildning och så.

  67. Det är ett bra samhälle att leva i.
    Jag är mammaledig.

  68. Det är ju väldigt bekvämt
    att vara svensk medborgare i dag.

  69. Vi lägger mycket fokus
    på jämställdhet.

  70. Det här gör Sverige till ett ganska
    extremt land ur värderingperspektiv.

  71. Jag är glad att bo här i Sverige.
    Levnadsvillkoren här är jättebra.

  72. Så jag skulle ha valt Sverige igen
    om jag fick välja.

  73. I detta program ska vi ta upp
    olika religiösa företeelser-

  74. -i film och reportage.
    Vi ska vara så aktuella som...

  75. Enligt World Values Survey
    är Gud viktig för var femte svensk.

  76. Siffrorna är lägst i världen
    och sjunker stadigt.

  77. Men flera undersökningar visar
    att globalt är tro och religion-

  78. -knappast på tillbakagång,
    snarare tvärtom.

  79. I länder som Kina och Indien växer
    antalet religiösa människor.

  80. Alla länder i världen
    är byggda på religion-

  81. -så att säga att religion är oviktigt
    är inte sant.

  82. Personligen upptäcker jag
    fortfarande religionen.

  83. Det är för tidigt att säga
    att jag har valt en.

  84. I Afrika finns den mest troende
    och aktiva delen av världens kristna.

  85. Gud betyder allt för mig. Han är
    mitt uppvaknande, Han är min gång-

  86. -Han är mitt tal. Gud betyder allt.

  87. Jag tror att Han
    skapade universum och mig-

  88. -så jag är skyldig Honom min trohet.

  89. USA är en sekulär stat, som Sverige.

  90. Religionsfrihet finns inskriven
    i grundlagen.

  91. Ändå hävdar över 50 % av invånarna
    att religion är viktigt i deras liv.

  92. Det är en mycket högre siffra
    än alla andra rika länder.

  93. Vi har alla starka identiteter
    kopplade till vår tro.

  94. Ingen får lära sig bara en religion
    i skolan och vi uppskattar vår egen.

  95. Jag är judinna,
    så jag representerar den religionen-

  96. -men många andra
    finns representerade.

  97. Antalet uttalade ateister i världen
    utgör bara några enstaka procent.

  98. De flesta finns i Västeuropa
    och Norden.

  99. Sverige utgör undantaget i en värld
    av ett tiotal världsreligioner-

  100. -och tusentals trosuppfattningar.

  101. Jag vill också att pengarna ska gå
    till svensk skola och välfärd.

  102. Och jag är demokratisk socialist.

  103. Stefan Löfven ropar om skatten,
    som socialdemokrater brukar göra.

  104. Det viktigaste i samhället
    måste ju vara människan!

  105. Enligt World Values Survey är
    svensken självständig, oberoende-

  106. -och har hög tillit
    till sina medmänniskor.

  107. En av förklaringarna till det
    tros vara den svenska välfärden.

  108. I stället för att kämpa för
    överlevnad kan vi fokusera på annat-

  109. -som självförverkligande.

  110. Det svenska trygghetssystemet gäller
    för alla oavsett inkomst eller behov.

  111. Det började med folkpensionen
    i början av 1900-talet-

  112. -och utvecklades till dagens system-

  113. -med allmän sjukförsäkring
    och föräldraförsäkring.

  114. I Sverige får föräldrar ersättning-

  115. -för att vara hemma med sitt
    nyfödda barn i totalt 18 månader.

  116. I många länder finns föräldraledighet
    reglerad i lag.

  117. I de flesta av de länderna får mamman
    också ersättning under ledigheten.

  118. I USA finns det inga dagar då man får
    ersättning för föräldraledighet.

  119. Man har hört om extremfall där
    mamman är tillbaka efter 2-3 veckor.

  120. Att föda barn är som en lunchrast,
    sen är det tillbaka till jobbet.

  121. Så att, ja... Nej.

  122. Charlotte Pinelli är född i Sverige,
    men lever med sin familj i New York.

  123. Skillnaden mellan välfärdssystemen
    blev påtaglig när hon fick barn.

  124. Ska ni titta vad som finns?

  125. Att bli mamma i New York
    var känslomässigt.

  126. Regler, mammaledighet,
    "healthcare"...

  127. Allt sånt är väldigt annorlunda
    gentemot i Sverige.

  128. Jag fick 12 veckor ledigt-

  129. -men bara sju veckor var betalda,
    och bara till 70 %.

  130. Det var inte ens i närheten av
    vad man får hemma i Sverige.

  131. Ska vi sätta oss och fika?

  132. Normen i New York
    är att skaffa en baby nurse-

  133. -eller en nanny
    som är hemma med barnet.

  134. Ja, det är en "activity book".

  135. Kostnaden kan bli hur hög som helst.

  136. I mitt fall kändes det inte värt
    att ha en barnflicka.

  137. Alternativet blev
    att jag fick sluta jobba.

  138. I de flesta länder tar mamman
    det huvudsakliga ansvaret.

  139. Det handlar inte bara om föräldra-
    ledighet i samband med födseln-

  140. -utan även om
    att gå ner i deltid i arbetslivet.

  141. För individuella kvinnor innebär
    lagligt reglerad föräldraledighet-

  142. -att inte behöva välja
    mellan karriär och familj.

  143. Det innebär att fler kan vara kvar
    i arbetslivet även om man får familj.

  144. Då kan man försörja sig själv-

  145. -vilket är väldigt viktigt för
    valfriheten och friheten generellt.

  146. När det gällde att sluta jobba
    var jag splittrad.

  147. Ska jag behöva ge upp min karriär?
    Jag älskar mitt jobb.

  148. Men å andra sidan kände jag
    att jag aldrig var hemma.

  149. Jag gick hemifrån när han vaknade
    och kom hem när det var läggdags.

  150. Så man offrar det lite grann.

  151. Får jag en puss?
    Jag älskar dig! Ha det så bra!

  152. I USA bygger välfärden till största
    delen på privata försäkringar.

  153. Statligt stöd finns, men det är
    reglerat och behovsprövat.

  154. Det innebär lägre skatter, men också
    större ansvar för individen.

  155. Vi lägger nog 15-20 %
    av årsinkomsten på barnomsorg.

  156. Så det är dyrt, men det är det värt.

  157. För väldigt många är det inte
    en möjlighet man har råd med.

  158. De har ett svårt val:
    Ska de fortsätta jobba, eller sluta?

  159. Deras jobb ger inte tillräckligt med
    pengar för att täcka barnomsorgen.

  160. Vi kommer att ha
    en feministisk utrikespolitik.

  161. Kvinnor, fred och säkerhet är teman
    kommer jag att prata om och agera på.

  162. Hur anlägger man ett feministiskt
    synsätt på Syrienkriget?

  163. 2014 fick Sverige, som första land,
    en uttalat feministisk regering.

  164. Det innebär 50 % kvinnor i reger-
    ingen, en medveten utnämningspolitik-

  165. -och utrikes- och handelspolitik som
    tar hänsyn till kvinnligt perspektiv.

  166. I början kanske många lyfte
    på ögonbrynen-

  167. -och en hel del stöttes bort
    av ordet "feminism".

  168. Vi kanske tycker att det är själv-
    klart att det betyder jämställdhet.

  169. Kvinnors rättigheter går framåt.

  170. Nu har Kanada följt efter och
    har också feministisk utrikespolitik.

  171. Innehållet i politiken
    formas hela tiden-

  172. -när allt fler ansluter sig
    till det här begreppet.

  173. Sverige ligger på femte plats i
    jämställdhetsmätningar, efter Rwanda-

  174. -som har en mer jämställd arbets-
    marknad och fler kvinnor i politiken-

  175. -och Norge, som har bättre ranking
    vad gäller kvinnor och hälsa.

  176. Bäst i klassen är Island. I januari
    2018 blev landet först i världen-

  177. -med att lagstifta
    om jämställda löner.

  178. Vad gäller jämställdhet på
    arbetsmarknaden och löner-

  179. -kvalar Sverige inte ens in
    bland topp-tio.

  180. Jämfört med andra länder är svenskar
    bland de mest självständiga folken.

  181. Det gäller även landet i stort.
    Sverige har de senaste 200 åren-

  182. -haft självständigheten som led-
    stjärna och alliansfrihet som ideal.

  183. Vi har varit förskonade
    från alla de krig-

  184. -som har varit i vårt närområde
    de senaste tvåhundra åren.

  185. Den svenska alliansfriheten
    är känd i världen-

  186. -och en förklaring till att vi har
    haft fred sen början av 1800-talet.

  187. I andra världskriget valde vi inte
    sida. Inte heller under kalla kriget.

  188. Snarare satte man en heder i att vara
    en självständig, oberoende röst-

  189. -som skulle medla mellan
    supermakterna under kalla kriget-

  190. -och kanske då mildra
    spänningen som fanns.

  191. Men alliansfriheten
    omdebatteras och kritiseras-

  192. -bland annat på grund av de efter-
    gifter som gjordes för nazisterna-

  193. -eller de inofficiella allianser som
    ingåtts för att ducka för krigshot.

  194. Den svenska alliansfriheten
    har kritiserats från olika håll.

  195. Det är en väldigt omdiskuterad fråga
    huruvida Sverige ens har varit det.

  196. Sverige stärkte sin försvarsberedskap
    och inkallelser företogs i landet.

  197. Sveriges säkerhets-
    och försvarspolitik-

  198. -bygger på militär alliansfrihet.

  199. Samtidigt bygger vår säkerhets-
    och försvarspolitik på samarbete.

  200. Den militära alliansen Nato bildades
    efter andra världskriget-

  201. -för att erbjuda militärt och
    politiskt skydd till medlemsstaterna.

  202. Ända sen bildandet har
    ett svenskt medlemskap diskuterats.

  203. Sverige står fortfarande utanför,
    men räknas i dag som ett partnerland.

  204. Det ligger i vårt intresse
    att utveckla samarbetet-

  205. -efter vad regeringens
    politiska ramar tillåter.

  206. En stor del är
    att skapa förutsättningar-

  207. -för att samverka i säkerhets-
    och försvarspolitiska frågor.

  208. För att göra det måste man
    upprätthålla en dialog.

  209. Man måste informera varandra om
    hur man ser på omvärldsutvecklingen.

  210. Det handlar också om
    att få våra försvarsmakter-

  211. -att bli interoperabla med Nato.

  212. Interoperabilitet är en militär term-

  213. -som innebär
    att man ska kunna samverka militärt.

  214. Då måste man hålla sig
    till samma militära standard.

  215. Därför anpassar sig Sverige i stor
    utsträckning till Natos standard-

  216. -just för att möjliggöra
    denna samverkan.

  217. Nato är historiens
    mest framgångsrika allians.

  218. De främsta argumenten mot
    ett medlemskap i Nato-

  219. -är att Sverige har en tradition
    av alliansfrihet.

  220. Man menar att det har hållit oss
    utanför krig i över 200 år.

  221. De främsta argumenten
    för ett svenskt medlemskap-

  222. -är att Sverige redan deltar
    i olika Natoledda insatser.

  223. Vi samarbetar med Nato på olika sätt.

  224. Den militära alliansfriheten är inte
    riktigt trovärdig, menar vissa.

  225. Frågan om den svenska alliansfriheten
    och ett eventuellt Natomedlemskap-

  226. -är ständigt aktuell.
    Både kritiker och förespråkare-

  227. -är överens om att den svenska
    alliansfriheten går att ifrågasätta.

  228. ...i fint sällskap, nämligen med
    Bofors nya rörliga luftvärnskanon.

  229. Bilden av Sverige som alliansfritt-

  230. -kan enligt kritiker problematiseras
    ytterligare av svensk vapenexport.

  231. Här produceras vapen som exporteras
    till Irakkriget där många har dödats.

  232. Jag provoceras av att regeringen
    så tydligt använder-

  233. -sina relationer till Filippinerna
    för att öka svensk vapenexport.

  234. Vi ser Sverige som en nära vän
    till Saudiarabien.

  235. Man måste vara klar över att om man
    bryter ett avtal med Saudiarabien-

  236. -riskerar det att få konsekvenser
    för andra svenska företag i landet.

  237. Det tror jag är en viktig grund,
    annars skulle man leva i isolering.

  238. Nu smäller det.

  239. Sverige är en av världens största
    exportörer av försvarsmaterial-

  240. -i förhållande till BNP och capita.

  241. Ungefär 2/3 av de länder som köpte
    svenska vapen 2012-

  242. -var part i en konflikt.

  243. Under 2010-talet har svenska vapen
    använts i eller av länder-

  244. -som Burma, Saudiarabien,
    Thailand, Indien och USA.

  245. Däremot finns ett förslag om
    att demokratisk status-

  246. -ska införas som kriterium
    för svensk vapenexport.

  247. Om förslaget går igenom blir Sverige
    först i världen med demokratikrav.

  248. Väldigt generös gästfrihet.

  249. Varje år släpper Amnesty en läges-
    rapport om mänskliga rättigheter.

  250. De flesta länder får kritik.

  251. Sverige, som i jämförelse är ett
    av de tryggaste, är inget undantag.

  252. Sverige står sig väl jämfört med
    många andra länder, absolut.

  253. Vi har ett välfärdssamhälle
    som vi har byggt upp.

  254. Sen finns det även här
    allvarliga rättighetskränkningar-

  255. -som vi förstås också måste påtala.

  256. De frihetsberövade mig utan anledning
    när jag var på väg hem för att sova.

  257. Bland annat är Amnesty bekymrade
    över rapporter om polisvåld-

  258. -att minderåriga
    sitter frihetsberövade för länge-

  259. -att anmälningar om sexuellt våld
    har ökat-

  260. -och att minoriteter och deras re-
    ligiösa lokaler är mer utsatta idag.

  261. Amnesty riktade hård kritik
    mot EU-länderna-

  262. -för hanteringen
    av flyktingkrisen 2015.

  263. Det är en liknande situation jämfört
    med samma tidpunkt förra året.

  264. Då drunknade över 3 000 människor
    på Medelhavet.

  265. Sverige och världen har svårt
    att leva upp till konventionen-

  266. -om rättigheter för asylsökande. Vi
    ser i hela världen hur svårt det är-

  267. -inte minst på de tusentals
    människor som dör på Medelhavet-

  268. -i sitt försök
    att skapa ett drägligt liv.

  269. Flera månaders väntan och ovisshet
    är slut för ungefär 2 000 assyrier.

  270. De får stanna i Sverige
    och barnen kan börja gå i skolan.

  271. Sverige ska bli deras nya hemland.

  272. Man vände blicken mot Finland,
    Jugoslavien och Tjeckoslovakien.

  273. I dag pågår
    den stora invandringen i Gislaved.

  274. Det är alldeles för mycket.
    I affärerna är det mest utlänningar.

  275. Jag tycker det går för långt. De får
    ju tänka på svenskarna mer än de gör.

  276. Svenskarna tar nog inte hand
    om utlänningarna på rätt sätt.

  277. Vi liksom accepterar dem inte.

  278. Personligen har jag
    inget emot utlänningar-

  279. -men de ska hålla sig
    där de hör hemma.

  280. -Varför kom du till Sverige?
    -För att få det bättre.

  281. Det var samma längtan
    som svenskarna hade för 50-60 år sen.

  282. Att emigrera och få det bättre.

  283. Kunde bara engelska, franska,
    arabiska, armeniska och turkiska.

  284. Det hjälpte ingenting.

  285. På 1970-talet började Sverige bedriva
    en uttalad integrationspolitik.

  286. Syftet var att snabbt integrera
    de invandrande arbetarna-

  287. -främst finländare och greker-

  288. -som kom när arbetskraften
    inte räckte till.

  289. Det blev Per Ahlmarks första beslut
    som invandrarminister.

  290. Målet var att anpassa invandrarna
    till den svenska kulturen-

  291. -men kritiker menar att politiken
    var för kortsiktig-

  292. -med för stort fokus på att anpassa
    invandrarna i stället för-

  293. -att anpassa det svenska samhället
    efter de nya invånarna.

  294. Inställningen att invandraren ska an-
    passa sig till ett svenskt samhälle-

  295. -lever kvar än i dagens
    svenska integrationsdebatt.

  296. Integration handlar nu ofta om att
    anpassa sig till svenska värderingar-

  297. -till skillnad från till exempel USA,
    där amerikanskt medborgarskap-

  298. -ligger till grund
    för den nationella gemenskapen.

  299. Kultur- och värderingsundersökningar
    visar att få länder liknar Sverige.

  300. Vårt sekulariserade samhälle och
    individualistiska förhållningssätt-

  301. -till vår omgivning gör oss unika.

  302. Men det som gör Sverige unikt
    riskerar också-

  303. -att distansera oss från omvärlden
    och andra kulturer.

  304. Jag tror att vi svenskar
    inte alltid tänker på-

  305. -att vi har annorlunda värderingar
    utifrån ett globalt perspektiv.

  306. Jag tror att det kan vara svårt
    att anpassa sig-

  307. -eller att förstå svenska värderingar
    när man kommer till Sverige-

  308. -eftersom vi är rätt extrema
    utifrån hur det ser ut i världen.

  309. Och vi kanske inte är så tydliga med
    var vi står och vad vi tycker.

  310. Vissa som är födda i Sverige
    känner sig ändå inte hemma.

  311. I Ghana har vi träffat Stevie Mensah.

  312. Han kände sig inte hemma förrän han
    flyttade till föräldrarnas hemland.

  313. Jag tror att Sverige är ett land
    där invandrare har svårt att trivas.

  314. De har kommit från så olika kulturer,
    och så kommer de in i ett samhälle-

  315. -där de ska agera på ett helt
    annat sätt, annars blir de dömda.

  316. Oftast finns föreställningen
    om att invandrare snyltar.

  317. De kommer från andra länder
    och bara tar jobb, tar pengar.

  318. Och att allt är enkelt för dem,
    när de väl kommer till Sverige.

  319. Vilket absolut inte stämmer.

  320. Jag kände mig inte inkluderad
    i Sverige.

  321. Stevie flyttade till Ghana 2014.

  322. Först när han lämnat Sverige kunde
    han börja bearbeta sin uppväxt.

  323. Beslutet att flytta hade funnits
    i mitt huvud väldigt länge.

  324. När jag var i Ghana 1992, just
    den resan kändes så himla magisk.

  325. Folk var så himla tillmötesgående.

  326. Det var så himla mycket kärlek-

  327. -och så himla mycket passion
    till land och kultur-

  328. -på ett sätt som inte jag
    var van vid i Sverige.

  329. -Tillsammans är vi starka.
    -Tillsammans är vi starka.

  330. I dag bor Stevie i Ghana
    och jobbar som lärare.

  331. "...lyckas Amam klämma fram
    mellan tunga andetag."

  332. Det jag älskar med Sverige är...

  333. ...svensk husmanskost,
    svenska visor, den svenska sommaren.

  334. Men just känslan av
    att känna sig exkluderad-

  335. -i ett land som ska vara ens land
    är otroligt hemsk.

  336. Man fick höra alla skällsord,
    "neger" och "apa"-

  337. -när man satt på tunnelbanan
    och pratade i mobilen.

  338. Sen kom det nån och bara: "Men
    hur kan du prata så bra svenska?"

  339. "Jag är född och uppvuxen här."

  340. Det gör att det är svårt att
    må riktigt bra i Sverige som svart.

  341. Vi kanske tror att vi inte ställer
    så höga krav på-

  342. -att de som kommer hit
    ska få vara en del av vår gemenskap.

  343. Men det gör vi faktiskt
    utan att vara medvetna om det.

  344. Det krävs ganska mycket för att
    man ska bli accepterad i Sverige.

  345. Vissa platser i världen är kända
    för att vara kosmopolitiska platser-

  346. -med en rik mångfald, en smältdegel
    för alla olika typer av kulturer.

  347. Där är vi inte riktigt än i Sverige,
    men vi kanske är på väg dit.

  348. Men det finns många svårigheter här.

  349. Vad gör det mänskligare att skicka
    tillbaka nästa person på Arlanda?

  350. -Jag tittar in i kameran, också.
    -Perfekt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Värdegrund
Ämnesord:
Geografi, Kulturgeografi, Normer, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Värderingar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Perspektiv på världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Hbtq

Avsnitt 1 av 6

1944 avskaffade Sverige den lag som förbjöd homosexualitet. Men ända fram till 1979 klassades det som en psykisk sjukdom. I andra länder kan lagar och fördomar mot hbtq-personer baseras på ideologi eller religion. Endast en femtedel av världens cirka 200 länder erkänner samkönade äktenskap. Homosexualitet är olagligt i drygt 70 länder, och världen över riskerar hbtq-personer förföljelse och grova kränkningar. Vi reser jorden runt för att få olika perspektiv på hbtq-personers livsvillkor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Extremism

Avsnitt 2 av 6

Rätten att uttrycka sin åsikt är en av demokratins grundpelare. Men åsikter som dras till sin spets kan bli extrema. När blir extremism en fara för demokratin? Vad är det som gör att människor begår terrorhandlingar? Hur ska vi förhålla oss till dem som utnyttjar demokratiska rättigheter för att sprida antidemokratiska budskap? Och vad har religiös fundamentalism och höger- eller vänsterextremism gemensamt? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på olika extrema rörelser. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Krig och konflikt

Avsnitt 4 av 6

1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Dessutom finns Genèvekonventionen om civilas rättigheter i krig. Men många länder bryter mot överenskommelserna. En sjättedel av världens barn lever i eller i närheten av väpnade konflikter, det motsvarar 357 miljoner. De allra farligaste länderna är Afghanistan, Somalia och Syrien. Vi möter Omar som bara var ett barn när han fängslades och torterades under kriget i Syrien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Påverkan

Avsnitt 6 av 6

Fejknyheter och filterbubblor är ord som många är bekanta med idag. Den information vi nås av i våra sociala medieflöden är utvald åt oss genom anonyma algoritmer. De lyfter främst fram sådant som vi redan känner till och sympatiserar med. Vi reser jorden runt för att få nya synvinklar på vad som påverkar oss, vem som ligger bakom ett budskap och vilket syfte budskapet har. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Härskarna ibland oss

Ett steg närmare

Steffi vågar vara sig själv när hen vill gå ut och ha roligt, men ibland möts man av elakheter till och med på ställen som borde kännas säkra. Har hen blivit utsatt för någon härskarteknik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Hur många politiker håller vad de lovar?

Hur många av politikernas vallöften infrias egentligen? Det är lätt att säga att politiker inte håller vad de lovar men politikerna är betydligt bättre än sitt rykte. Ändå upplever väljarna att de sviker. Vad grundas vår bild av politiken på och varför känner många att politikerna sviker när forskningen bevisar motsatsen? Gäst är Barakat Bino Ghebrehawariat som driver förändringsbyrån Demokrateam och har lång erfarenhet av att arbeta med mångfald utifrån ett kommunikationsperspektiv.