Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Stöd och behandling efter våld och övergreppDela
  1. Vad måste vi börja med? Jo, med att
    hitta barnen som faktiskt är utsatta.

  2. Vi hör om hur många ungdomar och barn
    som varit utsatta för övergrepp-

  3. -men hur få som kommer
    till myndigheternas kännedom.

  4. Rubriken på det vi ska prata om
    är "Hur olika får det vara?".

  5. Vi utgår från projektet "Stöd och
    behandling efter våld och övergrepp".

  6. Uppdraget har vi fått
    från regeringen.

  7. När man har såna uppdrag måste man
    tala lite om bakgrunden till dem.

  8. För några år sen hade vi
    en dialog med socialdepartementet-

  9. -utifrån forskning om hur det här
    funkar, som Linda berättade om-

  10. -och utifrån kritik vi fått
    från FN:s barnrättskommitté-

  11. -så konstaterade vi att det
    behövs göras nåt kring det här-

  12. -att så få att barnen som är utsatta
    för våld och övergrepp-

  13. -faktiskt når fram till bra stöd-

  14. -kring hur de ska undvika
    att må dåligt resten av livet-

  15. -och behandling
    om de har börjat få symptom.

  16. Vi fick ett regeringsuppdrag 2016-

  17. -som ingår i regeringens
    handlingsplan som fortfarande gäller-

  18. -mot människohandel
    och sexuell exploatering.

  19. Vi fick pengar och inledde
    ett samarbete med Barnafrid-

  20. -som utvärderade det här uppdraget.

  21. Vi frågade alla kommuner och lands-
    ting, alla BUP-enheter i Sverige:

  22. "Vill ni vara med? Vi har pengar
    och vill få det här att funka"-

  23. -"och få det som inte funkar
    att funka bättre."

  24. Femton hörde av sig
    och var intresserade, däribland ni.

  25. Det var som Melodifestivalen, med en
    uttagning där vi fick lämna förslag.

  26. Ni hörde av er
    och sa att ni var intresserade.

  27. Ni fick motfrågan att ni
    som hörde av er var intresserade-

  28. -men har ni med er
    alla delar av er region-

  29. -som behöver samarbeta
    för att få det här att funka?

  30. Har ni med er kommunledningen,
    ledningen på landstingssidan-

  31. -de civilsamhällesaktörer
    som finns i ert område-

  32. -som kvinnojourer och
    frivilligorganisationer, på tåget?

  33. Om vi ska prova hur vi kan få det här
    att funka bättre i er region-

  34. -måste alla kunna lägga tid och
    resurser på att jobba med det här.

  35. "Ja", sa fem regioner, med styrka.

  36. Vi hade pengar till tre från
    regeringen. Barnhuset sköt till mer.

  37. Så vi jobbar med fem regioner,
    varav ni är en.

  38. Vad är det då som borde funka?

  39. Är det bara att BUP borde lära sig
    att ta emot när Soc skickar-

  40. -eller jobba med familjer som
    fortfarande har det jobbigt hemma?

  41. Borde socialtjänsten fråga,
    eller vad är det som borde funka?

  42. Vi utgick
    från barnen och föräldrarna.

  43. Vad är det som borde fungera
    i samhället?

  44. Vi vet att så här många barn är
    utsatta för våld eller övergrepp-

  45. -och så här många berättar,
    de flesta för kompisar.

  46. Några berättar för myndigheter. Vi
    som jobbar med att göra nåt åt det.

  47. Det som borde funka är det här:

  48. Så fort nån myndighet får kännedom om
    att det finns våld eller övergrepp-

  49. -så bör föräldrar och barn
    självklart få bra information:

  50. Hur kan man må av det här?
    Hur illa är det här?

  51. Kan man få hjälp? Behöver jag hjälp?
    Vart ska jag vända mig?

  52. Vart ska jag vända mig nu,
    när folk utreder?

  53. Nån utreder om jag behöver skyddas,
    nån utreder om det är ett brott.

  54. Kan jag få hjälp med hur jag mår?
    Vart kan jag vända mig nu och sen?

  55. Den informationen behöver vara bra
    och tillgänglig. Alla behöver få den.

  56. Vi trodde inte att det funkade så,
    men så bör det funka.

  57. Alla som får informationen behöver
    erbjudas nån chans till bedömning.

  58. Vart går jag med mitt barn?
    Mår jag jättedåligt nu?

  59. Är det mer saker jag varit utsatt
    för? Vad ska jag tänka på?

  60. Riskerar jag att utveckla symptom?
    Har jag mycket symptom?

  61. Behöver jag vård och behandling
    på en gång?

  62. Den bedömningen borde ju alla få.

  63. En del säger:
    "Jag vill inte ha en sån bedömning."

  64. En del säger: "Du tycker att jag mår
    dåligt. Jag söker inte vård ändå."

  65. Men alla borde i alla fall erbjudas.

  66. Alla som har ett sånt behov borde
    erbjudas stöd eller behandling.

  67. Det de skulle behöva.

  68. Det de erbjuds
    borde också vara av god kvalitet-

  69. -vilket vi anar att det inte alltid
    är, utifrån det Linda berättade.

  70. Det som erbjuds vad det gäller
    krisstöd, terapi eller behandling-

  71. -bör vara av den bästa möjliga
    kvalitet som vi kan hitta.

  72. Det är så att Region Jönköping,
    som du jobbar i-

  73. -och de andra regionerna-

  74. -jobbar på att försöka bli bättre
    gentemot alla de här fyra målen.

  75. Vi sitter på Barnhuset
    och samordnar detta-

  76. -och försöker sammanställa allting
    till en modell, så småningom.

  77. 2019 ska vi försöka sammanställa
    alla förbättringar som har gjorts-

  78. -och presentera för regeringen en
    modell på hur det kan funka bättre.

  79. Att värdera
    vad som är en bra behandlingsmetod-

  80. -och ett bra bedömningsinstrument...

  81. Vad ska BUP, socialtjänst och andra
    använda för bedömningsinstrument?

  82. För att få kläm på det bad vi
    Barnafrid göra en kunskapsöversikt.

  83. De har skummat igenom forskningen-

  84. -och tagit reda på vad vi vet
    om evidensläget för bra krisstöd-

  85. -bra bedömningsinstrument
    och bra behandlingsformer.

  86. Den rapporten får ni ta på vägen ut.
    Det räcker till er alla.

  87. Den kom i fjol.

  88. Jag står och mässar,
    men jag håller på lite till.

  89. Vi kommer till
    hur ni jobbar i Jönköping.

  90. Först tänkte jag berätta om
    en övergripande bild.

  91. Vi började det här jobbet...
    När vi fått igång alla fem regioner-

  92. -och folk var utsedda
    att deltaga i projektet-

  93. -och lägga tid på det-

  94. -så började vi med att kartlägga
    hur det funkar i dag.

  95. Vi åkte runt och intervjuade
    alla de verksamheter-

  96. -som möter barn
    som berättar om våld eller övergrepp:

  97. Socialtjänsternas behandlingsenheter-

  98. -utredare på socialtjänsten,
    mödra-barnhälsovård-

  99. -ungdomsmottagningar, elevhälsa...

  100. -Glömmer jag nån?
    -Kvinnojourer.

  101. Aktörer runt om i regionen
    som möter de här barnen-

  102. -och som har nåt uppdrag att
    finnas där för att ge stöd och hjälp.

  103. Vi ställde mycket frågor
    kring samarbete-

  104. -kring vad de jobbade med, hur många
    de ser, hur de följer upp det de gör-

  105. -vad som händer med barnen,
    hur de lyckas och så.

  106. När vi sammanställde intervjuerna-

  107. -så framkom det ganska tydligt några
    övergripande strukturella problem-

  108. -som behövde adresseras
    på nationell nivå.

  109. De går inte att lösa
    för varje region.

  110. Det är så olika uppbyggt.

  111. Vi hörde nyss att man inte vet
    var man hittar BUP överallt.

  112. Det heter olika i olika regioner,
    och är olika uppbyggt.

  113. Det finns sekretessregler,
    så man kan inte följa ärenden.

  114. Om jag gör nåt bra på min enhet
    och skickar vidare till nästa-

  115. -så får inte jag ta reda på
    och göra en lista på-

  116. -hur det går för dem vi skickar dit.
    Det är sekretess myndigheter emellan.

  117. Ingen kan följa hur ärendet,
    barnet, familjen-

  118. -tar sig vidare genom systemet
    och vad som händer.

  119. Riskgrupperna är sällsynta.
    Riskgrupperna som Linda visade-

  120. -är underrepresenterade
    hos de som ska hjälpa.

  121. De når inte dit
    i den utsträckning de skulle.

  122. Samverkan ser olika ut.

  123. En sak som är värd att nämna-

  124. -är att de här fem regionerna
    är intresserade.

  125. De vill vara med.
    De vill jobba med det här.

  126. Två av dem har fungerande samverkan
    med länsavtal och specialenheter.

  127. I de två områdena sa man,
    när vi intervjuade verksamheterna-

  128. -att på deras lilla ort
    kunde man inte vara bra på allt.

  129. "Men vi har i alla fall
    en specialenhet."

  130. "Vi kan ringa Barnahus eller nån
    annan specialverksamhet och få råd."

  131. "De har hört det mesta, även de
    ovanliga ärendena vi sällan får."

  132. "Det är så skönt.
    Det får oss att jobba kvar."

  133. I de regioner som inte har
    en sån tillgång sa man inte så.

  134. Behovet av att ha några som är
    extra vana och kunniga är rätt stort.

  135. Det verkar vara en systematisk
    skillnad mellan regionerna.

  136. Det drabbar barnen i Sverige.
    Det är olika beroende på var man bor.

  137. På socialtjänsten
    sa många intervjuade-

  138. -att de är bättre på att skydda
    och utreda de akuta åtgärderna-

  139. -i början när det kommer uppgifter
    om våld eller sexuella övergrepp.

  140. Att se till att det blir bra stöd
    och behandling är de sämre på.

  141. Socialtjänsterna är väldigt duktiga
    på skydd. Det jobbar man mycket med.

  142. Man vill ge stöd och behandling,
    men man vet inte hur.

  143. Det är inte motivationen som brister.
    Man vet inte vad man ska göra.

  144. Vad hjälper? Hur hjälper vi barnen?

  145. Vi ser en förskjutning från barnen
    över till föräldraproblematik-

  146. -och man tappar
    vålds- eller övergreppsfrågan.

  147. Det känner vi igen.

  148. Många inom vården, BUP och första
    linjens barn- och ungdomspsykiatri-

  149. -och privata vårdgivare
    jobbar på och försöker bota.

  150. Men det är ovanligt att man
    kartlägger trauma systematiskt.

  151. Man frågar om man varit med om nåt,
    men att man frågar om hela batteriet-

  152. -av olika saker
    man kan vara utsatt för, är ovanligt.

  153. Det finns mycket osäkerhet inom
    vården, på BUP och första linjen:

  154. Vem ska gå var?
    Hur dåligt ska man må-

  155. -för att gå på den ena enheten
    eller den andra?

  156. Vi gjorde kartläggningen
    i fem regioner.

  157. Sen har varje region med ledningsfolk
    från kommun och landstingsidan-

  158. -en styrgrupp som,
    ihop med er samordnare-

  159. -har suttit och analyserat
    den här kartläggningen.

  160. Vad är det knivigaste hos vår region?

  161. Vad ska vi satsa på att ändra?

  162. Här är en sammanställning
    av det femtiotal projekt-

  163. -som man håller på med
    i de här fem regionerna - konkret.

  164. Mitt jobb är att hålla dem på mattan-

  165. -så ni inte kommer på nåt luddigt:
    "Allt ska bli bättre."

  166. "Vi ska genomföra en riktlinje
    som säger att alla måste göra nåt."

  167. Vi ska verkligen försöka förändra.

  168. Alla de här jobbar konkret: Hur får
    vi den lilla saken att bli bättre?

  169. Nu ska jag inte mässa så mycket.
    Nu går vi över till några exempel-

  170. -på hur ni jobbar i Jönköping
    med just några såna frågor.

  171. I Jönköping har vi haft olika
    arbetsgrupper. Fem arbetsgrupper-

  172. -där vi har jobbat med olika mål
    i vårt projekt.

  173. Jag jobbar som samordnare
    på Barnahus-

  174. -och jag vill bekräfta
    det Linda sa innan-

  175. -att socialtjänsten är bra på skydd.
    Polisen är bra på att förhöra barn.

  176. Den första tiden runt barnet
    blir väldigt bra-

  177. -när det är involverat i en rätts-
    och skyddsprocess. Men sen, då?

  178. När vi hade varit i gång ett antal år
    på Barnahus i Jönköping-

  179. -kände vi att vi behövde göra nåt
    för de här utsatta barnen.

  180. Det här projektet kom bra i tid för
    oss. Vi har fått ut mycket av det.

  181. Vi är tacksamma för att du håller oss
    på mattan. Det är där vi måste vara.

  182. Men ni ska jobba också.
    Är de i gång, alla sex grupperna?

  183. Ja. Kraften i vårt område är
    att politiker har stöttat projektet-

  184. -men också engagerade personer
    på olika kliniker-

  185. -och verksamheter inom olika områden
    som har velat.

  186. Ni vet hur det är när man pratar för-
    ändring: Vi pratar om tid och pengar-

  187. -"det går inte",
    vi pratar om stuprör.

  188. Det magiska med det här projektet
    är att det går. Det måste gå.

  189. Vi måste vilja och våga.

  190. Jag ska berätta om två arbetsgrupper
    vi har jobbat med.

  191. Det är fler vi jobbar med,
    men just två som är jätteviktiga.

  192. Många föreläsare har sagt
    att vi måste vara barnrättskämpar.

  193. Det har landat rakt i hjärtat på mig.

  194. Det är precis det vi måste vara.

  195. Vad måste vi börja med? Jo, med att
    hitta barnen som faktiskt är utsatta.

  196. Vi hör om hur många ungdomar och barn
    som varit utsatta för övergrepp-

  197. -men hur få som kommer
    till myndigheternas kännedom.

  198. Vi har sagt att vi inte kan hjälpa
    dem om vi inte vet vilka de är-

  199. -så vi måste börja fråga.

  200. Vilka är det som ska fråga, då?

  201. Vi har begränsat det
    till alla barn som möter BUP-

  202. -första linjens hälsa
    som heter barn- och ungdomshälsan-

  203. -och våra tretton kommuner,
    som är socialtjänsterna.

  204. Vi upptäckte i vår kartläggning att
    vi hade en barn- och ungdomshälsa-

  205. -som frågade alla barn de mötte,
    med uppföljning via arbetsledare.

  206. Det gav jättekraft i arbetsgruppen.

  207. -Har alla det så i hela regionen?
    -Ja.

  208. Man hade startat i olika omgångar.

  209. En var före och hade mer rutin, men
    tanken var att alla skulle göra det.

  210. Det var inget motstånd i att fråga.

  211. Det fanns en metod att göra det på,
    en sanktion från arbetsledningen-

  212. -och en vilja.

  213. När vi möttes i arbetsgruppen
    "Alla ska ha fått frågan" på BUP-

  214. -möttes vi av: "De barnen tillhör
    inte oss. De ska vara på Barnahus."

  215. På Barnahus sa man: "Nej, vissa är
    på Barnahus, men många är på BUP."

  216. Det fanns en jättekraft
    hos representanterna hos BUP som sa:

  217. "Okej, då måste vi fråga våra barn.
    Det klart att våra barn är utsatta."

  218. Med draghjälp
    från barn- och ungdomshälsan-

  219. -har BUP i dag på en av tre kliniker-

  220. -börjat fråga alla barn de möter
    om de varit utsatta för övergrepp.

  221. Alla tre mottagningarna ska göra det-

  222. -och vi hoppas att vi
    under projekttiden kommer dit.

  223. Det svåra vi hamnade i,
    i den här gruppen, var kommunerna.

  224. Det är med skam jag säger det. Jag är
    socialtjänstarbetare i grunden.

  225. Jag tänkte: "Socialtjänsten kommer
    att fråga." Men där blev det svårt.

  226. Där pratade man om: "Får vi? Har vi
    juridisk rätt att fråga alla barn?"

  227. "Om det kommer en anmälan om vräkning
    - kan vi fråga de barnen?"

  228. Ja, det är klart! Det är en risk-
    faktor! Självklart kan ni fråga dem!

  229. Där jobbar vi mest nu.

  230. Draghjälp i projektet är att
    alla länets tretton kommuners chefer-

  231. -inom barn- och ungdomsvården
    på socialtjänsten vill.

  232. Vi försöker hitta en mall. För-
    hoppningsvis kommer vi en bit på väg.

  233. Jag sa till Bengt att vi har
    kontrollinstanser och testcykler.

  234. Bengt, du får förklara vad det är.

  235. Projektet bygger på
    genombrottsmodellen, PGSA.

  236. Vid varje förändring ni gör
    är jag på er och säger-

  237. -att det är bra att ni börjar testa
    på en BUP först, att de gör så.

  238. Hur testar ni det? Planera först.
    Hur genomför ni det?

  239. Studera. Blev det? Frågade de
    verkligen? Analysera. Varför inte?

  240. Testa på nytt igen,
    innan ni sprider det vidare.

  241. Så jobbar vi på alla femtio.
    Jag är en tjatmoster.

  242. -Eller farbror.
    -En tjatfarbror.

  243. Arbetsgruppen "Alla barn ska ha
    fått frågan" har vi haft framgång i.

  244. Den har jag redan varit inne på.

  245. Barn- och ungdomshälsan är
    en gemensam klinik eller verksamhet.

  246. När deras chefer förstår hur viktigt
    det är att fråga alla barn de möter-

  247. -så har det inte varit några konstig-
    heter. De var redan med på tåget.

  248. Linda pratade om att man efterfrågar
    tvärprofessionella grupper.

  249. Det märkte vi i arbetsgruppen.

  250. När BUP:s representanter
    hörde barn- och ungdomshälsan-

  251. -och hur lätt det var för dem att
    fråga manade det på deras process.

  252. Det gick snabbt för BUP att vilja
    vara med och fråga alla barn.

  253. Hur var stämningen
    i en sån här grupp?

  254. Hade alla tid att komma?
    Höll de inte på med en massa annat?

  255. Det är vardagsarbete
    att få igenom en sån här förändring.

  256. Alla har inte den högst på listan.

  257. -Vill du att jag ska vara ärlig?
    -Ja. - Stäng av kamerorna!

  258. Det jag tyckte var fantastiskt
    i den här gruppen-

  259. -var att alla ville vara med,
    men vi tyckte fruktansvärt olika.

  260. Jag gick ibland ut från träffarna
    och tänkte att det aldrig skulle gå-

  261. -men det processades,
    det vi pratat om-

  262. -och nästa gång tog man med sig det
    nån annan sagt vid föregående möte-

  263. -och hade kommit lite till insikt
    om hur viktigt det var.

  264. Det vi samordnare gjorde för att
    underlätta processen du är ute efter-

  265. -var att bomba på
    med all kunskap vi har.

  266. Allt från Barnafrid och Allmänna
    barnhuset drog vi på träffarna-

  267. -för att vi faktiskt ska ha kunskap
    om att det är bra.

  268. Jag beskrev att kommunerna
    är de som varit svåra att få med.

  269. Det finns en naturlig förklaring:
    De är väldigt många till antalet.

  270. Den 15 maj ska vi ha en kickoff.

  271. Där ska vi prata om hur man kan fråga
    och varför det är bra att fråga.

  272. Dit har vi bjudit in Åsa Landberg.

  273. För att summera arbetsgruppen...
    Du, Bengt, var förlösande en gång.

  274. Vi var missmodiga,
    vi lokala samordnare.

  275. Du sa: "Det är inte så jädrans lätt."

  276. "Det här är en bransch
    för de modiga och för de vana."

  277. Om vi ska vara barnrättskämpar
    och våga hitta de här barnen-

  278. -och inte hitta ursäkter
    att inte fråga, då måste vi bli vana.

  279. Vi måste fråga
    vad barnen har varit med om.

  280. Att fånga signalen som Stina fångade.
    Att se att nåt inte stämmer.

  281. Våga fråga: "Har nån rört dig på ett
    sätt som inte är okej? Slår nån dig?"

  282. Där måste vi hitta kraften.

  283. Förutom att vara modiga
    så måste vi träna oss på det.

  284. Jag tänkte gå över till nästa grupp,
    som handlar om krisstöd.

  285. När vi har hittat barnen som är
    utsatta, hur ska vi då hjälpa dem?

  286. På Barnahus i Jönköpings län hade vi
    jobbat ganska länge med skyddet.

  287. Socialtjänsten tog ansvar
    för föräldrars och barns möten-

  288. -efter ett barnförhör.

  289. Men vi visste inte
    hur det blev för barnen på kvällarna.

  290. Hur är det att komma hem? Efter
    ett förhör går de flesta barn hem.

  291. De blir inte omhändertagna
    av socialtjänsten.

  292. Hur blir det vid middagsbordet?
    Vad säger man till varandra?

  293. Säger man nåt om det som har hänt?

  294. Vi hade tur i projektet, att vi
    fick information om att man i...

  295. -Var är det de jobbar?
    -I Södertälje.

  296. De hade en föreläsning i går.
    De var här och presenterade sig.

  297. Då kanske några av er har hört
    Gerd och Hasse prata om krisstöd?

  298. Du nickar. Vad bra!

  299. Vi bestämde oss i Jönköpings län,
    i vårt lokala område-

  300. -för att testa det.
    Vi tror på det här.

  301. Men i en projekttid över två år kan
    vi inte dra med oss tretton kommuner.

  302. Vi har valt att söka upp
    en mellanstor kommun i vårt område-

  303. -och testa ihop med dem.

  304. Syftet är att ge familjen
    det direkta krisstödet-

  305. -och underlätta vägen in till vidare
    behandlingsarbete om det behövs.

  306. Många inom behandling säger att
    det är i krisen vi har ingångarna.

  307. Känner ni igen det?
    Nej, ingen känner igen det.

  308. -Bengt, du får nicka.
    -Bara ni i Jönköping säger så.

  309. Det här är ett sätt att genom
    krisstöd kunna ge vidare hjälp.

  310. Krisstöd är ibland tillräckligt.

  311. Alla barn
    behöver inte vidare behandling.

  312. I den här arbetsgruppen
    har framgångsfaktorn varit mod.

  313. Vi hade mod att testa i liten skala.

  314. Vi är en del av ett regeringsprojekt.

  315. Man kan tänka att man ska lösa allt
    och rapportera att man gjort det.

  316. Men vi testade litet för att hitta
    framgång och sen utveckla vidare.

  317. Den aktuella kommunen hade modet-

  318. -att våga se sig själva som
    bristfälliga inom vissa områden-

  319. -när det gäller barn som är utsatta
    för övergrepp. De frågade inte alla.

  320. De har jättesnabbt jobbat fram
    mallar för hur de ska göra det.

  321. De hade också modet att våga vilja.

  322. De gick in i en försöksomgång
    utan att veta vad det mynnar ut i-

  323. -för att se om de kunde
    göra skillnad för de här barnen.

  324. Den sista framgångsfaktorn som
    var avgörande var en chef som sa:

  325. "Jag vet inte vad jag ger mig in på,
    men jag tror på det här."

  326. "Ni vet vad ni pratar om.
    Ni har stöd från forskare"-

  327. -"och Allmänna barnhuset. Det är
    klart att vi ska vara en del av det."

  328. Jag har jobbat inom socialtjänsten
    på Barnahus i många år.

  329. Det här är ett otroligt projekt
    att få vara en del av.

  330. Vi är tacksamma i Jönköping
    att vi har fått vara med.

  331. Vi tror att projektet kommer att ge
    konkreta, handlingskraftiga förslag.

  332. Inte bara tankar eller pärmar
    som vi ställer i våra bokhyllor sen.

  333. Hur gör vi sen? Hur ska vi se till
    att vi inte stoppar nu?

  334. Hur ska fler barn i Sverige
    få rätt till stöd och behandling-

  335. -efter att de utsatts för övergrepp?

  336. Vi får väl se. Vi fortsätter förstås.

  337. Projektet pågår året ut. Vi har gett
    smakprov på två arbetsgrupper av 50.

  338. Det var kul att lyfta fram de två,
    men det pågår väldigt mycket försök.

  339. Under slutet på 2018-2019
    ska vi försöka sammanställa:

  340. Vad kan vi se? Gör inte det här,
    för det funkar inte nånstans.

  341. Gör det här, det verkar vara bra.

  342. Att försöka visa på en modell
    för att förbättra det här-

  343. -och också visa vad som inte går att
    förbättra utan bättre lagstiftning.

  344. Punkterna jag visade,
    som är genomgående svårigheter.

  345. Vi hoppas vi gett er
    en bild av projektet-

  346. -och av det vardagsmetodnära,
    konkreta arbetet-

  347. -som man sliter med i arbetsgrupper
    med skilda mål och uppdrag.

  348. Vi vill tacka för uppmärksamheten.
    Det var trevligt att få träffa er.

  349. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Barn som far illa, Regionala skillnader, Samhällsvetenskap, Social jämlikhet, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.