Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremismDela
  1. Utanförskap och tillhörighet
    är oerhört viktiga drivkrafter-

  2. -kring varför
    barn och unga radikaliseras-

  3. -enligt barn och unga själva.

  4. "När du saknar en identitet kommer du
    att söka efter en identitet."

  5. "Så enkelt är det."

  6. "När du är utanför samhället vill du
    så gärna komma in på nåt sätt."

  7. "Du vill betyda nåt."

  8. Så sa ett av de barn som vi träffade-

  9. -som har erfarenhet av våldsbejakande
    islamistisk extremism.

  10. Vi har pratat med barn-

  11. -som på olika sätt är berörda av
    våldsbejakande islamistisk extremism.

  12. Rapporten som vi har gjort
    är väldigt unik.

  13. Samtidigt har vi också gjort
    en forskningsöversikt.

  14. Vad vet vi i dag om barns erfaren-
    heter om extremism på olika sätt?

  15. Vi kan konstatera
    att vi vet nästan ingenting-

  16. -utifrån barns och ungas
    egna erfarenheter.

  17. Därför är det väldigt roligt att få
    delge barnens egna erfarenheter-

  18. -av att leva i den här situationen.

  19. Ni som hörde mig i går kommer att
    höra att jag upprepar en del saker.

  20. Det som handlar om likvärdiga villkor
    har väldigt stor betydelse-

  21. -för att hamna i kriminalitet,
    radikalisering-

  22. -och andra utsatta situationer.

  23. Folk frågar vad som är nytt med det
    här. Det är inte så mycket nytt.

  24. Det är samma faktorer
    som leder till radikalisering-

  25. -som leder till
    andra typer av utsatthet.

  26. Men det är viktigt att vi tittar
    på de här barnens erfarenheter.

  27. Det är så vi kan närma oss frågan.

  28. Det här är en fråga
    som vi vuxna har svårt att ta tag i.

  29. Vi har svårt att närma oss den,
    och det märker barn och unga.

  30. Vi behöver våga prata om det, och då
    behöver vi veta mer om frågan.

  31. Barnen säger
    att det inte finns EN förklaring-

  32. -till att man radikaliseras.

  33. Det finns många förklaringar: våld,
    kriminalitet, familjeförhållanden-

  34. -utanförskap och rasism.

  35. Barnen pratar om
    det jag pratade om i går:

  36. En uppgivenhet inför framtiden.

  37. Att inte tro att man kan få
    den framtid som man vill ha-

  38. -med familj, ett jobb man är nöjd med
    och kanske ett bra boende.

  39. Det leder till att man kanske väljer
    andra vägar i livet.

  40. Det här var ett regeringsuppdrag.

  41. Utgångspunkten i det här har handlat
    om... Jag får mycket frågor om...

  42. Vi har pratat med barn i olika
    grupper: de som är direkt berörda-

  43. -genom att de varit involverade i
    våldsbejakande islamistisk extremism-

  44. -och de som är indirekt berörda-

  45. -då de har vänner eller anhöriga
    som är involverade.

  46. Vi har också pratat med en stor grupp
    barn och unga som lever i områden-

  47. -där människor har radikaliserats.

  48. Utgångspunkten har varit
    islamistisk våldsbejakande extremism.

  49. Det var det som var uppdraget.

  50. Bakgrunden till det handlar om att vi
    har cirka 300 personer, enligt Säpo-

  51. -som har åkt till Islamiska staten
    i Syrien och Irak-

  52. -för att strida.
    Och här finns det barn.

  53. Man vet inte exakt hur många
    som är unga som själva har åkt-

  54. -och hur många som är medföljande
    barn till föräldrar som har rest.

  55. Den kunskapsöversikt som vi kommer
    att publicera den 18 maj-

  56. -tittar på alla former
    av våldsbejakande extremism:

  57. Vänster, höger och islamistisk.

  58. Men de här barnen har erfarenhet
    av islamistisk extremism.

  59. Utgångspunkten har inte varit-

  60. -hur det är att åka till ett land
    och kriga för en terrororganisation.

  61. Vi har tittat på hur vi förebygger
    att unga hamnar i den situationen-

  62. -och hur vi ger stöd till barn
    som har radikaliserats.

  63. Jag ska inte berätta om hur det är
    att vara i en terrororganisation.

  64. Barnen är från tre olika grupper.
    De har erfarenhet på olika sätt.

  65. Det är viktigt att belysa det här.

  66. Som jag pratade om i går:

  67. Att leva i ett utsatt område
    betyder oerhört många olika saker.

  68. De utsatta områden vi har definierat-

  69. -det är de områden som polisen
    har definierat som utsatta.

  70. Det finns våldsbejakande extremism
    i de här områdena-

  71. -som ett av kriterierna för att
    de ska anses som utsatta områden.

  72. Det är viktigt att de barn som lever
    där också blir lyssnade till.

  73. Vad tänker de kring radikalisering
    och orsakerna till det?

  74. Vi har pratar med 55 barn och unga
    i åldrarna 12-25 år.

  75. Man är inte barn när man är 25,
    men de blev radikaliserade-

  76. -när de var under arton år. De har
    erfarenhet som är viktig att ta med.

  77. Det är ungefär
    lika många flickor och pojkar.

  78. Vi har haft svårt
    att få med de barn och unga-

  79. -som själva har rest-

  80. -för att kriga tillsammans
    med en terrororganisation-

  81. -eller som har rest
    med sina föräldrar.

  82. Vi har ett mindre antal
    som får stort utrymme i rapporten-

  83. -av det skälet
    att det är en väldigt unik kunskap.

  84. Det har varit barn och unga
    som inte har velat prata om det här-

  85. -men främst har det varit vuxna-

  86. -som inte har velat att vi har pratat
    med barn om den här frågan.

  87. Det kan vara barn som är indirekt
    berörda för att de bor i ett område.

  88. Många vuxna har känt att det
    kan vara utpekande, stigmatiserande-

  89. -att säga att det finns extremism
    på platsen där man bor.

  90. Men det är viktigt
    att få de här barnens röster.

  91. Utan deras röster
    får vi ingen kunskap.

  92. Att involveras
    i våldsbejakande extremism...

  93. Jag började med det inledningsvis.

  94. Utanförskap och tillhörighet
    är oerhört viktiga drivkrafter-

  95. -kring varför
    barn och unga radikaliseras-

  96. -enligt barn och unga själva.

  97. Om man inte känner en tillhörighet
    till samhället man bor i-

  98. -eller till orten där man finns-

  99. -då kan det leda till
    att man radikaliseras.

  100. Det är det barn och unga
    först och främst lyfter upp:

  101. Utanförskap och tillhörighet.

  102. "Det är för mycket rasism
    och sånt där."

  103. "Det blir enkelt för dem, rekryt-
    erarna, att påverka en människa."

  104. "Om man inte trivs i skolan
    eller så"-

  105. -"så påverkar de mer."

  106. De som drar i de här barnen-

  107. -har större möjlighet att dra in
    barn och unga i radikalisering-

  108. -om de känner ett utanförskap.
    Om de upplever rasism, till exempel.

  109. "Förortsbarnen, de är ju invandrare."

  110. "De är från olika länder.
    De är inte svenskar."

  111. "De tänker att de inte har en chans."

  112. "De har inte en chans att jobba
    och vara de som de vill vara."

  113. "De tar hellre kriminaliteten,
    för ingen vill ha dem."

  114. Den här drog jag i början:
    "När du saknar en identitet..."

  115. Det handlar mycket om att
    få höra till, känna en framtidstro-

  116. -och vara en del av samhället.

  117. Det är sånt barn och unga
    själva lyfter upp som viktigt-

  118. -för att förebygga radikalisering och
    att man dras in i extrema grupper.

  119. Där behöver vi jobba. Barn behöver en
    känsla av att det finns en framtid.

  120. Det hänger ihop med det
    barn och unga ofta pratar om med oss:

  121. Låga kontra höga förväntningar. Vad
    har vi för förväntningar på barnen?

  122. Hur ser vi på dem som växer upp i ut-
    satta områden, och deras möjligheter?

  123. Varje person som möter de här barnen
    i de här situationerna-

  124. -har en möjlighet...
    Jag säger "möjlighet, för det har vi-

  125. -att förändra de här barnens syn
    på sina egna möjligheter i framtiden.

  126. Det är oerhört viktigt att bära med
    sig när man pratar om den här frågan.

  127. Det andra som barn och unga
    kommer fram till väldigt snabbt-

  128. -när vi pratar om skäl
    till att unga radikaliseras-

  129. -är det våld som barn i de utsatta
    områdena växer upp med i sin vardag.

  130. "Jag har sett nån bli skjuten."

  131. "Jag såg inte när den blev skjuten,
    men jag såg personen på marken."

  132. Det här är ett talande citat. Barn
    förhåller sig tydligt till våldet.

  133. De nyanserar: "Jag såg inte skottet,
    men jag såg personen på marken."

  134. Hur många barn skulle resonera så
    i en sån här situation-

  135. -om man inte lever med våldet
    i sin vardag, hela tiden?

  136. "Det finns platser där tjejer inte
    kan vara klockan tolv på natten."

  137. "Då finns det killar där,
    och vem vet vad det kan göra?"

  138. "Det är så, bara.
    Det är typ oskrivna regler."

  139. Det här är ett exempel på att det
    finns en könsskillnad i det här.

  140. När vi pratar med barn om vilka
    det är som blir radikaliserade-

  141. -då pratar både flickor och pojkar
    tydligt utifrån könsrollsmönster:

  142. "Det här är pojkar,
    för pojkar är våldsammare."

  143. "Pojkar romantiserar våldet."

  144. Flickorna pratar om att man
    blir begränsad i sitt närområde.

  145. Det finns en tydlig aspekt av det.

  146. Man tror att om flickor reser för
    att kriga med en terrororganisation-

  147. -så beror det på att de
    vill leva tillsammans med en krigare.

  148. Det här stöds mycket av forskningen,
    av bilderna-

  149. -om vilka som blir radikaliserade
    och hur de processerna går till.

  150. Det är tydligt att flickorna
    i de här utsatta förorterna-

  151. -har en strategi
    som handlar om begränsningar.

  152. Här finns det givetvis
    bakomliggande problem-

  153. -som kan röra sig
    om en hederskontext också.

  154. Kriminalitet har också betydelse.

  155. Ibland får man frågan-

  156. -om det skiljer sig hur man hamnar
    i kriminalitet eller i extremism.

  157. Det här blir ett steg ytterligare.

  158. Det beskriver de här citaten
    kring kriminalitet:

  159. "Jag hade varit i fängelset, 100 %."

  160. "Min väg ut var att jag gick med där.
    Redan som sextonåring visste jag"-

  161. -"att vissa behöver det
    för att de ska komma på rätt väg."

  162. Det här är alltså ett barn
    som själv har rest för att strida.

  163. Här ser man att när man
    från början inte känner framtidstro-

  164. -hamnar i kriminalitet-

  165. -och känner att "nu är mitt liv ännu
    mer kört, jag har blivit stämplad"-

  166. -då finns det en väg till,
    och det är den här vägen.

  167. Att hamna i extremism i stället.

  168. "Du är mer mottaglig om du befinner
    sig i vissa negativa situationer."

  169. "Du blir mer mottaglig.
    De lovar dig en identitet."

  170. "De lovar dig en roll.
    De lovar dig en grupptillhörighet."

  171. "De lovar dig en ny chans i livet.
    Du har en chans att bli förlåten."

  172. "Samhället accepterar dig inte på
    grund av att du varit i fängelse"-

  173. -"men den här gruppen bryr sig inte
    alls om vad du gjort tidigare"-

  174. -"bara om vad du gör nu."

  175. Det här återkommer
    i barnen berättelser:

  176. "Om jag söker ett jobb frågar de
    vad jag har för erfarenhet."

  177. "Mina vänner frågar
    hur mitt liv har varit tidigare."

  178. "De här frågar ingenting. De undrar
    bara vad du kan göra nu och framåt."

  179. Så det här resonerar barnen
    mycket om, som en del i det hela.

  180. Om man redan är kriminell
    och upplever sig dömd utifrån det-

  181. -och därmed inte har nån framtid-

  182. -kan det här vara
    ett steg ytterligare som man tar.

  183. Man resonerar också
    kring stigmatisering av muslimer.

  184. "Vi kommer in i den där diskussionen.
    De får reda på att jag är muslim."

  185. "Det blir en attack. Jag ska
    representera 1,7 miljarder muslimer."

  186. "Jag ska också representera den där
    0,01 procenten extrema muslimer."

  187. "Allt de har gjort ligger på mig.
    Varför har ni inte stoppat dem?"

  188. Det här är ett barn vars vän har
    involverats och rest för att strida.

  189. "Det finns en rädsla. Om jag pratar
    emot dem är de kanske ute efter mig."

  190. "Där jag bor har en man
    pratat dåligt om vissa grupper."

  191. "Han har blivit hotad för det."

  192. "Man måste vara mer öppen. Platserna
    där de extremistiska tankarna växer"-

  193. -"är just i de miljöer där det
    är förbjudet att tala om dem."

  194. Det här är ganska genomgående.

  195. Dels upplevelserna av att man få ta
    ansvar för allting som muslimer gör-

  196. -men också rädslan för att prata
    om det som barn och unga upplever.

  197. De upplever att vuxna
    är rädda för att prata om det-

  198. -och de förstår varför.
    Det är precis det de beskriver här.

  199. De vet att det kan förekomma hot
    om vuxna tar upp frågan i samhället-

  200. -för en diskussion i skolan
    eller i moskén, till exempel.

  201. De vet att det kan innebära hot
    mot de vuxna som tar upp frågan.

  202. Samtidigt som barnen
    så klart efterfrågar...

  203. Då kommer vi till stödet.
    Vad efterfrågar man?

  204. Först ska jag bara nämna
    att många av de här barnen beskriver-

  205. -att det finns vuxna
    runt de här barnen som vet-

  206. -att de är på väg att radikaliseras
    eller har blivit radikaliserade-

  207. -men att det finns en okunskap
    och en rädsla att agera.

  208. Många beskriver: "Dens mamma visste"-

  209. -eller: "Dens morbror
    hade koll på det här och förstod."

  210. Det ska man ha i åtanke
    när man jobbar med det här.

  211. Man tänker
    att det här är väldigt dolt-

  212. -men det är oftast inte dolt
    i den närmaste kretsen kring barnet.

  213. Då pratar jag om familj och vänner.
    Familj och vänner vet.

  214. Det beskriver barnen väldigt tydligt.

  215. Hur kan vi som samhälle ge stöd
    utifrån de förutsättningarna?

  216. Man ska förstå
    att många av de här barnen...

  217. Jag har mött oerhört många barn
    i utsatta situationer tidigare.

  218. Det som sticker ut här
    är att de här barnen-

  219. -pratar i stort sett bara
    om familjen som trygghet.

  220. De har oerhört liten tilltro
    till våra övriga stödsystem.

  221. Men det finns ändå hopp kring det.

  222. Delaktighet och individuellt
    anpassade insatser lyfts upp.

  223. Det här är ett barn som själv
    har rest, som har haft insatser:

  224. "Kontaktpersonen är bara en random
    kvinna. Det är en svensk kvinna."

  225. "Hon vet inget om problematiken."

  226. "Hon vet ingenting om islam och sånt,
    så hon kan inte hjälpa mig."

  227. "Hon kan inte säga
    vad som är rätt och fel."

  228. "Hon har ingen kunskap om sånt."

  229. Eller det andra barnet
    som också har rest i väg:

  230. "Han sa: 'Vi vet inte hur vi
    ska behandla terrorister som du.'"

  231. "'Vi vet inte vad vi ska göra.'"

  232. En tredje säger: "Det är jag som vet
    vad jag har för behov."

  233. "Men socialsekreteraren skrev själv
    saker och gav till kontaktpersonen."

  234. "Det var inte saker
    som jag höll med om."

  235. "Hon använde jättestora ord.
    Det är inte mitt eget språk."

  236. Det här är nåt
    jag vill trycka oerhört mycket på:

  237. Barnens känsla av delaktighet
    i insatserna.

  238. Det är inte unikt för de här barnen.

  239. Det har kommit forskning nyligen
    från Uppsala universitet-

  240. -som gäller
    barn i socialtjänstens utredningar-

  241. -som inte är delaktiga
    i sina insatser.

  242. Insatserna fungerar inte, just för
    att barnen inte har varit delaktiga.

  243. Våldet mot barnen försvinner, för
    att man lyssnar mer på föräldrarna.

  244. Det de pratar om
    att man behöver förstå islam-

  245. -tror jag handlar om
    att barnen vill prata om islam.

  246. De vill prata om det.
    Jag tror inte att det är nödvändigt-

  247. -att man förstår islam på sättet
    att man måste vara muslim själv.

  248. Det är tydligt att det handlar om
    att barnen vill resonera.

  249. När de möter nån som inte kan nåt om
    det och därför inte pratar om det-

  250. -känner barnen att den inte har nån
    kunskap. Det är där man inte möts.

  251. Nu ska jag...

  252. En annan sak som blir oerhört viktig
    utifrån det jag sa-

  253. -om att de här barnen
    är så oerhört knutna till-

  254. -att det är familjen
    som är tryggheten...

  255. Då är ju stöd till familjer viktigt.

  256. "Om man undrar om sånt - prata med
    sina föräldrar, skulle jag säga."

  257. "Jag gjorde inte det. Om jag gjort
    det hade de förklarat om det här"

  258. "Typ: 'Det här är inte rätt'."

  259. Man ser föräldrarna som lösningen,
    som det förebyggande.

  260. "Jag vill inte prata om det."

  261. "Då kommer ni att bli ledsna,
    och då kommer jag att bli ledsen."

  262. Det är föräldrarna som är de viktiga.

  263. Det är dem som man inte får göra
    besvikna. Alla pratar inte med dem.

  264. I den här situationen
    visste alla kompisar runtomkring.

  265. "De känner inte honom så bra."
    De menar socialtjänsten.

  266. "De känner inte honom lika bra
    som hans föräldrar."

  267. Det är en viktig nyckel om man
    vill ge stöd till de här barnen.

  268. Sen har vi skolans roll.
    Jag ska försöka snabba på lite.

  269. Skolans roll
    pratar de jättemycket om.

  270. De behöver att de vuxna i skolan
    pratar om det här.

  271. De ser skolan som arenan
    där man ska få lyfta svåra frågor.

  272. "Skolan kan förändra det. De kan visa
    vilka ISIS är på riktigt."

  273. "Många tror att ISIS krigar
    för islam, men det är inte så."

  274. "De har bara hittat på att Gud sände
    dem för att kriga för islams skull."

  275. Även om en del av de här
    inte har fullt förtroende-

  276. -för skolans kunskaper i det här,
    så ser de att skolan har en roll.

  277. De vill prata om de här frågorna.

  278. Vi måste hitta möjligheter för barn
    att få prata om svåra frågor-

  279. -inom skolans demokratiska uppdrag.

  280. Jag pratar mycket med Skolverket om
    det, och utbildningsdepartementet.

  281. Hur kan vi hitta former
    för att kunna prata om svåra frågor-

  282. -inom det demokratiska uppdraget?

  283. Vi har några förslag kring det.

  284. Sen är det olika insatser
    i utsatta områden-

  285. -som handlar om det
    som Ingvar Nilsson var inne på.

  286. Hur stoppar vi kriminalitet, våld,
    öppen drogförsäljning-

  287. -och att de här barnen
    lever med våld runt sig hela tiden?

  288. Om man lever
    med mycket våld i sin vardag-

  289. -riskerar man själv att utsättas
    för våld, eller utsätta andra.

  290. Det är kunskap vi har.
    Det är inget vi behöver ta reda på.

  291. Våldet som barnen drabbas av
    i närområdet finns där.

  292. Att ta våldsutsattheten på allvar,
    stärka socialtjänstens roll-

  293. -och lyfta
    skolans demokratiska uppdrag-

  294. -är några av
    våra viktigaste lärdomar-

  295. -av det barnen har sagt.
    Det finns massor i den här rapporten.

  296. Det är kort tid att prata
    i 25 minuter om så viktiga kunskaper-

  297. -som barnen ger oss,
    även om de inte är nya.

  298. De ger oss nycklar om vi känner,
    och jag förstår om man känner:

  299. "Hur tar man sig an
    den här situationen?"

  300. De ger oss nycklar och säger:
    "Våga prata. Våga fråga."

  301. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Extremism, Konspirativ verksamhet, Politik, Radikalisering, Samhällsvetenskap, Socialt arbete med barn, Socialt arbete med ungdomar, Statskunskap, Terrorism, Terrorismbekämpning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.