Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Traumamedveten omsorgDela
  1. För att en återhämtning
    ska kunna ske-

  2. -efter att man varit med
    om svåra påfrestningar över tid-

  3. -behöver barnet också befinna sig
    i en läkande vardagsmiljö.

  4. "Jag kan inte sova.
    Jag tänker på min mamma och pappa"-

  5. -"och drömmer mardrömmar
    om min syster."

  6. "Jag fick aldrig ta farväl av nån
    av dem. Jag är fruktansvärt ensam."

  7. "Jag träffar många vuxna.
    Men vilka är de egentligen?"

  8. "De frågar hur jag mår och så,
    men vem hör svaret?"

  9. "Jag känner mig ensam.
    Du kanske inte tror mig"-

  10. -"men jag känner mig verkligen ensam
    på riktigt."

  11. Du som arbetar med barn och unga-

  12. -som är i behov
    av socialtjänstens insatser-

  13. -och ibland även LSS-

  14. -vet att det runt ett barn kan finnas
    en ganska stor grupp vuxna-

  15. -som alla har i uppgift
    att hjälpa och stötta-

  16. -och jobba för att främja barnets
    fortsatta hälsa och utveckling.

  17. Men trots
    den här stora gruppen av vuxna-

  18. -så är det vanligt att de gånger-

  19. -vi får tillgång
    till barnets egna tankar-

  20. -och upplevelser av sin situation-

  21. -så uttrycker barnet
    en överväldigande känsla av ensamhet.

  22. De här citaten kommer från ungdomar-

  23. -som har haft kontakt
    med Rädda barnens behandlingscenter.

  24. Det var just de här citaten-

  25. -tillsammans med att det var många
    vuxna runt dessa utsatta barn-

  26. -som uttryckte ett stort behov
    av att få mer kunskap-

  27. -om hur trauma påverkar
    barn och unga.

  28. Det ledde till att Rädda barnen tog
    kontakt med psykologen Howard Bath-

  29. -och inledde ett nära samarbete
    med honom.

  30. Howard Bath är mannen
    som har grundat och utvecklat-

  31. -det forskningsbaserade förhållnings-
    sättet "traumamedveten omsorg"-

  32. -som vi ibland förkortar TMO.

  33. Traumamedveten omsorg
    hjälper och vägleder vuxna-

  34. -att förstå och bemöta grundläggande
    behov hos barn och unga-

  35. -som utsatts
    för allvarliga händelser.

  36. När vi förstår
    att det barn som vi har framför oss-

  37. -har varit med om svåra
    och ibland traumatiska upplevelser-

  38. -är det vanligt att vi tänker
    att barnet eller ungdomen-

  39. -behöver komma i kontakt
    med en terapeut-

  40. -för att bearbeta sina upplevelser.

  41. För att en återhämtning
    ska kunna ske-

  42. -efter att man varit med
    om svåra påfrestningar över tid-

  43. -behöver barnet också befinna sig
    i en läkande vardagsmiljö.

  44. Inom traumamedveten omsorg-

  45. -ligger fokus på det vi kallar
    "de övriga 23 timmarna".

  46. Det vill säga alla de timmar-

  47. -som barnet inte befinner sig till-
    sammans med sin behandlande terapeut.

  48. Aktuell forskning har visat att
    det finns tre grundläggande behov-

  49. -som måste tillgodoses
    i barnets miljö-

  50. -för att en återhämtning
    ska kunna ske.

  51. Det är upplevd trygghet-

  52. -goda relationer med omsorgsfulla
    och engagerade vuxna-

  53. -och hjälp i att skapa
    nya och goda copingstrategier-

  54. -för att kunna ta hand om
    sina påträngande tankar-

  55. -och känslor.

  56. TMO bygger på kunskapen om
    att en stor del av återhämtningen-

  57. -efter att ha varit med om
    de här påfrestningarna över tid-

  58. -sker
    i barnets och ungdomens vardagsmiljö-

  59. -tillsammans med viktiga vuxna.

  60. Viktiga vuxna är de som finns och
    lever nära barnet, i barnets miljö.

  61. Det kan vara föräldrar,
    familjehemsföräldrar-

  62. -boendepersonal, lärare,
    idrottsledare-

  63. -fritidspedagoger
    och också socialsekreterare.

  64. Jag tänkte
    att vi ska lyssna på och se-

  65. -när Howard Bath själv beskriver
    traumamedveten omsorg.

  66. I drygt två år har Rädda barnens
    TMO-team rest över hela Sverige-

  67. -och utbildat
    i detta förhållningssätt.

  68. Teamet består av femton personer-

  69. -och leds av vår chef
    Pernilla Rempe Sjöstedt.

  70. Vi som utbildar är alla psykologer
    eller socionomer.

  71. Vi tillhör Rädda barnens
    regionscenter i Malmö-

  72. -men vi jobbar hemifrån.

  73. Vi har utbildare från Umeå
    hela vägen ner till Malmö.

  74. Själv är jag socionom
    och legitimerad psykoterapeut-

  75. -och bor faktiskt här i Örebro.

  76. Utbildningen i traumamedveten omsorg
    är två heldagar.

  77. Efter en kort introduktion-

  78. -så jobbar vi med och undervisar
    i det vi kallar "traumaförståelse".

  79. Vi lägger en grund: Vad behöver man
    veta som viktig vuxen-

  80. -när man ska hjälpa, stötta, vägleda-

  81. -och även ibland sätta gränser
    för dessa barn-

  82. -vars beteenden
    kan vara svårbegripliga-

  83. -och många gånger utmanande
    för oss vuxna?

  84. Så vad är trauma? Vad innebär trauma?

  85. Hur påverkar trauma
    barns hjärnor och utveckling-

  86. -deras beteenden och reaktioner?

  87. Svaret på hur vi behöver bemöta dem
    i vardagen får vi sen i pelarna.

  88. Hur kan vi öka
    barn och ungas upplevda trygghet?

  89. Vi vet att hos utsatta barn och unga-

  90. -är det hela tiden
    ett sökande efter tryggheten.

  91. Utan trygghet blir det väldigt svårt
    för dem att fokusera-

  92. -på sina andra
    viktiga utvecklingsområden.

  93. Den andra pelaren
    handlar om relationer.

  94. Många av våra utsatta barn och unga
    i Sverige i dag-

  95. -lider av det vi kallar
    för "svek-traumatisering".

  96. En av våra främsta forskare i världen
    inom traumafältet, van der Kolk-

  97. -har sagt att kärnan i trauma-

  98. -är känslan av
    att vara fullständigt övergiven-

  99. -och avskuren
    från kontakt med andra människor.

  100. Vi är skapta till
    att vara i relation.

  101. När vi inte ens har
    kanske en enda person-

  102. -som vi kan känna oss helt trygga med
    så gör det nånting med oss.

  103. Hur kan vi upprätta förtroendet
    för vuxenvärlden igen-

  104. -tilliten till oss vuxna-

  105. -och bygga de här goda relationerna
    med våra utsatta barn och unga?

  106. Den sista pelaren är coping.
    Där tittar vi på vad coping är.

  107. Hur skapas copingstrategier?

  108. Hur kan vi hjälpa barn och unga
    att hitta sätt-

  109. -att hantera sin oro och stress
    på ett bra sätt?

  110. Vi har utbildat i alla Sveriges län-

  111. -och i 74 % av Sveriges kommuner.

  112. Den målgrupp vi främst har utbildat
    är boendepersonal-

  113. -men även skolpersonal,
    en liten del socialtjänst-

  114. -och det som står benämnt "annat".

  115. Det kan till exempel vara
    privata familjehemsföretag.

  116. Rädda barnen vill stärka
    barn och ungas rättigheter-

  117. -och uppnå långsiktiga förändringar
    för våra barn och unga i Sverige.

  118. Därför utför vi
    vid varje utbildning en utvärdering-

  119. -för att säkerställa att våra
    utbildningsinsatser gör skillnad.

  120. Vad tycker deltagare som har gått vår
    utbildning i traumamedveten omsorg?

  121. En övervägande majoritet uttrycker-

  122. -att TMO är mycket användbart.

  123. Många beskriver att utbildningen
    också ger dem mer kunskap i trauma-

  124. -att de får ökade kunskaper
    i copingstrategier-

  125. -och förståelse
    för barn och ungas beteenden.

  126. Vi har fokus på
    att allt beteende har en orsak.

  127. Vi vill hjälpa viktiga vuxna
    att ha fokus på-

  128. -vad det är för behov barnet
    eller ungdomen uttrycker nu-

  129. -och hur det behöver bli bemött
    i sitt behov-

  130. -oavsett hur det uttrycker behovet.

  131. Många beskriver att de blir bekräfta-
    de i det arbetssätt de redan har-

  132. -vilket är nog så viktigt.

  133. Men också
    att de får ett gemensamt språk-

  134. -en gemensam förståelseram,
    ett plattform att utgå från-

  135. -i sitt arbetslag när de ska möta
    de utsatta barnen och ungdomarna.

  136. Det här är också en utbildning
    som är på riktigt.

  137. Ofta kommer våra deltagare
    i kontakt med egna erfarenheter-

  138. -och egna minnen av utsatthet.

  139. Det är väldigt vanligt
    att deltagare kommer fram till mig-

  140. -och vill dela sina egna upplevelser
    av trauma i barndomen.

  141. Det är vanligt för oss människor
    att vara med om svåra saker-

  142. -när vi växer upp.
    Det påverkar oss vidare i livet.

  143. För en del deltagare är det
    kanske första gången man förstår:

  144. "Det är ingenting fel på mig."

  145. "Det finns en orsak till varför
    jag reagerar och mår som jag gör"-

  146. -"i vissa situationer, i vissa
    sammanhang, med vissa personer."

  147. En deltagare beskriver sin upplevelse
    av utbildningen så här:

  148. Sen i början av 2017 har vi
    ett samarbete med Skolverket.

  149. Skolverket kontaktade oss och önskade
    att vi skulle utbilda skolpersonal-

  150. -så de skulle få mer kunskap om hur
    trauma påverkar våra barn och unga.

  151. Så vi skapade
    ett kompetensutvecklingsprogram-

  152. -som är anpassat efter skolans behov
    och förutsättningar.

  153. Syftet med det är
    att man ska kunna implementera TMO-

  154. -som ett genomgripande
    förhållningssätt i skolan.

  155. Kompetensutvecklingsprogrammet
    löper över en termin.

  156. Vi startar med de två heldagarna
    i traumamedveten omsorg.

  157. Sen utbildar vi
    särskilt utsedda TMO-ambassadörer.

  158. Vi har en halv dag där vi undervisar-

  159. -i sekundärtraumatisering
    och empatitrötthet.

  160. Det gör vi, för vi vet att det
    påverkar oss som vuxna, som hjälpare-

  161. -som lärare och annan personal-

  162. -att leva nära barn och unga
    som kämpar med olika sviter-

  163. -från de traumatiska upplevelserna
    de har varit med om.

  164. Sammanlagt har vi också sex timmar
    av konsultation i TMO.

  165. Det gör att skolpersonalen
    direkt kan börja praktisera TMO-

  166. -och applicera förhållningssättet
    tillsammans med eleverna på skolan.

  167. En lärare beskriver sin erfarenhet
    av kompetensutvecklingsprogrammet-

  168. -och konsultationerna så här:

  169. Så vad händer nu? Ja...

  170. Vi kommer att fortsätta samarbeta-

  171. -och genomföra våra kompetens-
    utvecklingsprogram på skolor-

  172. -på uppdrag av Skolverket.

  173. Vi fortsätter också att utveckla
    och kvalitetssäkra vårt material.

  174. Det håller en hög kvalitet-

  175. -men det är viktigt att det är upp-
    daterat med den senaste forskningen-

  176. -och att det går i linje
    med den utveckling Howard Bath gör-

  177. -med sitt material.

  178. Vi har ett vidare samarbete
    med Skolverket-

  179. -men även SiS,
    Statens institutionsstyrelse.

  180. Vi kommer att ha fortsatt fokus
    på socialtjänsten-

  181. -som har uttryckt
    ett stort behov av TMO-

  182. -särskilt inom familjehemsvården.

  183. Just nu utvecklar vi
    ett kompetensutvecklingsprogram-

  184. -riktat och anpassat
    just för socialtjänsten.

  185. Sammanfattningsvis så kommer vi
    att fortsätta utbilda viktiga vuxna-

  186. -som möter våra utsatta barn
    i Sverige i dag.

  187. Det finns inga svåra barn och unga-

  188. -men det finns barn och unga
    som har det svårt.

  189. Viktiga vuxna gör skillnad.

  190. Med det vill jag tacka för mig.
    Välkommen till Rädda barnens monter-

  191. -där du kan hämta
    ett exemplar av vår årsberättelse-

  192. -och läsa mer om vårt jobb
    med traumamedveten omsorg.

  193. Tack så mycket igen.

  194. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Traumamedveten omsorg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär trauma och hur påverkar det barn och ungas hjärnor? Om detta föreläser socionomen och psykoterapeuten Lovisa Bonerfält. Hon talar också om traumamedveten omsorg och hur man kan utveckla och skapa miljöer som främjar läkning och återhämtning för barn och unga med erfarenhet av trauma. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn- och ungdomsvård, Psykiatri, Psykiatrisk vård, Psykiska trauman, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.