Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Att försonas med sin barndomDela
  1. Har jag inte fått den kärleken
    omsatt i praktiken-

  2. -så spelar det ingen roll
    att jag var älskad.

  3. Det som spelar roll
    är hur människor har varit mot mig-

  4. -när jag är skyddslös och liten.

  5. Varmt välkomna till den här
    halvtimmen om försoning-

  6. -och hur ni som jobbar med barn-

  7. -kan stärka barn
    i deras försoningsprocess.

  8. Jag heter Görel Fred.
    För några år sen-

  9. -var jag med i ett program
    som heter "Kropp och själ" i P1.

  10. Ett tema var "Måste man
    försonas med sina föräldrar?"

  11. Just det temat
    berättade redaktionen för mig-

  12. -blev det enormt mycket respons på.
    Det var ett ämne som engagerade.

  13. Då bestämde sig jag och journalisten
    Ulrika Hjalmarson Neideman-

  14. -att vi skulle skriva boken
    "Försonas med din barndom..."

  15. "...och kanske med dina föräldrar."
    Den boken har givit mig möjlighet-

  16. -att träffa människor kring
    det här temat i olika sammanhang.

  17. Jag har pratat med familjehems-
    föräldrar om att hjälpa-

  18. -sina placerade barn att försonas,
    med folk som jobbar med familjehem-

  19. -jag har också haft terapier
    med vuxna och deras föräldrar-

  20. -kring det här ämnet.
    I dag tänkte jag prata med er om...

  21. Jag ska se om jag gör rätt...

  22. Vad innebär försoning?

  23. Vad skapar
    en svår barndom för känslor-

  24. -som gör försoning komplicerad?

  25. Hur kan man som vuxen stötta barn
    i deras försoningsprocess?

  26. När jag skulle skriva den här boken
    letade jag litteratur om försoning-

  27. -och det finns väldigt lite.
    Det finns en hel del om förlåtelse-

  28. -men jag tycker inte
    att det är riktigt samma sak.

  29. Jag hittade en avhandling
    av Lena-Karin Gustafsson.

  30. Hon pratar om att försonas
    med kronisk kroppslig smärta-

  31. -men det går väldigt väl
    att överföra till själslig smärta.

  32. Så här säger hon om försoning:

  33. "Försoning är att öppna upp
    för en ny kontakt med sig själv"-

  34. -"och därigenom
    få ett nytt seende på livet."

  35. "Försoning är
    att kapa destruktiva band."

  36. "Försoning gör ingenting ogjort"-

  37. -"men gör det möjligt att hela det
    som tidigare var sönder."

  38. Det är hennes beskrivningar
    av att försonas.

  39. Om man går tillbaka
    till vad ordet betyder, etymologiskt-

  40. -så kommer det från ett fornsvenskt
    ord som heter "forsona".

  41. Det betyder att lägga ner en strid.

  42. Jag älskar den beskrivningen.
    "Att lägga ner en strid."

  43. Inte för att det var nåt fel på
    det jag stred för.

  44. Det är inget fel att strida för att
    min värdighet ska komma tillbaka-

  45. -men vad ska få fylla mitt liv?

  46. Det jag kan förändra
    eller det jag inte kan förändra?

  47. Det är lättare sagt än gjort, men
    det finns bara två typer av bekymmer:

  48. De bekymmer vi kan förändra,
    och de bekymmer vi kan hantera.

  49. En stor utmaning i våra liv
    är att sortera bland dem-

  50. -och inte försöka förändra
    det som går att hantera-

  51. -och heller inte bara hantera
    det som går att förändra.

  52. Det handlar om att lägga ner en strid
    och när man slutar strida-

  53. -slutar man också
    hoppas på förändring.

  54. Då tänker jag egentligen att
    försoning inte är för unga människor.

  55. De ska tro att det är möjligt.
    De ska fortsätta strida.

  56. Jag tycker vare sig
    att det är gulligt eller naivt-

  57. -utan jag tycker att barn och unga
    ska ha stor respekt-

  58. -för att de fortsätter
    hoppas att det är möjligt.

  59. Många barn och unga har förändrat
    saker för att de inte slutar hoppas.

  60. Men nånstans längs vägen
    i sin försoningsprocess-

  61. -kommer man till
    att det går inte, man får inte.

  62. Man behöver lägga ner striden för att
    låta sitt liv fyllas av nutid-

  63. -och inte av dåtid
    som inte går att förändra.

  64. Om barn och unga inte kan försonas,
    varför pratar jag om det?

  65. Därför att jag tror
    att vi vuxna som jobbar med barn-

  66. -kan kratta jorden
    och göra det möjligt-

  67. -och att när man väl är där
    så minns man stödet från oss-

  68. -orden från oss, som gör att det går
    att vattna på fröna så att de växer.

  69. Förlåtelse och försoning
    är inte samma sak.

  70. Jag tänker mig att det man kan kalla
    yttre försoning är förlåtelse-

  71. -och det är alltid
    en relationell handling.

  72. En människa, jag,
    tänker att jag har gjort nåt mot dig.

  73. Eftersom du är viktig för mig så vill
    jag inte fortsätta göra dig illa.

  74. Då ber jag dig om förlåtelse.

  75. Då handlar det om
    om du vill ta emot min förlåtelse.

  76. Jag tänker att du tar emot den
    om du tror mig om-

  77. -att försöka göra på ett annat sätt.

  78. I och med att det börjar
    så är förlåtelse relationellt.

  79. Det betyder också
    att jag hör till dem-

  80. -som inte tycker att det måste vara
    modigt att förlåta.

  81. Det kan vara modigt att inte förlåta-

  82. -om man inte tror
    att den som ber mig om förlåtelse-

  83. -kommer att klara av
    att göra på ett annat sätt.

  84. Det här är ett begrepp
    som det slarvas mycket med.

  85. Jag jobbade länge som skolkurator,
    och där skulle alla förlåta varandra-

  86. -innan man kunde fortsätta lektionen.

  87. I värsta fall blir det
    det som kan kallas billig förlåtelse.

  88. Det kostar, därför att om jag säger
    att jag tar emot en förlåtelse-

  89. -när jag inte tror
    att människan ska ändra sig-

  90. -så kan det vara väldigt skadande
    för min självkänsla.

  91. Då säger jag på ett sätt, men tror
    inte att det kan bli annorlunda-

  92. -i det sätt som människor behandlar
    mig. Man måste inte förlåta.

  93. Men man måste försonas.

  94. Jag tänker också att det är svårt
    att förlåta en död person.

  95. Då blir det inte
    en relationell handling.

  96. Då återstår det här
    som jag kallar för inre försoning-

  97. -som inte är beroende av nån.
    Det är att lägga ner en strid.

  98. Att bli lugn i
    att det var som det var för mig-

  99. -inte för att jag förtjänade det,
    utan för att det var som det var.

  100. Ibland i den processen vet jag
    att det har hjälpt att prata om-

  101. -de här två olika domänerna,
    när det gäller föräldrar.

  102. Att skilja på kärleksdomänen
    och handlingsdomänen.

  103. Jag diskuterar ibland
    med människor om-

  104. -om alla föräldrar älskar sina barn.
    Det är ju väldigt svårt att avgöra-

  105. -vad människor känner.
    Jag har träffat tusentals föräldrar-

  106. -och jag har aldrig betvivlat
    att de älskar sina barn.

  107. Men det handlar om hur man omsätter
    den kärleken i praktiken.

  108. Har jag inte fått den kärleken
    omsatt i praktiken-

  109. -så spelar det ingen roll
    att jag var älskad.

  110. Det som spelar roll
    är hur människor har varit mot mig-

  111. -när jag är skyddslös och liten.

  112. Jag tror att de flesta föräldrar
    känner: "Jag vill dig väl."

  113. "Jag vill att det ska gå gott
    för dig." Kanske med tillägget:

  114. "Bättre än det gick för mig."
    Så kommer det in med vår förmåga-

  115. -som handlar om vår ryggsäck
    och våra förebilder och nätverk-

  116. -och socioekonomi och andra saker
    som gör att vi inte alltid förmår-

  117. -fast vi älskar.

  118. Kärlek har inte så mycket
    med det att göra. Det är förmågan...

  119. Jag tänker inte att man måste förlåta
    för att man är älskad-

  120. -inte heller att man har
    större handlingsutrymme-

  121. -att göra människor illa för att
    man älskar. Varför är det viktigt?

  122. Jo, jag har ett antal gånger
    träffat vuxna som blandar ihop det-

  123. -som tänker att det var som det var
    för dem när de var små-

  124. -för att de inte var älskade.
    I värsta fall följer det med en bild-

  125. -av att jag inte är en älskvärd
    person, men det handlar inte om det.

  126. Det handlar om
    att jag var med människor-

  127. -som inte hade nån förmåga att
    uttrycka det, och det har skadat mig.

  128. Vad kan känslor från en svår barndom,
    vad kan det väcka?

  129. Självklart kan det väcka ilska.

  130. Ilska kan vara ett skydd mot att
    förintas: "Om jag är arg finns jag."

  131. "Hela min kropp sprutar
    och låter och bankar. Jag finns."

  132. Det där kan vara ett skydd
    mot att ramla in i ett självförakt.

  133. Det finns ett citat från
    "Greven av Monte Cristo" som lyder:

  134. "Ta inte hatet ifrån mig.
    Det är allt jag har."

  135. En konsekvens
    av den känslan kan vara-

  136. -att man blir ett evigt offer.

  137. Man ser sig själv som en person
    som ständigt kan bli utsatt av andra.

  138. Det värsta exemplet
    som jag har läst om det här-

  139. -är Åsne Seierstads bok "En av oss"-

  140. -som handlar om
    Anders Behring Breivik.

  141. Man får följa Anders Behring Breivik
    från att han var liten-

  142. -och man får följa tre av hans offer.
    Han hade en hemsk barndom.

  143. De flesta går inte ut och dödar för
    det, men han hade en hemsk barndom.

  144. Det Åsne Seierstad skriver är att-

  145. -när han har skjutit ihjäl de här
    70 vettskrämda, panikslagna barnen-

  146. -så har han skadat sig
    på sitt finger.

  147. Det första han ber om när polisen
    kommer är att han ska få sympati-

  148. -för att han blöder från sitt finger.
    "Det är inte jag, det är de."

  149. "Om jag inte skadade dem
    skulle de skada mig."

  150. Eftersom den här processen är i gång
    kan man inte ha empati med andra-

  151. -för att man inte har empati med
    sig själv. Det låter som en paradox.

  152. Kan man tycka synd om sig själv
    utan att ha empati med sig själv?

  153. Men det här med att tycka synd
    om sig själv på det här sättet-

  154. -är i stället
    för att känna efter på riktigt.

  155. Ska man få självempati så måste man
    våga gå nära sårbarheten och smärtan-

  156. -och då kan empati med en själv växa,
    och även då empati med andra.

  157. En annan känsla
    som en svår barndom kan väcka-

  158. -det är att man får en önskan om-

  159. -eller, det är inte en önskan,
    men man försöker använda sitt liv-

  160. -till att hela sina föräldrar
    så att de kan bli kapabla föräldrar.

  161. Det finns barn som föds
    som sin egen mormor.

  162. De finns till för att
    ta hand om och skydda sina föräldrar-

  163. -och fylla deras liv
    med det de inte har fått.

  164. Om man föds
    som sin förälders förälder-

  165. -så har man aldrig haft nån barndom.

  166. Om man aldrig har varit barn
    så blir empatin med en själv-

  167. -med det lilla och sårbara, det som
    skapar empati med andra, svår att få.

  168. Man får svårt
    att känna igen sin sårbarhet-

  169. -som är nödvändig för självempati.

  170. Hur hanterar barnet de här känslorna?

  171. Dels är det det jag sa: att aldrig
    gå nära sin ledsnad och sorg-

  172. -att vidhålla sin ilska
    och att ständigt vara ett offer.

  173. I alla andra människor
    ser man en potentiell förövare.

  174. "Jag är inte den som skadar.
    Jag bara försvarar mig själv."

  175. Det andra... Det här kanske blir
    en paradox, men det andra är-

  176. -att ta på sig skulden
    för det som sker.

  177. "Jag kan påverka mig.
    Jag kan bli bättre."

  178. Det hänger ihop med att vi måste
    skilja på makt och ansvar-

  179. -och när det blandas ihop.

  180. Jag tänker att med mycket makt
    följer också mycket ansvar.

  181. Det hör liksom ihop, makt och ansvar.

  182. Nu använder jag makt
    i Max Webers klassiska definition-

  183. -att jag får igenom
    min vilja i en relation.

  184. Ju äldre vi blir desto fler redskap
    får vi att få igenom vår vilja.

  185. Vi blir klokare
    och får en massa andra saker som gör-

  186. -att vi kan få igenom vår vilja,
    så vi som föräldrar och vuxna-

  187. -är per definition i rutan
    "Mycket makt" och "Mycket ansvar".

  188. Barnet ska per definition vara i
    rutan "Lite makt" och "Lite ansvar."

  189. Ju yngre de är desto mindre makt
    har de, och desto mindre ansvar.

  190. När vuxna förflyttar sig från rutan
    "Mycket makt" till "Lite ansvar"-

  191. -ja, vad ska jag göra?
    "Om du inte var så bråkig..."

  192. "Om du inte ställde till det..."
    "Om du inte gjorde som du gör..."

  193. "Då skulle jag slippa
    det här bekymret."

  194. Då gör barn så här, för nån måste
    ju ta ansvar, att de går upp i rutan-

  195. -"Lite makt" och "Mycket ansvar".
    Man kan kalla det vanmaktsrutan.

  196. I den vanmaktsrutan
    slår barn knut på sig själva-

  197. -för hur de ska lösa det stora ansvar
    de har som de inte kan reda ut.

  198. Där blir de, och där snurrar de.
    Jag är övertygad om-

  199. -att just i morgon
    och alla andra morgnar-

  200. -så ligger det tusentals barn
    i sin säng och funderar över-

  201. -hur de ska göra
    för att vara mindre bråkig i dag-

  202. -men de kommer inte att lösa det.
    De har hamnat i den rutan-

  203. -för att de inte kan reda ut det.
    De har inte makten.

  204. Jag tycker
    att vi som vuxna ska sluta säga:

  205. "Barnet har tagit makten
    i den här situationen."

  206. "Den här sjuåringen
    har tagit makten i sin familj."

  207. En sjuåring kan aldrig ta makten.
    En sjuåring kan bara ta vanmakten.

  208. Så vad kan vi som vuxna bidra med
    i barnets försoningsprocess-

  209. -den process som jag alltså
    egentligen inte tror kan starta-

  210. -förrän man har försökt att förändra-

  211. -så att man hamnar i...
    Så att man lägger ner striden.

  212. Jag tror att vi kan vara en länk
    i förändringens kedja.

  213. Jag tänker om förändring
    att jag väldigt sällan kan säga:

  214. "Det var den 23 mars 2013
    som jag förändrade mitt liv."

  215. Enstaka gånger kan det vara så.
    Vi är med om en tsunami-

  216. -och vi vet att det var den 23 mars
    som vi förändrade vårt liv.

  217. Väldigt många andra gånger
    beror vår förändring på-

  218. -att vi har mött människor
    som har hjälpt oss på olika sätt-

  219. -som gör att förändringen blir av.

  220. Jag har många människor i mitt liv
    som inte vet om att de har bidragit.

  221. Jag tror att jag har varit i
    förändringskedjor utan att veta det.

  222. Att se sig själv
    som en länk i förändringens kedja...

  223. Jag vet inte om jag är första,
    mittersta eller sista-

  224. -men jag är med som en länk
    i förändringens kedja.

  225. Att bejaka ambivalensen hos barn.

  226. Att inte lägga till och ta bort, och
    hjälpa dem härbärgera och sortera.

  227. Med det menar jag att det krävs
    sin kvinna och sin man-

  228. -att stå bredvid barn
    som blir svikna av sina föräldrar.

  229. Om det nu var fjärde gången
    som mamma hade lovat att komma-

  230. -och så gör hon inte det,
    så är det lätt att som vuxen bredvid-

  231. -börja leva ut väldigt mycket
    hur synd det är om barnet-

  232. -men jag har lärt mig... Tio familje-
    hemsplacerade barn lärde mig detta-

  233. -förra året,
    när jag pratade med dem om försoning-

  234. -att när vuxna
    tar i negativt om deras föräldrar-

  235. -så måste de ta i om det positiva,
    så de får inte vara i det de är-

  236. -nämligen ambivalensen. Det vi kan
    göra som vuxna som är med om det-

  237. -är att "bara" försöka spegla,
    och vara där och stötta-

  238. -i de känslor som barnet har.

  239. Vi kan vara ett yttre vittne
    till barnets berättelser-

  240. -så att barnet kan ta emot sig själv.

  241. Jag har ofta slagits av, när jag
    jobbar som terapeut med vuxna-

  242. -att de har ett sätt att beskriva sin
    historia, det de har varit med om-

  243. -som mycket mer bagatelliserande
    än vad jag tycker.

  244. Det är viktigt
    att hjälpa barn med orden-

  245. -och att spegla vad det är man hör.

  246. Då kanske man inte bejakar
    ambivalensen, men jag tror det.

  247. Man kan vara ett vittne och samtidigt
    förstå att det är ambivalent.

  248. Att hjälpa till att sätta ord
    har hjälpt många människor.

  249. "Så här hör jag vad du säger."

  250. Hur ska vi kunna ta emot oss själva,
    om ingen speglar det vi är med om-

  251. -med ord som vi känner igen.
    Det är en jätteviktig funktion.

  252. Att uppmuntra gränsdragning,
    för då uppmuntrar man intimitet.

  253. Gränser och intimitet hör ihop.

  254. Om du är bra på att sätta gränser
    kan du ta folk nära.

  255. När det är svårt med gränser
    måste man hålla folk längre bort.

  256. Om jag sätter en stark gräns
    långt bort och är rädd för-

  257. -att det annars åker det rakt in i
    mig måste folk vara på det avståndet.

  258. Men vet jag att jag kan sätta gränser
    så kan jag stoppa var som helst.

  259. I alla möjliga sammanhang ska man
    uppmuntra barns gränsdragning.

  260. Det är jätteviktigt att de får
    sätta gränser där de behöver-

  261. -och att inte övertyga barn som
    inte vill följa med på släktmiddag-

  262. -att de egentligen tycker
    att det är kul. De tycker inte det.

  263. Det får man tycka att det inte är.

  264. Sen måste man göra det i alla fall.
    Det är olika saker.

  265. Man kan uppmuntra gränsdragning
    fast man inte gör vad barn säger-

  266. -men att respektera deras känslor,
    det är viktigt.

  267. Att uppmuntra val, för då
    minskar risken att bli ett offer.

  268. Jag tänker att ett offer är nån
    som känner att de inte kan göra val.

  269. Därför gäller det att i alla
    situationer där barn kan göra val-

  270. -låta dem göra val på riktigt.
    Det handlar inte om pseudodemokrati-

  271. -eller om att de ska få "välja"
    fast de egentligen inte får-

  272. -utan där de kan välja är det viktigt
    för där ger man en känsla av makt-

  273. -som gör att självempatin och känslan
    av att inte bli ett offer skapas.

  274. Att erbjuda handlingsmöjligheter
    för närhet och sårbarhet.

  275. Att vi vågar vara osäkra,
    att vi vågar vara sårbara-

  276. -att vi vågar göra allt det,
    så att barn har nån att härma.

  277. Jag tänker också
    att barn måste få innan de kan ge.

  278. Barn kan inte alltid
    kvalificera sig för att få.

  279. De måste få ändå.
    Annars har de inget att härma.

  280. Det går inte att ge från en tom påse.
    Den måste bli påfylld.

  281. Det är otroligt viktigt
    när man jobbar med barn.

  282. Jag tänkte avsluta
    den här stunden tillsammans med er-

  283. -genom att läsa ur min bok.

  284. Där finns många berättelser
    om försoning.

  285. Jag vill läsa ett stycke om
    en vuxen kvinnas försoningsprocess.

  286. "När jag själv blev förälder
    kom de där bilderna väldigt starkt."

  287. "Det var som om jag såg mig
    som en liten fyraåring"-

  288. -"av nån anledning
    alltid med utklädningskläder på."

  289. "Jag hade för stora skor
    som jag stapplade fram i"-

  290. -"en kappa som jag släpade i golvet,
    och rött, kladdigt läppstift."

  291. "Så såg jag mig alltid
    när jag tänkte på mig själv."

  292. "Jag hade gillat att klä ut mig,
    men det blev också en bild"-

  293. -"för allt ansvar jag hade tagit
    utan att kunna påverka nånting."

  294. "Kläderna var
    så att säga alltid för stora."

  295. "Så en kväll, när jag
    satt och läste för mina barn"-

  296. -"Simon var fyra
    och Erik knappt två"-

  297. -"så var det som om
    hon satt där på golvet framför oss."

  298. "Det blev en jättestark känsla."

  299. "Medan jag läste var det som om
    jag flyttade Simon åt ena hållet"-

  300. -"och Erik åt andra hållet. Då
    bildades ett litet rum mellan dem."

  301. "Jag föreställde mig hur
    den där lilla tjejen framför mig"-

  302. -"tog av sig kappan och skorna
    och kröp upp mellan barnen."

  303. "Där, närmast mitt hjärta.
    Det var en stark stund."

  304. "Det var som om jag äntligen
    fick plats i mig själv." Tack.

  305. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att försonas med sin barndom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förlåtelse och försoning är inte samma sak. Görel Fred, socionom och psykoterapeut, berättar om hur man kan hjälpa barn i utsatta situationer att komma vidare i sitt förhållande till sina föräldrar och på så sätt få kraft över till det liv de vill leva idag. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Barn som far illa, Generationer, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Relationer mellan generationer, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.