Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Polisen som var radikaliseradDela
  1. Många gånger när jag träffar ungdomar
    har de starka och extrema åsikter.

  2. Det är oerhört provocerande.

  3. Jag befinner mig
    på en fritidsgård i Kista.

  4. Jag är där för att jobba
    med vårt brottsförebyggande arbete.

  5. Människan bakom uniformen.

  6. När jag går in på fritidsgården
    är det biljardbord-

  7. -det är ungdomar
    som spelar Playstation-

  8. -och i bakgrunden är det hiphopmusik.

  9. Jag får ögonkontakt
    med en kille som heter Mohammed.

  10. Jag känner igen honom. Han slår ner
    blicken och undviker mig.

  11. Han sätter sig i en soffa.

  12. Senare under kvällen
    ser jag hans namn på en lista.

  13. Han vill delta
    i vårt förebyggande arbete, men...

  14. Jag vill inte ha med honom att göra.
    Han är ju kriminell.

  15. "Du borde ge honom en chans.
    Han har liknande bakgrund som du."

  16. "Kan du inte prata med honom?"

  17. Jag går och sätter mig i soffan.
    Han börjar berätta om sig själv-

  18. -sin bakgrund, sina drömmar och mål-

  19. -och jag blir påmind om mig själv.

  20. När jag var liten drömde jag om
    att en dag få komma till Sverige.

  21. Jag hade hört att det fanns bilar
    som kör omkring och säljer glass.

  22. Som barn kunde du få nåt som hette
    fickpengar att köpa glassen för.

  23. Jag kunde stå framför en spegel
    på kvällarna och låtsas köpa glass.

  24. Jag har växt upp på en militärbas
    på gränsen mellan Iran och Irak-

  25. -tillsammans med min mamma, Zohreh,
    min lillebror, Saleh-

  26. -och så min pappa, Abbas-

  27. -men han dog för kampen
    när jag var sex-sju år.

  28. Mina föräldrar var politiskt
    engagerade i Folkets mujahedin.

  29. De krigade för demokrati i Iran.

  30. Som liten fick jag lära mig
    att vi var de goda-

  31. -och vi kämpade
    mot de onda mullorna i Iran.

  32. På dagarna gick jag i skolan.
    På kvällarna...

  33. Det var en internatskola.
    Vi hade lekparker, simbassäng...

  34. Vi hade till och med djurpark.

  35. 1990-91 blev det krig
    mellan Irak och USA.

  36. Jag är i skolan när jag hör
    flygsirener och det är flyganfall.

  37. Vi springer och gömmer oss
    i skyddsvärn.

  38. Där kan vi få sitta
    i timmar, dagar...

  39. Situationen blir ohållbar.
    Vi kan inte vara där det är krig.

  40. Vår skola stänger och vi flyttas till
    ett gammalt hotellkomplex i Bagdad.

  41. En dag står en buss redo.

  42. Det går rykten om
    att vi ska skickas utomlands.

  43. Bussen är gammal. Det kommer avgaser
    och jag känner doften...

  44. Jag är klädd i vit t-shirt och
    blå jeans och har packat min väska.

  45. Den här väskan. Min mamma har hjälpt
    min brorsa att packa sin väska.

  46. Vi är på väg att kliva på bussen.
    Min mamma kommer fram till mig:

  47. "Jag vill prata med dig."
    "Vad är det, mamma?"

  48. "Hanif, du är nio. Du är tillräckligt
    gammal för att ta hand om din bror."

  49. "Ja, mamma."

  50. Jag tar tag i min lillebrors hand
    och väskan i andra handen.

  51. Vi kliver på bussen.

  52. Bussen är full med barn.

  53. De flesta gråter.

  54. Vi går och sätter oss
    på våra platser.

  55. Utanför står våra föräldrar,
    min mamma, och vinkar till oss.

  56. Plötsligt börjar bussen åka, men jag
    släpper inte min mamma med blicken.

  57. Vad kan man känna i en sån situation?
    Hur är det att ha flytt krig?

  58. Och vad kan vi göra för att möta
    ungdomar med liknande bakgrund?

  59. Jag är ute och föreläser en hel del,
    och på Liljeholmsskolan-

  60. -säger eleverna
    att vi kan lyssna på barnen.

  61. "Vi kan vara bra kompisar."

  62. "Vi är många som kan mycket språk,
    så vi kan hjälpa till och översätta."

  63. Men ibland när jag föreläser
    för vuxna säger en del: "Ingenting."

  64. "Vi kan inte göra nåt.
    Vi ska inte göra skillnad."

  65. "Alla ska behandlas lika." Jag trodde
    inte heller att jag kunde göra nåt.

  66. Tanken med vår resa
    var att vi skulle skickas utomlands-

  67. -för att så småningom komma tillbaka
    till Irak och kriga för Mujahedin.

  68. Resan slutade i Sverige.

  69. Med fickpengar, glassbilen... Det
    skulle bli ett äventyr, tänkte jag.

  70. Första familjen som vi kom till
    hade svårt att ta hand om oss.

  71. Vi fick inte alltid mat.
    De tvättade inte våra kläder.

  72. I skolan kunde de säga:
    "Hanif, du luktar illa. Stick."

  73. Det hände till och med
    att vi fick stryk.

  74. Även om jag hade det jobbigt kände
    jag att skolan var en trygg plats.

  75. Där fanns personal som brydde sig
    om mig, och var nyfikna.

  76. Kanske var det med hjälp av dem som
    jag två år senare blev omplacerad-

  77. -till en ny familj.

  78. Anders och Kristina Jakobsson
    blev mina nya föräldrar.

  79. Det är Kristina på bilden, och jag
    får lära mig att baka lussekatter.

  80. De blev våra nya föräldrar,
    och vi hade det riktigt bra.

  81. Jag fick ett rum i källaren
    där jag kunde vara för mig själv.

  82. Även om jag hade alla förutsättningar
    var det nåt som var tungt.

  83. Livet kändes ibland
    som en tung ryggsäck.

  84. Tiden gick. Jag blev äldre och äldre.

  85. Jag var stökig i skolan,
    men jag lyckades ta studenten-

  86. -och flytta hemifrån-

  87. -men i stället för att få jobb
    hamnade jag i arbetslöshet.

  88. Jag började fundera på
    vad meningen var.

  89. Vad är vitsen med att jag är här
    om jag inte är en del av samhället?

  90. Jag kände inte att jag fick
    ta del av det svenska samhället.

  91. Nu började jag söka
    efter nånstans att höra hemma-

  92. -nåt sätt att passa in.

  93. I dag har jag
    jobbat som polis i åtta år-

  94. -och jag ser ungdomar, precis
    som mig, försöka hitta en identitet-

  95. -försöka passa nånstans.
    Det kan vara gänggrupperingar.

  96. Det kan vara extremistgrupper.

  97. En dag knackade jag på en dörr
    i nordvästra Stockholm.

  98. "Hanif, är det du? Du var
    så här liten när jag såg dig sist!"

  99. "Hanif, var har du varit?
    Jag har saknat dig."

  100. "Hanif, vet du att jag och din pappa
    har krigat tillsammans?"

  101. "Han är en hjälte."

  102. Om man inte är nånting
    så vill man ju vara nånting.

  103. Det var på så sätt
    som jag sökte mig till Mujahedin.

  104. I tron om att få träffa min mamma
    fick jag åka till Irak.

  105. Jag fick...
    Jag minns hur jag var klädd.

  106. Jag hade mina finaste kläder,
    studentkostym med lila skjorta.

  107. Helt plötsligt står hon där,
    1,70 lång.

  108. Hon hade på sig militäruniform,
    sjal och en Kalasjnikov på axeln.

  109. Jag springer fram och kramar henne
    och vill säga nånting...

  110. Men det går inte.
    Plötsligt står tiden still.

  111. Mina tankar börjar snurra
    från att jag skildes från min mamma-

  112. -till tiden i Sverige
    och tillbaka i Irak.

  113. Jag kramade henne hårt och sa att jag
    önskade att vi aldrig hade skilts åt.

  114. Vi besöker min pappas grav.

  115. Jag får undervisning
    om vad som sker i fängelserna i Iran.

  116. På kvällen ställer de frågan: "Hanif,
    vad vill du göra med ditt liv?"

  117. "Vad har du för mål och mening?"
    Jag visste inte. Jag hade inga mål.

  118. Jag hade ingen mening.
    "Vad säger du?"

  119. "Vill du inte vara med
    i det här, Mujahedin?"

  120. "Alltså... Jag har växt upp
    i Sverige. Jag är svensk..."

  121. "Svensk? Du är inte svensk."

  122. "Din mamma är här. Hon är iranier.
    Din pappa har dött för kampen."

  123. "Du är inte svensk. Du är iranier."

  124. "Så, vad säger du?
    Ska du inte ansluta?"

  125. "Jag kanske kan få testa?"

  126. "Det här bältet verkar coolt.
    Kan man få testa?"

  127. "Hanif, du har inte fattat ett skit.
    Om du ska ansluta är det för gott."

  128. "Då lämnar du ditt själviska liv
    från Sverige. Har du förstått?"

  129. Dagen efter, när jag träffar
    min mamma, säger jag:

  130. "Jag har bestämt mig.
    Jag ska följa i min pappas fotspår-

  131. -och bli en mujahedinsoldat."

  132. Jag har funderat mycket över mitt val
    och varför det blev som det blev.

  133. Varför var det så att jag sökte mig
    till den här organisationen?

  134. Det enklaste jag kan förklara är att
    jag hade problem med min identitet-

  135. -och under en period,
    när jag mådde dåligt-

  136. -fanns den rörelsen,
    som kunde erbjuda mig ett paket.

  137. I det paketet ingick
    enkla svar på svåra frågor.

  138. Jag ska se vad vi har i paketet.

  139. Identitet. När jag hade svårt
    att platsa i svenska samhället-

  140. -kunde jag få
    en ny identitet hos organisationen.

  141. Jag fick en tillhörighet.
    De kunde erbjuda mig det.

  142. Och jag kunde känna mig meningsfull.

  143. Jag kunde känna mig meningsfull. När
    man inte är nåt kan man få vara nåt.

  144. Jag kunde få vara en hjälte.

  145. Frågan är vad vi ska göra åt det här.
    Hur kan vi jobba med de här frågorna?

  146. Många har läst Barnombudsmannens
    rapport kring extremism.

  147. De här citaten säger väldigt mycket.

  148. "Vi borde jobba på att det inte blir
    grupperingar i samhället."

  149. Alla ska kunna känna sig inkluderade.

  150. Det ska inte vara "vi mot de".

  151. I stället för att ansluta
    valde jag att göra en comeback-

  152. -i det svenska samhället. Jag tänkte
    att jag ska visa dem att jag kan.

  153. Jag kan visst lyckas
    i det svenska samhället.

  154. Därför utbildade jag mig till polis.
    Tillhörighet, meningsfullhet-

  155. -kunde jag få
    i det svenska samhället.

  156. Sen åtta år tillbaka är jag polis.

  157. Jag tänker så här, att jag
    ville göra skillnad och hjälpa till-

  158. -och då passar ju polisyrket bra.

  159. Man får vara med om
    jättemycket äventyr.

  160. Efter några år kände jag att det blir
    väldigt mycket samma sak.

  161. Vi möter oftast ungdomar när det är
    för sent, när de har begått brott.

  162. Då är det kanske svårare
    att kunna påverka dem.

  163. Jag sökte till polisen
    för att hjälpa till-

  164. -och det finns inget bättre sätt än
    att ha en relation till ungdomarna.

  165. Men jag hade också problem
    med "vi och de"-tänkandet.

  166. Jag såg den här Mustafa som en buse.

  167. Så nånting hände under den resan.

  168. Jag började engagera mig mer och mer
    i förebyggande arbete-

  169. -och i dag fokuserar jag på att
    träffa ungdomar innan nåt har skett.

  170. Bland annat jobbar vi med MBU
    - Människan bakom uniformen.

  171. Under vårt projekt
    så träffar vi ungdomar-

  172. -som får lära känna oss,
    och vi lär känna dem.

  173. Det är ett jättebra sätt att försöka
    överbrygga "vi och de"-tänkandet-

  174. -och försöka skapa
    mål och mening för våra ungdomar.

  175. Om vi återgår till Mustafa...
    Jag trodde att han var kriminell.

  176. På en resa som Rinkeby-Kista stadsdel
    ordnade åkte vi till Göteborg.

  177. På nåt sätt började vi lära känna
    varandra och blev goda vänner.

  178. När vi kom tillbaka till Stockholm
    var vi med på en tv-inspelning-

  179. -jag och han, och pratade om
    problematiken i vårt område.

  180. Sen hände nånting,
    och jag tappade kontakten med honom.

  181. Jag säger det för att det är inte
    alltid man lyckas. Man måste kämpa.

  182. Man måste fortsätta. Som nån sa,
    resultatet kommer inte omedelbart.

  183. Några månader senare
    får jag ett telefonsamtal.

  184. Det är mina kollegor
    som har problem med en kille.

  185. Det visade sig att det var vår kille.
    Jag pratade med honom-

  186. -och i och med att jag känner honom
    lyckades han lugna ner sig.

  187. Sen kontaktar jag hans pappa,
    som kommer till platsen.

  188. Då är han rasande. Han är jättearg.
    Då blir det en tvärtom-situation.

  189. Då går jag i god för honom och säger
    att han minsann är en god person-

  190. -och att visst, han har begått
    ett brott, det får hända-

  191. -men han är innerst inne god,
    för jag har lärt känna honom.

  192. Vi försöker involvera våra ungdomar
    så tidigt som möjligt.

  193. Genom att bjuda in dem
    och planera aktiviteter-

  194. -kan vi visa att vi tror på dem,
    de kan växa-

  195. -och till och med kanske hålla
    en föreläsning om polisen.

  196. Många gånger när jag träffar ungdomar
    har de starka och extrema åsikter.

  197. Det är oerhört provocerande-

  198. -men jag tänker många gånger
    att om vi försöker ställa motfrågor-

  199. -så kan ungdomarna få möjlighet
    att reflektera över sina tankar.

  200. På så sätt kan de ha chansen
    att omvärdera sina åsikter.

  201. Man tänker ofta i svart och vitt när
    man är ung, men det kan förändras.

  202. Nu när vi är i Örebro vill jag
    uppmärksamma en annan rolig grej.

  203. Vi hade en kille som heter Mokaram,
    som hade varit lite stökig.

  204. Han ingick i vårt projekt,
    och vi var på Vällingby brandstation-

  205. -där han fick testa på
    hur det är att vara sjuksköterska-

  206. -och jobba på ambulans.
    Han fick lära sig hjärt-lungräddning.

  207. En dag är han inne i staden och ser
    en kvinna som faller framför honom.

  208. Han är där,
    och med sin kunskap från MBU-

  209. -börjar han göra hjärt-lungräddning,
    och räddar livet på kvinnan.

  210. Det förebyggande arbetet
    skapar inte så mycket rubriker-

  211. -men det här gav rubriker
    i Nerikes Allehanda och Aftonbladet.

  212. Om jag skulle vilja sammanfatta
    det som jag har pratat om-

  213. -så känns det som att om vi tar oss
    tid att lyssna på våra ungdomar-

  214. -och göra dem delaktiga
    och tro på dem-

  215. -så att de kan tro på sig själva,
    kan vi stärka ungdomars rättigheter.

  216. Det är bra för dem och för oss
    och för hela samhället. Tack.

  217. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Polisen som var radikaliserad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hanif Azizi är född i Iran och placerades i ett fosterhem när han kom till Sverige som nioåring. I tonåren anslöt han sig till en våldsbejakande organisation i Mellanöstern, men idag arbetar han som polis i Rinkeby. Han träffar dagligen unga människor som står vid samma vägskäl som han själv gjorde för femton år sedan. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Politik, Politiskt våld, Radikalisering, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Ungdomar och våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.