Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Barn och deras levnadsvillkorDela
  1. Bara lite drygt hälften av pojkar med
    utländskt ursprung har betyg i åk 9-

  2. -så att de är behöriga att söka
    ett nationellt gymnasieprogram.

  3. Det är inte bra.

  4. Nu ska vi få möta Disa Bergnehr-

  5. -docent på avdelningen för socialt
    arbete vid Jönköpings universitet.

  6. Hon kommer att lyfta hur det ser ut
    i Sverige - fakta och statistik-

  7. -kring barn och deras levnadsvillkor.

  8. Forte - forskningsrådet
    för hälsa, arbetsliv och välfärd-

  9. -har kartlagt och sammanfattat
    svensk forskning om ungdomar-

  10. -från 2008 till 2016.

  11. Disa kommer att presentera resultatet
    i denna rapport. - Välkommen upp.

  12. Tack.

  13. Hej, allihop.
    Vad roligt att ni är här.

  14. Jag tycker att det är roligt att vara
    här. För första gången, faktiskt-

  15. -och det skäms jag för, för jag har
    hållit på med barnforskning länge nu.

  16. Men nu fick jag möjlighet
    att komma in, och tack för inbjudan.

  17. Jag och min kollega Sofia Enell-

  18. -som är på Linnéuniversitetet-

  19. -och även i Jönköping,
    fick i uppdrag av Forte-

  20. -att sammanställa vad vi vet
    om barn och ungas-

  21. -levnadsvillkor i Sverige,
    och hur de skiljer sig.

  22. Rapporten har särskilt fokus
    på ungdomar och unga vuxna-

  23. -så rapporten som finns tillgänglig
    på Fortes hemsida-

  24. -fokuserar på de lite äldre åldrarna.

  25. Men i dag kommer jag i huvudsak
    att prata om barn-

  26. -mellan noll och sjutton, arton år.

  27. Jag har fått uppdraget
    att beskriva hur det ser ut-

  28. -och hur det skiljer sig.
    Så det blir lite fakta och statistik.

  29. Ibland hänger inte siffrorna ihop
    riktigt när jag visar procent och så-

  30. -och det beror på
    att man beräknar på lite olika sätt.

  31. Sverige är ett fantastiskt land,
    för vi har så många myndigheter-

  32. -som undersöker
    hur barn och unga har det.

  33. Vad som händer i deras liv. Hur
    deras liv förändras och utvecklas-

  34. -i takt med samhällsutvecklingen.

  35. Det var förmånligt att få jobba med
    den här rapporten, och sammanställa-

  36. -det som myndigheterna
    och forskningen i Sverige gör.

  37. Gå gärna in på de här sidorna. De är
    fulla av lättillgängliga rapporter.

  38. Statistiska centralbyrån kanske
    kan verka lite främmande för vissa-

  39. -men de har jättemycket bra underlag
    och lättillgängliga små rapporter-

  40. -och pressmeddelanden om hur det ser
    ut för barn och unga. Så gå in där.

  41. Men nu kommer ni att få information
    av mig om hur det ser ut.

  42. I Sverige bor det
    två miljoner barn, 0-18 år.

  43. Det är ganska många.

  44. Och av dem
    har ungefär 25 % utländsk bakgrund.

  45. En av fyra
    kommer från ett annat land-

  46. -eller båda deras föräldrar
    kommer från ett annat land.

  47. Levnadsvillkoren skiljer sig
    väldigt mycket i Sverige-

  48. -beroende på ursprung. Har man
    svenskt eller utländskt ursprung?

  49. Av barnen med utländskt ursprung -
    de som är födda i ett annat land-

  50. -eller där båda föräldrarna
    är födda i ett annat land-

  51. -är det vanligast att komma
    från Syrien, Somalia, Irak-

  52. -eller forna Jugoslavien.

  53. Lika villkor.

  54. Har vi lika villkor i Sverige?
    Har alla barn samma möjligheter?

  55. Det såg vi i filmen att det inte
    är så. Det skiljer sig ganska mycket.

  56. Unicef, FN:s organ för barn och unga-

  57. -tittar återkommande och gör
    jämförelser mellan OECD-länder-

  58. -alltså de rika länderna,
    och ser hur det skiljer sig där-

  59. -för barn och unga i olika länder.

  60. Sverige har legat på topp
    under många år-

  61. -men de senaste decennierna
    har Sverige sjunkit-

  62. -och ligger nu i mitten.

  63. Det man tittade på i den senaste
    rapporten från Unicef-

  64. -var att man tittade på den gruppen
    som har det sämst i ett land-

  65. -och jämför med den gruppen
    som har det på medelnivå.

  66. Man jämför inte de som har det
    bäst och sämst, utan skillnaden-

  67. -mellan de som har det sämst
    och de som har det på medel.

  68. De tittade på ekonomiska villkor, hur
    barn och unga skattar sin egen hälsa-

  69. -och hur de lyckas i skolan. Och
    Sverige har fallit ganska markant.

  70. Man tittar också
    på ländernas transfereringspolitik.

  71. Hur man fördelar resurser
    till de som har det lite sämre.

  72. Sverige brukar ju framställas
    som ett land-

  73. -som har lyckats med
    att skapa mindre klyftor.

  74. Men de senaste decennierna så har
    klyftorna ökat, och Unicefs rapport-

  75. -visar att länder som Irland,
    Storbritannien, Frankrike, Tyskland-

  76. -lyckas mycket bättre än Sverige
    med att jämna ut skillnaderna-

  77. -mellan barnen som har det sämst
    och barnen på medelnivå.

  78. Det är ganska anmärkningsvärt.

  79. Men hur ser det ut om vi tittar på
    de svenska myndigheternas rapporter?

  80. Det är det jag ska visa nu.

  81. Hur bor barn i Sverige?

  82. Det är viktigt att man har ett boende
    som man känner sig trygg i.

  83. Det spelar också roll
    hur familjen ser ut för hur man mår-

  84. -och hur man lyckas i skolan.

  85. I dag lever 75 % av alla barn
    tillsammans med båda sina föräldrar.

  86. Många tror att var och varannan unge
    lever med skilda föräldrar.

  87. Kanske hälften. Men så är det inte.

  88. Den stora majoriteten
    lever med båda sina föräldrar.

  89. Här ser ni att siffrorna inte riktigt
    hänger ihop. Det får vi fråga SCB om.

  90. Ni ser i alla fall mönstret.

  91. Av de som har separerade föräldrar
    bor de flesta bara med mamma-

  92. -eller mest med mamma. Av de som har
    skilda eller separerade föräldrar.

  93. Bara en av tio
    bor bara eller mest med pappa.

  94. Växelvis boende, att man bor lika
    mycket hos båda föräldrarna-

  95. -har ökat de senaste årtiondena,
    och lite drygt 30 % bor växelvis.

  96. Barn som är riktigt små
    bor i mindre grad växelvis-

  97. -och barn i övre tonåren
    bor också i mindre grad växelvis.

  98. Gruppen som är 10-12 år bor i
    högst grad växelvis hos föräldrarna.

  99. Majoriteten av barnfamiljerna
    i Sverige har det väldigt bra.

  100. Enligt SCB lever ungefär hälften
    av alla barnfamiljer-

  101. -med en mycket hög
    ekonomisk standard.

  102. De kan försörja en till familj
    på en dräglig levnadsnivå.

  103. Väldigt många har det väldigt bra.

  104. Och en majoritet bor också i småhus.

  105. Men när det kommer till boende
    så är det så att utrikes födda...

  106. Av barnen som är utrikes födda eller
    som har två utrikes födda föräldrar-

  107. -så är det bara 24 % som bor i ett
    boende som deras föräldrar äger.

  108. Av det med svenskt ursprung
    bor nästan 70 %-

  109. -i en villa eller i en bostadsrätt.
    Så det är stora skillnader här.

  110. Vi ser också stora skillnader när det
    gäller familjerna som separerar-

  111. -och barn och unga
    som får uppleva detta.

  112. De föräldrar som har kort utbildning
    och låga inkomster-

  113. -och utländskt ursprung
    separerar i högre grad.

  114. Man kan säga att barnen
    drabbas ett flertal gånger då-

  115. -eftersom en separation nästan alltid
    påverkar familjens ekonomi.

  116. Har föräldrarna då lägre inkomster-

  117. -så påverkas ju de ekonomiska
    förutsättningarna ännu mer.

  118. Angående boendet - i vissa kommuner
    har hälften av barnen-

  119. -utländskt ursprung, som i
    Södertälje, Botkyrka och Malmö.

  120. Så vi ser en skillnad i landet
    hur man bor-

  121. -och vilka som bor
    i samma bostadsområde.

  122. Barnombudsmannen kommer att prata
    om sin senaste rapport-

  123. -där man har prata med barn och unga
    om hur de upplever att det är att bo-

  124. -i utsatta bostadsområden. Det är
    en rapport som jag kan rekommendera.

  125. Hur ser de ekonomiska villkoren ut
    för barn och unga i Sverige?

  126. Boendet speglar ju
    vilken ekonomi man har.

  127. Här ser ni vilka barn som är fattiga.
    Och här har vi skilsmässorna igen.

  128. Har man en ensamstående förälder
    så finns det bara en inkomst-

  129. -och då har man ofta
    sämre ekonomiska förutsättningar.

  130. Som ni ser
    så är riskgrupperna följande.

  131. Om man lever
    med ensamstående föräldrar-

  132. -och återigen,
    om man har utländskt ursprung.

  133. Personer med utländskt ursprung-

  134. -är i högre grad beroende av försörj-
    ningsstöd, har svårare att få jobb-

  135. -har kortare utbildning
    och lägre inkomst.

  136. Har man två föräldrar
    som är födda i Sverige-

  137. -så är risken minimal
    att leva i ett fattigt hushåll.

  138. Endast två procent av de barnen. Så
    det är stora skillnader i ursprung.

  139. Är ni förvånade?
    Eller vet ni allt det här?

  140. Även om man vet det
    så är det bra att tänka på det igen.

  141. 7 % av alla barn lever i familjer
    som är beroende av försörjningsstöd.

  142. Det finns också barn och unga
    som inte lever med sina föräldrar.

  143. Siffrorna är lite gamla, men ungefär
    3-4 % av alla barn och unga-

  144. -får nån gång under sin barndom
    uppleva att placeras i ett annat hem.

  145. De ekonomiska villkoren
    påverkar hela livet.

  146. Unicefs rapport visar det, och all
    forskning som vi har sammanställt-

  147. -och alla myndighetsrapporter
    visar samma sak.

  148. Växer man upp i ett fattigt hem
    ökar risken markant för att man ska-

  149. -skatta sin hälsa som sämre, och
    man har fler fysiska ohälsoproblem.

  150. Att man misslyckas i skolan i högre
    grad, och det är allvarligt.

  151. Skolan
    har ett kompensatoriskt uppdrag.

  152. Enligt Skollagen ska skolan jobba för
    att alla barn lyckas i skolan-

  153. -oberoende av familjebakgrund.

  154. Och vi ser att lyckas man i skolan-

  155. -så är det ett skydd
    mot psykisk och fysisk ohälsa.

  156. Växer man upp placerad
    i ett annat hem än föräldrahemmet-

  157. -vilket är en stor riskfaktor - många
    misslyckas i skolan och mår dåligt-

  158. -men om man lyckas i skolan så mår de
    barnen mycket bättre, även som vuxna.

  159. Samma sak om man växer upp i ett
    fattigt hem eller har svårigheter-

  160. -som psykisk sjukdom hos föräldrarna.

  161. Lyckas de barnen i skolan så mår
    de bättre, både som barn och vuxna.

  162. Exempelvis Skolinspektionen tittar på
    hur barn och unga mår i skolan-

  163. -och siffrorna är höga. Vi kan känna
    oss trygga med att barn och unga-

  164. -känner sig trygga i skolan, och
    gillar att gå dit. De flesta gör det.

  165. Självklart har vi hemmasittare
    och så, men runt 80-85 %-

  166. -skattar högt på hur de trivs i
    skolan, och det ska vi glädjas åt.

  167. Vi ser alltså ett viktigt samband
    mellan skolresultat och hälsa.

  168. Man ser det
    redan i den tidiga skolåldern.

  169. Barn som har svårt att klara skolan
    mår också ofta sämre.

  170. Det är viktigt att redan från början
    få ungarna att känna att de trivs-

  171. -och att de klarar sina uppdrag i
    skolan - att de når kunskapsmålen.

  172. Skolan har som sagt svårt att klara
    av sitt kompensatoriska uppdrag.

  173. Ni ser här vilka grupper det är
    som riskerar att inte lyckas.

  174. Det är barn med utländskt ursprung,
    men särskilt pojkar.

  175. I Sverige har vi haft
    en återkommande debatt-

  176. -om att det är synd om pojkarna för
    att de inte lyckas lika bra i skolan.

  177. Flickorna har visserligen
    högre betyg-

  178. -men tittar man på huruvida man når
    upp till skolans kunskapsmål i åk 9-

  179. -så att man är behörig att söka
    ett nationellt gymnasieprogram?

  180. Kan man inte söka ett nationellt
    gymnasieprogram är det lite stängt.

  181. Det är många som läser upp sina
    betyg, men det är så mycket bättre-

  182. -om man har godkända betyg i nian
    och kan komma in på gymnasiet.

  183. Vilka har inte
    godkända betyg i årskurs nio?

  184. Framför allt
    pojkar med utländskt ursprung.

  185. Bara lite drygt hälften av pojkar med
    utländskt ursprung har betyg i åk 9-

  186. -så att de är behöriga att söka
    ett nationellt gymnasieprogram.

  187. Det är inte bra.

  188. Av flickorna med utländskt ursprung
    är det lite drygt 70 % som klarar av-

  189. -de här kunskapskraven, och får söka
    ett nationellt gymnasieprogram.

  190. Tittar man på barn och unga
    som är födda i Sverige-

  191. -så är det ungefär lika många pojkar
    och flickor som når kunskapsmålen.

  192. Det är lite drygt 90 %, med bara
    nån procents skillnad mellan könen.

  193. Så vi ser återigen
    en stor skillnad i ursprung.

  194. Skolan är som sagt superviktig, men
    vi kan inte bara skylla på skolan.

  195. Som Maria Larsson sa: Komplexa
    samhällsproblem behöver insatser-

  196. -och arbete från alla möjliga håll.

  197. Det är lätt att prata om skolans
    misslyckande, dåliga lärare, o.s.v.-

  198. -men vem ska hjälpa skolan
    att lyckas med sitt kunskapsuppdrag?

  199. Den frågan måste vi också ställa.
    Och hur kan vi hjälpas åt?

  200. Hur ser det ut när barn skattar sin
    hälsa, och hur är deras hälsostatus?

  201. Återigen ser vi
    det här med socioekonomisk status.

  202. Det vill säga när vi slår ihop för-
    äldrarnas utbildning och inkomster.

  203. Kort utbildning och låga inkomster
    påverkar hälsan-

  204. -hos barn och unga.

  205. På olika sätt. Risken ökar
    för att drabbas av olyckor-

  206. -om föräldrarna har kort utbildning
    och låga inkomster.

  207. Förutom det allvarliga
    att inte lyckas i skolan.

  208. Man drabbas mer av sexuellt och fys-
    iskt våld, både utanför och i hemmet.

  209. Och dessa barn vårdas oftare
    för självförvållade skador.

  210. Missbruk, ångest,
    depressioner, psykoser-

  211. -hänger också samman
    med familjens inkomster.

  212. I Sverige ser vi också
    att en större andel barn-

  213. -som får diagnosen adhd
    och olika autismspektrumdiagnoser-

  214. -kommer från fattiga hem.
    Det där ser lite olika ut i världen.

  215. I USA är det i familjer
    med hög ekonomisk standard-

  216. -som det är vanligare
    att barn får diagnoser.

  217. Men i Sverige ser vi en koppling
    till låg socioekonomisk status.

  218. Vi ser också en ökad risk,
    när man växer upp i fattiga hem-

  219. -att bli placerad av socialtjänsten.

  220. Men trots detta så ska vi också säga-

  221. -att när vi frågar barn och unga
    i Sverige om deras hälsa-

  222. -så säger de flesta att de mår bra.

  223. De har bra relationer med mamma
    och pappa. De kan gå till en vuxen-

  224. -om de känner obehag inför nånting,
    och prata ut.

  225. Oftast är det mamma som ligger i topp
    - pappa kommer lite längre ner.

  226. Så det får vi inte glömma.

  227. När vi tittar
    på olika grupper av unga-

  228. -så kan man se att de som har
    en funktionsnedsättning-

  229. -uppger fler hälsoproblem
    än andra ungdomar.

  230. Det kanske inte är så konstigt. Man
    kan ofta inte delta på samma sätt-

  231. -åtminstone inte i alla aktiviteter,
    och man kan få det svårare i skolan.

  232. Det finns studier som visar
    att flickor med utländskt ursprung-

  233. -oberoende
    av familjens levnadsstandard-

  234. -skattar sin hälsa som lite sämre än
    de andra. Varför vet vi inte riktigt.

  235. Och självklart så påverkar ju
    relationerna vi har.

  236. Barn som skattar att de har en
    bra relation till sina föräldrar-

  237. -skattar också sin hälsa som bättre.
    Och här var det ingen skillnad.

  238. Skattar man relationen
    till sin ensamstående mamma som bra-

  239. -så skattar man också
    sin hälsa om bra.

  240. Dock kan det vara så, att har man ett
    eller två barn och är ensam vuxen-

  241. -så kanske det är svårt
    att på samma sätt som när man är två-

  242. -jobba på relationerna. Man har inte
    lika mycket tid och energi.

  243. Ofta har man inte
    lika mycket resurser heller-

  244. -att kunna göra roliga saker. Man
    kanske inte ens har resurserna-

  245. -så att barnen kan gå på en
    fotbollsträning eller spela handboll.

  246. Då kanske man inte samma möjligheter
    att bygga en relation till barnet.

  247. "Hur gick det på matchen?"
    Man hejar och tittar på barnen-

  248. -och det blir en gemensamhetsgrej.

  249. Så ekonomin
    kan också påverka relationer.

  250. Vi ser också att de som utsätts
    för mobbning eller själva mobbar-

  251. -det kan också vara både och -
    skattar sin hälsa som sämre än andra-

  252. -och det är ju inte så konstigt.

  253. Och det här mönstret återkommer,
    att de som har utländskt ursprung-

  254. -oftare är involverade i mobbning
    än de med svenskt ursprung.

  255. Och en grupp som vi inte får glömma -
    de som är placerade i dygnsvård-

  256. -har sämre hälsa överlag än de
    som har vuxit upp i föräldrahemmet.

  257. Hur ser det ut på fritiden? Vi har
    hittat jättemycket studier om hälsa-

  258. -så där kan vi verkligen säga nån-
    ting. Men det finns mindre om fritid.

  259. Det är anmärkningsvärt, för fritiden
    är en stor del av barnens liv.

  260. Man ska komma ihåg
    att när det gäller skolresultaten-

  261. -så spelar det man gör på fritiden
    jättestor roll-

  262. -för hur man lär sig i skolan
    och tillgodogör sig kunskapen där.

  263. Så vi behöver mer studier om fritid.
    Vi behöver tänka på-

  264. -och vad barn och unga
    gör på fritiden.

  265. Hur kan man stötta fattiga familjer,
    så att barnen kan få en fritid-

  266. -som ger dem sociala relationer,
    självförtroende-

  267. -nya erfarenheter,
    vad det nu kan vara?

  268. Enligt Statistiska centralbyrån,
    när unga vuxna-

  269. -skattar vad de gör på sin fritid, så
    har många tillgång till fritidshus-

  270. -eller kan åka på en semesterresa.

  271. I Sverige är det väldigt många
    som har det väldigt gott ställt.

  272. Studier visar att fritidsgårdar
    kan ha en viktig funktion-

  273. -i utsatta områden, där barnen inte
    har tillgång till datorer i hemmet.

  274. De vuxna har kanske inte tid eller
    energi att vara så involverade i dem-

  275. -och då kan de gå till en fritidsgård
    och få vuxenkontakter-

  276. -och spel och umgänge,
    som de inte kan få i hemmet.

  277. Barnombudsmannen har skrivit några
    rapporter om hur barn i dygnsvård-

  278. -upplever sin situation,
    och de tycker att fritiden-

  279. -kan vara bristfällig. Fattig.

  280. Man har inte nog att göra och kan
    inte göra sånt som andra barn gör.

  281. Så den här placerade gruppen
    får vi titta lite extra på-

  282. -och tänka lite extra kring.

  283. Hur ser det ut med brottslighet
    och utsatthet för brott?

  284. BRÅ gör återkommande undersökningar-

  285. -där ungdomar i årskurs nio
    rapporterar om gjort nåt brottsligt-

  286. -eller utsatts för brott. Hälften
    säger att de gjort nåt brottsligt.

  287. Det kan vara att de har snattat
    en Cola i Ica-butiken.

  288. Lika många har utsatts för brott.
    Det kan vara stöld av en cykel-

  289. -en mobiltelefon eller en jacka. Det
    kan vara allvarligare saker också.

  290. Växer man upp i en fattig familj-

  291. -så är det ökad risk både att begå
    brott och att utsättas för brott.

  292. Pojkar begår fler brott än flickor,
    och flickor och unga kvinnor-

  293. -är i högre grad brottsoffer.

  294. Eftersom fattigdom
    hänger ihop med kriminellt beteende-

  295. -så är unga med utländskt ursprung
    i högre grad-

  296. -än de med svenskt ursprung
    representerade i brottsregistret.

  297. För att sammanfatta.

  298. Barn och unga med generellt sämre
    förutsättningar...

  299. ...är de som vi har pratat om i dag.
    Fattigdom, får försörjningsstöd-

  300. -dygnsplacerade eller andra kontakter
    med barnavården-

  301. -utrikes födda föräldrar, ensam-
    stående mamma, narkotikamissbruk.

  302. I Sverige är vi dåliga på att
    ta hand om dessa barn och ungdomar.

  303. Vi har den högsta dödligheten i
    narkotikamissbruk i västvärlden.

  304. Men det här är ju inte alla, så låt
    oss inte glömma bort individerna.

  305. Och låt oss inte glömma att varje
    individ har en förändringspotential-

  306. -som våra moderatorer tog upp,
    och är lysande exempel på.

  307. Det finns stora skillnader,
    men ingen person gagnas av-

  308. -att man bara tycker synd om den
    personen. De som möter en person-

  309. -som har det svårt måste känna empati
    och visa sympati för den personen-

  310. -men man ska inte bara
    tycka synd om den.

  311. Samhället stödjer bäst om man ger
    redskap och förutsättningar-

  312. -så att individen kan hitta
    sin egen kraft till förändring.

  313. Till att lyckas i skolan,
    till att bli läkare-

  314. -fast man växer upp i Botkyrka
    med en ensamstående mamma.

  315. Där måste samhället
    tro på individens potential.

  316. Så vi står inför de här utmaningarna
    tillsammans, och ni kommer ju att få-

  317. -gå och prata och ta del av
    massor med härliga exempel-

  318. -på hur Sverige jobbar
    med att utjämna skillnader.

  319. Hur ökar vi levnadsstandarden
    för fattiga familjer?

  320. Hur möjliggör vi att alla erbjuds
    liknande fritidsaktiviteter?

  321. Hur organiserar vi en skola-

  322. -och utvecklar den så att den klarar
    av sitt kompensatoriska uppdrag?

  323. Hur motiverar vi ungdomar och barn-

  324. -till meningsfull sysselsättning,
    arbete och studier när de blir äldre?

  325. Och hur främjar vi inflytande
    och uppmuntrar delaktighet?

  326. Jag önskar er två inspirerande dagar,
    fyllda med diskussion och reflektion.

  327. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn och deras levnadsvillkor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Hälsa, Livskvalitet, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.