Titta

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Om UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Föreläsningar från Barnrättsdagarna 2018. Hur påverkas barnets rätt till en god hälsa, utbildning och utveckling av den miljö barnet växer upp i? Har alla barn i Sverige jämlika uppväxtvillkor? Och hur kan man öka möjligheten för alla barn att få växa upp och delta i samhället på lika villkor? Inspelat den 24-25 april i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018 : Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkorDela
  1. Samtliga intervjuade
    har blivit exploaterade.

  2. Ingen av dem säger att de smidigt
    har flutit genom Europa-

  3. -utan att det har hänt nånting.

  4. Vi som jobbar med uppdrag
    från regeringen-

  5. -måste ju alltid redovisa
    vårt uppdrag först.

  6. Det här uppdraget handlade om
    att göra en fördjupad studie-

  7. -om särskilt utsatta barns
    livsvillkor i Sverige inom ramen för-

  8. -Länsstyrelsens tidigare uppdrag
    mot människohandel och prostitution.

  9. Det uppdraget ligger numera på
    Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg.

  10. Det kallas ju för
    Nationellt metodstödsteam också.

  11. Ni får den hemsidan på slutet-

  12. -för det är ett jätteviktigt ställe
    att inhämta kunskap från.

  13. Det finns även en telefon,
    en hemsida-

  14. -plus en webbutbildning
    som är väldigt bra.

  15. Men jag tänker att vi kan börja
    med nästa "slide" här.

  16. Jag tänker att jag börjar här,
    i Tanger i Marocko.

  17. Det här är en ganska vanlig syn
    i vissa delar av Marocko-

  18. -särskilt på gränserna till Spanien.
    Det här är alltså unga pojkar-

  19. -som övar på
    att lägga sig under en buss.

  20. Det kan vara en lastbil också.
    Det är bra att öva inne i staden-

  21. -för när man kommer närmare gränsen
    eller hamnområdena är det på allvar.

  22. Dels måste du välja ut en lastbil som
    inte har ett bromssystem som går ner-

  23. -när det liksom pyser ut.
    Ja, hur det nu fungerar.

  24. Men de har visat mig vilka lastbilar
    man inte ska lägga sig under.

  25. Då kan man fastna där under,
    släpas med och dö.

  26. Det händer då och då. För två veckor
    sen dog en pojke när han ramlade ner.

  27. Så det är bra att öva innan
    hur man ska göra.

  28. Då är det så att om man ska in
    i Ceuta, som är den spanska enklaven-

  29. -så går det ganska snabbt att
    komma in där. De är duktiga på det.

  30. Men för att ta sig in i hamnen måste
    man åka under de här lastbilarna.

  31. Det tar ungefär 7-8 minuter
    upp till 10 minuter.

  32. Då kommer man förbi
    de största kontrollerna.

  33. Hur länge de orkar hålla fast beror
    lite på vad det är för slags lastbil-

  34. -men ungefär 7 minuter
    orkar man hålla fast.

  35. Nu är inte det här så lätt i kavaj,
    men jag tänkte visa.

  36. Oftast får man lägga fötterna i kors-

  37. -och stoppa in dem i ett hål där
    under. Sen får man hålla så här.

  38. Då kan ni ju tänka er 12-åriga Maria
    som ska försöka hålla sig kvar-

  39. -under lastbilen.

  40. Det är inte lätt,
    men de har en hel del tekniker.

  41. Vad jag menar med
    att berätta det här är-

  42. -att vi också måste humanisera
    synen på det migrerande barnet-

  43. -och vad som kan hända
    det barnet framöver.

  44. Det här är ju strategier för att
    ta sig framåt, ta sig till Europa-

  45. -och ta sig förbi de här pucklarna
    för att komma till nåt bättre.

  46. Problemet är
    att det oftast inte blir bättre sen.

  47. Det är lite det
    jag kommer att ta upp.

  48. Det här är några av de pojkar
    som jag har intervjuat-

  49. -inom ramen för den här studien.
    De är i lite olika åldrar.

  50. Den gula resvägen är Moha,
    som är från Tanger. Han är 16 år.

  51. Den blå är Fede. Han är 15 år.
    Han känner Moha.

  52. Den rosa resvägen är Mahmoud.
    Han är 11 år.

  53. Han har tagit sig hela vägen från Fez
    i centrala Marocko till Stockholm.

  54. Den lila resvägen är Zaki. Han är
    16 år. Han kommer också från Fez.

  55. Jag ska berätta lite om Moha.

  56. Han har vuxit upp i Tanger,
    i ett av de fattigaste områdena där.

  57. När han var 3-4 år
    fick han en styvfar-

  58. -som har slagit honom och utsatt
    honom för sexuella kränkningar.

  59. Han har också begränsat
    mammans och systerns rörelsefrihet.

  60. Moha har försökt
    sen han var ganska liten-

  61. -att bli den som kan ta sig i väg.

  62. Det är som ett projekt för många
    att ta det här steget till Europa.

  63. Så när han var 9 år började han
    arbeta med kriminella nätverk-

  64. Han bar ryggsäckar med droger
    ena vägen och pengar andra vägen-

  65. -för att få pengar till familjen-

  66. -och för att kunna göra
    den här resan till Europa.

  67. För det räddar ju allt. Det kan rädda
    mamma, och det kan rädda syster.

  68. Han tar sig så småningom över sundet-

  69. -med lite hjälp av
    de här kriminella nätverken.

  70. Han är på väg upp genom Spanien.
    Ni kan följa den gula vägen.

  71. När han närmar sig Baskien
    ringer de och undrar-

  72. -varför det tar så lång tid.

  73. Då är han på väg upp till Paris,
    men det tar för lång tid.

  74. När han kommer upp till södra
    Frankrike, vid Bordeaux ungefär-

  75. -då kommer de och hämtar honom.
    Två män kör honom till Paris.

  76. Där får han sen jobba.

  77. Han har gjort allt man kan göra inom
    ett kriminellt nätverk i den åldern.

  78. Han har tillverkat droger,
    provat droger-

  79. -och fått andra att prova droger.

  80. Han har burit pengar och droger
    fram och tillbaka.

  81. Han har sålt. Han har vaktat.

  82. Han har fått information
    han inte ska ha och sen hotats.

  83. Han försöker sen ta sig från Paris-

  84. -och lyckas med det tillsammans
    med Fede. De tar sig upp mot Sverige.

  85. De lyckas ta sig in i Sverige
    sommaren 2017.

  86. De blir omhändertagna
    när de kommer till Sverige-

  87. -och placeras i familjehem.

  88. Efter tre veckor ringer de
    till honom igen på hans telefon-

  89. -och säger
    att han måste komma ner till Paris.

  90. Och det gör han, för de hotar ju
    hans mamma. De vet ju var hon finns.

  91. Vi kanske tror att det är märkligt.

  92. Varför skulle de bry sig om den här
    pojken? Det finns så många andra.

  93. Men nu hotar de honom,
    och han åker ner till Paris igen.

  94. Nästa gång han tar sig upp
    kommer han till samma familjehem.

  95. Han har med sig fler kompisar,
    som han försöker rädda från Paris.

  96. Han åker ner ännu en gång. Den gången
    hämtar familjehemmet honom-

  97. -och sen dess har han varit kvar
    här i Sverige.

  98. Mahmoud, som är den lille gossen,
    kom också under förra året.

  99. Jag tänker att många av er
    har barn i den här åldern.

  100. Min äldsta är 9 år.

  101. Då tänker jag: "Hur kan en 11-åring
    ta sig från Fez till Stockholm?"

  102. Det är ändå så mycket fruktansvärda
    grejer runt de här pojkarna-

  103. -så jag brukar ge dem en stor eloge
    för vad de har lyckats åstadkomma.

  104. "Tänk att ni har tagit er
    hela den här vägen. Otroligt!"

  105. "Om ni skulle starta ett företag så
    skulle det gå hur lätt som helst."

  106. De har tagit sig över två olika sund
    med båtar.

  107. De har tagit sig
    genom hela Europa utan pengar.

  108. Tåg är det de åker. De försöker
    ta sig fram på olika sätt.

  109. De blir exploaterade och utnyttjade,
    men de tar sig hela tiden framåt.

  110. Det måste vi också försöka se.
    Att vi värderar deras möjligheter-

  111. -och deras jävlaranamma
    att komma framåt.

  112. Mahmoud är ett ganska bra exempel
    utifrån ett socialtjänstperspektiv.

  113. Där har det fungerat ganska bra.
    Där har man arbetat tillsammans.

  114. Man har en bra socialtjänst
    med kunskap om området och gruppen-

  115. -en god man som lyssnar och en skola
    som har lagt in alla resurser.

  116. Så för den pojken går det ganska bra.

  117. Hans mamma
    vill att han skickar hem pengar-

  118. -så han har en jättejobbig situation.
    Han känner att han inte levererar.

  119. Men utifrån de omständigheterna
    så går det ändå bra.

  120. Zaki går det inte lika bra för.

  121. Det har varit en ganska katastrofal
    handläggning redan från början.

  122. Han känner att socialtjänsten
    inte bryr sig om honom-

  123. -och att Migrationsverket
    inte bryr sig.

  124. Han har uttryckt:
    "Varför hatar alla marockaner?"

  125. Den känslan går de omkring med.

  126. "I Paris, Spanien och Sverige
    hatar de marockaner."

  127. "Ingen vill hjälpa oss."

  128. Det är nåt som vi måste ta på allvar.
    Hur är vårt bemötande egentligen?

  129. För bemötandet mot honom
    har inte varit bra.

  130. Zaki har flyttats på 12 gånger
    av socialtjänsten i en liten kommun.

  131. 12 gånger har han flyttats på under
    de 1,5 år han har varit i Sverige.

  132. Han har flyttats
    utan att ha blivit informerad.

  133. Han skulle flygas till Umeå, men han
    trodde att han skulle bli deporterad.

  134. Och just den känslan hos ett barn
    som håller på att bli deporterat...

  135. Situationen i Paris är viktig att ta
    upp, inte bara utifrån denna grupp.

  136. Vi har en annan grupp
    som nu uppehåller sig där-

  137. -nämligen ungdomar från Afghanistan
    och Iran som har fått avslag.

  138. De har börjat dra sig mot Frankrike
    därför att det går rykten-

  139. -att de får uppehållstillstånd där
    eller kan söka asyl igen.

  140. Många av dem bor på gatan i Paris.
    Det är en fruktansvärd situation.

  141. Det är rån, det är droger
    och det är exploatering.

  142. Det är en situation-

  143. -som Sverige måste hantera
    rent transnationellt-

  144. -tillsammans med andra länder,
    och det är på gång på olika sätt.

  145. Det här är Moha som berättar.

  146. "Om du åker hittar de dig. De ringer
    och lockar. Pengar, snygga kläder..."

  147. "Om du fortfarande inte vill
    så kommer hoten."

  148. "Då åker du tillbaka
    fast du inte vill."

  149. Det är den här känslan
    de bär med sig.

  150. De här två grupperna-

  151. -den nordafrikanska gruppen
    och den afghanska gruppen-

  152. -tillhör det som vi i den här studien
    kallar för "barn i gatusituation".

  153. Inte "gatubarn".

  154. Många av dem är inte alls gatubarn,
    utan de lever i en gatusituation.

  155. FN:s kommitté för barnets rättigheter
    rekommenderar-

  156. -"children in street situations"
    och inte "street children".

  157. Ja, ni ser.
    De är vana att klara sig själva.

  158. Det är missbruk och kriminalitet,
    men mycket av kriminaliteten-

  159. -bör vara en indikator på
    människohandel eller exploatering.

  160. Många gånger är de tvingade
    att göra det de gör.

  161. Samtliga intervjuade
    har blivit exploaterade.

  162. Ingen av dem säger att de smidigt
    har flutit genom Europa-

  163. -utan att det har hänt nånting.

  164. Det är allt från
    att de har tvingats att begå inbrott-

  165. -till att de har blivit våldtagna.
    Så det är hela spannet.

  166. De flyr till och flyr ifrån.
    Kanske några av er säger-

  167. -"Ja, men de sticker ju bara."
    Det gör de. Det säger de själva.

  168. Men det är mycket av den mekanismen
    de har haft för att överleva.

  169. Kommer det ett hot
    eller nåt går emot dem...

  170. "Då sticker vi.
    Vi kan ju klara oss själva."

  171. "Det är också det uppdrag vi har fått
    hemifrån. Vi ska tjäna pengar."

  172. Så man måste ha respekt för det.

  173. Samtidigt kan vi inte ha några ungar
    som hela tiden bara sticker.

  174. Och de är
    väldigt transnationellt mobila.

  175. Om de är transnationella
    måste vi vara det.

  176. Det klarar vi inte av. I Sverige
    och Europa klarar vi knappast-

  177. -att vara mobila över våra regioner
    eller kommuner.

  178. Det måste vi lösa. Så här kan vi inte
    ha det, att de försvinner.

  179. Ensamkommande barn som försvinner-

  180. -kan ju försvinna därför att de blir
    hämtade av dem som exploaterar dem.

  181. Det här händer många barn och unga
    från andra EU-länder-

  182. -som Bulgarien och Rumänien.

  183. Om de blir placerade blir de
    väldigt ofta upphämtade vid boendena-

  184. -av eventuella släktingar eller andra
    som hävdar att de har ansvar.

  185. Barnen kan också bli exploaterade
    för att de är försvunna.

  186. De är på gatan, och då är man ju
    ett väldigt lätt byte.

  187. Man vill också
    tjäna pengar att skicka hem-

  188. -förutom att man också måste äta,
    så klart.

  189. Det är viktigt att nämna
    några av de andra grupperna-

  190. -även om jag hellre vill
    att ni läser studien.

  191. Då får ni mer komplett fakta
    över alla grupperna.

  192. Medföljande barn är en av de grupper
    som vi har försökt lyfta.

  193. Det är en osynlig grupp och kan både
    vara barn till offer och förövare.

  194. Det kan också vara papperslösa barn
    till föräldrar som exploateras.

  195. I studien hade vi till exempel
    en 8-årig pojke-

  196. -vars mamma var
    från ett latinamerikanskt land.

  197. De kom ju båda två
    från ett latinamerikanskt land.

  198. Den här pojken var hemma efter skolan
    väldigt mycket. Han satt bara hemma.

  199. Mamma var ju inte hemma, och mamma
    hade många nya kompisar varje dag.

  200. Och det är ju inte bra-

  201. -men skolan vet inte riktigt om man
    ska anmäla till socialtjänsten.

  202. Jag har pratat med åtminstone sex
    skolkuratorer under den här studien.

  203. Alla har sagt
    att de har samma problematik.

  204. Är det inte bättre att barnet finns
    kvar i skolan och vi har lite koll-

  205. -än att vi anmäler till social-
    tjänsten och pojken hålls hemma-

  206. -och vi inte vet nånting?

  207. Det här är också nåt vi måste prata
    om. Hur ska vi göra? Ska vi anmäla?

  208. Jag säger så klart
    att vi ska göra det-

  209. -men jag förstår problematiken
    när man sitter där med ärendet.

  210. Det är också
    barn på skyddade boenden.

  211. Det har kommit en väldigt bra
    utredning alldeles nyligen-

  212. -om barnperspektivet
    när det gäller skyddade boenden.

  213. Den ska ni också försöka läsa.
    Där var det mycket insatser-

  214. -som kommer att göra det bättre
    för barn på skyddade boenden.

  215. Vi har också barn
    som inte finns på skyddade boenden.

  216. Små barn som inte innefattas
    av skolan kan ju finnas hemma-

  217. -utan att vi vet var de är.

  218. Vad jag menar med en osynlig grupp är
    att i arbetet med studien-

  219. -var jag än skrapade nånstans-

  220. -så bara ploppade det fram barn.
    Det gör mig lite orolig.

  221. Därför tror jag att det är
    nästa stora studie vi måste hantera.

  222. Vi måste se alla barn som kommer
    med föräldrar som är exploaterade-

  223. -eller där barnen
    också innefattas i exploaterandet.

  224. En annan stor grupp tangerade vi lite
    med Socialstyrelsen.

  225. Därför hänger det ihop lite.

  226. "Nya fruns barn
    hade alla rättigheter."

  227. "Den stora flickan fick mindre mat"-

  228. -"och fick utföra
    mängder av hushållssysslor."

  229. Har heder med människohandel
    att göra? Det är klart att det har.

  230. Den här flickan kom
    med sin pappa och en styvmamma.

  231. Hon giftes bort så småningom, eller
    det blev ett försök till tvångsgifte.

  232. Hon fick mindre mat och fick utföra
    mängder av hushållssysslor hemma-

  233. -som inte var ämnade
    för hennes ålder.

  234. Vi har många,
    framför allt flickor men även pojkar-

  235. -som lever som hushållsslavar.

  236. De har inte nån kontroll alls
    över sin egen tid och sitt eget liv.

  237. Det finns en hel del ärenden
    där också.

  238. Jag tänkte avsluta med den här:

  239. Tre saker som kopplar ihop
    Socialstyrelsens rapport med min.

  240. Det är att nätverkshem
    inte alltid utreds lika rigoröst-

  241. -som andra familjehem.
    Det ska de ju göra.

  242. Man ska utreda ett nätverkshem först,
    när man ska göra en placering-

  243. -men de ska också utredas lika bra,
    och det gör de inte.

  244. Jättemånga socialsekreterare och
    socialnämndspolitiker har berättat-

  245. -att de inte gör det.
    Man har placerat mer av slentrian.

  246. Det är inte okej. Flickor och pojkar
    är utsatta för hushållsslaveri.

  247. Flickor med funktionsnedsättningar
    är särskilt utsatta.

  248. Det är en av de riskgrupper där det
    verkligen har varit problematiskt.

  249. Man kanske är tvingad
    att göra hushållssysslor.

  250. Man är lätt att bli bortgift
    som en handelsvara.

  251. Man förstår dessutom inte riktigt
    vad som håller på att hända.

  252. Och det är ju en grupp
    som är ännu mer gömd och bortglömd.

  253. Jag berättade ju för er i början
    om Nationellt metodstödsteam.

  254. Det har ju funnits ett tag, och jag
    tycker att ni ska skriva ner numret.

  255. På den här sidan kan man även
    beställa rapporten.

  256. "De kan alltid hitta mig" heter den.

  257. Jag ställer mig lite på sidan
    om nån vill fota.

  258. Det svarar alltid nån
    på det här numret.

  259. Ni kan fråga
    om ni har nån liten fundering på-

  260. -hur ni ska agera när ni misstänker
    exploatering eller handel med barn.

  261. Då ska ni ringa, helt enkelt.
    Det finns där för er.

  262. Jag har också en massa flyers här
    om den här webbutbildningen-

  263. -som jag tycker
    att ni ska försöka ta.

  264. För att avsluta kan jag bara säga-

  265. -att svenskt barnskydd är
    generellt bra, särskilt på papperet.

  266. Och det är det ju flera som har sagt
    under de här dagarna och andra dagar-

  267. -och under många år.

  268. Vi på Länsstyrelsen tror att
    det finns många saker vi kan göra.

  269. Framför allt kan vi göra
    som vi brukar, och inte särskilja-

  270. -handläggningen av barn
    i människohandel eller exploatering-

  271. -från det vi brukar göra
    med andra barn.

  272. I och med det så kommer
    en hel del saker att bli bättre-

  273. -förutom att kunskapen
    så klart måste höjas.

  274. Jag har mycket annat att berätta,
    men jag får sluta där.

  275. -Bra. Tack så jättemycket.
    -Tack själva.

  276. Då har vi faktiskt lite tid över
    för frågor.

  277. Har ni frågor så ställ er upp,
    så kommer vi med en mick.

  278. Tack. - Du nämnde att det fanns
    ett bra och ett dåligt exempel på-

  279. -hur socialtjänsten hade bemött unga
    killar från Marocko. Kan du förklara?

  280. Vi i Sverige kanske inte alltid är så
    bra på att bemöta den här målgruppen.

  281. När man har jobbat i Marocko
    i frivilligorganisationer-

  282. -så kanske man inte tänker
    att man från dag ett-

  283. -ska gå från gatan till institution.

  284. Man jobbar stegvis och kanske inte
    likadant som med andra barn.

  285. Det bra och dåliga i de här två
    exemplen var framför allt samverkan.

  286. Det var en av sakerna som var bra
    i Mahmouds exempel-

  287. -där alla gick samman
    och verkligen slöt upp-

  288. -och samtidigt hade de
    en hög kunskap redan.

  289. Det som är kruxet är att Mahmoud är
    omhändertagen i en storstadskommun-

  290. -medan Zaki har varit omhändertagen
    i en liten kommun-

  291. -där det inte fanns kunskap och där
    man inte har velat söka kunskap.

  292. Det är klart
    att man inte kan kunna allt-

  293. -men man kan söka kunskap eller be
    om stöttning från en större kommun.

  294. Jag har också upplevt när jag
    har pratat med socialtjänsten-

  295. -socialchefen, gode man och alla-

  296. -att det har varit ett förskräckligt
    bemötande även av mig.

  297. "Ja, men den här ungen kan ju inte
    sitta stilla och sköta sig."

  298. Den attityden har lite att göra med
    det andra du sa.

  299. Vi kan ju inte tro
    att en pojke på 14-15 år-

  300. -som har klarat sig genom hela Europa
    och tagit sig fram under många år-

  301. -och kanske levt i gatusituation-

  302. -även om han haft ett dysfunktionellt
    hem att komma hem till...

  303. Hur ska den pojken
    från en dag till en annan byta liv-

  304. -och bara göra exakt som vi säger?
    Det är ju inte riktigt faktibelt.

  305. Det har man ju kunnat visa när det är
    handläggning som har funkat.

  306. "Vi tar ett steg i taget. Vi
    respekterar hur ditt liv sett ut"-

  307. -"men nu måste du också respektera
    hur det är här."

  308. Man kan visa att det finns
    ett annat sätt att leva.

  309. Då har det funkat ganska bra,
    men det har inte varit lätt.

  310. De säger själva: "Vi är inte lätta.
    Vi vill klara oss själva."

  311. "Vi vill inte vara omhändertagna."

  312. Och det är ju svårt, men jag tror
    att samverkan och kunskapen...

  313. Vet man hur det är
    där de kommer ifrån-

  314. -och vet man vad de har genomlidit,
    då kan man också...

  315. Men ge dem också lite kredd för att
    de har klarat sig hela vägen hit-

  316. -och att de har sånt jävlaranamma.
    "Grit" säger man på engelska.

  317. De har det i sig.

  318. Så samverkan och kunskapslyft
    tror jag mycket på.

  319. Bra. Vi hinner med en tiosekunders-
    fråga, om det är nån som har nån.

  320. Vi hade en här.

  321. Du sa att de blev hotade
    under placeringstiden-

  322. -och tvingades tillbaks till Paris.

  323. Gör man
    nån form av hot- och riskbedömning?

  324. Använder man då några
    standardiserade bedömningsinstrument?

  325. I många av de här ärendena
    vet ingen om-

  326. -att de har utsatts för människo-
    handel. De berättar ju inte det.

  327. Så det var ingen
    som hade vetskap om det där.

  328. Det berättade han ju
    flera månader efteråt-

  329. -när de började fråga
    varför han återigen var i Paris.

  330. Men får man vetskap om det
    då finns det en hel del material om-

  331. -hur man ska agera och hur
    socialtjänst och polis kan arbeta.

  332. Många frivilligorganisationer
    är också duktiga på att screena-

  333. -och identifiera
    offer för människohandel.

  334. Så besök den här hemsidan. Gör det.

  335. Just identifieringen av offer
    hoppar vi ofta över.

  336. Vi tror inte att det kan finnas.

  337. Jag vet exakt vad som kan hända dem,
    så jag lägger fram det först.

  338. Då avdramatiserar man det.
    "Jag vet att det här kan hända."

  339. "Hur har du haft det?"

  340. Vi måste våga ta oss an den kunskapen
    och lägga fram den.

  341. "Jag vet att när man åker den här
    vägen så brukar det här hända."

  342. Identifieringen är jätteviktig
    för att de ska få rätt skydd.

  343. Många av dem är traumatiserade,
    men det faller av dem.

  344. Många har drivet att komma vidare,
    och det måste man också få i gång-

  345. -för att man ska kasta det man varit
    med om över axeln och komma vidare.

  346. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i

2018
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och deras levnadsvillkor

Vad vet vi egentligen om barn och deras levnadsvillkor i Sverige idag? Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har kartlagt och sammanfattat svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016. Docent Disa Bergnehr berättar om vad man kommit fram till. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns jämlika levnadsvillkor?

Hur är det att som barn växa upp i ett område där skottlossningar och knarkhandel är vardag? Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist berättar om de stora skillnader som finns mellan barn i olika kommuner och områden. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barns rätt att skyddas från våld

Forskningen visar att många barn fortfarande utsätts för våld och att alltför få av dem får tillgång till skydd och rehabilitering. Om detta samtalar Linda Jonsson, univesitetslektor, Steven Lucas, överläkare, Åsa Furén Thulin, chef för sektionen social tjänst SKL och Staffan Janson, senior professor i folkhälsovetenskap. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn, makt och normer

Statsvetaren Gabriella Olofsson pratar om barn och ungas rätt till jämlika uppväxtvillkor. Hur påverkas barn socialt, ekonomiskt, religiöst och kulturellt av platsen de bor på? Och riskerar barns utveckling att hämmas av rådande normer? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Juvenism, unga och nätet

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, föreläser om maktrelationen mellan vuxna och barn. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. Men i vilka situationer riskerar juvenism att skada barn? Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta

Våren 2018 gav Socialstyrelsen ut en uppmärksammad broschyr kring barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Broschyren drogs in efter kritik, men vad var anledningen till att Socialstyrelsen gjorde broschyren? Medverkar gör Petra Rinman, enhetschef, Katrin Westlund, rättsakkunnig och Tina Trygg, utredare. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn från Marocko att ta sig hela vägen till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Och vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor och Maria von Bredow, utredare berättar om den. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Från motstånd till framgång

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

En skola för alla?

Hur kan skolan anpassa sig till barn i olika situationer? Kan skolan leva upp till alla barns rätt till utbildning, vara tillgänglig och stöttande för alla barn? En panel bestående av Lina Axelsson Kihlblom, Jacob Amnér, Fredrik Malmberg och Caroline Dyrefors Grufman diskuterar detta. Rikard Tordön modererar samtalet. Inspelat den 24 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Orten bakom våldet

2017 släppte nationalekonomen Ingvar Nilsson rapporten "Orten bortom våldet och Rinkebymiljarden". Orten behöver inte vara detsamma som förorten menar han. Men orten är en plats där fattigdom och etnicitet ofta går hand i hand, med kortare livslängd och hög arbetslöshet. Går det att vända? Nilsson menar att vi måste börja tänka på människor ur ett investeringsperspektiv. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Att leva i ekonomisk utsatthet

Tove Samzelius, tematisk rådgivare på Rädda Barnen, pratar om barns upplevelser av fattigdom. Hur påverkar det ett barn att växa upp i ett hem som har det ekonomiskt tufft? Och hur påverkar det barns sociala möjligheter och delaktighet? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Tillgodoses barns rätt till vård efter övergrepp?

Linda Jonsson, universitetslektor, föreläser om våld mot barn. Det är vanligare än man tror att barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp av en närstående. Men hur bemöter BUP dessa barn? Och vem berättar egentligen barnet för om det utsätts för våld? Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Stöd och behandling efter våld och övergrepp

Allmänna Barnhuset driver ett projekt med kommuner, landsting och andra aktörer. Projektet ska förbättra utsatta barns förutsättningar att få tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning visade stora regionala och lokala skillnader och brister. Bengt Söderström, psykolog, och Jenny Stigmer, samordnare, samtalar om försöken som genomförs för faktiska förbättringar. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism

Hur undviker vi att barn och unga hamnar i radikalisering och vad tänker barn kring orsakerna till radikalisering? Barnombudsmannen har ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om barn och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman, berättar och presenterar förslag till förändring. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnrättsdagarna 2018

Uppväxtvillkor inom sekter

Patricia Valero, grundare av organisationen Sektbarns rättigheter, föreläser om barn som växer upp i sekter. Mörkertalet är stort. Det handlar om sekter där barn fostras medvetet i utanförskap och där minderåriga blir socialt utfrysta om de väljer att lämna. Inspelat den 25 april 2018 i Conventum kongresshall, Örebro. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.